Motioner

Energi (26 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik ↑	Motionär
23	Ändra lagar, tullavgifter med mera för att underlätta utbyggnad av solel	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Här behöver vi hjälpas åt så att det blir lönsamt för enskilda boende i hyreslägenheter, bostadsrätter eller egnahem att producera el och dela elproduktionen från solkraftverk. Det behövs till exempel lägre tullar på solceller, investeringsstöd för solcellsproduktion, åläggande för stora elproducenter och nätbolag för att balansera elnätet vid variationer i solelproduktion. Nätkostnaden för levererad el skall inte få överstiga den vid konsumtion från nätet. Det behöv sannolikt mycket mera, men det här skulle kunna bidra till att nå målen om fossilfri elproduktion.		Åtgärder: Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen
197	Värme utan eld	Mikael von Knorring, Vide Karlsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att världen ska kunna klara den sorts radikala klimatomställning som behövs, kommer vi behöva använda den biomassa vi har försiktigt och genomtänkt. Byggnadsmaterial är t ex ett av de områden där den gör som störst nytta, eftersom vi då lagrar kol långsiktigt och ersätter cement. Idag eldar vi mycket av biomassan bara för att få värme. På sikt behöver vi sluta med det så långt som möjligt. Tre förslag för att ersätta eldandet vi lyfter i motionen är energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.		Åtgärder: Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme. Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.
75	Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik	Björn Idar, Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Världens ledande beslutsfattare, såväl politiska som industriella, skapade i januari 2017, under konferensen "World Economic Forum" i Davos, organisationen "Hydrogen Council". Det är ett råd för ledande energi-, transport- och industriföretag som har den gemensamma ambitionen att främja utbyggnaden av ett globalt vätgassamhälle. Sverige bör bidra genom storskalig satsning på plasmateknik med skattemedel för att snabbt ge industrin den nödvändiga vätgasen i stora mängder i en ny unik satsning, som ersättning för kol och koks vid framställning av stål.		Åtgärder: Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall.
205	Stoppdatum för fossila bränslen (Vinnande motion)	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Enligt forskningen håller vår kolbudget på att ta slut om vi vill begränsa uppvärmningen till under 1,5. Därför behöver vi snabbt sluta använda fossila bränslen. Ett sätt att garantera att företag, institutioner och hela samhället ställer om är genom att förbjuda förbränning av fossila bränslen efter ett visst datum. Därför vill vi se att riksdagen beslutar om ett stoppdatum under nästa mandatperiod.		Åtgärder: att riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.
38	Stoppa subventioner till alla fossila bränslen	Ruzena Svedelius Dr Agr
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Stoppa nedsättningen av energiskatten för dieselbränsle i motordrivna fordon som uppgår till drygt 8 miljarder kronor per år eftersom utsläppen är farliga för hälsa, miljö och klimat. Stoppa alla skattelättnader för fossila bränslen (inklusive naturgas och gasol) i alla industrier, luftfart, sjöfart, i kraftvärmeverk, vid bandrift, inom jord- och skogsbruk som uppgår till minst 5 miljarder kronor per år. Satsa på framställning av biogas och biogödsel i lokala högteknologiska biogasanläggningar. Stoppa satsningar från allmänna medel på framställning av hälsofarlig biodiesel.		Åtgärder: * Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle. * Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen. * Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch. * Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.
92	Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt!	Jan Strömdahl
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige ska verka för ett förbud inte bara vad gäller kärnvapen utan också dess moder, kärnkraften. Och så länge kärnkraften finns kvar ska den jämställas med fossilkraft vad gäller miljö och klimat. Det globala problemet att på ett säkert sätt i 100 000 år ta hand om kärnavfallet måste få en lösning med hjälp av en prövning av alternativa metoder. I väntan på lösningen bör kärnavfallet minimeras genom snabb utbyggnad av de förnybara alternativen.		Åtgärder: 1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft. 2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö. 3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande.
90	Solenergi i nybyggnation	Marcel Berkelder Exergi Byrån, Heidi Andersson Armbryterskan från Ensamheten, Tord Pettersson Luleå, Jens Rundberg Vännäs, Pia Lingesten Umeå, Christer Laggar Vännäs
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Bostäder har enligt BBR/BEN schablonbehov av tappvarmvatten och hushållsel. Fastighetsel beror till stor del av systemval. Att kräva att delar av energibehoven tillgodoses med solenergi driver på utvecklingen av solenergimarknaden och driver också på utvecklingen av energieffektivare teknik. Kraven kan också leda till utvecklingen av kombinationstekniker där såväl värme sol el genereras med solen. I grunden är tekniken etablerad och exemplen finns, det behövs en knuff i rätt riktning mot hållbar utveckling och att solenergi blir en allmän accepterad energiresurs.		Åtgärder: Motionen yrkar på att i bygglagstiftning skall skrivas in att vid nybyggnation av bostäder skall antingen minst 50% av schablonbehov enligt BEN, för tappvarmvatten tillgodoses med solfångare eller hushållsel + fastighetsel tillgodoses med solceller.
137	Ny Kärnkraft	Sven Albinsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: :Bygg ny kärnkraft. :Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. :Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. :Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. :Demontering av naturförstörande vindkraft. :Minska på naturförstörande vattenkraft. :Upphör med import av sopor för bioenergi.		Åtgärder: :Bygg ny kärnkraft. :Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. :Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. :Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. :Demontering av naturförstörande vindkraft. :Minska på naturförstörande vattenkraft. :Upphör med import av sopor för bioenergi.
196	Lyssna på IPCC i energifrågorna	Mikael von Knorring, Vide Karlsson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den senaste IPCC-rapporten visar att forskningen talar för de här tre radikala slutsatserna: • Elektrifiering är en nyckeldel av världens omställning. • De lågutsläppande energislagen behöver öka fem gånger eller mer i världen. • Vi behöver bygga ut såväl sol-, vind- som kärnkraft för kunna skala upp så drastiskt med så låga kostnader som möjligt. Energiöverenskommelsen i Sverige präglas tyvärr inte alls av IPCC:s slutsatser. Vi behöver en ny energiöverenskommelse, som inte fastnar i den gamla konflikten mellan vind- och kärnkraft utan istället sätter klimatet först.		Åtgärder: En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning.
16	Koldioxidfri energi bortom fossilfritt	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En huvudlinje på vägen mot det fossilfria samhället är förbränningen av biomassa eller gaser framställda av biomassa. Långsiktigt behöver vi frigöra oss från biobränslen eftersom de också tillför atmosfären koldioxid. För detta krävs en långsiktig planering där Sverige kan ta en ledande roll i världen.		Åtgärder: -att Riksdagen av Regeringen beställer att ge statliga myndigheter i uppdrag att planera för koldioxidfria energisystem efter att målet med fossilfria energisystem nåtts.
174	Klimatneutral energi	Michael Klein
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Förslag till beslut i Klimatriksdagen 2018 Klimatriksdagen ställer sig bakom det som anförts i motionen om att målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.		Åtgärder: Målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.
39	Hållbar produktion av biogas och biogödsel ur organiska rester och avfall	Ruzena Svedelius Dr Agr
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Stöd ska endast gå till ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara metoder för hantering rester och avfall från växt- och djurrike. Stöd ska ges till innovation av - utrustning för hygienisk insamling av våta restprodukter och avfall - olika typer av kvarnar som kan sönderdela både våta och torra material - utrustning och metoder för förbehandling dvs. sönderdelning, vägning och blandning av material - utrustning som garanterar effektiv omvandling av energi som finns i biogasens metan till el och värme/kyla. - utrustning för hantering av biogödsel för att minska förluster av växtnäring.		Åtgärder: * Alla stödåtgärder som bekostas av allmänna medel lokalt, regionalt, statligt eller från EU ska alltid avkrävas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. * Ge stöd för effektivisering av produktion av biogas och biogödsel med kunskapsbaserade innovativa åtgärder "från källa till omvandling i biogasanläggningar" samt för användning av biogas och biogödsel.
99	Ge statligt stöd åt småkonsumenter för beredskapslagring av el för 72h	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige håller på att rusta upp både civilförsvar och militärt försvar till mycket stora kostnader. På 70- och 80-talet gavs bidrag till småhusbyggnader för att kompletterad med skyddsrum. Det finns alltså exempel på att småhusägare har fått bidrag till beredskapsåtgärder. I de nuvarande beredskapsplanerna rekommenderas att samhällsmedborgarna skall lägga upp förråd för att kunna klara sig under 72 timmar utan samhällets stöd. Detta borde även omfatta elförsörjningen. I första hand bör microproducenter och småkonsumenter av el få bidrag till lagring av energi för 72 timmars behov.		Åtgärder: att riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice.
143	Fördela investeringsstödet till solceller efter efterfrågan	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Som "Åtgärder".		Åtgärder: Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet.
173	Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri	Maria Jangsten, Hartmut Bohlen, Bertil Mark, Kent Andersson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: I Sverige finns ingen lagstiftning som reglerar industriernas fackling. Det finns däremot i Tyskland och Österrike. Där kallas den TA-luft, är ett komplement till deras befintliga miljölag och föreskriver en förbränningsgrad på 99,9 %. En liknande lag i Sverige skulle innebära att mer modern teknik måste installeras där man kan använda ett fackelsystem som gör utsläppen från förbränningen renare, eliminerar buller och fackelsken och istället för att släppa ut onyttjad energi till omgivningen, tar tillvara på fackelgasen i form av kraftvärme. Dessa tekniker finns i Texas, Louisiana och Taiwan.		Åtgärder: Lagstiftning som förbjuder sotande fackling för industrierna i Sverige.
236	Förbjud import av och ny infrastruktur för fossilgas i Sverige	Olivia Linander, Josefin Winberg, Anna Westberg och Christian Tengblad
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Just nu planeras stora infrastruktursatsningar som kommer leda till ökad användning och import av flytande fossilgas (LNG) i Sverige och Europa, exempelvis fossilgasterminalen GO4LNG i Göteborgs hamn. Vill vi leva upp till Parisavtalet och de svenska klimatmålen finns inget utrymme för nya satsningar på fossilgas - det är hög tid för fossilfrihet på riktigt. Vi vill därför att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda politiker att de bör besluta om omedelbar utfasning av fossilgas, stoppa importen av fossilgas till Sverige och se till att ingen ny infrastruktur för LNG byggs i landet.		Åtgärder: Inför ett förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag Stoppa importen av fossilgas till Sverige
241	Förbjud fast elnätsavgift för att ge incitament till energibesparing.	Anders Berndes
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Genom att ta bort den fasta elnätsavgiften och höja nätöverföringsavgiften, samt reglera kvittning och betalning för egen förnybar elöverproduktion: 1. Ökas incitamenten att spara på el, då man betalar ett högre pris för den el man förbrukar, men ingen abonnemangsavgift. 2. Minskar incitamenten att kapa kopplingen till elnätet för hushåll som producerar egen el, vilket medför en större tillgång till förnybar energi som kan tränga undan s.k. "ful-el". 3. Ökar incitamenten att investera i egen förnybar elproduktion.		Åtgärder: Ta bort/förbjud fasta elnätsavgifter och höj samtidigt den rörliga nätöverföringsavgiften under strikt reglerade former. Reglera kvittning av hushålls egen överproduktion av förnybar energi, så att de får betalt på lika villkor som elföretagen, utan att de behöver betala nätöverföringsavgifter som äter upp deras intäkter.
222	Energieffektivisera med vita certifikat	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Energisystemet behöver ställas om från fossilt till förnybart. Enligt forskaren Kevin Andersson finns ingen chans att nå klimatmålen utan energieffektivisering. De styrmedel som idag finns för effektivisering är främst informativa. Vita certifikat, vilket är ett styrmedel som EU förespråkar, är ett styrmedel som ger ekonomiska incitament till rätt aktörer. Med vita certifikat finns möjlighet att både minska energianvändningen och lösa andra utmaningar som energisystemet står inför. Därför vill vi att Sverige ska införa vita certifikat.		Åtgärder: Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning.
74	Energieffektivisera alla bostäder	Sigbritt Nordlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Bostadsbestånd och lokaler kan ses som en oanvänd energikälla, som står för 40 % av Sveriges totala energianvändning. Merparten är äldre bebyggelse vars energiförbrukning i motsats till nyproduktion är helt oreglerad. En genomförd energieffektivisering skulle frigöra energi för andra samhällssektorer. Med känd teknik såsom värmepumpar och solpaneler är det enkelt att minska mängden köpt energi med hälften eller mer, med liten eller utan renovering av själva byggnaden. Återbetalningstiden för sådana investeringar är kort i förhållande till livslängden.		Åtgärder: att nationella regler införs för alla bostadsbyggnaders tillåtna förbrukning av köpt energi att rådgivning och information om energieffektivisering åläggs kommunerna att uppföljning görs av statlig tillsynsmyndighet
49	Elektrifiera transportsektorn	Lasse Vretblad
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Transportsektorn måste rivstarta en genomgripande omställning för att bli oberoende av fossil energi. Den vanligaste biodieseln i Sverige idag, HVO, har sitt ursprung i importerad råvara till nästan 90 % och biobränslen från svensk cellulosa är bara en tillfällig lösning. Att frigöra sig från fossilfri energi för transportsektorn handlar om el-energi. Elbilsmarknaden expanderar, därför finns nu förutsättningarna att påbörja utbytet av bilparken. Det som då måste ske är en kraftig expansion av laddstrukturen, att samhället tydliggör att laddmöjligheterna kommer att finnas där man behöver dem.		Åtgärder: Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige
177	Effektivisera hela el-systemet.	Birger Eneroth
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Modern digital teknik kan användas för att styra elpriset timme för timme och på olika platser. Med hänsyn till kraftledningarnas kapacitet och till utbud och efterfrågan på el. Och för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i hela samhället.		Åtgärder: Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser..
48	Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export	Lasse Vretblad
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En aktuell svensk utmaning är att göra transportsektorn oberoende av fossil energi. Tillgången på råvara för biobränslen är begränsad både internationellt och inom Sveriges gränser. Ny fossilfri el-energi behövs i stället för elektrifiering av transportsektorn. Den måste i huvudsak baseras på el från vindkraft - och havsbaserad vindkraft kan där spela en huvudroll. Sveriges energipolitik behöver inte som hittills begränsas till landets egna behov. Sverige har de bästa förutsättningarna för utbyggnad av vindkraften i Nordeuropa och kan därför bidra med (lönsam) export utöver Sveriges gränser.		Åtgärder: Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa.
57	Bygg bara passivhus!	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De stora energislukarna i vardagslivet, som vi kan göra något åt, är bilen, biffen och bostaden. Det jag vill komma åt är att spara energin, som går åt för uppvärmning av byggnader. Nu pågår stora bygginvesteringar i Sverige inte minst för bostadsbygge. För att nå klimatmålet att reducera CO2 utsläpp behöver vi spara energi för uppvärmning av byggnader. Det kommer att kräva stora kostnader i befintliga byggnader. Låt oss därför inte nu uppföra nya byggnader, som om vi några år måste anpassa för att dra mindre energi för uppvärmning. Bygg endast passivhus!		Åtgärder: -att Regeringen och Riksdagen beslutar att införa byggnormer för att all nyproduktion av byggnader skall bli passivhus i den meningen att de värms av verksamheten i huset med eventuellt tillskott från jordvärme.
37	Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare	Ruzena Svedelius Dr Agr
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: * a) Effektivare utnyttja bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike med hjälp av biologiska metoder t ex metanjäsning. * b) Stödja produktion av växternas biomassa genom ökad användning av biogödsel från biogasanläggningar som innehåller både bioenergi och växtnäring nödvändig för markens bördighet utan att använda konstgödsel. * Snarast förbjuda termiska behandlingsmetoder med vilka minskar biologisk mångfald och bildas föroreningar skadliga för hälsa, miljö och klimat. * Hälsa, miljö och klimat får inte kompromissas bort.		Åtgärder: * Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling. * Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder. * Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat.
58	Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: De stora energislukarna i vår vardag är bilen, biffen och bostaden. Uppvärmningen av bostäder sker i stor utsträckning genom förbränning, antingen i huset eller genom fjärranläggningar för el och värme. Anpassningen av bostäder till bättre energihushållning går för långsamt och det finns stora anpassningsbehov. Till exempel i miljonprogrammets hus. Jag får ofta höra att det inte lönar sig att energianpassa med bästa teknik. Min enkla ide är: Gör det lönsamt att energianpassa! Tillämpa den framgångsrika metoden morot och piska. Inför en progressiv skatt på energianvändning för uppvärmning.		Åtgärder: -att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning.
142	Behåll de svenska kärnkraftverken	Henrik Petrén
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Staten bör inte negativt särbehandla kärnkraften, utan bedöma dess klimatpåverkan på lika villkor med andra kraftkällor. Kärnkraften är definitionsmässigt inte en fossil energikälla, och även om den inte är förnybar i samma mening som vindkraft är det inte tillgången till bränsle som är den begränsande faktorn för dess användning [1].		Åtgärder: Svenska kärnkraftverk ska drivas så länge som möjligt ur säkerhetssynpunkt och så länge de inte konkurreras ut av klimatvänligare (i termer av växthusgasutsläpp) alternativ för baskraftsförsörjning. Staten bör också stödja forskning om modernare former av kärnkraft.

Ekonomi och gröna jobb (27 motioner) [Visa]

Global rättvisa (8 motioner) [Visa]

Stad och land (12 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik ↓	Motionär
103	All Sveriges naturturism ska vara hållbar 2023.	Xenia Brundin & Tanja Cordova Gonzalez
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Eftersom efterfrågan på naturturism ökar måste vi utveckla hållbara reformer för att säkerställa att den är gynnsam för miljö, lokalt och i stort. Vi ser dessutom en potential i naturturism som en kraft för att skapa ett mer hållbar samhälle socialt; genom fler arbetstillfällen och en hälsosammare livsstil; och ekonom; genom ökade inkomster och att fler svenskar spenderar sina semesterpengar hemma. Dessutom kan vi minska gemene svenskens klimatpåverkan genom att främja den inhemska resemarknaden.		Åtgärder: 1. Införa tydliga, gemensamma krav på hållbar naturturism som leder till att alla arrangörer inom naturturism är hållbara 2023. 2. Investeringar i utökad och tillgänglig kollektiv trafik utanför storstäderna, speciellt de dras med förnybara bränslen. 3. Öka den inhemska turismen genom att förenkla bokningar samt inspirera svenskar att upptäcka Sverige.
62	Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser)	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Genom att i lag begränsa antalet arbetsplatser per kvadratkilometer kan vi motverka den ohälsosamma geografiska centralisering av makt och resurser som pågår i Sverige och därigenom åstadkomma ett mänskligare och mindre klimatbelastande samhälle. För att underlätta denna omställning utan att öka resandet är det viktigt att förbättra möjligheterna till virtuell närvaro genom att öka kapaciteten för elektronisk kommunikation.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer; - elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.
187	Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad	Ola Gabrielson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att sluta cirkeln och åstadkomma ett någorlunda cirkulärt jordbruk måste vi underlätta och effektivisera returen av näringsämnen från befolkning till åker. Det självklara första steget är att minska avståndet mellan befolkning och åker genom en förändrad attityd till stadsplanering, att sluta tro att storstäderna ska växa mer. Ett andra steg är att minska transportvolymen genom att förädla råvaran avlopp. Anläggningar för detta bör vara ett självklart inslag i all stadsplanering. Nya metoder för förädling bör löpande testas.		Åtgärder: Jag vill att - Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer, - byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande, - nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter, - nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam, - försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam.
120	Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns	Pär Larshans
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Klimatutmaningen är omöjlig att möta utan att samhället löser sin materialförsörjning på ett mer effektivt sätt. Detta kräver en omställning till en cirkulär ekonomi, där vi tar vara på de resurser som en gång tagits upp ur jorden. Därför behöver Sverige införa en övergripande princip för återvinning, där fokus ligger på resurser snarare än på att ytterligare minska mängden avfall. Ett viktigt exempel är resursen fosfor, som är avgörande för matproduktion. Sverige bör inspireras av Tyskland och lagstifta om mål för att fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket, 75% förspills idag		Åtgärder: Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn. Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.
89	Hållbara landsbygder i ett klimatsmart Sverige	Ylva Lundkvist Fridh, Ewa Overmeer, Pella Larsdotter Thiel, David Bennet och Stephen Hinton.
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Satsa på en hållbar landsbygd. Staten borde understödja hållbar landsbygdsutveckling på samma sätt som investeringar görs i "hållbar städer". Omställningsrörelsen behöver ekonomiska muskler för att nå sin fulla potential. Det råder bostadsbrist på landsbygden, vilken skulle kunna avhjälpas med satsningar på hyresrätter. För att kunna bo och jobba klimatsmart på landsbygden bör ökat distansarbete stimuleras.		Åtgärder: - Att inrätta ett statligt program om minst 200 miljoner kronor för en fyraårsperiod för att understödja det folkliga engagemanget för omställningen till ett hållbart Sverige. - Ge ekonomiskt stöd och garantier till kommuner som vill bygga hyresrätter på sin landsbygd. - Premiera företag och myndigheter som låter de anställda arbeta på distans.
95	Hållbara städer	Elisabeth Lundqvist, Varis Bokalders
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden. Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra. Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap.		Åtgärder: Även i planeringen av våra städer bör man utgå från att studera platsen där staden ligger dess förutsättningar och historia. Man gör en markkartering där man tittar på geologi, hydrologi, flora och fauna samt lokalklimatet, man studerar hur man har försörjt staden med de resurser som staden behöver. Man tittar på den befintliga bebyggelsen, infrastrukturen och på transportsystemet.
200	Miljövarudeklaration byggnadsmaterial/Minska klimatpåverkan från byggnation	Johanna Vahlby
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Om Sverige skall bli klimatneutrala och uppnå målet att skapa ett koldioxidneutralt Sverige till 2050 [1] måste utgångspunkten vara att expandera hållbart. En vital åtgärd är att reducera och synliggöra de dolda utsläppen som idag inte redovisas, som materialval i byggprocessen. Den svenska betongbranschen har antagit en långsiktig målsättning att skapa klimatneutral betong till husbyggnader ur ett livscykelperspektiv. [2] 1. http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/8600/978-91-620-8608-4/ 2. https://www.svenskbetong.se/klimatrapport		Åtgärder: Att förstärka lagkraven på EPD:er för byggmaterial i hela byggprocessen för att få en sanningsenlig och korrekt klimatbedömning.
22	Minska arbetsgivaravgifterna för arbetsplatser i glesbygd	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Låt hela Sverige leva genom att minska kostnaderna för att anställa folk i glesbyggd.		Åtgärder: att Riksdagen beslutar om reduktion av arbetsgivaravgifter i glesbygd
84	Stadsmiljömål och kopplingen till stadsmiljöavtal och klimatklivet	Roger Bydler
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag är det inte obligatoriskt att stadsmiljömål ska tas fram. Genom att koppla stadsmiljöavtal och klimatklivet – åtgärder i stadsmiljö - till stadsmiljömål när ansökningar bedöms, kommer det att bli ett starkt tryck på kommuner att ta fram stadsmiljömål som innehåller tillräckligt långtgående klimatmål. För att underlätta för kommuner att ta fram stadsmiljömål som är i samklang med nationella och internationella klimatmål bör regeringen stödja kommuner som vill fungera som föregångare.		Åtgärder: Att kommuner ska ta fram stadsmiljömål som står i samklang med Klimatpolitiska ramverkets mål och Parisavtalets mål Att stadsmiljöavtalen och klimatklivet – i de fall åtgärderna är i stadsmiljöer – ska utgå från hur ansökningarna bidrar till stadsmiljömålen när de bedöms
94	Strategi för hållbara kommuner och regioner	Elisabeth Lundqvist, Varis Bokalders
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det finns inga hållbara städer utan en hållbar landsbygd. Folk i städerna behöver mat, vatten, energi och material och merparten av dessa nyttigheter kommer från landsbygden. Vår planering måste ha en helhetssyn och därför handla om hållbara kommuner och regioner, där både hållbara städer, mindre tätorter och en hållbar landsbygd ingår i nära relation med varandra. Dessa regioner bör hänga ihop i ett nätverk för att komplettera varandra dels för att olika delar av landet har olika förutsättningar, dels för att om det uppstår en kris så har man därmed också en bättre krisberedskap.		Åtgärder: Kommunerna bör uppmanas att göra en kartering av markanvändningen och en lokal ekonomisk analys (LEA). Ställa om till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Ställa om skogsbruket till ett naturnära kontinuitetsskogsbruk. vattnen skall skyddas från föroreningar. Den lokala upphandlingen skall vara lokalt anpassad. En levande landsbygd kräver bostäder, service och transporter.
113	Växter för att hindra den globala uppvärmningen	Elin Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Den globala uppvärmningen är ett utav de största miljöproblem som vi möter just nu. Ökningen utav växthusgaser är ett av skälen till det. Genom att placera växter på väggar och tak på byggnader kan det bidra till att dra ner på växthusgaserna. Växter omvandlar nämligen koldioxid till syre vilket bidrar till renare luft och minskade växthusgaser i städer. Förslaget grundades i en artikel gällande Kina, där de planerar att bygga en hel stad täckt med växter.		Åtgärder: Minska växthusgaser och få en mer syrerik luft genom att införa mer växter i städer. Växter kan till exempel placeras på väggar och tak på byggnader samt att använda mer växter i rabatter och parker i städer.
237	Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet! (Vinnande motion)	Gunilla Berglund, Inger Björk, Pontus Björkman, Pia Björstrand, Jan Hagerlid, Stellan Hamrin, Seija Hiltunen, Anna Olsson, Marie Persson, Anne Svare, Boel Vallgårda, Torbjörn Vennström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Kommunerna äger planmonopolet i Sverige, vilket påverkar förutsättningarna för klimatarbetet. Landstingen är anvariga för kollektivtrafiken. För att lyckas med omställningen behöver kommuner och landsting fatta klimatsmarta beslut. För Sveriges del betyder Parisavtalets 2°C-åtagande en återstående koldioxidbudget på 300-600 miljoner ton. Med nuvarande utsläpp har denna koldioxidbudget använts upp inom 6-12 år. Landets kommuner och landsting behöver minska sina koldioxidutsläpp med minst 10 % per år, visar en svensk forskningsgrupp i en rapport till Järfälla kommun.		Åtgärder: A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare. B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).

Transport (50 motioner) [Visa]

Livsstil (15 motioner) [Visa]

Mat, jordbruk (27 motioner) [Dölj]

Nr	Rubrik ↓	Motionär
183	4-promilleinitiativet	Lena Nylund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Förslag på att införa en ny odlingsmetod som skapar ett hållbart jordbrukssystem.		Åtgärder: att Jordbruksverket ska ta fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas
101	Den lokala livsmedelsproduktionen bör stärkas och utvecklas	Göran Jacobsson, Ulla Björklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Hälften av Sveriges livsmedelskonsumtion kommer från importerade livsmedel, vars miljöbelastning är svår att beräkna Sverige skulle kunna öka sin självförsörjningsgrad genom att ta tillvara mer odlingsmark För att kunna öka självförsörjningsgraden krävs att öka stödet för lokala producenter och att utveckla försäljning av närodlade produkter REKO-ringar är ett bra exempel		Åtgärder: För att ge de mindre jordbruken större möjligheter att överleva, bör man utveckla former för direktförsäljning till konsumenter. En modell för direktförsäljning är att organisera lokala producenter och konsumenter i så kallade Rekoringar. Sverige bör ge stöd till landsbygdsutveckling, som främjar lönsamma och livskraftiga företag och aktiva bönder
158	En glokal livsmedelsstrategi - för en politik med agroekologiska principer (Vinnande motion)	Afrikagrupperna, FIAN Sverige, Framtidsjorden, Folk och Frö, Jordens vänner, Latinamerikagrupperna, Svalorna Indien Bangladesh
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Sverige behöver en "glokal" livsmedelsstrategi som grundar sig i klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter och utifrån den föra en politik som stärker produktion och distribution med agroekologiska principer. Sverige bör även i EU verka för att mark- och naturresursförvaltning har dessa aspekter samt integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden. Vidare bör Sverige, i alla internationella sammanhang som rör livsmedelssystemet, driva en politik som prioriterar klimat-, hållbarhetsperspektiv och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.		Åtgärder: Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer. Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
88	En hållbar landsbygd och livsmedelsförsörjning	Ylva Lundkvist Fridh, Ewa Overmeer, Pella Larsdotter Thiel, David Bennet och Stephen Hinton.
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Idag förlitar Sverige sig på att försöja matbehov genom import och export. Ett klimatsmart samhälle behöver i högre grad anpassa regler efter och stimulera småskalig, lokal matproduktion.		Åtgärder: -Ta fram en nationell strategi som stöttar självförsörjningsinitiativ och lokal produktion av livsmedel. -Se över regelverket så att det blir lättare att starta och driva lokal och småskalig verksamhet, tillsynsavgifter m.m. måste anpassas till verksamhetens omfattning. -Stimulera lokal upphandling genom regler som tar hänsyn till miljö, kvalitet och sociala aspekter.
216	Ett klimatsmart ekologiskt och produktivt jordbruk	Stellan F. Hamrin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Ekologiskt jordbruk förutsätter stora mängder naturgödsel, vilket i praktiken i vårt klimat måste produceras av nötboskap (och hästar). Nötboskap avger dock stora mängder koldioxid, vilket förvärrar klimatsituationen. Samtidigt utgör nötboskap och får förutsättningen för öppna landskap och biologisk mångfald och för produktionen av mejeriprodukter. Detta skapar en allvarlig målkonflikt mellan ekologiskt jordbruk och klimat, som måste hanteras.		Åtgärder: Riksdagen - tillsätter en utredning för att optimera livsmedelsproduktionen utifrån klimatnytta, betningstryck och val av djur - ger SLU i uppgift att initiera pilotprojekt i olika delar av landet för att biträda utredningen - utarbetar inom 10 år förslag till åtgärder för att skapa ett svenskt giftfritt jordbruk med minsta möjliga klimatpåverkan och oförändrat betningstryck
170	Fiska inte i grumligt vatten ? fiska på land!	Bertil Hagström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Många fiskbestånd i världen gränsar till utrotning. Vattenbruk med odling av fisk, är mest effektivt för animalisk köttproduktion utifrån biologisk resurseffektivitet. Landbaserade fiskodlingar är etablerade idag i många icke-europeiska länder. Tekniken finns. I slutna kretslopp återförs avfallet till åkrarna som högvärdig gödsel. Risken minskar för smittspridning. Regler och förordningar måste koordineras, myndigheterna samverka och EU regler ändras. Stöd till vattenbruksproducenter måste utvecklas. Nationella livsmedelsstrategin 2017 menar att vattenbruket har stor utvecklingspotential		Åtgärder: -Utveckla statliga bidrag till klimatsmarta fiskproducenter som utnyttjar kretslopp optimalt -Utred åtgärder så att vattenbruk utvecklas till att klara en kravbild motsvarande prestanda i landbaserat vattenbruk. -Förenkla regler och förordningar, koordinera samverkan mellan myndigheterna -Utred etiska aspekter i hantering av fisk och slaktmetod -Verka för spårbarhet och märkning av all fisk
130	Förbjud jordförbättring med avloppsslam	Björn Idar och Elisabeth Rosenborg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Avloppsslam från våra reningsverk tillåts förgifta våra jordar, en orealistisk lösning på ett deponiproblem.		Åtgärder: Att sprida kemikaliebemängt slam på våra åkrar måste förbjudas. Separata avloppssystem bör planeras in i framtida stora byggprojekt.
21	Ge stadsodling åtminstone lika mycket utrymme som parkeringsplatser	Bo G Eriksson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det finns ett ökande intresse för stadsodling, som delvis kan bidra till försörjning, men som främst ger livskvalitet. Det är ont om plats för stadsodlingar. Det finns planbestämmelser, som kräver att parkeringsplatser anordnas. För att ge plats åt stadsodling borde det finnas åtminstone lika mycket och lika utspritt över stadsdelarna, som det finns parkeringsplatser. Inför bindande planeringsnormer, som ger stadsodlingen åtminstone lika mycket utrymme och spridning, som parkeringsplatser.		Åtgärder: att riksdagen beslutar om bindande planbestämmelser, som säkerställer att odlingslotter för stadodling skapas i stadsdelarna i lika stor utsträckning, som det totala utrymmet som finns för fordonsparkering.
176	Gröna remsor för insekter och småfåglar	Susanne Gerstenberg, Gunaino Enqvist, Lennart Johansson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Småfåglar flyger inte gärna över öppna ytor av rädsla för rovfåglar. De behöver skydd ca varje 100 meter. Grönytor/buskage som avbrott i dagens stora monokulturer ökar dessutom insektmångfalden som är förutsättningen för pollinering och småfågelmat. Buskage håller åkerjorden på plats vid höst-, vinter- och vårstormar. Försök med gröna remsor har gjorts i södra Halland 2017.		Åtgärder: Genom statligt bidrag och lagstiftning: jordbrukare måste - lämna gröna remsor på stora åkrar ca varje 100 meter och även - skydda fälten mot vägarna med gröna remsor/buskage
7	Gynna hållbarare köttproduktion	Mikael Johansson
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning:		Åtgärder: Märkning av köttets (matens) ursprung även på restaurang. För kund att se på t ex menyn.
31	Högre konsumtionsskatt på nötkött!	Gabriella Araya
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Svenskarna äter mycket kött. närmare 90 kilo per pers och år, av det är över 20 kilo nötkött. Nötkött släpper ut över 25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. I jämförelse med fågel- (3 kilo Co2e) och fläskkött- ( 6 kilo CO2e) är konsumtion av nötkött något vi behöver minska. Idag är mat momsen 12% vilket är alldeles för lågt enligt mig. För att rädda klimatet måste vi agera nu!		Åtgärder: Svenskarna äter mycket kött. närmare 90 kilo per pers och år, av det är över 20 kilo nötkött. Nötkött släpper ut över 25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. I jämförelse med fågel- (3 kilo Co2e) och fläskkött- ( 6 kilo CO2e) är konsumtion av nötkött något vi behöver minska. Därför föreslår jag att konsumtionsskatten på nötkött höjs till 25%.
230	Inför förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet	Eva Lundqvist, Karin Sundby
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: En tredjedel av vår globala livsmedelsproduktion slängs. Många goda initiativ driver på för att skapa en förändring och minska vårt matsvinn, men det räcker inte. Mer kraftfulla åtgärder måste till; ett förbud mot att slänga livsmedel i butik skulle leda till en snabb förändring och ge ringar på vattnet till övriga delar av livsmedelskedjan.		Åtgärder: Införande av förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet.
112	Inför miljöskatt på handelsgödsel	Göran Jacobsson, Ulla Björklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Om vi i Sverige menar allvar med de internationellt uppsatta klimatmålen behövs en ny jordbrukspolitik som gradvis ställer om dagens konventionella jordbruk till ett hållbart, klimatsmart och ekologiskt jordbruk. En skatt på handelsgödsel bör användas för att påbörja omställningen av jordbruket från konventionell odling till hållbar odling med minskade CO2-utsläpp. Dessa skattemedel bör föras tillbaka till jordbruket som stöd för omställningen		Åtgärder: Inför en miljöskatt på användning av handels-gödsel. Skatten ska öronmärkas för att användas som omställningsbidrag till jordbrukare som vill ställa om till hållbart jordbruk.
171	Inför policy om helvegetarisk mat för offentlig förvaltning	Amanda Tas, Daniel Halldorf, Rebecka le Moine
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Maten står för ca 25 % av medelsvenskens klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2008). Kött är det livsmedel som har störst miljöpåverkan. Den globala köttproduktionen står för nästan 15 procent av alla växthusgaser vilket är ungefär en lika stor andel som hela transportsektorn står för. Därför är det nödvändigt att köttkonsumtionen minskar till förmån av helvegetarisk mat (dvs. mat utan kött, fisk, mjölk och ägg).		Åtgärder: För att öka takten för klimatomställningen behöver den offentliga förvaltningen i Sverige (kommuner, landsting och statliga myndigheter) införa en policy om att enbart servera helvegetarisk mat till alla anställda och förtroendevalda vid möten, sammanträden, konferenser och seminarier.
257	Inför vegetarisk mat minst en dag i veckan	Anna Formgren, Emelie Lindholm
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vi äter för mycket kött, det förstör miljön och eftersom det förstör hälsan kostar det också pengar för staten. Det förstör miljön eftersom produktionen släpper ut mycket koldioxid dessutom förorenar det vatten. Vegetarisk mat har tillsammans med en i övrigt hälsosam livsstil visats minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför borde 20 procent av den mat kommunerna serverar alltid vara vegetarisk.		Åtgärder: Inför vegetarisk dag minst en dag i veckan på alla de kommunala instanserna som skola och äldrevård.
253	Jord- och skogsbrukspolitik behöver förändras för försörjning o klimatmål	Ingegerd Kjellberg
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Om inte klimatmålet +1,5 grader C klaras kommer stora delar av jorden att bli obebolig och skördar kommer att minska. Det resulterar i enorma flyktingströmmar. Enligt UNHCR kommer år 2050 mellan 250 miljoner-1 miljard klimatflyktingar annars att finnas i världen. Enl. UNCCD lever 2,6 miljarder människor på jordbruk. Över hälften av åkermarken är påverkad av markförstörelse och försämras stadigt för 1,5 miljarder människor i över 100 länder. Enl. FAO riskerar Afrika att fram till år 2030 förlora två tredjedelar av sin bördiga åkermark till torra öknar. Det moderna jordbruket utarma jorden.		Åtgärder: Förändrad jord- och skogsbrukpolitik är viktig för att vi ska klara klimatmål och försörjning och förhindra att massor av människor tvingas bli klimatflyktingar.
201	Klimatdeklaration på livsmedel och tydliggör effekten av matsvinn.	Belén Camarero del Río, Johanna Vahlby
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Livsmedel har en betydande klimatpåverkan. Hur mycket vet vi inte eftersom livsmedelsprodukterna saknar en tydlig klimatmärkning. Om Sverige skall minska utsläppen från matsektorn måste allmänheten veta om koldioxidutsläppen och klimatpåverkan som varje produkt genererar. En viktig åtgärd är dessutom att öka insikten om matsvinnets klimatpåverkan. Det handlar inte endast om att ändra konsumtionen, utan även att minska den.		Åtgärder: Införa en klimatmärkning för livsmedlens koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Öka medvetenheten kring matsvinnets betydande klimatpåverkan.
238	Köttkonsumtionen måste minska	Ida Woxlin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Dagens köttproduktion/konsumtion påverkar miljön enormt negativt, men även vår hälsa, djuren och världens befolkning i övrigt.		Åtgärder: Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt
87	Matsvinnet måste minska i alla led från primärproduktion till hushåll	Ulla Björklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Vår samlade matkonsumtion i Sverige genererar totalt utsläpp på 21 miljoner ton CO2, varav mer än hälften av utsläppen sker i andra länder vilket beror på omfattande import av mat. (Jordbruksverket), 2001 Ref (1)		Åtgärder: ?Fortsatt forskning för att både kunna beräkna och förstå omfattningen av matsvinn i primärproduktion, förädling, livsmedelstransporter, handel och konsumtion. Följ upp om matsvinnet verkligen minskar i alla led inkl transporter ?Öka andelen av direktförsäljning från jordbruk till konsument. Minska antalet matsorter Informera om skillnaden mellan "bäst för" och "tjänligt till" -datum
178	Minska energiförbrukningen för mat	Göran Rudbäck
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Staden är fullständigt ohållbar ur klimatsynpunkt på grund av att den är just en stad – en mycket hög koncentration av människor. För att minska sin klimatpåverkan må städers befolkning minimera energiförbrukningen för maten de äter. Utifrån vegetabiliska proteinkällors avsevärt lägre innehåll av smältbara proteiner jämfört kött, är det samhällsekonomiskt effektivare att med kött sörja för stadsbors proteinbehov. Produceras köttet med metoder som minimerar energiförbrukningen blir proteinförsörjningen effektivast möjlig och stadsbornas klimatpåverkan från mat minskar väsentligt.		Åtgärder: Ju större städer, desto större klimatbovar. För att minska sin klimatpåverkan må städernas befolkning äta mer kött som kostar minimalt med energi att producera.
148	Ny nationell livsmedelsstrategi som sätter klimatet först	Britt Andersson, Kennet Öhlund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Klimatsmart mat är: • Mer vegetarisk än maten vi i genomsnitt äter nu • Närodlad för att minska transporter • Den äts upp och kastas inte Det jordbruk och den matproduktion som utgår från ovanstående punkter har många andra goda konsekvenser utöver att bidra till att hejda mänsklighetens utsläpp av växthusgaser: tryggare och säkrare matförsörjning genom ökad självförsörjningsgrad, återuppodling av landsbygden ger arbetstillfällen, är bra för den biologiska mångfalden genom inriktning på småskalighet och ekologisk odling.		Åtgärder: • Sverige får en ny livsmedelsstrategi som i varje del sätter klimatet först • I arbetet med att ta fram denna strategi ska våra förslag enligt text i "Sammanfattning" och "Motiv och bakgrund" utvärderas och inarbetas i strategin om du bedöms leda till att klimatet först-principen stärks.
46	Regnskogarna får inte avverkas för att ersättas av palmoljeplantager	Ulla Björklund
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Palmolja har allt mer börjat användas som tillsats i matprodukter hygienprodukter. Den används även i biodiesel. De senaste åren har omfattande regnskogs-arealer avverkats för att ersättas av palmoljeplantager. Syftet har varit att utvinna palmolja. Det har orsakat omfattande CO2-utsläpp framför allt i Indonesien och Malaysia, men även i afrikanska och sydamerikanska längder. Regnskogarna fungerar normalt som kolsänkor, men avverkningen orsakar nu i stället omfattande CO2-utsläpp. Regnskogarna utgör också hemvist för många djur som nu pga avverkning hotas av utrotning		Åtgärder: Våra livsmedel och våra drivmedel bör ej baseras på palmolja Information om palmolje-utvinningens konsekvenser bör förmedlas till hushållen. Särskilt informationsmaterial bör tas fram Eventuell palmolja i matprodukter måste tydligt markeras/märkas så att konsumenterna ges möjlighet att avstå att köpa
206	Styrmedel för minskad köttkonsumtion	Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: För att nå klimatmålen krävs styrmedel för att minska köttkonsumtionen.		Åtgärder: Att riksdagen inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen Att riksdagen beslutar om att använda intäkterna från dessa styrmedel för att betala för ekosystemtjänster i jordbruket
229	Sveriges självförsörjning av livsmedel måste öka	Agneta Liljesköld
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Produktionen av animaliska och vegetabiliska livsmedel måste öka så att Sverige i högre grad kan bli självförsörjande Om människor ges möjlighet att starta egen verksamhet, finns goda möjligheter till detta. Samverkan kunde ske med kommunerna som kan fördela sttatliga medel till lantbrukaren och köper in jordbruksmaskiner som lantbrukaren får hyra för att de ska få ned sina kostnader och kunna driva ett livskraftigt jordbruk med en hållbar ekonomi		Åtgärder: Sveriges regering måste genom politiska styrmedel öka Sveriges självförsörjning vad gäller livsmedel föe att minsak sårbarheten och risk för matbrist i händelse av kris. En sådan förändring kan komma att kräva förändringar i det regelverk som ligger till grund för EU:s nuvarande jordbrukspolitik. Sådana förändringar skall Sveriges regering kräva och arbeta aktivt för
251	Särskilt stöd till ekologisk odling	Agneta Liljesköld
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Det behövs en reformerad jordbrukspolitik, dels för folkhälsans skull men också på grund av en allt större efterfrågan på ekologiska produkter. Böndernas svårigheter att få lönsamhet i sitt jordbruk när de vill odla ekologiskt är ett problem		Åtgärder: Regeringen ska ge öronmärkta subventioner för ekologisk odling Stödet måste öka för att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel Omsorgen om människors hälsa gör det nödvändigt att förbättra villkoren för ekologisk odling
209	Vi behöver en plan för att förverkliga Vegolandet Sverige!	Moa Lindholm, Rosmarie Sundström
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Konsumtionen av animalier är ett välkänt hållbarhetsproblem. Allt fler lyfter fram en mer växtbaserad kost som en viktig del av lösningen på klimatfrågan. För att vi ska kunna gå mot en mer växtbaserad matkultur behöver dock vissa hinder adresseras. Vi identifierar tre avgörande frågor för denna omställning: - Att vi hittar sätt att återföra näring från stad till land - Att vi ökar produktion av växtbaserad mat - Att vi hittar sätt att göra det svenska lantbruket ekonomiskt hållbart		Åtgärder: att regeringen lanserar satsningen Vegolandet Sverige, med målen att: - öka svensk växtproduktion för humankonsumtion, t.ex genom omställningsstöd till jordbruket och ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor - förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring - förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ
172	märkning av mat som följer svensk lagstiftning och svenska miljömål	Kari Littmarck-Sahlin
Dölj motionsinfo \| Visa hela motionen Sammanfattning: Enl. Upphandlingsmyndigheten Importerad mat behöver endast uppfylla EU-gemensam lagstiftning, t.ex. minimidirektivet för djurskydd inom EU, för att få sättas på den europeiska marknaden och därmed säljas till svenska kommuner. Mat producerad i Sverige måste följa svenska produktionsregler som t.ex. är mer långtgående inom djurskydd än minimidirektivet för djurskydd inom EU. Detta gör att den svenska maten ofta blir dyrare, vilket i sin tur hotar ansvarfull svensk matproduktion som tar hänsyn till klimatet både när det gäller djurskydd och jordbruk som följer miljömålen.		Åtgärder: Vid upphandling av mat i offentlig verksamhet behövs vägledning för att kunna hitta den bästa maten, som tar hänsyn till djurskydd och ett hållbart jordbruk i enlighet med svensk lagstiftning Detta bör även gälla alla oss konsumenter. Det skulle kunna ske genom att utveckla en märkning typ "nyckelhål", "KRAV", "Fair trade", "Svenskt sigill" och skulle då kunna kallas för "klimatsmart" eller lik

Skog, mark och vatten (18 motioner) [Visa]

Utbildning (13 motioner) [Visa]

Övergripande (51 motioner) [Visa]

Annat (0 motioner)

Motioner till Klimatriksdag 2018 (247 totalt)