Motion nr:127
Rubrik: Varifrån kommer nya pengar och vem får dem?
Ämnesområde: Ekonomi och gröna jobb
Inskickad: 2018-02-26
Motionär:Kjell claeson (es.2n1540007627ekcob1540007627dev@n1540007627oseal1540007627c.lle1540007627jk1540007627)*
Ort:Linköping
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Åtgärder
Jag vill se Sveriges riksdag tillsätter en oberoende transparent utredning om hur Sveriges penningsystem fungera i detalj. Där svar ges på frågor som: Varifrån kommer nya pengar och vem får dem? Vad är det som bestämmer hur mycket en bank kan låna ut? En utredning som belyser olika ord som används inom vårt penningsystem som t.ex. Rixbankens betalningssystem Rix, lom (forts. Bilaga)

Sammanfattning:
Sverige och troligtvis hela världen har ett mycket komplicerat och enormt orättvist penningsystem. Vi, befolkningen tror att riksbanken ger ut nya pengar och bankerna lånar ut besparingar som befolkningen satt in på banken. I själva verket skapar riksbanken endast sedlar och mynt, samt en mindre mängd elektroniska pengar som bara bankerna har tillgång till. Det är bankerna som genererar den största mängden av pengar (M3) som finns i Sverige idag. När du lånar pengar skapar banken dessa pengar och sätter in dem på ditt konto. Vid återbetalning av lånet försvinner pengarna (forts bilaga)


Motiv och bakgrund:
Idag tror Svenska folket att deras insatta pengar lånas ut, via bankerna till folk som vill köpa hus eller annan konsumtion. Detta är inte sant, utan hur pengar skapas ser ut så här. Riksbanken skapar sedlar och mynt, samt en mindre varierande mängd elektroniska pengar som endast bankerna har tillgång till. När du vill låna pengar skapar banken dessa och sätter in på ditt konto. När du sedan betalar tillbaka lånet försvinner pengarna igen.

Detta kan man inte läsa om på gymnasiet eller på universiteten, där hittar man inte någon förklaring hur penningmängden pengar ökar eller minskar i vårt samhälle. Däremot finns massor med trovärdiga institutioner som beskriver fenomenet:

1. Riksbanken https://youtu.be/1UbjDzLy8KkO
2. Engelska parlamentet https://youtu.be/YxG3O49uVjg
3. Isländsk undersökning : sid 20 avsnitt 3 stycke 4 https://www.stjornarradid.is/media/forsaetisraduneyti-media/media/Skyrslur/monetary-reform.pdf
4. Annika Winsth Chefsekonom på NORDEA vet inte hur pengar kommer till?????https://youtu.be/uCarEUdHiP0

I Basel III utgår inte från inlåningen när banker skall bestämma hur mycket pengar som kan låna ut, utan på bankens eget kapital plus en viss form av upplåning. Denna summa kallas för ”total kapitalbas”. I formeln här nedan kallas denna summa för B och antas vara 1 miljon.

Utlåningspengar= A, Kapitaltäckningsgrad= x=8%, Riskvikt=y=35 %

Formel för hur mycket pengar banken kan låna ut är: A=B/x*y ?? A=1/0,08*0,35 ?? A=35,7 miljoner

En bank kan alltså skapa nya pengar som är minst 35 gånger mer än sin totala kapitalbas. Ovanstående formel kan lätt härledas från nedanstående stycke som är taget från riksdagens dokumentlager. Se länken nedan

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/fakta-pm-om-eu-forslag/inforande-av-basel-3-och-harmonisering-av_GY06FPM148
Kapitel 1:2 sjätte stycket.

Det grundläggande kapitaltäckningskravet är att kreditinstituten ska ha en kapitaltäckningsgrad på minst 8 procent. Det innebär att kreditinstituten ska ha kapital motsvarande 8 procent av deras tillgångar. Kapitalkraven är dock riskviktade, vilket betyder att olika tillgångar (t ex utlåning till olika låntagare) tilldelas riskvikter som är knutna till risken att låntagaren inte kan fullgöra sina låneåtaganden. Kapitalkravet beräknas därefter som lånebeloppet multiplicerat med riskvikten gånger 8 procent. Ett lån på 1 miljon kronor till ett företag innebär med en riskvikt på 100 procent ett riskviktat kapitalkrav på 1 miljon x 100 procent x 8 procent = 80 000 kr. Bostadslån till hushåll med fastighet som pant har vanligtvis 35 procents riskvikt, varför kapitalkravet på ett bostadslån på 1 miljon kr blir 1 miljon x 35 procent x 8 procent = 28 000 kr. Lån till t ex EU:s medlemsstater (innehav av statsobligationer) har riskvikt noll och ställer därför inte något krav på kapital alls.

Nedanstående fem rubriker, kan det vara problem som skapas av vårt penningsystem?

Pyramidspel

Alla elektroniska pengar kan bara finnas på någon banks konto. Det betyder att alla pengar som skapats genererar räntor. Ju mera nya pengar bankerna skapar för utlåning ju mera pengar behövs till den ökande ränteskulden. Problemet är att dessa räntepengar inte skapas när bankerna lånar ut sina nya pengar. Nya pengarna skall endast räcka till kommande amorteringar. Varifrån kommer då pengarna till räntan. Jo, genom att bankerna hela tiden ökar sin utlåning. Nya pengar som i framtiden skall användas till amortering används idag för att betala räntor. Därför kan mängden pengar som skapats genom tiden, beskrivas som en upp och nedvänd triangel. Triangels bas måste hela tiden öka, med nya lån, och för eller senare kommer den att bli instabil och krascha. Antag att vi alla amorterade våra lån skulle ca 90% av alla pengar försvinna. Vi måste därför hela tiden öka våra lån, för att förse samhället med nödvändiga pengar.

Koncentration av av förmögenhet

Fördelar som banker har med rätten att skapa pengar, medför inte att banken får dessa pengar, för de försvinner igen vid amorteringen. Observera när bankerna skapar pengar genom lån får bankenen en ränteinkomst, samtidigt en ränteutgift eftersom pengarna samtidigt sätts in på låntagarens konto. Differensen mellan bankens ränteinkomst och ränteutgift är banken förtjänst av att ha rätten att skapa pengar.

Räntedifferensen bruka ligga på ca 1-2%. Om vi antar att differensen är 2% så har banken om 35 år en sammanlagd inkomst som är lika stor som penningmängden (M3) är idag. Det sker alltså en stor omfördelning av pengar från låntagare till utlånare. Även de som inte har några lån drabbas av denna omfördelning, eftersom priset på konsumtionsvaror belastas med ca 20% räntor.

Stor industrikoncerner äger eller styr, oftast en eller flera banker. Koncernerna styrs oftast av en liten grupp människor i styrelser och som ägare. Tänk vad praktiskt det är att vid egna projekt (forts bilaga)



Bilaga: bilaga-till-motion.pdf

127

1

0

L