Motion nr:133 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Så löser vi Sveriges skuldkris och på kuppen hjälper klimatet   Rekommenderad 
Ämnesområde: Ekonomi och gröna jobb
Inskickad: 2018-03-28
Motionär:Ola Gabrielson (es.oo1527286400hay@n1527286400oslei1527286400rbaga1527286400lo1527286400)*
Ort:Enskede
Organisation:Positiva Pengar Sverige, positivapengar.se
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Jag vill att

- Regeringen informerar om hur låneekonomin påverkar klimatet,
- Riksbanken åter får ensamrätt att skapa pengar,
- Sverige inför Suveräna Pengar enligt nedan.

Sammanfattning:
Bankerna tjänar pengar på att skapa krediter och låna ut dem mot ränta. Att vinstintresset styr detta gör att ekonomin sväller mycket snabbare än den borde. Vår lånebaserade ekonomi har skapat ett tryck på evig tillväxt långt över vad planeten tål.

Här presenteras en lösning, Suveräna Pengar, som gynnar alla svenskar (utom bankerna och deras ägare). Den innebär att endast betalmedel som skapats av Riksbanken får användas för handel och andra ekonomiska transaktioner. Detta minskar tillväxttrycket, risken för finansbubblor och bankkrascher, och gör betalsystemet säkrare.

Motiv och bakgrund:
PROBLEMET

Bankerna får inte längre trycka pengar, det blev olagligt 1904 och kallas falskmynteri. Trots det är idag ca 98% av alla svenska 'pengar' skapade av banker.

Varje gång vi betalar en räkning via bankkontot eller handlar med kreditkort eller Swish använder vi bankernas 'pengar', s.k. 'krediter'. (Från latinets 'credo', 'tro'. Krediter fungerar så länge alla tror på dem.)

Krediter är ett slags skuldsedlar där banken lovar att betala innehavaren pengar. Dessa krediter kan sedan bytas mot en vara eller tjänst. Krediterna är alltså ett betalmedel.

Det är förbjudet för andra än Riksbanken att trycka pengar, men vem som helst får skriva en skuldsedel. Bankerna skriver massor; när du t.ex. köper en cykel med kreditkortet så skapar banken krediter som du betalar säljaren med. Du får en skuld till banken som du betalar av, t.ex. med de krediter du får som lön. Banken förstör krediterna, dvs 'river sönder skuldsedeln', vartefter du betalar. Allt detta sker i datorer, och vi är så vana vid det att vi tror att de siffror vi ser på kontoutdraget är riktiga pengar. Men det är bara skuldsedlar.

Det fiffiga för bankerna är att de tjänar ränta på att låna ut krediter. Och det blir mycket ränta: Idag finns ca 3000 miljarder svenska kronor i omlopp, varav alltså ungefär 98% är krediter. Räkna på det!

Det är en ytterst lönsam verksamhet att skriva ut krediter. Det syns inte minst på alla nya 'banker' som vill att vi ska använda deras kreditkort eller ta ett lån från dem.

MEN vad är då problemet, annat än att vi konstant betalar ränta? Jo, den obegränsade tillgången på betalmedel, just nu till låg ränta, gör att priserna rakar i höjden för allt som det inte finns tillräckligt av. Priset för en normal bostad där det finns jobb är nu utom räckhåll för unga och andra med låg inkomst.

Allvarligare är belastningen på klimatet. Ta ett lån gör vi ju för att få pengar nu, mot ett löfte att betala tillbaka senare. Vi flyttar konsumtion från framtiden till nuet, och kan alltså konsumera mer. Det vore OK om andra istället konsumerade mindre, men så är det inte. Vi bygger upp en allt högre låneskuld till bankerna, och konsumerar följaktligen jordens resurser långt över våra tillgångar.

Dessutom har denna lånekarusell gjort att Sverige nu har världens näst högsta privata skuldsättning (nordic.businessinsider.com/experts-say-that-sweden-is-on-the-verge-of-a-financial-crisis-2017-11/).


LÖSNINGEN

Det finns ett sätt att lösa problemet utan att skapa en krasch. Lösningen, som kallas Suveräna Pengar, utarbetades av USA-ekonomen Irving Fisher som lösning på 1930-talets depression. Den har nu preciserats och anpassats av den tyske ekonomiprofessorn Joseph Huber tillsammans med den engelska tankesmedjan Positive Money och ekonomen Kate Raworth, vilka nyligen presenterat den i rapporten 'Escaping Growth Dependency'.
(http://positivemoney.org/what-we-do/escaping-growth-dependency/)

Positive Money UK är en del av International Movement for Monetary Reform, vars lokalorganisation här heter Positiva Pengar (positivapengar.se).

I korthet fungerar reformen så här: Riksbanken återfår ensamrätten att skapa nya pengar. Mängden som skapas bestäms av en expertkommitte, i princip dagens Riksbanksdirektion. För att hålla penningvärdet fast ges mer pengar ut när inflationen är för låg och mindre när inflationen är för hög. Riksbanken bestämmer alltså hur mycket pengar som ska finnas i omlopp, men Regering och Riksdag beslutar hur de nya pengarna ska användas, t.ex. för ny vindkraft eller som 'helikopterpengar' till alla svenska medborgare.

Alla medborgare får ett konto hos Riksbanken, som ett personkonto, där de normalt får sin lön och andra utbetalningar och kan betala räkningar. Detta konto ger inte ränta på insatta pengar och kan inte övertrasseras. Det kan anslutas till Swish och till betalkort (men alltså inte till kreditkort).

Bankerna finns kvar, men eftersom de inte får skapa nya pengar så kan de bara låna ut sina egna pengar och de pengar som sparare satt in (mot ränta) på s.k. investeringskonton. Bankerna kan också erbjuda förmedlingstjänster till kundernas Riksbankskonton samt kreditkort.

Fördelarna med reformen är många, exempelvis:

- Mängden nya pengar som skapas styrs inte längre av vinstintresse, vilket reducerar trycket på tillväxt och risken för finansbubblor.
- Banker blir vanliga företag, med samma lönsamhets- och effektivitetsvillkor.
- Banker kan inte använda insättarnas pengar för riskabla spekulationer, om inte insättarna går med på det.
- En bank kan gå i konkurs utan att dra ner hela ekonomin, eftersom inga krediter (skuldsedlar) är garanterade av den banken.
- Medborgarnas pengar finns kvar hos Riksbanken, så vardagsekonomin fungerar även i en bankkris.
- Prisutvecklingen på bostäder blir rimligare.

Reformen genomförs över en natt, då alla bankers betalkonton överförs till Riksbanken. Bankerna kompenserar Riksbanken med en skuld på samma belopp. Skulden avbetalas sedan under en övergångsperiod på t.ex. 30 år.



133

2

2

0

L