Åter Påverka politiken-sidan

1
Motion nr:version nr: 2Välj version:
Rubrik: Höghastighetsbanan ska lånefinansieras   Rekommenderad 
Ämnesområde: Transport 1
Inskickad: 2018-02-26
Motionär:Lena Frändberg, Lena Wistrand, Elisabeth Edsjö, Roger Bydler (moc.l1527011273iamto1527011273h@gre1527011273bdnar1527011273fanel1527011273)*
Ort:Stockholm
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Vi föreslår

att höghastighetsbanan lånefinansieras genom lån i riksgälden

att höghastighetsbanan byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029

Sammanfattning:
I dag finns det stora behov av upprustning av järnvägsbanor runt om i landet samtidigt som kapaciteten behöver förstärkas. En höghastighetsjärnväg mellan Sveriges tre största städer är en investering som ökar kapaciteten i järnvägssystemet och skapar ett alternativ till flyget. Den bör byggas ut så snabbt som möjligt. Kostnaden som är beräknad till 230 miljarder bör dock inte tas från medel som behövs i det övriga järnvägssystemet eftersom det riskerar att leda till en fortsatt underfinansierad och dåligt fungerande järnväg. I stället bör bygget finansieras genom lån i riksgälden.

Motiv och bakgrund:
Sverige, liksom resten av världen, står inför utmaningen att drastiskt och snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Investeringar behöver göras för att skapa ett energieffektivt samhälle utan fossila utsläpp. Detta är inte en tid för att tveka om att göra investeringar i hållbar infrastruktur.
Det klimatpolitiska ramverk som riksdagen antagit innehåller klimatmål för trafiken vilka stipulerar att utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med 70 procent mellan 2010 och 2030. Internationell forskning samt ett flertal statliga utredningar har konstaterat att det krävs både ett bränslebyte (fossilt mot el och förnybart) och en överflyttning av transporter från bil till järnväg, gång och cykel för att nå högt ställda klimatmål. Ett välfungerande och utbyggt järnvägssystem är alltså en grundbult i det framtida hållbara transportsystemet.
Trots att anslagen till järnvägunderhåll höjdes i förra årets infrastrukturproposition så räcker medlen enligt Trafikverket inte till för att behålla dagens funktionalitet i järnvägssystemet och åtgärda det eftersläpade underhåll som orsakats av åratals underfinansierat järnvägsunderhåll. Det finns stora behov av upprustning av järnvägsbanor runt om i landet samtidigt som kapaciteten behöver förstärkas.
Den planerade höghastighetsjärnvägen är en investering som ökar kapaciteten i järnvägssystemet och skapar ett alternativ till flyget mellan Sveriges tre största städer. Den bör byggas ut så snabbt som möjligt. Kostnaden som är beräknad till 230 miljarder bör dock inte tas från medel som behövs i det övriga järnvägssystemet eftersom det riskerar att leda till en fortsatt underfinansierad och dåligt fungerande järnväg. Detta skulle dessutom kunna öka de geografiska klyftorna och minska det folkliga stödet för höghastighetsbanan.
Sverigeförhandlingen, som har regeringens uppdrag att ta fram finansieringsprinciper och en utbyggnadsstrategi för höghastighetsbanan, föreslår att projektet finansieras genom lån i riksgälden. Lånefinansiering av statliga investeringar förordas också av Internationella valutafonden, IMF . De menar att statsskulden som andel av BNP sjunker vid en lånefinansiering på grund av lågt ränteläge och att BNP ökar som en följd av investeringen. Tiden kan inte vara bättre för att låna till ett projekt som utgör en central del av ett hållbart framtida transportsystem.

Referenser:
A roadmap for rapid decarbonization. Rockström, J., Gaffney, O., Rogelj, J. et. al. 2017. Science, Volume 355 Issue 6331
Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84; Trafikverkets Kunskapsunderlag och Klimatscenario för Energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2014:137; Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser ? med fokus på infrastrukturen, 2016:043
Legacies, Clouds, Uncertainties, World Economic Outlook 2014, IMF



Åter Påverka politiken-sidan

5

2

2

0

P