| Energi (26 motioner) [Dölj] |
Nr | Rubrik | Motionär ↓ | 241 | Förbjud fast elnätsavgift för att ge incitament till energibesparing. | Anders Berndes |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Genom att ta bort den fasta elnätsavgiften och höja nätöverföringsavgiften, samt reglera kvittning och betalning för egen förnybar elöverproduktion:
1. Ökas incitamenten att spara på el, då man betalar ett högre pris för den el man förbrukar, men ingen abonnemangsavgift.
2. Minskar incitamenten att kapa kopplingen till elnätet för hushåll som producerar egen el, vilket medför en större tillgång till förnybar energi som kan tränga undan s.k. "ful-el".
3. Ökar incitamenten att investera i egen förnybar elproduktion. |
Åtgärder: Ta bort/förbjud fasta elnätsavgifter och höj samtidigt den rörliga nätöverföringsavgiften under strikt reglerade former.
Reglera kvittning av hushålls egen överproduktion av förnybar energi, så att de får betalt på lika villkor som elföretagen, utan att de behöver betala nätöverföringsavgifter som äter upp deras intäkter. |
205 | Stoppdatum för fossila bränslen (Vinnande motion) | Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Enligt forskningen håller vår kolbudget på att ta slut om vi vill begränsa uppvärmningen till under 1,5. Därför behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen. Ett sätt att garantera att företag, institutioner och hela samhället ställer om är genom att förbjuda förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum. Därför vill vi se att riksdagen beslutar om ett stoppdatum under nästa mandatperiod. |
Åtgärder: att riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen. |
222 | Energieffektivisera med vita certifikat | Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Energisystemet behöver ställas om från fossilt till förnybart. Enligt forskaren Kevin Andersson finns ingen chans att nå klimatmålen utan energieffektivisering. De styrmedel som idag finns för effektivisering är främst informativa. Vita certifikat, vilket är ett styrmedel som EU förespråkar, är ett styrmedel som ger ekonomiska incitament till rätt aktörer. Med vita certifikat finns möjlighet att både minska energianvändningen och lösa andra utmaningar som energisystemet står inför. Därför vill vi att Sverige ska införa vita certifikat. |
Åtgärder: Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning. |
177 | Effektivisera hela el-systemet. | Birger Eneroth |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Modern digital teknik kan användas för att styra elpriset timme för timme och på olika platser. Med hänsyn till kraftledningarnas kapacitet och till utbud och efterfrågan på el. Och för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i hela samhället. |
Åtgärder: Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser.. |
75 | Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik | Björn Idar, Elisabeth Rosenborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Världens ledande beslutsfattare, såväl politiska som industriella, skapade i januari 2017, under konferensen "World Economic Forum" i Davos, organisationen "Hydrogen Council". Det är ett råd för ledande energi-, transport- och industriföretag som har den gemensamma ambitionen att främja utbyggnaden av ett globalt vätgassamhälle. Sverige bör bidra genom storskalig satsning på plasmateknik med skattemedel för att snabbt ge industrin den nödvändiga vätgasen i stora mängder i en ny unik satsning, som ersättning för kol och koks vid framställning av stål. |
Åtgärder: Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall. |
99 | Ge statligt stöd åt småkonsumenter för beredskapslagring av el för 72h | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige håller på att rusta upp både civilförsvar och militärt försvar till mycket stora kostnader. På 70- och 80-talet gavs bidrag till småhusbyggnader för att kompletterad med skyddsrum. Det finns alltså exempel på att småhusägare har fått bidrag till beredskapsåtgärder. I de nuvarande beredskapsplanerna rekommenderas att samhällsmedborgarna skall lägga upp förråd för att kunna klara sig under 72 timmar utan samhällets stöd. Detta borde även omfatta elförsörjningen. I första hand bör microproducenter och småkonsumenter av el få bidrag till lagring av energi för 72 timmars behov. |
Åtgärder: att riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice. |
58 | Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De stora energislukarna i vår vardag är bilen, biffen och bostaden. Uppvärmningen av bostäder sker i stor utsträckning genom förbränning, antingen i huset eller genom fjärranläggningar för el och värme. Anpassningen av bostäder till bättre energihushållning går för långsamt och det finns stora anpassningsbehov. Till exempel i miljonprogrammets hus. Jag får ofta höra att det inte lönar sig att energianpassa med bästa teknik. Min enkla ide är: Gör det lönsamt att energianpassa! Tillämpa den framgångsrika metoden morot och piska. Inför en progressiv skatt på energianvändning för uppvärmning. |
Åtgärder: -att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning. |
57 | Bygg bara passivhus! | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De stora energislukarna i vardagslivet, som vi kan göra något åt, är bilen, biffen och bostaden. Det jag vill komma åt är att spara energin, som går åt för uppvärmning av byggnader. Nu pågår stora bygginvesteringar i Sverige inte minst för bostadsbygge. För att nå klimatmålet att reducera CO2 utsläpp behöver vi spara energi för uppvärmning av byggnader. Det kommer att kräva stora kostnader i befintliga byggnader. Låt oss därför inte nu uppföra nya byggnader, som om vi några år måste anpassa för att dra mindre energi för uppvärmning. Bygg endast passivhus! |
Åtgärder: -att Regeringen och Riksdagen beslutar att införa byggnormer för att all nyproduktion av byggnader skall bli passivhus i den meningen att de värms av verksamheten i huset med eventuellt tillskott från jordvärme.
|
16 | Koldioxidfri energi bortom fossilfritt | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En huvudlinje på vägen mot det fossilfria samhället är förbränningen av biomassa eller gaser framställda av biomassa. Långsiktigt behöver vi frigöra oss från biobränslen eftersom de också tillför atmosfären koldioxid. För detta krävs en långsiktig planering där Sverige kan ta en ledande roll i världen. |
Åtgärder: -att Riksdagen av Regeringen beställer att ge statliga myndigheter i uppdrag att planera för koldioxidfria energisystem efter att målet med fossilfria energisystem nåtts. |
23 | Ändra lagar, tullavgifter med mera för att underlätta utbyggnad av solel | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Här behöver vi hjälpas åt så att det blir lönsamt för enskilda boende i hyreslägenheter, bostadsrätter eller egnahem att producera el och dela elproduktionen från solkraftverk. Det behövs till exempel lägre tullar på solceller, investeringsstöd för solcellsproduktion, åläggande för stora elproducenter och nätbolag för att balansera elnätet vid variationer i solelproduktion. Nätkostnaden för levererad el skall inte få överstiga den vid konsumtion från nätet. Det behöv sannolikt mycket mera, men det här skulle kunna bidra till att nå målen om fossilfri elproduktion. |
Åtgärder: Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas
Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas
Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen |
143 | Fördela investeringsstödet till solceller efter efterfrågan | Henrik Petrén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Som "Åtgärder". |
Åtgärder: Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet.
|
142 | Behåll de svenska kärnkraftverken | Henrik Petrén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Staten bör inte negativt särbehandla kärnkraften, utan bedöma dess klimatpåverkan på lika villkor med andra kraftkällor. Kärnkraften är definitionsmässigt inte en fossil energikälla, och även om den inte är förnybar i samma mening som vindkraft är det inte tillgången till bränsle som är den begränsande faktorn för dess användning [1].
|
Åtgärder: Svenska kärnkraftverk ska drivas så länge som möjligt ur säkerhetssynpunkt och så länge de inte konkurreras ut av klimatvänligare (i termer av växthusgasutsläpp) alternativ för baskraftsförsörjning.
Staten bör också stödja forskning om modernare former av kärnkraft. |
92 | Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt! | Jan Strömdahl |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige ska verka för ett förbud inte bara vad gäller kärnvapen utan också dess moder, kärnkraften. Och så länge kärnkraften finns kvar ska den jämställas med fossilkraft vad gäller miljö och klimat.
Det globala problemet att på ett säkert sätt i 100 000 år ta hand om kärnavfallet måste få en lösning med hjälp av en prövning av alternativa metoder. I väntan på lösningen bör kärnavfallet minimeras genom snabb utbyggnad av de förnybara alternativen.
|
Åtgärder: 1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft.
2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö.
3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande. |
49 | Elektrifiera transportsektorn | Lasse Vretblad |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Transportsektorn måste rivstarta en genomgripande omställning för att bli oberoende av fossil energi. Den vanligaste biodieseln i Sverige idag, HVO, har sitt ursprung i importerad råvara till nästan 90 % och biobränslen från svensk cellulosa är bara en tillfällig lösning. Att frigöra sig från fossilfri energi för transportsektorn handlar om el-energi.
Elbilsmarknaden expanderar, därför finns nu förutsättningarna att påbörja utbytet av bilparken. Det som då måste ske är en kraftig expansion av laddstrukturen, att samhället tydliggör att laddmöjligheterna kommer att finnas där man behöver dem.
|
Åtgärder: Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige |
48 | Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export | Lasse Vretblad |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En aktuell svensk utmaning är att göra transportsektorn oberoende av fossil energi. Tillgången på råvara för biobränslen är begränsad både internationellt och inom Sveriges gränser. Ny fossilfri el-energi behövs i stället för elektrifiering av transportsektorn. Den måste i huvudsak baseras på el från vindkraft - och havsbaserad vindkraft kan där spela en huvudroll.
Sveriges energipolitik behöver inte som hittills begränsas till landets egna behov. Sverige har de bästa förutsättningarna för utbyggnad av vindkraften i Nordeuropa och kan därför bidra med (lönsam) export utöver Sveriges gränser. |
Åtgärder: Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa.
|
90 | Solenergi i nybyggnation | Marcel Berkelder Exergi Byrån, Heidi Andersson Armbryterskan från Ensamheten, Tord Pettersson Luleå, Jens Rundberg Vännäs, Pia Lingesten Umeå, Christer Laggar Vännäs |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Bostäder har enligt BBR/BEN schablonbehov av tappvarmvatten och hushållsel. Fastighetsel beror till stor del av systemval. Att kräva att delar av energibehoven tillgodoses med solenergi driver på utvecklingen av solenergimarknaden och driver också på utvecklingen av energieffektivare teknik. Kraven kan också leda till utvecklingen av kombinationstekniker där såväl värme sol el genereras med solen. I grunden är tekniken etablerad och exemplen finns, det behövs en knuff i rätt riktning mot hållbar utveckling och att solenergi blir en allmän accepterad energiresurs. |
Åtgärder: Motionen yrkar på att i bygglagstiftning skall skrivas in att vid nybyggnation av bostäder skall antingen minst 50% av schablonbehov enligt BEN, för tappvarmvatten tillgodoses med solfångare eller hushållsel + fastighetsel tillgodoses med solceller. |
173 | Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri | Maria Jangsten, Hartmut Bohlen, Bertil Mark, Kent Andersson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: I Sverige finns ingen lagstiftning som reglerar industriernas fackling. Det finns däremot i Tyskland och Österrike. Där kallas den TA-luft, är ett komplement till deras befintliga miljölag och föreskriver en förbränningsgrad på 99,9 %. En liknande lag i Sverige skulle innebära att mer modern teknik måste installeras där man kan använda ett fackelsystem som gör utsläppen från förbränningen renare, eliminerar buller och fackelsken och istället för att släppa ut onyttjad energi till omgivningen, tar tillvara på fackelgasen i form av kraftvärme. Dessa tekniker finns i Texas, Louisiana och Taiwan. |
Åtgärder: Lagstiftning som förbjuder sotande fackling för industrierna i Sverige. |
174 | Klimatneutral energi | Michael Klein |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Förslag till beslut i Klimatriksdagen 2018
Klimatriksdagen ställer sig bakom det som anförts i motionen om att målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.
|
Åtgärder: Målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål. |
197 | Värme utan eld | Mikael von Knorring, Vide Karlsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att världen ska kunna klara den sorts radikala klimatomställning som behövs, kommer vi behöva använda den biomassa vi har försiktigt och genomtänkt. Byggnadsmaterial är t ex ett av de områden där den gör som störst nytta, eftersom vi då lagrar kol långsiktigt och ersätter cement.
Idag eldar vi mycket av biomassan bara för att få värme. På sikt behöver vi sluta med det så långt som möjligt. Tre förslag för att ersätta eldandet vi lyfter i motionen är energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme. |
Åtgärder: Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.
Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras. |
196 | Lyssna på IPCC i energifrågorna | Mikael von Knorring, Vide Karlsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Den senaste IPCC-rapporten visar att forskningen talar för de här tre radikala slutsatserna:
• Elektrifiering är en nyckeldel av världens omställning.
• De lågutsläppande energislagen behöver öka fem gånger eller mer i världen.
• Vi behöver bygga ut såväl sol-, vind- som kärnkraft för kunna skala upp så drastiskt med så låga kostnader som möjligt.
Energiöverenskommelsen i Sverige präglas tyvärr inte alls av IPCC:s slutsatser. Vi behöver en ny energiöverenskommelse, som inte fastnar i den gamla konflikten mellan vind- och kärnkraft utan istället sätter klimatet först. |
Åtgärder: En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning. |
236 | Förbjud import av och ny infrastruktur för fossilgas i Sverige | Olivia Linander, Josefin Winberg, Anna Westberg och Christian Tengblad |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Just nu planeras stora infrastruktursatsningar som kommer leda till ökad användning och import av flytande fossilgas (LNG) i Sverige och Europa, exempelvis fossilgasterminalen GO4LNG i Göteborgs hamn. Vill vi leva upp till Parisavtalet och de svenska klimatmålen finns inget utrymme för nya satsningar på fossilgas - det är hög tid för fossilfrihet på riktigt. Vi vill därför att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda politiker att de bör besluta om omedelbar utfasning av fossilgas, stoppa importen av fossilgas till Sverige och se till att ingen ny infrastruktur för LNG byggs i landet. |
Åtgärder: Inför ett förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag
Stoppa importen av fossilgas till Sverige
|
39 | Hållbar produktion av biogas och biogödsel ur organiska rester och avfall | Ruzena Svedelius Dr Agr |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Stöd ska endast gå till ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara metoder för hantering rester och avfall från växt- och djurrike.
Stöd ska ges till innovation av
- utrustning för hygienisk insamling av våta restprodukter och avfall
- olika typer av kvarnar som kan sönderdela både våta och torra material
- utrustning och metoder för förbehandling dvs. sönderdelning, vägning och blandning av material
- utrustning som garanterar effektiv omvandling av energi som finns i biogasens metan till el och värme/kyla.
- utrustning för hantering av biogödsel för att minska förluster av växtnäring.
|
Åtgärder: * Alla stödåtgärder som bekostas av allmänna medel lokalt, regionalt, statligt eller från EU ska alltid avkrävas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
* Ge stöd för effektivisering av produktion av biogas och biogödsel med kunskapsbaserade innovativa åtgärder "från källa till omvandling i biogasanläggningar" samt för användning av biogas och biogödsel.
|
38 | Stoppa subventioner till alla fossila bränslen | Ruzena Svedelius Dr Agr |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Stoppa nedsättningen av energiskatten för dieselbränsle i motordrivna fordon som uppgår till drygt 8 miljarder kronor per år eftersom utsläppen är farliga för hälsa, miljö och klimat.
Stoppa alla skattelättnader för fossila bränslen (inklusive naturgas och gasol) i alla industrier, luftfart, sjöfart, i kraftvärmeverk,
vid bandrift, inom jord- och skogsbruk som uppgår till minst 5 miljarder kronor per år.
Satsa på framställning av biogas och biogödsel i lokala högteknologiska biogasanläggningar.
Stoppa satsningar från allmänna medel på framställning av hälsofarlig biodiesel.
|
Åtgärder: * Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle.
* Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen.
* Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch.
* Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.
|
37 | Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare | Ruzena Svedelius Dr Agr |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: * a) Effektivare utnyttja bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike med hjälp av biologiska metoder t ex metanjäsning.
* b) Stödja produktion av växternas biomassa genom ökad användning av biogödsel från biogasanläggningar som innehåller både bioenergi och växtnäring nödvändig för markens bördighet utan att använda konstgödsel.
* Snarast förbjuda termiska behandlingsmetoder med vilka minskar biologisk mångfald och bildas föroreningar skadliga för hälsa, miljö och klimat.
* Hälsa, miljö och klimat får inte kompromissas bort.
|
Åtgärder: * Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både
a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi
b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling.
* Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder.
* Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat. |
74 | Energieffektivisera alla bostäder | Sigbritt Nordlund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Bostadsbestånd och lokaler kan ses som en oanvänd energikälla, som står för 40 % av Sveriges totala energianvändning. Merparten är äldre bebyggelse vars energiförbrukning i motsats till nyproduktion är helt oreglerad. En genomförd energieffektivisering skulle frigöra energi för andra samhällssektorer. Med känd teknik såsom värmepumpar och solpaneler är det enkelt att minska mängden köpt energi med hälften eller mer, med liten eller utan renovering av själva byggnaden. Återbetalningstiden för sådana investeringar är kort i förhållande till livslängden. |
Åtgärder: att nationella regler införs för alla bostadsbyggnaders tillåtna förbrukning av köpt energi
att rådgivning och information om energieffektivisering åläggs kommunerna
att uppföljning görs av statlig tillsynsmyndighet
|
137 | Ny Kärnkraft | Sven Albinsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: :Bygg ny kärnkraft.
:Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
:Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
:Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.
:Demontering av naturförstörande vindkraft.
:Minska på naturförstörande vattenkraft.
:Upphör med import av sopor för bioenergi.
|
Åtgärder: :Bygg ny kärnkraft.
:Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
:Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
:Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.
:Demontering av naturförstörande vindkraft.
:Minska på naturförstörande vattenkraft.
:Upphör med import av sopor för bioenergi.
|
|
| Ekonomi och gröna jobb (27 motioner) [Visa] |
| Global rättvisa (8 motioner) [Dölj] |
Nr ↓ | Rubrik | Motionär | 17 | Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken! | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Konflikter kring vattentillgångar och mark för odling kommer att öka i öknar och halvöknar. En rättvis fördelning av vatten och mark bör underlättas. I öknar och halvöknar skulle ett cirka 20 cm tjockt kompostlager kunna fungera så att det både samlar in och bevarar vatten samt multnar till matjord. Ett sådant lager skulle kunna bildas genom att använda organiskt avfall. Stora mängder organist avfall samlas in i EU. UD bör få i uppgift att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning så att vårt organiska avfall kan bidra till livsmöjligheter för befolkningar i halvöknar och öknar. |
Åtgärder: Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften. |
67 | Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond. | Torbjörn Vennström, Linn Rabe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Genom att tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond tar vi ansvar för vår del av den globala klimatskulden. Vår ackumulerade klimatskuld uppgår till 3,6 miljarder ton CO2e växthusgaser. Vi har exploaterat luft och skogar på andra människors bekostnad. Klimatskulden består också av anpassningskostnader som nu tvingas på utsatta länder och samhällsgrupper. Sverige bör arbeta för en utökning av FN:s gröna fond på 100 miljarder dollar 2020. Enligt Världsbanken kan det behövas tio gånger mer för att utjämna infrastruktur-klyftan mellan rika länder och länder i Syd. |
Åtgärder: Vi föreslår
att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022.
att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner. |
76 | Rädda regnskogen genom att göra den lönsam | Andreas Eklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna. Idag är många produkter som framställs ur trä från regnskogar bannlysta. Resultat: Regnskog betraktas som värdelös. Den huggs ner. Träden används inte ens, utan bränns bort, svedjebränning. Plantager med grödor ersätter regnskog. Är det önskvärt?? Hyggena i regnskog ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ytterligare ett sätt till att göra regnskog lönsam. |
Åtgärder: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam. |
181 | Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter (Vinnande motion) | Stefan Mikaelsson, Sanna Lucas, Viena Rainio |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter. |
Åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras. |
184 | Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbeten | Linda Eikestam, Amelie Bendz |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Med utgångspunkt i den regnskogsskövling som skett i Gabon [1] med hjälp av svenska biståndspengar, kritiserar vi Sveriges kontroll av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi vill se en förändring i hur Sveriges ansvariga sköter kontrollen av det multilaterala biståndet. Regeringens strategier och policyramverk har goda visioner om ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart bistånd dessa visioner måste omsättas till faktisk handling även i projekt där svenska myndigheter eller organisationer från det svenska civilsamhället inte är utförarens närmaste samarbetspartner.
|
Åtgärder: - Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag.
- Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten. |
185 | Hur många ton kostar vårt försvar? | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi står inför en enorm omställning, där framför allt den rika världen måste dra ner på sina utsläpp och därmed konsumtion till en bråkdel. Länder tvingar varandra att redovisa hur det ska gå till.
Märkligt nog verkar militära utsläpp inte räknas. Dessutom talar man i Sverige och andra länder om behovet av ökade anslag till försvaret.
En cynisk tolkning av detta kan vara att många regeringar räknar med att försvara sin levnadsstandard och sina utsläpp med militär, istället för att behöva avstå.
Sverige bör statuera exempel och tydligt redovisa försvarets klimatpåverkan. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras,
- Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN. |
208 | Rättvis klimatfinansiering | Anna Axelsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Enligt Parisavtalet ska rika länder bidra med 100 miljarder USD per år för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Sveriges rättvisa andel, baserat på utsläpp och BNP per capita bör vara 3,8 miljarder 2019 och 4,2 miljarder från 2020. Enligt klimatkonventionen ska pengarna inte tas från biståndbudgeten.
Klimatfinansiering ska göra det möjligt för utvecklingsländer att genomföra klimatåtgärder. Utan stöd riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030. Runt 200 miljoner människor förväntas tvingas lämna sina hemområden på grund av klimatförändringar till 2050. |
Åtgärder: Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI. |
250 | Lägg ner ETS, EU:s Emissions Trading System | Ellie Cijvat |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, är i grunden feltänkt, och leder till att det alltför generösa utsläppstaket som sätts ofta förbrukas. ETS blockerar implementering av nya lösningar. Som styrmedel är ETS misslyckat, eftersom priset på utsläppsrätter har gått ner så att det knappast har en reglerande verkan. Det är hög tid att ersätta ETS med effektiva åtgärder som ett förbud för fossilsubventioner, koldioxidskatt, och offentliga investeringar för klimatet som går bortom budgettaket. |
Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda,
- att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System,
- att inom FN:s klimatförhandlingar plädera för att handel med utsläppsrätter inte är en fungerande lösning.
|
|
| Stad och land (12 motioner) [Visa] |
| Transport (50 motioner) [Visa] |
| Livsstil (15 motioner) [Dölj] |
Nr | Rubrik | Motionär ↓ | 73 | Förbjud direktreklam i pappersformat | BirGitta Tornérhielm, Janine O'Keeffe, Elisabeth Lundqvist, Becka Le Moine, Karin Nilsson Jungermann |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Förbud för pappersreklam är ett effektivt sätt att nå klimatmålen enligt Sveriges klimatlag (2017:720) |
Åtgärder:
Vi föreslår att direktreklam i pappersformat förbjuds i Sverige med effekten att minska konsumtionen och därmed också dämpa produktionsbehovet. |
24 | Märk produkter vid källan för resurssnål och miljövänlig avfallshantering | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Ett stort hinder för att nå en cirkulär användning av jordens resurser är att blandningen av olika material i produkter är okänd. Ett krav på tydlig märkning vid produktionen skulle ge produkter, som avsevärt lättare sorteras i behandlingsbara fraktioner när produkterna lämnas som avfall. EU skulle kunna ge ett sådant tillägg till det redan existerande avfallsdirektivet och då även gälla för importprodukter. |
Åtgärder: Inför genom lagstiftning krav på att alla konsumentprodukter märks så att de lätt kan avfallssorteras för återvinning av innehållet och dess resurser. |
260 | Certifierad Palmolja | Emili Nohrén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Om staten ger ut mer information till medborgare gällande palmoljeproduktionen och skillnader mellan certifierad palmolja och icke certifierad skulle det kunna påverka deras syn på livsmedlen de köper. I och med detta startas en process som med tidens gång kan leda till minskat inköp av produkter med icke certifierad palmolja.
Informationen kan användas för att uppmuntra affärer och företag att tänka över deras inköp av produkter och rikta in sig mer på certifierad palmolja.
|
Åtgärder: Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser.
Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja.
|
152 | Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ! | Eva Bexell, Margareta Falk, Ann Helleday, Ann-Mari Hofsten, Kristina Salén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser är nödvändig snarast . För att nå Parisavtalets mål måste vi i Sverige få ner våra utsläpp från nuvarande dryga 10 ton per person och år till 2 ton. För att nå det målet måste vi ändra våra vanor.
Naturvårdsverket hat bra information om klimatet men den når bara ett fåtal. Informationen måste spridas och utformas så att den når ut till fler och hjälper människor att minska sina utsläpp.
Även ekonomisk styrning och ransoneringar behövs. Det MÅSTE löna sig att leva klimatvänligt.
|
Åtgärder: Vidta åtgärder för att skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik !
Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur var och en kan minska sina utsläpp !
Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil. |
232 | Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv | Gerd Johnsson-Latham, Lena Pårup, Inger Lindberg, Magnus Ivarson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi 10% rikaste i världen förleds genom livsstilsmagasin, reklam och politiska partiers "plånbokstänkande" att se välfärd som en fråga om konsumtion, trots att vi materiellt sett har det vi behöver. Vad vi INTE har som en följd av ensidigt materiellt fokus är en planet som klarar klimatförändringar och goda liv för framtida generationer, med ren luft, rent vatten, mindre gifter och god hälsa. Sverige bör genom seminarier, studier, forskning mm bli världsledande i att visa hur den rikare delen av jordens befolkning måste ta ansvar för framtiden, för ett paradigmskifte och hållbar välfärd. |
Åtgärder: Vi föreslår att
- regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm.
|
249 | Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering | Gerd Johnsson-Latham, Magnus Ivarsson, Lena Pårup, Inger Lindberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det krävs åtgärder för en jämställd och hållbar samhällsplanering som uppmärksammar könsspecifika skillnader som t ex visar att bilburna rikare män står för den största andelen utsläpp och föroreningar. Utformningen av skatter, subventioner och investeringar som rör i infrastruktursatsningar och samhällsplanering bör inte gynna denna grupp utan folkflertalet. Grundprincipen bör vara den som antogs vid FN:s världskonferens i Johannesburg 1992 om befolkning och utveckling som anger att det är förorenaren som ska betala. |
Åtgärder: Riksdagen bör
- stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre.
- i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att "mobilitet" inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla.
|
155 | Kortare arbetstid för klimatet | Göran Hådén |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Kortare arbetstid behöver lyftas som en viktig klimatfråga. Pga rekyleffekten är kopplingen mycket stark mellan högre löner och högre klimatpåverkan. Vi måste därför välja mer fri tid istället för mer pengar, samt komplettera med reformer som gör att låginkomsttagares ekonomi inte försämras. Det kan göras på flera sätt, har gjorts förr och har stort stöd i opinionsundersökningar.
Att ändra arbetstidslagen är inte hela lösningen, men det är en konkret reform riksdagen kan rösta igenom som kan påverka normer för alla. |
Åtgärder: att ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden räknat per vecka minskar med en timme redan 2019, och sedan ytterligare en timme varje år nästa mandatperiod, så att vi valåret 2022 når 36-timmarsvecka |
225 | Reduce CO2 emissions for children undertaking sport | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: '"A huge amount of Norwegian kids are doing sports, so we have very broad recruiting base, and our top sports programs and our kids are very closely connected in our system," Ovrebo said. "They can compete, but we don't make like No. 1, No. 2, No. 3 before they're in their 13th year. We think it's better to be a child in this way because then they can concentrate on having fun and be with their friends and develop.'
https://www.usatoday.com/story/sports/winter-olympics-2018/2018/02/18/norway-dominating-2018-winter-olympics-medal-count/350369002/
|
Åtgärder: -support research and development of children's sports bags so that they can take public transport to training and matchs.
-support clubs with the cost of the bags for clubs who use public transport for children who play sport.
|
227 | Sweden Sing for the Climate | Janine OKeeffe, Samuel Jarrick |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Other resources:
https://www.youtube.com/watch?v=1aITLKyZhS0&feature=youtu.be
https://www.facebook.com/nic.balthazar
http://singfortheclimate.com/
|
Åtgärder: -att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen.
-each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate
|
59 | Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa | Lena Pårup, Gerd Johnsson-Latham, Magnus Ivarsson, Inger Lindberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Förbindelser som lagts ner ca 1990-2010:
Nattåg Stockholm-Hamburg
Nattåg Stockholm-Oslo
Nattåg Stockholm-Göteborg-Halmstad-Helsingborg
Nattåg Stockholm-Köpenhamn
Nattåg Stockholm-Trondheim
Nattåg Malmö-Berlin (året runt)
Nattåg Malmö-Prag-Budapest
Nattåg Köpenhamn-Göteborg-Oslo
Båt Göteborg-London
Båt Stockholm-St Petersburg
Förbindelser som lagts ner ca 2010-2015:
Nattåg Köpenhamn-Schweiz (Basel)
Nattåg Köpenhamn-Amsterdam
Nattåg Köpenhamn-Paris
Nattåg Stockholm-Storlien/Duved/Åre (året runt)
Båt Göteborg-Kristiansand-Newcastle
Båt Göteborg-Kristiansand
Biltåg Hamburg-Wien/Basel/Cannes |
Åtgärder: Föreslagna åtgärder
Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom:
* Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa.
* Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt.
*Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget.
|
134 | En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp (Vinnande motion) | Magnus Ivarsson, BirGitta Tornérhielm, Gerd Johnsson-Latham, Inger Lindberg, Lena Pårup |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Den globala medel- och överklassens ständigt ökande flygande bidrar på ett oacceptabelt sätt till den globala temperaturhöjningen. Om denna utveckling inte bryts kommer detta att få katastrofala konsekvenser. Att vänta på nya, ännu oprövade lösningar som ska ersätta dagens växthusgasintensiva teknik är inget alternativ då utsläppsminskningen behöver ske i rask takt. Därför föreslås en kombination av åtgärder för att påverka människors livsstil i form av ökad beskattning, lagstiftade restriktioner och riktad information om konsekvenserna av flygets växthusgasutsläpp. |
Åtgärder: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
- Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
- Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
- Stopp för subventioner till flyget.
- Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor. |
135 | Skärpta återvinningsmål ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet | Magnus Ivarsson, Gerd Johnsson-Latham, Lena Pårup |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Våra nationella mål för återvinning är, i flera fall, satta under de mål för återvinning som redan uppnåtts. För att stimulera en utveckling mot ökad återvinning och hållbarhet behöver vi mål som driver på utvecklingen och stimulerar till hållbart agerande. I motionen föreslås att regeringen ger i uppdrag till lämplig myndighet att utreda dessa och relaterade frågor. |
Åtgärder: Att lämplig myndighet uppdras att:
- formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts
- skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån
- utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning |
165 | Reklamfritt på nätet | Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De dominerande nätbaserade företagen som Google, Amazon, Facebook m.fl. får merparten av sina intäkter från reklam de säljer. Reklamen har blivit allt mer individanpassad utifrån de profiler företagen tar fram från våra sökningar och inlägg via deras plattformar. Vi har alltså ingen möjlighet att själva välja vilken reklam vi vill ta del av. Många vill över huvud taget inte få reklaminslag när de går ut på nätet.
|
Åtgärder: Att ingen nätbaserad reklam får riktas till enskilda individer utan deras godkännande.
och att överträdelser ska ge "drabbade" individer rätt till skadestånd.
|
29 | Palmolja i innehållsförteckningen | Saga Lennskog |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att göra det enklare för den enskilda konsumenten att göra medvetna val så bör det stå i innehållsförteckningen vad en produkt innehåller, speciellt om det är ett ämne som påverkar klimatet negativt. Idag är det svårt att veta vad en produkt innehåller om man inte är väldigt insatt. |
Åtgärder: Innehållsförteckningen för skönhetsprodukter och rengöringsmedel skall skriva ut att det använts palmolja för att tillverka produkten. |
61 | Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg | Thomas Engdahl |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Varje svensk medborgare får ett "ransoneringskort" (kan ligga digitalt knutet till passet) och utfärdas med 5 eller 10 års intervaller. Exempel: Anta att man får en kvot resor lagrat i passet att användas inom 10 år. Om kvoten utgörs av 10 flygresor tur och retur huvuddestinationen plus eventuella inrikesflygresor (för att nå huvuddestinationen) så står det var och en fritt att fördela dessa resor under de tio åren. Ex. Resa mellan Arlanda och Cancun (Mexico) räknas som 1 flygresa tur och retur även om resan inte är direktflyg utan kräver flera byten för att nå huvuddestinationen.
|
Åtgärder: Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av.
Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har. |
|
| Mat, jordbruk (27 motioner) [Visa] |
| Skog, mark och vatten (18 motioner) [Dölj] |
Nr ↓ | Rubrik | Motionär | 25 | Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: |
Åtgärder: Vi vill att Riksdag och Regering snarast initierar förändringar i regler runt skogsbruk och skogsanvändning, så att
- allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort
- lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar
- brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks
|
32 | Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv | Christer Borg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Småskaliga vattenkraftverk under 1,5 MW effekt ska i första hand avvecklas för att uppnå god eller hög ekologiskt status. Vattenkraftverk över 10 MW effekt sak i första hand miljöanpassas genom minskad korttidsreglering, ekologiska flödesmodeller och där möjligt fiskvägar för upp- och nedströms vandring.
Alternativa lagrings- och elnätsregleringssätt är t.ex syntetiskt svängmassa som ersätter vattenkraftens systempositiva effekter på sekundskala. Styrning av konsumentsidan ger färre effektbehovstoppar och minskad elanvändning. |
Åtgärder: * Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering.
* Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd.
* Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas.
* Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan. |
51 | Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling | Lena Wallin, Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Skogen kan vara till stor nytta för oss, både där den står och i produkter som är långlivade. Skog ska dock inte brinna, då det leder till koldioxidutsläpp. Att utveckla engångsprodukter som ska ersätta t.ex. engångsprodukter av plast, är både slöseri med materialet, energin som behövs, orsakar koldioxidutsläpp och bidrar som alla andra engångsprodukter till nedskräpning. Och förstör skog. |
Åtgärder: - styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter
- styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen
- ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler |
52 | Skog ska ej gå till bioenergi | Lena Wallin, Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi har börjat se skog och produkter därifrån, som den nya oljan. Och på sätt och vis är det så. För när skog brinner frigör även den koldioxid. Detta varnar idag forskarna för. Vi måste då reagera och förhindra att vi släpper ut koldioxid i en omfattning som skog och mark ej kan binda. |
Åtgärder: - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas.
- bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter
- bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda
- alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt |
56 | Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden | Kristina Bäck, Stig-Olof Holm |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Riksdagen bör införa incitament som ger större variation i skogsbruksmetoderna så att blandskog och lövträd gynnas och naturlig föryngring får ske på fler ställen i Sverige. Skogsvårdslagens paragraf 6 ska justeras för att främja löv- och blandskog. Då ökar både skogens motståndskraft mot klimatförändringar och den biologiska mångfalden (3,5). |
Åtgärder: 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring av blandskog efter avverkning. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg föryngras där dessa arter fanns naturligt tidigare. Detta för att klimatsäkra skogen, främja biologisk mångfald och bidra med fler ekosystemtjänster
2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas. |
65 | Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik | Andreas Eklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Biomassa har tagit sitt kol från atmosfären genom att binda CO2. Om biomassa omvandlas till kol(C), och kolet grävs ner i mark som odlas, så blir kolet kvar där i flera tusen år. Biokol är alltså en "carbon capture andstorage"-teknik (CCS). Överallt kan biomassa växa, och överallt finns mark/jord. Jorden blir bördigare dessutom. Då biomassa => biokol med olika processer, så bildas samtidigt energirik gas. Den kan förbrännas och ge värme och el som ersätter fossil energi. |
Åtgärder: Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts" carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. |
100 | Ersätt plast med biokompositer | Christina Hansson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Biokompositer hävdar sig väl i konkurrensen med plast inte minst när det gäller egenskaper.
Idag kan ekologisk plast tillverkas av hampa och mjölksyra. Biokompositer är helt nedbrytbara. Användningen av plast måste minska. Utvecklingen kan drivas i rätt riktning genom lagstiftning.
|
Åtgärder: Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt
Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar
Satsa pengar på bioraffinaderier
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning
Undvik att blanda olika plastsorter efters |
114 | Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären? | Andreas Eklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det hävdas ofta nuförtiden att "skog" är en kolsänka. Ja, men är skog på en bit mark den effektivaste kolsänkan på lång sikt? Träd blir gamla, slutar att växa och ta upp koldioxid (CO2) från atmosfären. Ett sätt att ha maximalt upptag av CO2 på en bit mark är att låta träd växa, omvandla träden till biokol och gräva ner biokol i jordbruksmark. Andra effektiva metoder finns också, utomlands. |
Åtgärder: Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta. Det vore väldigt önskvärt. |
126 | Ändrad inriktning för Sveaskog | Oscar Magnusson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det skogsbruk som bedrivs i Sverige är nästan enbart kalhyggesbruk. Skogsnäringen pekar på att det är klimatsmart att öka uttaget av träråvara. Men forskningen visar att utsläppen av växthusgaser i samband med kalhyggesbruk är stora, så stora att det inte är givet att det är klimatsmart att tanka bilen med biodrivmedel baserat på skogsråvara. Nuvarande skogsbruk är också en katastrof för den biologiska mångfalden. Detta tillsammans gör att vi måste ändra inriktningen på svenskt skogsbruk. Lämpligt är då att börja med statens eget skogsbolag, Sveaskog. |
Åtgärder: Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.
Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen. |
128 | Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror | Mari Elfving, Susanne Gerstenberg, Kurt Hansson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag är naturliga och biologiska produkter dyrare än de mindre hållbart massproducerade av icke nedbrytbara material. Dessa material stöds även genom dagens byggregler. Detta försämrar genomslagskraften av biologiska material. Genom att premiera andra mer hållbara material för renovering och nybygge skulle marknaden kunna stimuleras. Efterfrågan av naturmaterial påverkas av den nuvarande låga prisbilden på ?konventionella? byggmaterial. Stöd för produktion av biologiskt nedbrytbara produkter skulle stimulera tillväxten för jord- och skogsbruk regionalt till gagn för klimat och ekonomi. |
Åtgärder: Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare.
Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser ?sin? regions behov av fibermaterial för minskade transporter.
|
132 | Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark | Stig Sörlin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige består av ett gigantiskt, biologiskt utarmat hygge där vi planterat tall och gran. I Norrbottens län finns de sista spillrorna av orörda urskogar ännu kvar. De har aldrig planterats och de har fått formas sedan istiden. En genbank för framtiden. Vi måste bygga upp och stärka biologisk mångfald och stoppa användare som river ner.
Den boreala skogen binder dubbelt så mycket CO2 som all kvarvarande regnskog.
Sveriges 16 miljömål visar vart miljöarbetet skall leda men vi går i en riktning som strider mot miljömålens syften och intentioner. Vi kräver därför ny förbättrad lagstiftning. |
Åtgärder:
– Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på och
ovan mark.
– Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer.
– Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd.
- Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår.
-Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort.
- Öka bevakningen.
|
151 | Fler naturreservat mål 50 % av Sveriges yta. | Birgitta Tulin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De naturskyddsområden och reservat som hittills avsatts räcker inte för att säkra våra ekosystem och arters fortlevnad. Detta är kärnan i den världsledande konservationsbiologen E.O. Wilsons bok "Half Earth – Our Planet's Fight for Life", där han argumenterar för att halva jordens yta bör fredas, eftersom "människans påverkan på resten av biosfären är negativ överallt. Miljön blir instabil och mindre trevlig. Vår framtid på längre sikt mer osäker."
Utbildad personal ska tillsammans med lokalbefolkningen skydda den biologiska mångfalden i dessa reservat. |
Åtgärder: Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat.
Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker.
|
153 | Skogsvårdslagen en del av Miljöbalken | Roger Bydler, Lena Wallin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Hur vi brukar skogen har en avgörande betydelse för att kunna bibehålla, eller rättare sagt stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i vår natur. Sveriges skogsbruk är idag inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Skogen påverkar också på flera sätt klimatet och de konsekvenser klimatförändringen för med sig. Beroende på brukningsmetoder och förhållanden mellan tillväxt och avverkning kan den fungera som en viktig kolsänka. Lagstiftningen bör därför samordnas så att markanvändningen och dess miljöpåverkan prövas enligt samma principer som andra verksamheter med betydande miljöpåverkan.
|
Åtgärder:
Att skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken.
|
157 | Sverige måste stå upp för rätten till mark | FIAN, Framtidsjorden, Frö och Folk, Jordens Vänner och Svalorna Indien Bangladesh |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: I takt med ökade klimatförändringar riskerar större delar av världens befolkning att lida brist på odlingsbar mark. Redan idag är hungerns mest grundläggande orsak den ojämlika fördelningen av odlingsbar mark. Den rådande nyliberala marknadspolitiken har gjort mark till en global handelsvara med allvarliga konsekvenser för människa och klimat. När klimatrelaterade utmaningar i allt större utsträckning påverkar jordbruket är det hög tid att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretags intressen. |
Åtgärder:
Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt.
Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark.
Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU.
Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler. |
215 | Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen | Stellan F. Hamrin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Dagens skogsbruk har skapats för att maximera de ekonomiska fördelarna för bolag och privatpersoner och tillgodose den växande skogsindustrin behov av råvaror. Det har inte skapats för att minimera klimatpåverkan och miljöskador, bevara biologisk mångfald och skydda naturskog eller gynna friluftslivet. Det finns idag snabbt växande forskningsbelägg för att dagens skogsbruk ökar klimatpåverkan, utarmar jorden, minskar biologisk mångfald, försämrar skogsmarkernas tillgänglighet, försvårar bär- och svampplockning och missgynnar friluftsliv. Detta måste ändras. |
Åtgärder: Riksdagen
låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker
utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker.
inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker.
påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder.
skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar |
217 | Anpassning till det stigande havet | Stellan F. Hamrin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: De ökande halterna av CO2 i atmosfären leder till högre temperatur, som leder till varmare hav och smältande glaciärer. Därigenom ökar havets volym och havsytan stiger. Den har hittills stigit med 20 cm och ökar årligen idag med 3,4 mm. Den övre sannolika nivån år 2100 bedöms till + 2,5 m. I Sverige motverkas detta av landhöjningen på 0-9 mm/år (max. 0,9 m/100 år) beroende på plats. Detta skapar problem längs kusten och speciellt vid städer vid större flodmynningar. Särskilt allvarligt drabbas Mälarregionen, eftersom Mälaren kommer att bli en del av det stigande havet. |
Åtgärder: Riksdagen
- tillsätter snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer.
- tillsätter snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen.
- vidtar åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta
havsnivå år 2100 på + 2,5 m.
|
231 | Skydda kollagret i de svenska skogarna (Vinnande motion) | Sebastian Kirppu, Amanda Tas, Anders Axner, Lena Wallin, Roger Bydler |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster. |
Åtgärder: 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
|
254 | Skogsbrukspolitiken behöver förnyas. | Ingegerd Kjellberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Naturkulturskogsbruk eller liknande metoder bör införas i stället för nuvarande kalhyggesbruk som har många negativa effekter. Tunga skogsmaskiner och kalhyggen ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år så marken ger stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under lång tid. Rörligt friluftsliv försvåras eller omöjliggörs. Djurliv och biologisk mångfald påverkas. |
Åtgärder: Nuvarande skogsbrukspolitik behöver förändras. Kalhyggesbruk och tunga skogsmaskiner ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år och man får stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under många år. Rörligt friluftsliv försvåras. Djurliv påverkas och biologisk mångfald.
I stället bör hyggesfritt, naturkulturskogsbruk införas. |
|
| Utbildning (13 motioner) [Dölj] |
Nr ↓ | Rubrik | Motionär | 36 | Finansiering av folkbildning om klimatfrågan | Titti Knutsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag är det möjligt för enskilda, företag och offentliga lokala förvaltningar att söka offentliga medel för utveckling och installation av klimatsmart teknik och till olika åtgärder för klimatanpassning. Däremot är det mycket svårt att finansiera folkbildande och mobiliserande kommunikationsprojekt, trots att dessa är alldeles nödvändiga för att omställningen ska kunna omfattas och genomföras av alla, med gott humör och framtidstro. Vi föreslår därför att Sveriges riksdag avsätter medel reserverade för just sådana projekt. |
Åtgärder: - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder.
- Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation.
- Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation. |
40 | Klimatkalkylatorer | Kerstin Hamberger |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Att alla kan räkna ut sitt eget klimatavtryck på ett enkelt sätt är en bra utgångspunkt.
Det avgörande om vi skall lyckas nå klimatmål är inte vad vi gör på individnivå utan vad vi lyckas få politiker på alla nivåer att genomföra.
Men för att lyckas med det måste vi bli fler som förstår vad som håller på att hända och en bra klimatkalkylator är ett utmärkt instrument för att kunna förstå hur utsläppen ser ut. |
Åtgärder: Jag yrkar på att medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in.
Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt. |
42 | Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen. (Vinnande motion) | Iann Lundegård |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Varje dag befinner sig ca halva Sveriges befolkning i verksamheter i nära anknytning till utbildning. I skollagen finns värdegrunden för svensk skola. 1990 fick svensk skollag tillägget miljö i portalparagrafen. Vid riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering. I den nya skollagen är tillägget om miljö som fördes in 1990 borttaget ur den s.k. portalparagrafen. Inte heller nämns hållbar utveckling i den nya skollagen. Skolans styrdokument är bindande och ska följas och de regler som gäller för skolans verksamhet är ytterst beskrivna i Skollagen. |
Åtgärder: Motionen yrkar om att återinföra begreppet miljö och införa begreppet hållbar utveckling i skolans portalparagraf, Skollagen. |
78 | Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att åstadkomma en säkrare ledning av samhälle och näringsliv under en svår period framöver behöver vi folk i beslutande positioner som har grundläggande kunskaper i de ämnen som påverkar besluten, både humaniora och naturvetenskap. Dessa ämnen bör alltså vara obligatoriska i all högre utbildning.
Examina ska vidare testa dessa ämnen på ett integrerat sätt, så att tillämpningen av dem inom specialiseringen blir tydlig.
|
Åtgärder: Jag föreslår att
- all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen,
- dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem. |
122 | Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk | Göran Jacobsson, Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En speciell jordbruksutbildning bör skapas med målen att öka kunskaperna om hur man:
Producerar livsmedel av hög kvalitet
Hushållar med naturresurser och minimera negativ inverkan på miljön
Skapar största möjliga recirkulation av näringsämnen
Vårdar kulturlandskap med artrikedom och genetisk mångfald
Bevarar jordarnas långsiktiga bördighet |
Åtgärder: Att det, inom både SLU, naturbruksgymnasier och folkhögskolor med lämplig inriktning startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk
Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk
Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odling. |
146 | Uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om val av transportmedel | Beatrice Sundberg, Henrik Waldenström, Björn Gustafsson, Staffan Filipsson, Jan Strömdahl, Karin Wahlgren, Stellan Hamrin, Elisabeth Edsjö |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Trafikverket bör få i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj över hela landet där vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp av växthusgaser och andra skadliga ämnen förklaras. Den bör även riktas till skolungdomar. Exempel på en framgångsrik kampanj är kampanjen mot rökning. |
Åtgärder: Att Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp. |
150 | Vi behöver professorer i reparation! | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att komma ifrån vårt enkelriktade uttag av naturresurser och åstadkomma en cirkulär ekonomi måste vi bli bättre på dels att återanvända materialet och framför allt på att använda befintliga produkter så länge det går. De måste alltså kunna repareras.
En viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att nya produkter också ska tillverkas så att de lättare kan underhållas, repareras, och uppgraderas. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation. |
166 | Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030 | Mats Ehn, Susanne Hedman, Färnebo folkhögskola |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Folkhögskolorna och studieförbunden i Sverige har en unik potential när det gäller att förverkliga lärande om hållbar utveckling, klimat och Agenda 2030. Därför bör lärande om hållbar utveckling skrivas in i förordningen om statens stöd till folkbildningen och folkbildningens organisationer få ett initialt stöd för utvecklingsarbete kring Agenda 2030. |
Åtgärder: att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling.
att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet.
|
167 | Intensivkurs med fokus på ledarskap och etiska aspekter av klimatfrågan | Bo Franzén, Aina Hagberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Klimatriksdagen uppmanar regeringen att öronmärka medel för att skapa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet. Syftet är att ge stöd för utveckling av ett strategiskt ledarskap med klokare beslut för omställningsprocessen.
Intensivkursen innehålla följande delar: Det stora perspektivet på jorden geologiskt och ekologiskt. Människans grundläggande mentala funktioner och hur dessa inverkar på förmågan att utveckla ett strategiskt ledarskap och fatta kloka beslut. Det etiska perspektivet som berör vårt ansvar gentemot kommande generationer.
|
Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till regeringen att MSB ska få uppdraget att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: "Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv för ett kompetent ledarskap". Syftet med kursen är att lägga grunden för ett strategiskt ledarskap för den kommande omställningsprocessen. |
191 | Utbildning av sjukvårdspersonal om klimatförändringens hälsoeffekter | Margareta Falk Hogstedt, Anne von Heideman |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Den globala uppvärmningen och klimatförändringen kommer att få allvarliga konsekvenser för hälsan i världen, speciellt i låg- och medelinkomstländer, men också i Sverige .
Hälso- och sjukvårdspersonal måste få kunskap om klimatförändringens konsekvenser för hälsan och om möjligheter att förebygga hälsoeffekter genom en förändrad livsstil som också kan leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Personalen kan också bidra till att minska sjukvårdens utsläpp, att planera för en framtida hållbar sjukvård samt bedriva forskning och utveckling. (1) |
Åtgärder: Sveriges folkvalda, på nationell, regional och lokal nivå ,ska verka för att kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal |
192 | Ekonomiutbildning | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En mycket stor anledning till klimatkrisen är att dagens ekonomer bortser från sidoeffekter då de tar ekonomiska beslut.
Detta beror på att ekonomutbildningen under lång tid baserats på en ytterst förenklad bild av världen, den s.k. Chicagoskolan. Försök att bredda bilden har mötts av ointresse, förakt, eller t.o.m. fientlighet.
Detta måste förändras om vi ska ha kvar en planet som det går att leva på. Nya ekonomer måste förstå den verkliga världen och dessutom att det finns olika ekonomiska teorier för att beskriva den.
Speciellt måste nya ekonomer förstå miljö- och klimatekonomi. |
Åtgärder: Jag föreslår
- att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin;
- att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik;
- att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne,
- att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi. |
218 | Education of equality to include Climate Destruction as a Common Good | Janine OKeeffe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Our basic schooling, with Jämstäldhet, Jämlikhet and Democracy are 3 key levels. We need to expand it to a 4th, Common Good. The first and most immediate form of Common Good is the Climate Destruction.
Jämstäldhet is the first step in equality for a young person. It is applicable to two people.
Jämlikhet is the second step in equality for a young person and would be applied in year 1 to 3.
Democracy is the third step in equality and is about examining an entire school or state and how to divide power in a reasonable way.
|
Åtgärder: -change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good. |
244 | Equipping higher education to meet Sweden's ambitious climate policy goals | Lakin Anderson, Isak Stoddard |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Make it a legal requirement that every student completing a degree in Sweden is offered a comprehensive view of current climate change science and a required task to investigate how their discipline or chosen field of work is implicated in climate change.
Prioritise in higher education legislation immediately and significantly influencing the content of higher education as a key part of climate change policy. Providing resources to educational development to allow new programs and classes to be developed around this topic, and existing programs to be redesigned and added to.
|
Åtgärder: All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future
Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy
|
|
| Övergripande (51 motioner) [Visa] |
| Annat (0 motioner) |