Motion nr:195 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Avgift och återbäring för energi (fee & dividend)
Ämnesområde: Ekonomi och gröna jobb
Inskickad: 2018-04-03
Motionär:Ola Gabrielson (es.oo1529534971hay@n1529534971oslei1529534971rbaga1529534971lo1529534971)*
Ort:Enskede
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Jag föreslår att
- Sverige inför en avgift på all energiproduktion och -import,
- denna avgift differentieras m.a.p. grad av klimat- och miljöbelastning,
- avgiften tas ut vid energikällan så att producenten ansvarar för inbetalning,
- i det fall energin är importerad, avgiften tas ut vid gränsen som en tull,
- inkomsterna från denna avgift oavkortat återgår till medborgare och näringsliv.

Sammanfattning:
För att uppnå demokratisk acceptans för en åtstramning av energiförbrukningen i Sverige föreslås en fördelningsavgift på energiproduktion, så att all produktion och import av energi avgiftsbeläggs i proportion till sin belastning på klimat och miljö, och de så insamlade medlen fördelas till medborgare och företag.

Som exempel kan alla i Sverige bosatta fysiska personer få varsin andel, och företagen en andel per heltidsanställd.

Om total energiproduktion = 400TWh, avgift 1 öre/kWh, 10M invånare, 5M anställda => 1 andel = SEK 267.-

Motiv och bakgrund:
SITUATIONEN IDAG
Energi är och har varit billigt i cirka 100 år. Utvinning av energi gav upphov till ny teknologi vilken möjliggjorde allt snabbare utvinning i ett ständigt accelererande tempo. Detta har utvecklat en samhällsstruktur som är totalt beroende av energi, men som samtidigt givit de rikare i världen en aldrig tidigare sedd levnadsstandard.

Då vi nu ser en framtid där tillgången på fr.a. fossil energi blir radikalt begränsad uppstår naturligtvis frågan "Vad händer med levnadsstandarden?". Klyftan mellan fattiga och rika blir mer kännbar än förr, då även de fattigare delarna av världen kunde se en gradvis förbättring. Om levnadsstandarden minskar överlag kommer det därför leda till sociala spänningar, och än mer så om minskningen läggs huvudsakligen på de fattigare. Speciellt kommer det att upplevas orättvist om de som använder lite energi får avstå lika mycket eller mer än de som använder mycket.

För att få allmän acceptans för nedskärningar måste därför onus läggas på själva förbrukningen av energi. Detta kan göras på flera sätt; ett exempel är den koldioxidskatt som svenska staten idag tar ut på olika bränslen. Denna har dock svagheten att kunna ses som bara en komponent i ett högt skattetryck. Det vore demokratiskt lättare om det utformades som ett nollsummespel, som ett incitament till lägre energiförbrukning. Sådana system, s.k. Fee and Dividend, finns redan i t.ex. British Columbia i Kanada.

FÖRSLAG
Jag föreslår därför att Sverige ensidigt inför ett system av fördelningsavgifter. För att förenkla uppbörden läggs avgiften på källan till energin, respektive vid gränsen i fallet importerad energi. Denna avgift förutsätts senare hamna hos slutkonsumenten inbakad i priset.

Initialt bör avgiften vara låg, t.ex. i genomsnitt ett öre per kWh-ekvivalent, för att sedan justeras uppåt för att ge önskad effekt.

Avgiftssatsen justeras årligen av en av Riksdagen utsedd instans i proportion till energiproduktionens belastning på klimat och miljö. Miljökostnaderna varierar för de olika energislagen, t.ex. påverkan på kringboende och natur, även vid utbyggnad av vatten- eller vindkraft. För fossil energi bör avgiften ta hänsyn till hela produktionskedjans belastning (inklusive utvinning och raffinering, återställande av utvinningsområdet, transport, distribution), kostnad för "tvättning" av CO2 ur atmosfären, och dessutom kompensation till framtida generationer. Notera att avgiften endast är avsedd att ge en relativ kostnadsfördel för "renare" energislag; ingen del av denna avgift kommer att betalas ut som kompensation till kringboende e.d.; detta sköts på annat sätt.

Förnybar energi, t.ex. sol- och vind-el, solvärme, och jordvärme avgiftsbeläggs bara i den mån den säljs till annan förbrukare. I det fall en producent säljer energi vid hög produktion och sedan då produktionen är låg köper energi via samma nät så avgiftsbeläggs nettoförsäljningen.

På liknande sätt behandlas internationellt utbyte av elektrisk energi i det fall syftet är att jämna ut den nationella förbrukningen; endast nettoimport avgiftbeläggs.

Avgiften betalas in till en central myndighet, t.ex. Skatteverket, vilken sedan årsvis fördelar pengarna. Ett sätt kan vara att företag får en andel per heltidsanställd, och alla i Sverige permanent bosatta fysiska personer får en andel var. (Idag totalt ca femton miljoner andelar.) På detta sätt kommer vissa företag och majoriteten av befolkningen att få ett litet netto.

Anledningen att fördela pengarna till juridiska personer proportionellt till antal anställda är att det annars skulle kunna leda till massregistrering av bolag utan annan verksamhet än bidragsinkassering.


EFFEKTER PÅ INDUSTRI

Notera att här talas generellt om energi, inte specifikt fossil energi. Orsaken är att stora förbrukare, t.ex. transport eller tung industri, vid övergången från fossil till annan energi kommer att störa tillgången på energi för hushåll och andra små förbrukare. Avgiften måste därför utformas så att den stimulerar energieffektivisering.

Exportindustrin, fr.a. den energiintensiva typ stål, kommer att få en konkurrensnackdel p.g.a. högre energikostnader. Långsiktigt kommer även konkurrentländer att tvingas höja energikostnaden på samma sätt, och detta kommer att ge svenska företag en fördel i kraft av större tillgång på förnybar energi i Sverige, t.ex. vattenkraft. Kortsiktigt kan dock exportindustrin behöva hjälpas över denna period.

Vissa storförbrukare, t.ex. stål- och cementindustri, har stora utsläpp av CO2 i tillägg till hög energiförbrukning. Dessa utsläpp addresseras inte här, utan måste behandlas separat.

Skogs- och träindustrin konsumerar till stor del egenproducerad energi från avfall. Denna är i och för sig cirkulär dvs utgör inte ett permanent tillägg till atmosfärisk CO2, men skulle kunna göra mer nytta om den kunde ingå i den totala nationella energibudgeten. Hur detta ska ske kan diskuteras vidare.



195

2

2

0

L