Åter Påverka politiken-sidan

Motion nr:184
Rubrik: Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbeten   Rekommenderad 
Ämnesområde: Global rättvisa
Inskickad: 2018-03-01
Motionär:Linda Eikestam, Amelie Bendz (moc.l1529431676iamto1529431676h@mat1529431676sekie1529431676_adni1529431676l1529431676)*
Ort:Stockholm
Organisation:Framtidsjorden
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
- Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag.
- Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten.

Sammanfattning:
Med utgångspunkt i den regnskogsskövling som skett i Gabon [1] med hjälp av svenska biståndspengar, kritiserar vi Sveriges kontroll av det multilaterala utvecklingssamarbetet. Vi vill se en förändring i hur Sveriges ansvariga sköter kontrollen av det multilaterala biståndet. Regeringens strategier och policyramverk har goda visioner om ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart bistånd — dessa visioner måste omsättas till faktisk handling även i projekt där svenska myndigheter eller organisationer från det svenska civilsamhället inte är utförarens närmaste samarbetspartner.

Motiv och bakgrund:
För att undvika att svenskt bistånd går till kontraproduktiva program och projekt, där brott mot mänskliga rättigheter eller miljö sker, kräver vi att det ska ske en noggrannare kontroll av vart Sveriges biståndspengar som kanaliseras genom multilaterala organisationer går.

Ett av målen för svenskt multilateralt bistånd är att det ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar värld, samt att det ska grunda sig på en aktiv dialog, lokalt ägarskap och långsiktighet, enligt Regeringens skrivelse 2016/17:60 ”Policyramverk för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd” (se Bilaga 1). Regeringen betonar även vikten av att Sverige är en välinformerad biståndsgivare; att multilaterala utvecklingssamarbeten ska baseras på “hur relevant deras verksamhet är för de svenska utvecklingsmålen, och hur effektivt de använder våra och andras resurser” [2]; samt att Sverige ska vara en aktiv kravställare vad gäller uppföljning, utvärdering och god resultatredovisning (se Bilaga 1). Det finns flera mekanismer för att garantera detta när den svenska myndigheten för internationellt utvecklingssamarbete eller organisationer från det svenska civilsamhället är förvaltare av medlen, men verkar halta när internationella aktörer eller företag tar över.

Till exempel så avslöjar Sveriges Natur i sitt reportage “Svenskt bistånd till skövling i Gabon” 2017 [1] hur Sverige har bidragit med biståndspengar till palmoljeplantager i Gabon. Det internationella företaget Olam har i Gabon skövlat regnskog för att bereda mark för odling av palmolja. Trots att Olam är medlem i FSC (Forest Stewardship Council) och därmed förbundit sig att följa FSCs egna riktlinjer har de avverkat naturskog på en "oacceptabel nivå", enligt kritik från FSC. Trots kritiken på företagets verksamhet från flera håll har Sverige, genom Afrikanska utvecklingsbanken, givit stöd till Olams skövling av regnskog, något som inte bara får förödande konsekvenser för klimatet utan också medför försämrade levnadsvillkor för ursprungsbefolkningen. Ett annat exempel där svenska multilaterala biståndspengar har gått till projekt som inte levt upp till de svenska riktlinjerna kring internationellt bistånd är FNs klimatprojekt Redd/Redd+, som har fått kritik från många håll [3] [4] [5]. Även när det gäller detta program finns löften om ett hållbart projekt, där lokal- och urfolks samtycke, rättigheter och kunskap skulle stå i fokus tillsammans med bevarandet av den biologiska mångfalden och av naturskog. Dessa löften efterlevs inte.

Visionen för det svenska multilaterala biståndet och verkligheten verkar inte alltid överensstämma, som exemplen ovan visar. Någonstans på vägen från skrivelse till handling har det gått fel.

Riksrevisionen har i sin granskning av UD (“Bistånd genom internationella organisationer — UD:s hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet (RiR 2014:24)” [6] kritiserat UD för bristfällig rapportering. Bristande rapportering och insyn samt otillräcklig transparens leder till att kontrollen av det multilaterala utvecklingssamarbetets effektivitet och resultat omöjliggörs, vilket gör att biståndspengar kan fortsätta hamna i kontraproduktiva projekt och samarbeten. Riksrevisionens kritik går hand i hand med kravet vi framför i denna motion — att det måste ske en ökad kontroll, transparens samt uppföljning av det svenska internationella biståndet som kanaliseras genom multilaterala utvecklingssamarbeten för att säkerställa att detta följer de svenska riktlinjerna. Det skulle minska risken för att svenska biståndspengar läggs i projekt som strider mot visionen om en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar värld, samt klargöra huruvida projekt baseras på “en aktiv dialog, lokalt ägarskap och långsiktighet”.

Källhänvisning
1. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/svenskt-bistand-till-skovling-i.gabon/
2. http://www.regeringen.se/49c840/contentassets/0180f1785d054d29955c0e66fb5fffff/sveriges-utvecklingssamarbete-genom-multilaterala-organisationer
3. http://www.redd-monitor
4. https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2011_skog_naturvard_mer_pengar_at_skogen.pdf
5. https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/REDD%20Plus%20or%20REDD%20Light.pdf
6. https://www.riksrevisionen.se/PageFiles/20784/RiR_2014_24_Bistand_genom_internationella_organisationer_Anpassad.pdf



Bilaga: Bilaga-1_Regeringen_Policyramverk-for-svenskt-utvecklingssamarbete.pdf

Åter Påverka politiken-sidan

184

1

0

P