| Nr ↓ | Rubrik | Motionär | | 17 | Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken! | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Konflikter kring vattentillgångar och mark för odling kommer att öka i öknar och halvöknar. En rättvis fördelning av vatten och mark bör underlättas. I öknar och halvöknar skulle ett cirka 20 cm tjockt kompostlager kunna fungera så att det både samlar in och bevarar vatten samt multnar till matjord. Ett sådant lager skulle kunna bildas genom att använda organiskt avfall. Stora mängder organist avfall samlas in i EU. UD bör få i uppgift att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning så att vårt organiska avfall kan bidra till livsmöjligheter för befolkningar i halvöknar och öknar. |
Åtgärder: Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften. |
| 67 | Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond. | Torbjörn Vennström, Linn Rabe |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Genom att tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond tar vi ansvar för vår del av den globala klimatskulden. Vår ackumulerade klimatskuld uppgår till 3,6 miljarder ton CO2e växthusgaser. Vi har exploaterat luft och skogar på andra människors bekostnad. Klimatskulden består också av anpassningskostnader som nu tvingas på utsatta länder och samhällsgrupper. Sverige bör arbeta för en utökning av FN:s gröna fond på 100 miljarder dollar 2020. Enligt Världsbanken kan det behövas tio gånger mer för att utjämna infrastruktur-klyftan mellan rika länder och länder i Syd. |
Åtgärder: Vi föreslår
att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022.
att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner. |
| 76 | Rädda regnskogen genom att göra den lönsam | Andreas Eklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna. Idag är många produkter som framställs ur trä från regnskogar bannlysta. Resultat: Regnskog betraktas som värdelös. Den huggs ner. Träden används inte ens, utan bränns bort, svedjebränning. Plantager med grödor ersätter regnskog. Är det önskvärt?? Hyggena i regnskog ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ytterligare ett sätt till att göra regnskog lönsam. |
Åtgärder: Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam. |
| 181 | Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter (Vinnande motion) | Stefan Mikaelsson, Sanna Lucas, Viena Rainio |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Samråd med lokalbefolkningen om förvaltning och nyttjande av naturresurser och ekosystem är fundamentalt för att klimaträttvisa ska kunna uppnås. Samtidigt som dessa samhällens motstånd är viktigt för klimatet får de utstå hot, kränkningar och i värsta fall mord. I Sverige är det en självklar insats att ratificera ILO 169 om urfolk och stamfolks rättigheter för att garantera att statens agerade är i förenlig med folkrättslig lagstiftning. Statligt stöd-bistånd ska inte gå till aktörer i privat sektor som kränker mänskliga rättigheter och bidrar till miljöförstöring i konfliktfyllda kontexter. |
Åtgärder: Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras. |
| 184 | Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbeten | Linda Eikestam, Amelie Bendz |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Med utgångspunkt i den regnskogsskövling som skett i Gabon [1] med hjälp av svenska biståndspengar, kritiserar vi Sveriges kontroll av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi vill se en förändring i hur Sveriges ansvariga sköter kontrollen av det multilaterala biståndet. Regeringens strategier och policyramverk har goda visioner om ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart bistånd dessa visioner måste omsättas till faktisk handling även i projekt där svenska myndigheter eller organisationer från det svenska civilsamhället inte är utförarens närmaste samarbetspartner.
|
Åtgärder: - Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag.
- Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten. |
| 185 | Hur många ton kostar vårt försvar? | Ola Gabrielson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi står inför en enorm omställning, där framför allt den rika världen måste dra ner på sina utsläpp och därmed konsumtion till en bråkdel. Länder tvingar varandra att redovisa hur det ska gå till.
Märkligt nog verkar militära utsläpp inte räknas. Dessutom talar man i Sverige och andra länder om behovet av ökade anslag till försvaret.
En cynisk tolkning av detta kan vara att många regeringar räknar med att försvara sin levnadsstandard och sina utsläpp med militär, istället för att behöva avstå.
Sverige bör statuera exempel och tydligt redovisa försvarets klimatpåverkan. |
Åtgärder: Jag vill att
- Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras,
- Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN. |
| 208 | Rättvis klimatfinansiering | Anna Axelsson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Enligt Parisavtalet ska rika länder bidra med 100 miljarder USD per år för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Sveriges rättvisa andel, baserat på utsläpp och BNP per capita bör vara 3,8 miljarder 2019 och 4,2 miljarder från 2020. Enligt klimatkonventionen ska pengarna inte tas från biståndbudgeten.
Klimatfinansiering ska göra det möjligt för utvecklingsländer att genomföra klimatåtgärder. Utan stöd riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030. Runt 200 miljoner människor förväntas tvingas lämna sina hemområden på grund av klimatförändringar till 2050. |
Åtgärder: Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI. |
| 250 | Lägg ner ETS, EU:s Emissions Trading System | Ellie Cijvat |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, är i grunden feltänkt, och leder till att det alltför generösa utsläppstaket som sätts ofta förbrukas. ETS blockerar implementering av nya lösningar. Som styrmedel är ETS misslyckat, eftersom priset på utsläppsrätter har gått ner så att det knappast har en reglerande verkan. Det är hög tid att ersätta ETS med effektiva åtgärder som ett förbud för fossilsubventioner, koldioxidskatt, och offentliga investeringar för klimatet som går bortom budgettaket. |
Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda,
- att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System,
- att inom FN:s klimatförhandlingar plädera för att handel med utsläppsrätter inte är en fungerande lösning.
|
|
| Nr ↓ | Rubrik | Motionär | | 7 | Gynna hållbarare köttproduktion | Mikael Johansson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: |
Åtgärder: Märkning av köttets (matens) ursprung även på restaurang.
För kund att se på t ex menyn.
|
| 21 | Ge stadsodling åtminstone lika mycket utrymme som parkeringsplatser | Bo G Eriksson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det finns ett ökande intresse för stadsodling, som delvis kan bidra till försörjning, men som främst ger livskvalitet. Det är ont om plats för stadsodlingar. Det finns planbestämmelser, som kräver att parkeringsplatser anordnas. För att ge plats åt stadsodling borde det finnas åtminstone lika mycket och lika utspritt över stadsdelarna, som det finns parkeringsplatser. Inför bindande planeringsnormer, som ger stadsodlingen åtminstone lika mycket utrymme och spridning, som parkeringsplatser. |
Åtgärder: att riksdagen beslutar om bindande planbestämmelser, som säkerställer att odlingslotter för stadodling skapas i stadsdelarna i lika stor utsträckning, som det totala utrymmet som finns för fordonsparkering. |
| 31 | Högre konsumtionsskatt på nötkött! | Gabriella Araya |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Svenskarna äter mycket kött. närmare 90 kilo per pers och år, av det är över 20 kilo nötkött. Nötkött släpper ut över 25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. I jämförelse med fågel- (3 kilo Co2e) och fläskkött- ( 6 kilo CO2e) är konsumtion av nötkött något vi behöver minska. Idag är mat momsen 12% vilket är alldeles för lågt enligt mig. För att rädda klimatet måste vi agera nu!
|
Åtgärder: Svenskarna äter mycket kött. närmare 90 kilo per pers och år, av det är över 20 kilo nötkött. Nötkött släpper ut över 25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött. I jämförelse med fågel- (3 kilo Co2e) och fläskkött- ( 6 kilo CO2e) är konsumtion av nötkött något vi behöver minska. Därför föreslår jag
att konsumtionsskatten på nötkött höjs till 25%. |
| 46 | Regnskogarna får inte avverkas för att ersättas av palmoljeplantager | Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Palmolja har allt mer börjat användas som tillsats i matprodukter hygienprodukter. Den används även i biodiesel.
De senaste åren har omfattande regnskogs-arealer avverkats för att ersättas av palmoljeplantager. Syftet har varit att utvinna palmolja. Det har orsakat omfattande CO2-utsläpp framför allt i Indonesien och Malaysia, men även i afrikanska och sydamerikanska längder. Regnskogarna fungerar normalt som kolsänkor, men avverkningen orsakar nu i stället omfattande CO2-utsläpp. Regnskogarna utgör också hemvist för många djur som nu pga avverkning hotas av utrotning |
Åtgärder:
Våra livsmedel och våra drivmedel bör ej baseras på palmolja
Information om palmolje-utvinningens konsekvenser bör förmedlas till hushållen. Särskilt informationsmaterial bör tas fram
Eventuell palmolja i matprodukter måste tydligt markeras/märkas så att konsumenterna ges möjlighet att avstå att köpa |
| 87 | Matsvinnet måste minska i alla led från primärproduktion till hushåll | Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Vår samlade matkonsumtion i Sverige genererar totalt utsläpp på 21 miljoner ton
CO2, varav mer än hälften av utsläppen sker i andra länder vilket beror på
omfattande import av mat. (Jordbruksverket), 2001 Ref (1)
|
Åtgärder: ?Fortsatt forskning för att både kunna beräkna och förstå omfattningen av matsvinn i primärproduktion, förädling, livsmedelstransporter, handel och konsumtion.
Följ upp om matsvinnet verkligen minskar i alla led inkl transporter
?Öka andelen av direktförsäljning från jordbruk till konsument.
Minska antalet matsorter
Informera om skillnaden mellan "bäst för" och "tjänligt till" -datum |
| 88 | En hållbar landsbygd och livsmedelsförsörjning | Ylva Lundkvist Fridh, Ewa Overmeer, Pella Larsdotter Thiel, David Bennet och Stephen Hinton. |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Idag förlitar Sverige sig på att försöja matbehov genom import och export. Ett klimatsmart samhälle behöver i högre grad anpassa regler efter och stimulera småskalig, lokal matproduktion. |
Åtgärder: -Ta fram en nationell strategi som stöttar självförsörjningsinitiativ och lokal produktion av livsmedel.
-Se över regelverket så att det blir lättare att starta och driva lokal och småskalig verksamhet, tillsynsavgifter m.m. måste anpassas till verksamhetens omfattning.
-Stimulera lokal upphandling genom regler som tar hänsyn till miljö, kvalitet och sociala aspekter. |
| 101 | Den lokala livsmedelsproduktionen bör stärkas och utvecklas | Göran Jacobsson, Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Hälften av Sveriges livsmedelskonsumtion kommer från importerade livsmedel, vars miljöbelastning är svår att beräkna
Sverige skulle kunna öka sin självförsörjningsgrad genom att ta tillvara mer odlingsmark
För att kunna öka självförsörjningsgraden krävs att öka stödet för lokala producenter och att utveckla försäljning av närodlade produkter
REKO-ringar är ett bra exempel
|
Åtgärder: För att ge de mindre jordbruken större möjligheter att överleva, bör man utveckla former för direktförsäljning till konsumenter.
En modell för direktförsäljning är att organisera lokala producenter och konsumenter i så kallade Rekoringar.
Sverige bör ge stöd till landsbygdsutveckling, som främjar lönsamma och livskraftiga företag och aktiva bönder |
| 112 | Inför miljöskatt på handelsgödsel | Göran Jacobsson, Ulla Björklund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning:
Om vi i Sverige menar allvar med de internationellt uppsatta klimatmålen behövs en ny jordbrukspolitik som gradvis ställer om dagens konventionella jordbruk till ett hållbart, klimatsmart och ekologiskt jordbruk.
En skatt på handelsgödsel bör användas för att påbörja omställningen av jordbruket från konventionell odling till hållbar odling med minskade CO2-utsläpp.
Dessa skattemedel bör föras tillbaka till jordbruket som stöd för omställningen
|
Åtgärder:
Inför en miljöskatt på användning av handels-gödsel.
Skatten ska öronmärkas för att användas som omställningsbidrag till jordbrukare som vill ställa om till hållbart jordbruk.
|
| 130 | Förbjud jordförbättring med avloppsslam | Björn Idar och Elisabeth Rosenborg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Avloppsslam från våra reningsverk tillåts förgifta våra jordar, en orealistisk lösning på ett deponiproblem. |
Åtgärder: Att sprida kemikaliebemängt slam på våra åkrar måste förbjudas. Separata avloppssystem bör planeras in i framtida stora byggprojekt. |
| 148 | Ny nationell livsmedelsstrategi som sätter klimatet först | Britt Andersson, Kennet Öhlund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Klimatsmart mat är:
• Mer vegetarisk än maten vi i genomsnitt äter nu
• Närodlad för att minska transporter
• Den äts upp och kastas inte
Det jordbruk och den matproduktion som utgår från ovanstående punkter har många andra goda konsekvenser utöver att bidra till att hejda mänsklighetens utsläpp av växthusgaser: tryggare och säkrare matförsörjning genom ökad självförsörjningsgrad, återuppodling av landsbygden ger arbetstillfällen, är bra för den biologiska mångfalden genom inriktning på småskalighet och ekologisk odling.
|
Åtgärder: • Sverige får en ny livsmedelsstrategi som i varje del sätter klimatet först
• I arbetet med att ta fram denna strategi ska våra förslag enligt text i "Sammanfattning" och "Motiv och bakgrund" utvärderas och inarbetas i strategin om du bedöms leda till att klimatet först-principen stärks. |
| 158 | En glokal livsmedelsstrategi - för en politik med agroekologiska principer (Vinnande motion) | Afrikagrupperna, FIAN Sverige, Framtidsjorden, Folk och Frö, Jordens vänner, Latinamerikagrupperna, Svalorna Indien Bangladesh |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Sverige behöver en "glokal" livsmedelsstrategi som grundar sig i klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter och utifrån den föra en politik som stärker produktion och distribution med agroekologiska principer. Sverige bör även i EU verka för att mark- och naturresursförvaltning har dessa aspekter samt integrerar sociala, kulturella, ekologiska och ekonomiska värden. Vidare bör Sverige, i alla internationella sammanhang som rör livsmedelssystemet, driva en politik som prioriterar klimat-, hållbarhetsperspektiv och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning. |
Åtgärder: Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning. |
| 170 | Fiska inte i grumligt vatten ? fiska på land! | Bertil Hagström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Många fiskbestånd i världen gränsar till utrotning. Vattenbruk med odling av fisk, är mest
effektivt för animalisk köttproduktion utifrån biologisk resurseffektivitet.
Landbaserade fiskodlingar är etablerade idag i många icke-europeiska länder. Tekniken finns.
I slutna kretslopp återförs avfallet till åkrarna som högvärdig gödsel. Risken minskar för
smittspridning. Regler och förordningar måste koordineras, myndigheterna samverka och EU regler
ändras. Stöd till vattenbruksproducenter måste utvecklas. Nationella livsmedelsstrategin 2017
menar att vattenbruket har stor utvecklingspotential |
Åtgärder: -Utveckla statliga bidrag till klimatsmarta fiskproducenter som utnyttjar kretslopp optimalt
-Utred åtgärder så att vattenbruk utvecklas till att klara en kravbild motsvarande prestanda i
landbaserat vattenbruk.
-Förenkla regler och förordningar, koordinera samverkan mellan myndigheterna
-Utred etiska aspekter i hantering av fisk och slaktmetod
-Verka för spårbarhet och märkning av all fisk |
| 171 | Inför policy om helvegetarisk mat för offentlig förvaltning | Amanda Tas, Daniel Halldorf, Rebecka le Moine |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Maten står för ca 25 % av medelsvenskens klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2008). Kött är det livsmedel som har störst miljöpåverkan. Den globala köttproduktionen står för nästan 15 procent av alla växthusgaser vilket är ungefär en lika stor andel som hela transportsektorn står för. Därför är det nödvändigt att köttkonsumtionen minskar till förmån av helvegetarisk mat (dvs. mat utan kött, fisk, mjölk och ägg). |
Åtgärder: För att öka takten för klimatomställningen behöver den offentliga förvaltningen i Sverige (kommuner, landsting och statliga myndigheter) införa en policy om att enbart servera helvegetarisk mat till alla anställda och förtroendevalda vid möten, sammanträden, konferenser och seminarier. |
| 172 | märkning av mat som följer svensk lagstiftning och svenska miljömål | Kari Littmarck-Sahlin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Enl. Upphandlingsmyndigheten
Importerad mat behöver endast uppfylla EU-gemensam lagstiftning, t.ex. minimidirektivet för djurskydd inom EU, för att få sättas på den europeiska marknaden och därmed säljas till svenska kommuner. Mat producerad i Sverige måste följa svenska produktionsregler som t.ex. är mer långtgående inom djurskydd än minimidirektivet för djurskydd inom EU.
Detta gör att den svenska maten ofta blir dyrare, vilket i sin tur hotar ansvarfull svensk matproduktion som tar hänsyn till klimatet både när det gäller djurskydd och jordbruk som följer miljömålen.
|
Åtgärder: Vid upphandling av mat i offentlig verksamhet behövs vägledning för att kunna hitta den bästa maten, som tar hänsyn till djurskydd och ett hållbart jordbruk i enlighet med svensk lagstiftning
Detta bör även gälla alla oss konsumenter.
Det skulle kunna ske genom att utveckla en märkning typ "nyckelhål", "KRAV", "Fair trade", "Svenskt sigill"
och skulle då kunna kallas för "klimatsmart" eller lik |
| 176 | Gröna remsor för insekter och småfåglar | Susanne Gerstenberg, Gunaino Enqvist, Lennart Johansson |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Småfåglar flyger inte gärna över öppna ytor av rädsla för rovfåglar. De behöver skydd ca varje 100 meter. Grönytor/buskage som avbrott i dagens stora monokulturer ökar dessutom insektmångfalden som är förutsättningen för pollinering och småfågelmat.
Buskage håller åkerjorden på plats vid höst-, vinter- och vårstormar.
Försök med gröna remsor har gjorts i södra Halland 2017.
|
Åtgärder: Genom statligt bidrag och lagstiftning:
jordbrukare måste
- lämna gröna remsor på stora åkrar ca varje 100 meter
och även
- skydda fälten mot vägarna med gröna remsor/buskage
|
| 178 | Minska energiförbrukningen för mat | Göran Rudbäck |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Staden är fullständigt ohållbar ur klimatsynpunkt på grund av att den är just en stad – en mycket hög koncentration av människor. För att minska sin klimatpåverkan må städers befolkning minimera energiförbrukningen för maten de äter. Utifrån vegetabiliska proteinkällors avsevärt lägre innehåll av smältbara proteiner jämfört kött, är det samhällsekonomiskt effektivare att med kött sörja för stadsbors proteinbehov. Produceras köttet med metoder som minimerar energiförbrukningen blir proteinförsörjningen effektivast möjlig och stadsbornas klimatpåverkan från mat minskar väsentligt. |
Åtgärder: Ju större städer, desto större klimatbovar. För att minska sin klimatpåverkan må städernas befolkning äta mer kött som kostar minimalt med energi att producera. |
| 183 | 4-promilleinitiativet | Lena Nylund |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Förslag på att införa en ny odlingsmetod som skapar ett hållbart jordbrukssystem. |
Åtgärder: att Jordbruksverket ska ta fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas |
| 201 | Klimatdeklaration på livsmedel och tydliggör effekten av matsvinn. | Belén Camarero del Río, Johanna Vahlby |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Livsmedel har en betydande klimatpåverkan. Hur mycket vet vi inte eftersom livsmedelsprodukterna saknar en tydlig klimatmärkning. Om Sverige skall minska utsläppen från matsektorn måste allmänheten veta om koldioxidutsläppen och klimatpåverkan som varje produkt genererar. En viktig åtgärd är dessutom att öka insikten om matsvinnets klimatpåverkan. Det handlar inte endast om att ändra konsumtionen, utan även att minska den. |
Åtgärder: Införa en klimatmärkning för livsmedlens koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Öka medvetenheten kring matsvinnets betydande klimatpåverkan. |
| 206 | Styrmedel för minskad köttkonsumtion | Anna Östergren, Johanna Lakso, David Kihlberg och Anders Friström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: För att nå klimatmålen krävs styrmedel för att minska köttkonsumtionen. |
Åtgärder: Att riksdagen inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen
Att riksdagen beslutar om att använda intäkterna från dessa styrmedel för att betala för ekosystemtjänster i jordbruket
|
| 209 | Vi behöver en plan för att förverkliga Vegolandet Sverige! | Moa Lindholm, Rosmarie Sundström |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Konsumtionen av animalier är ett välkänt hållbarhetsproblem. Allt fler lyfter fram en mer växtbaserad kost som en viktig del av lösningen på klimatfrågan. För att vi ska kunna gå mot en mer växtbaserad matkultur behöver dock vissa hinder adresseras. Vi identifierar tre avgörande frågor för denna omställning:
- Att vi hittar sätt att återföra näring från stad till land
- Att vi ökar produktion av växtbaserad mat
- Att vi hittar sätt att göra det svenska lantbruket ekonomiskt hållbart
|
Åtgärder: att regeringen lanserar satsningen Vegolandet Sverige, med målen att:
- öka svensk växtproduktion för humankonsumtion, t.ex genom omställningsstöd till jordbruket och ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor
- förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring
- förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ
|
| 216 | Ett klimatsmart ekologiskt och produktivt jordbruk | Stellan F. Hamrin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Ekologiskt jordbruk förutsätter stora mängder naturgödsel, vilket i praktiken i vårt klimat måste produceras av nötboskap (och hästar). Nötboskap avger dock stora mängder koldioxid, vilket förvärrar klimatsituationen. Samtidigt utgör nötboskap och får förutsättningen för öppna landskap och biologisk mångfald och för produktionen av mejeriprodukter. Detta skapar en allvarlig målkonflikt mellan ekologiskt jordbruk och klimat, som måste hanteras. |
Åtgärder: Riksdagen
- tillsätter en utredning för att optimera livsmedelsproduktionen utifrån klimatnytta, betningstryck och val av djur
- ger SLU i uppgift att initiera pilotprojekt i olika delar av landet för att biträda utredningen
- utarbetar inom 10 år förslag till åtgärder för att skapa ett svenskt giftfritt jordbruk med minsta möjliga klimatpåverkan och
oförändrat betningstryck
|
| 229 | Sveriges självförsörjning av livsmedel måste öka | Agneta Liljesköld |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Produktionen av animaliska och vegetabiliska livsmedel måste öka så att Sverige i högre grad kan bli självförsörjande Om
människor ges möjlighet att starta egen verksamhet, finns goda möjligheter till detta. Samverkan kunde ske med kommunerna som kan fördela sttatliga medel till lantbrukaren och köper in jordbruksmaskiner som lantbrukaren får hyra för att de ska få ned sina kostnader och kunna driva ett livskraftigt jordbruk med en hållbar ekonomi
|
Åtgärder: Sveriges regering måste genom politiska styrmedel öka Sveriges självförsörjning vad gäller livsmedel föe att minsak sårbarheten och risk för matbrist i händelse av kris. En sådan förändring kan komma att kräva förändringar i det regelverk som ligger till grund för EU:s nuvarande jordbrukspolitik. Sådana förändringar skall Sveriges regering kräva och arbeta aktivt för
|
| 230 | Inför förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet | Eva Lundqvist, Karin Sundby |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: En tredjedel av vår globala livsmedelsproduktion slängs. Många goda initiativ driver på för att skapa en förändring och minska vårt matsvinn, men det räcker inte. Mer kraftfulla åtgärder måste till; ett förbud mot att slänga livsmedel i butik skulle leda till en snabb förändring och ge ringar på vattnet till övriga delar av livsmedelskedjan. |
Åtgärder: Införande av förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet.
|
| 238 | Köttkonsumtionen måste minska | Ida Woxlin |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Dagens köttproduktion/konsumtion påverkar miljön enormt negativt, men även vår hälsa, djuren och världens befolkning i övrigt. |
Åtgärder: Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar
Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera
Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt |
| 251 | Särskilt stöd till ekologisk odling | Agneta Liljesköld |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Det behövs en reformerad jordbrukspolitik, dels för folkhälsans skull men också på grund av en allt större efterfrågan på ekologiska produkter. Böndernas svårigheter att få lönsamhet i sitt jordbruk när de vill odla ekologiskt är ett problem |
Åtgärder: Regeringen ska ge öronmärkta subventioner för ekologisk odling
Stödet måste öka för att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel
Omsorgen om människors hälsa gör det nödvändigt att förbättra villkoren för ekologisk odling |
| 253 | Jord- och skogsbrukspolitik behöver förändras för försörjning o klimatmål | Ingegerd Kjellberg |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Om inte klimatmålet +1,5 grader C klaras kommer stora delar av jorden att bli obebolig och skördar kommer att minska. Det resulterar i enorma flyktingströmmar. Enligt UNHCR kommer
år 2050 mellan 250 miljoner-1 miljard klimatflyktingar annars att finnas i världen. Enl. UNCCD
lever 2,6 miljarder människor på jordbruk. Över hälften av åkermarken är påverkad av markförstörelse och försämras stadigt för 1,5 miljarder människor i över 100 länder. Enl. FAO
riskerar Afrika att fram till år 2030 förlora två tredjedelar av sin bördiga åkermark till torra öknar. Det moderna jordbruket utarma jorden.
|
Åtgärder: Förändrad jord- och skogsbrukpolitik är viktig för att vi ska klara klimatmål och försörjning
och förhindra att massor av människor tvingas bli klimatflyktingar. |
| 257 | Inför vegetarisk mat minst en dag i veckan | Anna Formgren, Emelie Lindholm |
Dölj motionsinfo |
Visa hela motionen
Sammanfattning: Vi äter för mycket kött, det förstör miljön och eftersom det förstör hälsan kostar det också pengar för staten. Det förstör miljön eftersom produktionen släpper ut mycket koldioxid dessutom förorenar det vatten. Vegetarisk mat har tillsammans med en i övrigt hälsosam livsstil visats minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför borde 20 procent av den mat kommunerna serverar alltid vara vegetarisk. |
Åtgärder: Inför vegetarisk dag minst en dag i veckan på alla de kommunala instanserna som skola och äldrevård. |
|
