Motion nr:151
Rubrik: Fler naturreservat – mål 50 % av Sveriges yta.   Rekommenderad 
Ämnesområde: Skog, mark och vatten
Inskickad: 2018-02-28
Motionär:Birgitta Tulin (moc.l1537564473iamg@1537564473nilut1537564473.atti1537564473grib1537564473)*
Ort:Stockholm
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat.

Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker.

Sammanfattning:
De naturskyddsområden och reservat som hittills avsatts räcker inte för att säkra våra ekosystem och arters fortlevnad. Detta är kärnan i den världsledande konservationsbiologen E.O. Wilsons bok “Half Earth – Our Planet’s Fight for Life”, där han argumenterar för att halva jordens yta bör fredas, eftersom “människans påverkan på resten av biosfären är negativ överallt. Miljön blir instabil och mindre trevlig. Vår framtid på längre sikt mer osäker.”
Utbildad personal ska tillsammans med lokalbefolkningen skydda den biologiska mångfalden i dessa reservat.

Motiv och bakgrund:
Det biologiska systemets stabilitet är hotad. Klimatförändringar, förändrade habitat, föroreningar invasiva arter och överexploatering leder till att en av sex arter i världen numera hotas av utrotning. (1, 2). Inte sedan krita-tertiärutdöendet har arter försvunnit från jorden i så snabb takt. Detta är en pågående katastrof. Inte bara för det bortfall av ekonomisk aktivitet som utarmade ekosystem leder till på kort sikt, utan också för att nedbrytningen av de naturliga ekosystemen i förlängningen hotar människans förmåga att organisera fungerande samhällen på jorden.
Systematisk kartläggning i Tyskland har visat att 75 procent av de flygande insekterna av okänd anledning har försvunnit under de senaste 27 åren (3). Ingen motsvarande undersökning finns i Sverige, men samma trend kan ses art för art. Insekter spelar en viktig roll för pollinering av grödor. Om insekterna ska överleva måste vi “upprätthålla tillräckligt många biotoper där insekter kan överleva, utvecklas och övervintra, så att allting inte är åkermark eller produktionsskogar” (4). Insekterna behöver de blommande växternas rikedom, som uppskattas till en kvarts miljon arter. Torsk, till viss del sill, vikare, ålgräs och blåstång t.ex. kommer att vara borta från Östersjön om åttio år, eftersom den blir sötare och varmare när isen smälter p.g.a. klimatförändringarna, enligt Havs- och Vattenmyndigheten Rapport 2017:37. I Sverige är fjällugglan, den tretåiga måsen, fjällgåsen, tornugglan, vitryggiga hackspetten, fältpiplärkan, pungmesen och ängshöken utrotningshotade (5), liksom fyra av våra tretton groddjur (6). Lunnefågel, härfågel, blåkråka, mellanspett och tofslärka finns inte längre i Sverige (5). De flesta mikrober, som t.ex. bakterier, vissa alger och svampar, är helt okända för vetenskapen.
Sverige bör leda omställningen till ett samhälle som värdesätter de unika miljöer vi har i vårt land och deras avgörande betydelse för vårt samhälle. Mer forskning behövs om sambanden i det biologiska systemet.
I Nagoyaavtalets Mål 11 har Sverige lovat att till år 2020 skydda minst sjutton procent av land- och
sötvattensområden och tio procent av havs- och kustområden. (7) Det räcker inte.
Därför motionerar jag om att inrätta fler naturreservat, i enlighet med FNs Agenda 2030 mål 15-16 och regeringens Mål 14 och 15.1 i Agenda 2030, om att skydda marina miljöer och landbaserade ekosystem, för att försöka hejda den pågående artutrotningen.
Med E. O. Wilsons ord behöver vi “en mycket djupare förståelse av oss själva och allt annat liv än humanvetenskaperna och vetenskapen erbjudit hittills. Om inte mänskligheten lär sig mer om det biologiska systemets artrikedom och snabbt börjar skydda den, kommer vi snart att förlora de flesta arter som utgör livet på jorden. Att skydda halva jorden är en första brandkårslösning som är i paritet med problemets storlek” Därigenom kan vi ”säkra vår egen överlevnad.”



Bilaga: Bilaga.pdf

151

1

0

L