| | Energi (26 motioner) [Visa] |
| | Ekonomi och gröna jobb (27 motioner) [Dölj] |
| Nr ↓ | Rubrik | Motionär | | 2 | GRETA, ett grönt handelsavtal | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Flera av dagens aktuella förslag till internationella avtal innehåller klausuler som kan användas för att förhindra åtgärder mot klimatkrisen.
Jag föreslår att alla överstatliga avtal ska ha en övergripande klausul att alla parter i kontraktet förbinder sig att uppfylla FNs 17 Globala Mål, inklusive FNs klimatavtal från Paris 2015. |
Åtgärder: Jag vill att
- alla överstatliga avtal ska ha en övergripande klausul att alla parter i kontraktet förbinder sig att uppfylla FNs 17 Globala Mål, inklusive FNs klimatavtal från Paris 2015,
- Sveriges regering verkar för att EU och FN driver detta i sina förhandlingar.
|
| 3 | Slopa momsen på begagnat | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att stimulera en mer cirkulär ekonomi bör moms och andra liknande skatter och avgifter slopas för sådana begagnade varor där dessa skatter och avgifter redan en gång betalats till ett högre belopp.
För varor som är/har varit del av en större vara där moms tidigare betalats för den större varan, t.ex. reservdel från tvättmaskin, ska ursprunget kunna spåras. |
Åtgärder: Jag föreslår att
- momssatsen sätts till noll för varor där moms redan utgått för ett högre pris,
- i det fall varans pris ökat sedan moms senast erlagts, ny moms erlägges för skillnaden mellan gammalt och nytt pris.
|
| 4 | Naturresurs-skatt | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: På samma sätt som vi beskattar konsumtion av fossil energi för att styra denna mot sparsammare användning borde vi beskatta konsumtion av även andra material som är begränsade eller som kan störa miljön. |
Åtgärder: Jag föreslår att
- alla varor (och tjänster?) på svenska marknaden klassificeras m.a.p. innehåll eller åtgång av ändliga resurser;
- varan eller tjänsten beskattas relativt mängd av och tillgång på ingående material.
|
| 10 | Skapa förutsättning konkurrera om statliga arbeten oavsett bostadsort | Magnus Wallin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Förslaget syftar till att skapa hållbara förutsättningar för en levande landsbygd, där vi använder tillgänglig teknik i kombination med en ändrad innebörd i begreppet distansarbete för att möjliggöra för många fler människor än idag att bo och arbeta där hen vill.
|
Åtgärder: Ta bort statliga arbetsgivares möjlighet att specificera placeringsort för de tjänster där det inte är absolut nödvändigt.
Ta fullt statligt ansvar för och öka takten i utbyggnaden av fibernätet.
Skapa mötesplatser runtom i våra mindre städer där anställda kan mötas få ett sammanhang över myndighetsgränserna. |
| 28 | Tillväxten förstör klotet | Bo Hagstedt, Kalle Petré, Elisabeth Rosenborg, Björn Idar |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Tillväxten har medfört välstånd för miljarder, men också klimat- och miljökriser. "Grön tillväxt" är en ideologisk konstruktion. Genom evig tillväxt kommer de gröna åtgärderna till slut att ätas upp av ytterligare produktion, även med fönybar energi. Den ständiga tillväxten måste stoppas! Redskap för att hantera detta måste utvecklas! |
Åtgärder: - Stoppa tillväxt-politiken!
- Använd redskap för ekonomisk kontroll!
- Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs! |
| 47 | Aktiebolagslagen hindrar hållbarhets-ambitioner | Gunnar Isaksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Aktiebolagens vinstsyfte hindrar företag från att skriva in hållbarhetsambitioner i bolagsordningen. Aktiebolagslagen bör formuleras om, eftersom det idag är oklart vad som är tillåtet att skriva in i bolagsordningen. (1) |
Åtgärder: Aktiebolagslagen bör formuleras om, eftersom det idag är oklart vad som är tillåtet att skriva in i bolagsordningen. (1) |
| 68 | Koppla arbetsgivaravgiften till klimatbelastningen! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Vi behöver stimulera arbetsmarknaden till större andel 'gröna' jobb för att sänka Sveriges totala utsläpp. Det enklaste sättet är ekonomiska fördelar kopplade till hur arbetet utförs.
|
Åtgärder: Vi föreslår att
- företags avdrag för energiförbrukning avskaffas,
- dessa ersätts med att arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen.
|
| 71 | Skapande av gröna pengar | Stefan Norrman |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Pengarna som skapas kan användas för t.ex.
- Utbyggnad och förbättringar av järnvägsnätet
- Omfattande utbyggnad av laddinfrastrukturen för elbilar
- Lantbruksstöd för en utökad övergång till hållbar och giftfri matproduktion
- Stöd till hållbart och klimatsmart byggande
- Anpassning av transportinfrastrukturen till ett förändrat klimat
- Gynna forskning, utveckling och användning av biokol
- Stöd till forskning, tester och utvecklingsinsatser inom områden för negativa utsläpp av växthusgaser
- Stöd till kommuner för att underlätta införandet av miljöfria zoner i stadsmiljö |
Åtgärder: Regeringen bör förutsättningslöst låta utreda:
a. Hur affärsbankernas penningutgivning vid beviljande av lån kan överföras till Riksbanken.
b. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.
c. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer en hållbar ekonomisk samhällsutveckling. |
| 79 | Lånefinansiering är inte en hållbar lösning | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En av hörnstenarna i det nyliberala projektet är att minska samhällets inflytande över individ och företag genom att sänka skatterna och därmed krympa statens verksamhet.
Sänkta skatter resulterade på 1990-talet i att stater istället lånade pengar och fick en accelererande statsskuld. De senaste decennierna har vi sett ett ökande inflytande från näringslivet via så kallade Offentligt-Privata Samarbeten, OPS, och Privata FinansInitiativ, PFI, vilka skuldsatt stater ytterligare.
Konsekvenserna har blivit högre kostnader, ett kortsiktigt resursslöseri, och ökad klimatbelastning. |
Åtgärder: Pengar som staten lånar idag måste betalas med högre skatter imorgon. Att låna till statliga utgifter är bara att skjuta upp skatterna. Dessutom ökar det belastningen på klimat och miljö.
Jag vill att
- staten slutar låna upp pengar för långsiktiga satsningar,
- och istället bygger ut i den takt inkomsterna tillåter;
- staten i sista hand lånar räntefritt av sig själv (med budgetunderskott). |
| 80 | Ersättning för samhällsnyttig verksamhet | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: |
Åtgärder: Vi föreslår att, som ett enklare första steg mot allmän Baslön, samhället börjar ersätta människor för frivilligt och ideellt arbete och annan samhällsnyttig verksamhet.
Speciellt bör människor som aktivt engagerar sig för att rädda världen undan en klimatkatastrof premieras. |
| 82 | Hindra statligt styrda investeringar i fossil energi | Henrik Petrén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Hindra till exempel Fjärde AP-fonden att investera i oljebolag överhuvudtaget. Om man har en heltäckande svartlistning av tobak borde det gå utmärkt att helt svartlista oljebolag. |
Åtgärder: Pensionsfonder och andra fonder som staten råder över ska inte tillåtas investera i företag som utvinner fossila bränslen eller har sina huvudintäkter från den fossila energiutvinningen.
Aktuella innehav ska skyndsamt (säg inom ett år) avvecklas. |
| 83 | Klimatanpassa barnbidraget! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Överbefolkning är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen. Speciellt mängden människor i den rika världen orsakar långt över sin andel av utsläpp per capita. Den familjepolitik som Sverige införde efter andra världskriget och som sedan kopierats av flera andra länder leder (vilket var avsikten) till allt fler medborgare. Konsekvensen blir högre belastning på naturresurser och klimat.
Om Sverige ska trovärdigt propagera för lägre klimatbelastning måste vi sluta stimulera befolkningstillväxt. Ett första steg vore att anpassa barnbidragen till klimatet. |
Åtgärder: Jag föreslår att
- flerbarnstillägget tas bort,
- barnbidrag betalas för ett eller max två barn,
- barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder. |
| 91 | För en fossilfri finanssektor (Vinnande motion) | Em Petersson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att staten säkerställer att finanssektorns investeringar lever upp till Parisavtalets avsikt att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och inte bidrar till klimatskadlig verksamhet. De statliga AP-fonderna investerar idag i några av de smutsigaste verksamheterna i världen, nu är det dags att fonderna blir fossilfria. |
Åtgärder: En fossilfri finanssektor:
Att Sveriges regering slår fast ett mål om och utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor
Klimatsäkra AP-fonderna:
AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet
Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas
AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart |
| 118 | Avdragsgill klimatkompensation | ZeroMission |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom om klimatkompensation tagit ställning på ett sätt som kommer att hämma det frivilliga klimatarbetet i svenskt näringsliv. Klimatkompensation bör i det här avseendet naturligtvis jämställas med andra frivilliga, kontrollerade sätt för företag att ta ansvar, exempelvis hållbarhetsmärkningar som Krav, Bra miljöval, Svanen, EU blomman och Fair Trade. |
Åtgärder: Skattelagstiftningen bör ändras eftersom avdragsrätt ska gälla för all certifierad och projektbaserad klimatkompensation
|
| 119 | System för klimatneutralitet | Zeromission AB |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Intressentgrupper i Sverige blir mer och mer oroade över klimatpåverkan från produkter, tjänster och företag. Det innebära att det finns incitament för företag att kommunicera sitt miljöansvar mot marknaden. Termen "klimatneutral" används idag på flera olika sätt, av olika företag för att ange deras varierande nivåer av engagemang och handling. Det gör att intressenternas intressen inte uppfylls. Vårt förslag är att den svenska regeringen tar till nödvändiga åtgärder och introducerar ett system eller standard för att säkerställa att klimatambitionen höjs och intressenternas förväntningar är up |
Åtgärder: Den svenska regeringen bör inrätta ett rigoröst system för certifiering av produkter, tjänster och företag som vill kalla sig klimatneutrala. |
| 127 | Varifrån kommer nya pengar och vem får dem? | Kjell claeson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige och troligtvis hela världen har ett mycket komplicerat och enormt orättvist penningsystem. Vi, befolkningen tror att riksbanken ger ut nya pengar och bankerna lånar ut besparingar som befolkningen satt in på banken. I själva verket skapar riksbanken endast sedlar och mynt, samt en mindre mängd elektroniska pengar som bara bankerna har tillgång till. Det är bankerna som genererar den största mängden av pengar (M3) som finns i Sverige idag. När du lånar pengar skapar banken dessa pengar och sätter in dem på ditt konto. Vid återbetalning av lånet försvinner pengarna (forts bilaga)
|
Åtgärder: Åtgärder
Jag vill se Sveriges riksdag tillsätter en oberoende transparent utredning om hur Sveriges penningsystem fungera i detalj. Där svar ges på frågor som: Varifrån kommer nya pengar och vem får dem? Vad är det som bestämmer hur mycket en bank kan låna ut? En utredning som belyser olika ord som används inom vårt penningsystem som t.ex. Rixbankens betalningssystem Rix, lom (forts. Bilaga) |
| 133 | Så löser vi Sveriges skuldkris och på kuppen hjälper klimatet | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Bankerna tjänar pengar på att skapa krediter och låna ut dem mot ränta. Att vinstintresset styr detta gör att ekonomin sväller mycket snabbare än den borde. Vår lånebaserade ekonomi har skapat ett tryck på evig tillväxt långt över vad planeten tål.
Här presenteras en lösning, Suveräna Pengar, som gynnar alla svenskar (utom bankerna och deras ägare). Den innebär att endast betalmedel som skapats av Riksbanken får användas för handel och andra ekonomiska transaktioner. Detta minskar tillväxttrycket, risken för finansbubblor och bankkrascher, och gör betalsystemet säkrare. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen informerar om hur låneekonomin påverkar klimatet,
- Riksbanken åter får ensamrätt att skapa pengar,
- Sverige inför Suveräna Pengar enligt nedan. |
| 139 | Investeringsbank för omställning till fossilfritt samhälle | Gertrud Ingelman |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att genomföra omställningen till ett fossilfritt samhälle behövs stora satsningar på infrastruktur och utbyggnad av förnybar energi. För att kunna genomföra de investeringar som behövs för att undvika framtida klimatkatastrofer behöver dessa investeringar genomföras så snabbt som möjligt. Därför behövs en statlig investeringsbank som lånar ut till låg ränta till företag, regioner och kommuner så de snabbare kan genomföra satsningar som minskar fossila utsläpp. |
Åtgärder: Sverige riksdag ska fatta beslut om en statlig investeringsbank för att ställa om till ett fossilfritt samhälle.
Företag, regioner och kommuner ska kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta.
|
| 140 | Fossila subventioner ska fasas ut ur statsbudgeten | Gertrud Ingelman |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: I statsbudgeten 2018 finns fortfarande stora subventioner till fossilt. För att nå ett fossilfritt samhälle måste dessa fasas ut. Svenskt inrikesflyg slipper energiskatt. Idag subventioneras diesel med lägre energiskatt än bensin. Jord- och skogsbrukets och gruvnäringens fordon har nedsatt energiskatt. Naturskyddsföreningen beräknar att dessa subventioner uppgår till 13 miljarder. Flyget ska beskattas och omställning av resor och transporter till järnväg prioriteras. Branscher inom jord- och skogsbruk och gruvnäringen bör hellre få stöd till investeringar i fossilfria tekniker. |
Åtgärder: Fossila subventioner ska fasas ut ur statsbudgeten.
|
| 169 | Hejda låneekonomin. Begränsa lånekonsumtionen. Så minskas CO2-utsläpp. | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En stor del av konsumtionen och dess utsläpp av växthusgaser i välbärgade länder sker på medel lånade i banker. Bankerna lånar ut pengar som de inte har. Pengarna skapas när du lånar. Lånet skapar en tillgång hos banken, som med tiden kräver in dessa pengar med ränta. Om bankerna inte tilläts att skapa pengar för konsumtionskrediter skulle vi i den välmående världen behöva begränsa vår konsumtion till de sparade pengar vi har. Detta skulle kunna ske genom en internationell överenskommelse om att banker endast få ge konsumtionskrediter i den utsträckning de har sparares pengar att låna ut. |
Åtgärder: Att uppdra åt riksdag och regering att på internationell nivå arbeta för att minska bankers kreditgivning till konsumtion genom att minska utrymmet för banker att låna ut pengar, som de inte har. |
| 189 | Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?) | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Kolvätebaserade drivmedel har, bortsett från klimat- och miljöbelastning, stora fördelar framför andra energiformer. De är dessutom basen på en mycket stor infrastruktur för produktion och transport, turism, osv. Vi kommer inte att på kort sikt kunna bygga om hela detta system, så tillgång till ersättningsdrivmedel kommer att vara mycket viktigt. För att stimulera detta bör vi se till att genuint hållbara alternativ kan prismässigt konkurrera med de fossila. |
Åtgärder: Jag vill att
- skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ,
- en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet. |
| 195 | Avgift och återbäring för energi (fee & dividend) | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att uppnå demokratisk acceptans för en åtstramning av energiförbrukningen i Sverige föreslås en fördelningsavgift på energiproduktion, så att all produktion och import av energi avgiftsbeläggs i proportion till sin belastning på klimat och miljö, och de så insamlade medlen fördelas till medborgare och företag.
Som exempel kan alla i Sverige bosatta fysiska personer få varsin andel, och företagen en andel per heltidsanställd.
Om total energiproduktion = 400TWh, avgift 1 öre/kWh, 10M invånare, 5M anställda => 1 andel = SEK 267.- |
Åtgärder: Jag föreslår att
- Sverige inför en avgift på all energiproduktion och -import,
- denna avgift differentieras m.a.p. grad av klimat- och miljöbelastning,
- avgiften tas ut vid energikällan så att producenten ansvarar för inbetalning,
- i det fall energin är importerad, avgiften tas ut vid gränsen som en tull,
- inkomsterna från denna avgift oavkortat återgår till medborgare och näringsliv. |
| 203 | Finansiering av små och kooperativa företag | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En fossilfri ekonomi kräver starkt reducerade transporter, dvs ökad andel närproducerade varor och tjänster. Konsekvensen av det kan bli uppkomsten av fler små lokala icke-vinstdrivande företag typ kooperationer. För att säkerställa detta krävs finansiering. Denna motion föreslår att staten överger dagens QE-modell för stimulering av ekonomin och övergår till att finansiera starten av kooperativ. |
Åtgärder: Jag föreslår
- att Sverige överger dagens QE-modell för stimulans,
- att stöd till nystartade småföretag beaktas som alternativ för stimulans,
- att speciellt kooperativ och icke-vinstdrivande företag utanför storstadsregionerna gynnas. |
| 204 | Fossilfria exportkrediter | Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Riktlinjerna för svenska exportkrediter är inte kompatibla med Parisavtalets målsättning då de tillåter finansiering av fossila projekt. Sverige kan bli det första landet i världen som inte finansierar fossila projekt via sina exportkrediter genom att införa restriktioner för denna typ av projekt. |
Åtgärder: Att inför restriktioner som gör att exportkrediter inte får finansiera fossila projekt |
| 234 | Byteshandeln gynnar klimatet | Jane Olsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Mänskligheten överförbrukar jordens resurser. Cirkulär ekonomi är ett av sätten att komma till rätt med detta. Där kan byteshandel spela en roll. |
Åtgärder: Regeringen bör besluta om en utredning om villkor för byteshandel och sociala företag gällande
- lagar för byteshandel på kommersiell grund.
- patenträtt på tjänster.
- mer individanpassat starta-eget-bidrag.
- ett friare "fack" för nytänk hos Skatteverket.
- bidrag för sociala företag. |
| 247 | Rättvis omställning gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor | Ellie Cijvat |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Redan för ett antal år sedan sattes ambitiösa projekt igång I Danmark, England, Sydafrika m fl för att få till stånd en rättvis omställning, d v s en omställning av nyckelsektorer I våra samhällen utifrån målet att drastiskt minska utsläpp av växthusgaser på hemmaplan, samtidigt som man skapar meningsfull sysselsättning (s k gröna jobb) och ökar den sociala hållbarheten genom minskade klyftor. Vi kan ställa om energiförsörjningen, skogsbruket, transportsektorn, jordbruket. Minst 150 000 nya jobb kan skapas, men åtgärder som basinkomst och arbetstidsförkortning bör undersökas. |
Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, att anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb. |
| 252 | Nuvarande BNP-begrepp behöver revideras/kompletteras. | Ingegerd Kjellberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Då nuvarande BNP-begreppet mycket starkt påverkar politiska beslut och mycket av olika typer av planering är det förödande att värdet av miljö, hälsa , obetalt arbete ,fred, hållbarhet och miljöförstöring ej ingår. Förbrukning av naturtillgångar och konsumtionstakt kan även äventyra framtida levnadsstandard och möjlighet till fortsatt liv.
BNP-begreppet behöver därför revideras/kompletteras.
Det mesta av materialet kommer från en bok av Knut Kainz Rognerud:"Tio trasiga teorier om ekonomi". ISBN 978-91-7343-665-6 |
Åtgärder: I nuvarande Nationalräkenskaper och BNP ingår ej miljö, hälsa, obetalt arbete och fred.
Däremot ingår i BNP-begreppet olyckor och krig som bidrar till ökning till BNP.
Ökat BNP kan ha negativa effekter på medborgarnas livskvalitet. Då nationalräkenskaperna inte tar hänsyn till hållbarhet och miljöförstörning kan förbrukningen av naturresurser och konsumtion riskera framtida liv.
BNP måste revider |
|
| | Global rättvisa (8 motioner) [Visa] |
| | Stad och land (12 motioner) [Dölj] |
| Nr ↑ | Rubrik | Motionär | | 237 | Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet! (Vinnande motion) | Gunilla Berglund, Inger Björk, Pontus Björkman, Pia Björstrand, Jan Hagerlid, Stellan Hamrin, Seija Hiltunen, Anna Olsson, Marie Persson, Anne Svare, Boel Vallgårda, Torbjörn Vennström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut.
För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun. |
Åtgärder: A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.
B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region). |
| 200 | Miljövarudeklaration byggnadsmaterial/Minska klimatpåverkan från byggnation | Johanna Vahlby |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Om Sverige skall bli klimatneutrala och uppnå målet att skapa ett koldioxidneutralt Sverige till 2050 [1] måste utgångspunkten vara att expandera hållbart. En vital åtgärd är att reducera och synliggöra de dolda utsläppen som idag inte redovisas, som materialval i byggprocessen. Den svenska betongbranschen har antagit en långsiktig målsättning att skapa klimatneutral betong till husbyggnader ur ett livscykelperspektiv. [2]
1. http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/8600/978-91-620-8608-4/
2. https://www.svenskbetong.se/klimatrapport |
Åtgärder: Att förstärka lagkraven på EPD:er för byggmaterial i hela byggprocessen för att få en sanningsenlig och korrekt klimatbedömning. |
| 187 | Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att sluta cirkeln och åstadkomma ett någorlunda cirkulärt jordbruk måste vi underlätta och effektivisera returen av näringsämnen från befolkning till åker.
Det självklara första steget är att minska avståndet mellan befolkning och åker genom en förändrad attityd till stadsplanering, att sluta tro att storstäderna ska växa mer.
Ett andra steg är att minska transportvolymen genom att förädla råvaran avlopp. Anläggningar för detta bör vara ett självklart inslag i all stadsplanering. Nya metoder för förädling bör löpande testas. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer,
- byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande,
- nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter,
- nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam,
- försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam. |
| 120 | Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns | Pär Larshans |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Klimatutmaningen är omöjlig att möta utan att samhället löser sin materialförsörjning på ett mer effektivt sätt. Detta kräver en omställning till en cirkulär ekonomi, där vi tar vara på de resurser som en gång tagits upp ur jorden.
Därför behöver Sverige införa en övergripande princip för återvinning, där fokus ligger på resurser snarare än på att ytterligare minska mängden avfall.
Ett viktigt exempel är resursen fosfor, som är avgörande för matproduktion. Sverige bör inspireras av Tyskland och lagstifta om mål för att fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket, 75% förspills idag |
Åtgärder: Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn.
Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.
|
| 113 | Växter för att hindra den globala uppvärmningen | Elin Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Den globala uppvärmningen är ett utav de största miljöproblem som vi möter just nu. Ökningen utav växthusgaser är ett av skälen till det. Genom att placera växter på väggar och tak på byggnader kan det bidra till att dra ner på växthusgaserna. Växter omvandlar nämligen koldioxid till syre vilket bidrar till renare luft och minskade växthusgaser i städer. Förslaget grundades i en artikel gällande Kina, där de planerar att bygga en hel stad täckt med växter. |
Åtgärder: Minska växthusgaser och få en mer syrerik luft genom att införa mer växter i städer. Växter kan till exempel placeras på väggar och tak på byggnader samt att använda mer växter i rabatter och parker i städer. |
| 103 | All Sveriges naturturism ska vara hållbar 2023. | Xenia Brundin & Tanja Cordova Gonzalez |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Eftersom efterfrågan på naturturism ökar måste vi utveckla hållbara reformer för att säkerställa att den är gynnsam för miljö, lokalt och i stort.
Vi ser dessutom en potential i naturturism som en kraft för att skapa ett mer hållbar samhälle socialt; genom fler arbetstillfällen och en hälsosammare livsstil; och ekonom; genom ökade inkomster och att fler svenskar spenderar sina semesterpengar hemma.
Dessutom kan vi minska gemene svenskens klimatpåverkan genom att främja den inhemska resemarknaden. |
Åtgärder: 1. Införa tydliga, gemensamma krav på hållbar naturturism som leder till att alla arrangörer inom naturturism är hållbara 2023.
2. Investeringar i utökad och tillgänglig kollektiv trafik utanför storstäderna, speciellt de dras med förnybara bränslen.
3. Öka den inhemska turismen genom att förenkla bokningar samt inspirera svenskar att upptäcka Sverige.
|
| 95 | Hållbara städer | Elisabeth Lundqvist, Varis Bokalders |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden.
Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra.
Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap. |
Åtgärder: Även i planeringen av våra städer bör man utgå från att studera platsen där staden ligger dess förutsättningar och historia. Man gör en markkartering där man tittar på geologi, hydrologi, flora och fauna samt lokalklimatet, man studerar hur man har försörjt staden med de resurser som staden behöver. Man tittar på den befintliga bebyggelsen, infrastrukturen och på transportsystemet. |
| 94 | Strategi för hållbara kommuner och regioner | Elisabeth Lundqvist, Varis Bokalders |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden.
Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra.
Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap.
|
Åtgärder: Kommunerna bör uppmanas att göra en kartering av markanvändningen och en lokal ekonomisk analys (LEA).
Ställa om till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk.
Ställa om skogsbruket till ett naturnära kontinuitetsskogsbruk.
vattnen skall skyddas från föroreningar.
Den lokala upphandlingen skall vara lokalt anpassad.
En levande landsbygd kräver bostäder, service och transporter.
|
| 89 | Hållbara landsbygder i ett klimatsmart Sverige | Ylva Lundkvist Fridh, Ewa Overmeer, Pella Larsdotter Thiel, David Bennet och Stephen Hinton. |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Satsa på en hållbar landsbygd. Staten borde understödja hållbar landsbygdsutveckling på samma sätt som investeringar görs i "hållbar städer". Omställningsrörelsen behöver ekonomiska muskler för att nå sin fulla potential. Det råder bostadsbrist på landsbygden, vilken skulle kunna avhjälpas med satsningar på hyresrätter. För att kunna bo och jobba klimatsmart på landsbygden bör ökat distansarbete stimuleras. |
Åtgärder: - Att inrätta ett statligt program om minst 200 miljoner kronor för en fyraårsperiod för att understödja det folkliga engagemanget för omställningen till ett hållbart Sverige.
- Ge ekonomiskt stöd och garantier till kommuner som vill bygga hyresrätter på sin landsbygd.
- Premiera företag och myndigheter som låter de anställda arbeta på distans.
|
| 84 | Stadsmiljömål och kopplingen till stadsmiljöavtal och klimatklivet | Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag är det inte obligatoriskt att stadsmiljömål ska tas fram. Genom att koppla stadsmiljöavtal och klimatklivet – åtgärder i stadsmiljö - till stadsmiljömål när ansökningar bedöms, kommer det att bli ett starkt tryck på kommuner att ta fram stadsmiljömål som innehåller tillräckligt långtgående klimatmål.
För att underlätta för kommuner att ta fram stadsmiljömål som är i samklang med nationella och internationella klimatmål bör regeringen stödja kommuner som vill fungera som föregångare.
|
Åtgärder: Att kommuner ska ta fram stadsmiljömål som står i samklang med Klimatpolitiska ramverkets mål och Parisavtalets mål
Att stadsmiljöavtalen och klimatklivet – i de fall åtgärderna är i stadsmiljöer – ska utgå från hur ansökningarna bidrar till stadsmiljömålen när de bedöms
|
| 62 | Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser) | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Genom att i lag begränsa antalet arbetsplatser per kvadratkilometer kan vi motverka den ohälsosamma geografiska centralisering av makt och resurser som pågår i Sverige och därigenom åstadkomma ett mänskligare och mindre klimatbelastande samhälle. För att underlätta denna omställning utan att öka resandet är det viktigt att förbättra möjligheterna till virtuell närvaro genom att öka kapaciteten för elektronisk kommunikation. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer;
- elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.
|
| 22 | Minska arbetsgivaravgifterna för arbetsplatser i glesbygd | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Låt hela Sverige leva genom att minska kostnaderna för att anställa folk i glesbyggd. |
Åtgärder: att Riksdagen beslutar om reduktion av arbetsgivaravgifter i glesbygd |
|
| | Transport (50 motioner) [Visa] |
| | Livsstil (15 motioner) [Visa] |
| | Mat, jordbruk (27 motioner) [Visa] |
| | Skog, mark och vatten (18 motioner) [Visa] |
| | Utbildning (13 motioner) [Dölj] |
| Nr | Rubrik ↑ | Motionär | | 42 | Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen. (Vinnande motion) | Iann Lundegård |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen. |
Åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen. |
| 150 | Vi behöver professorer i reparation! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att komma ifrån vårt enkelriktade uttag av naturresurser och åstadkomma en cirkulär ekonomi måste vi bli bättre på dels att återanvända materialet och framför allt på att använda befintliga produkter så länge det går. De måste alltså kunna repareras.
En viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att nya produkter också ska tillverkas så att de lättare kan underhållas, repareras, och uppgraderas. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation. |
| 191 | Utbildning av sjukvårdspersonal om klimatförändringens hälsoeffekter | Margareta Falk Hogstedt, Anne von Heideman |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Den globala uppvärmningen och klimatförändringen kommer att få allvarliga konsekvenser för hälsan i världen, speciellt i låg- och medelinkomstländer, men också i Sverige .
Hälso- och sjukvårdspersonal måste få kunskap om klimatförändringens konsekvenser för hälsan och om möjligheter att förebygga hälsoeffekter genom en förändrad livsstil som också kan leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Personalen kan också bidra till att minska sjukvårdens utsläpp, att planera för en framtida hållbar sjukvård samt bedriva forskning och utveckling. (1) |
Åtgärder: Sveriges folkvalda, på nationell, regional och lokal nivå ,ska verka för att kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal |
| 146 | Uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om val av transportmedel | Beatrice Sundberg, Henrik Waldenström, Björn Gustafsson, Staffan Filipsson, Jan Strömdahl, Karin Wahlgren, Stellan Hamrin, Elisabeth Edsjö |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Trafikverket bör få i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj över hela landet där vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen förklaras. Den bör även riktas till skolungdomar. Exempel på en framgångsrik kampanj är kampanjen mot rökning. |
Åtgärder: Att Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp. |
| 122 | Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk | Göran Jacobsson, Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En speciell jordbruksutbildning bör skapas med målen att öka kunskaperna om hur man:
Producerar livsmedel av hög kvalitet
Hushållar med naturresurser och minimera negativ inverkan på miljön
Skapar största möjliga recirkulation av näringsämnen
Vårdar kulturlandskap med artrikedom och genetisk mångfald
Bevarar jordarnas långsiktiga bördighet |
Åtgärder: Att det, inom både SLU, naturbruksgymnasier och folkhögskolor med lämplig inriktning startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk
Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk
Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odling. |
| 40 | Klimatkalkylatorer | Kerstin Hamberger |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Att alla kan räkna ut sitt eget klimatavtryck på ett enkelt sätt är en bra utgångspunkt.
Det avgörande om vi skall lyckas nå klimatmål är inte vad vi gör på individnivå utan vad vi lyckas få politiker på alla nivåer att genomföra.
Men för att lyckas med det måste vi bli fler som förstår vad som håller på att hända och en bra klimatkalkylator är ett utmärkt instrument för att kunna förstå hur utsläppen ser ut. |
Åtgärder: Jag yrkar på att medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in.
Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt. |
| 167 | Intensivkurs med fokus på ledarskap och etiska aspekter av klimatfrågan | Bo Franzén, Aina Hagberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Klimatriksdagen uppmanar regeringen att öronmärka medel för att skapa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet. Syftet är att ge stöd för utveckling av ett strategiskt ledarskap med klokare beslut för omställningsprocessen.
Intensivkursen innehålla följande delar: Det stora perspektivet på jorden geologiskt och ekologiskt. Människans grundläggande mentala funktioner och hur dessa inverkar på förmågan att utveckla ett strategiskt ledarskap och fatta kloka beslut. Det etiska perspektivet som berör vårt ansvar gentemot kommande generationer.
|
Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till regeringen att MSB ska få uppdraget att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: "Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv för ett kompetent ledarskap". Syftet med kursen är att lägga grunden för ett strategiskt ledarskap för den kommande omställningsprocessen. |
| 78 | Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att åstadkomma en säkrare ledning av samhälle och näringsliv under en svår period framöver behöver vi folk i beslutande positioner som har grundläggande kunskaper i de ämnen som påverkar besluten, både humaniora och naturvetenskap. Dessa ämnen bör alltså vara obligatoriska i all högre utbildning.
Examina ska vidare testa dessa ämnen på ett integrerat sätt, så att tillämpningen av dem inom specialiseringen blir tydlig.
|
Åtgärder: Jag föreslår att
- all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen,
- dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem. |
| 166 | Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030 | Mats Ehn, Susanne Hedman, Färnebo folkhögskola |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Folkhögskolorna och studieförbunden i Sverige har en unik potential när det gäller att förverkliga lärande om hållbar utveckling, klimat och Agenda 2030. Därför bör lärande om hållbar utveckling skrivas in i förordningen om statens stöd till folkbildningen och folkbildningens organisationer få ett initialt stöd för utvecklingsarbete kring Agenda 2030. |
Åtgärder: att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling.
att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet.
|
| 36 | Finansiering av folkbildning om klimatfrågan | Titti Knutsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag är det möjligt för enskilda, företag och offentliga lokala förvaltningar att söka offentliga medel för utveckling och installation av klimatsmart teknik och till olika åtgärder för klimatanpassning. Däremot är det mycket svårt att finansiera folkbildande och mobiliserande kommunikationsprojekt, trots att dessa är alldeles nödvändiga för att omställningen ska kunna omfattas och genomföras av alla, med gott humör och framtidstro. Vi föreslår därför att Sveriges riksdag avsätter medel reserverade för just sådana projekt. |
Åtgärder: - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder.
- Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation.
- Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation. |
| 244 | Equipping higher education to meet Sweden's ambitious climate policy goals | Lakin Anderson, Isak Stoddard |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Make it a legal requirement that every student completing a degree in Sweden is offered a comprehensive view of current climate change science and a required task to investigate how their discipline or chosen field of work is implicated in climate change.
Prioritise in higher education legislation immediately and significantly influencing the content of higher education as a key part of climate change policy. Providing resources to educational development to allow new programs and classes to be developed around this topic, and existing programs to be redesigned and added to.
|
Åtgärder: All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future
Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy
|
| 192 | Ekonomiutbildning | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En mycket stor anledning till klimatkrisen är att dagens ekonomer bortser från sidoeffekter då de tar ekonomiska beslut.
Detta beror på att ekonomutbildningen under lång tid baserats på en ytterst förenklad bild av världen, den s.k. Chicagoskolan. Försök att bredda bilden har mötts av ointresse, förakt, eller t.o.m. fientlighet.
Detta måste förändras om vi ska ha kvar en planet som det går att leva på. Nya ekonomer måste förstå den verkliga världen och dessutom att det finns olika ekonomiska teorier för att beskriva den.
Speciellt måste nya ekonomer förstå miljö- och klimatekonomi. |
Åtgärder: Jag föreslår
- att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin;
- att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik;
- att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne,
- att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi. |
| 218 | Education of equality to include Climate Destruction as a Common Good | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Our basic schooling, with Jämstäldhet, Jämlikhet and Democracy are 3 key levels. We need to expand it to a 4th, Common Good. The first and most immediate form of Common Good is the Climate Destruction.
Jämstäldhet is the first step in equality for a young person. It is applicable to two people.
Jämlikhet is the second step in equality for a young person and would be applied in year 1 to 3.
Democracy is the third step in equality and is about examining an entire school or state and how to divide power in a reasonable way.
|
Åtgärder: -change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good. |
|
| | Övergripande (51 motioner) [Visa] |
| | Annat (0 motioner) |
