Åter Påverka politiken-sidan

Motion nr:208 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Rättvis klimatfinansiering
Ämnesområde: Global rättvisa
Inskickad: 2018-03-01
Motionär:Anna Axelsson (es.ai1544461998nokai1544461998d@nos1544461998slexa1544461998.anna1544461998)*
Ort:Bromma
Organisation:Diakonia
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI.

Sammanfattning:
Enligt Parisavtalet ska rika länder bidra med 100 miljarder USD per år för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Sveriges rättvisa andel, baserat på utsläpp och BNP per capita bör vara 3,8 miljarder 2019 och 4,2 miljarder från 2020. Enligt klimatkonventionen ska pengarna inte tas från biståndbudgeten.
Klimatfinansiering ska göra det möjligt för utvecklingsländer att genomföra klimatåtgärder. Utan stöd riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030. Runt 200 miljoner människor förväntas tvingas lämna sina hemområden på grund av klimatförändringar till 2050.

Motiv och bakgrund:
Det är dagens rika länder som står för den största delen av de utsläpp som orsakat klimatförändringarna, på grund utav att de har störst ekonomier och att dessa ekonomier drivs av fossil energi. De som drabbas värst av klimatförändringarnas konsekvenser är människor som lever i fattigdom och utsatthet, eftersom de har sämst förutsättningar att anpassa sig till förändringar. Klimatförändringarna måste hejdas och samhällen anpassas till de förändringar som sker ? utan att kompromissa med mänskliga rättigheter och alla människors rätt att leva ett värdigt liv.
Klimatfinansiering ska göra det möjligt för utvecklingsländer att genomföra och skala upp de klimatplaner som hör till Parisavtalet. Enligt FNs miljöprogram UNEP behövs upp till 300 miljarder dollar per år till 2030 bara för anpassningsåtgärder i utvecklingsländer . Fram till 2050 väntas kostnaderna öka ytterligare. Utan stöd från de länder som bär störst ansvar för klimatförändringarna riskerar 100 miljoner människor att halka tillbaka i extrem fattigdom till 2030, enligt siffror från Världsbanken . Enligt International Organisation for Migration (IOM) kan mellan 25 miljoner och 1 miljard - men mest sannolikt runt 200 miljoner - människor tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringar till 2050.
Länder som har dåliga ekonomiska förutsättningar och hög sårbarhet inför klimatförändringarna måste erbjudas omfattande och förutsägbart finansiellt stöd på ett transparent sätt, för att kunna anpassa sina samhällen och ekonomier till ett förändrat klimat. Stödet ska förutom tydlig klimatnytta bidra till hållbar utveckling och skydd av mänskliga rättigheter, främja jämställdhet och särskilt gynna de människor som lever i fattigdom och som därför är särskilt sårbara för klimatförändringarnas effekter.
Enligt Parisavtalet, som trädde i kraft i november 2016, ska rika länder bidra med 100 miljarder dollar om året för klimatåtgärder i utvecklingsländer, från 2020 till 2025. Sedan ska länderna sätta ett nytt, högre mål för klimatfinansiering.
Enligt klimatkonventionen ska klimatfinansiering vara additionell, det vill säga den ska inte vara en del av ländernas budget för bistånd till utvecklingsländer. Men än så länge kommer i princip all redovisad offentlig klimatfinansiering från ländernas biståndsbudgetar. Ungefär en fjärdedel av klimatfinansieringen består av privata investeringar, exportkrediter och lån.
Rika länder med historiska och nutida höga utsläpp har, förutom ett rent juridiskt bindande ansvar, en moralisk skyldighet att bidra med klimatfinansiering. Sveriges rättvisa andel av de 100 miljarder dollar som rika länder ska bidra med årligen bör uppgå till 4,2 miljarder SEK per år från år 2020, baserat på våra växthusgasutsläpp per capita och BNP per capita.



Åter Påverka politiken-sidan

208

2

2

0

P