Åter Påverka politiken-sidan

Motion nr:99 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Ge statligt stöd åt småkonsumenter för beredskapslagring av el för 72h
Ämnesområde: Energi
Inskickad: 2018-02-23
Motionär:Bo G Eriksson (gro.n1537494522oitav1537494522itluc1537494522trese1537494522d@ob1537494522)*
Ort:Göteborg
Organisation:Ökenodlarna
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
att riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice.

Sammanfattning:
Sverige håller på att rusta upp både civilförsvar och militärt försvar till mycket stora kostnader. På 70- och 80-talet gavs bidrag till småhusbyggnader för att kompletterad med skyddsrum. Det finns alltså exempel på att småhusägare har fått bidrag till beredskapsåtgärder. I de nuvarande beredskapsplanerna rekommenderas att samhällsmedborgarna skall lägga upp förråd för att kunna klara sig under 72 timmar utan samhällets stöd. Detta borde även omfatta elförsörjningen. I första hand bör microproducenter och småkonsumenter av el få bidrag till lagring av energi för 72 timmars behov.

Motiv och bakgrund:
Sverige kommer under de närmaste åren att satsa enorma resurser på civilförsvar och militärt försvar. Alla sådana satsningar bör göras så att de kan bidra till att Sveriges klimatmål kan nås. I nuvarande beredskapsplaner förutsätts samhällsmedborgarna att ha förråd av mat, vatten och andra förnödenheter för att klara sig utan samhällsservice under 72 timmar. Detta mål bör även omfatta hushållets elkonsumtion. Det är så många funktioner i hushållet, som är beroende av el: till exempel lås, it, frys, lyssna på radio etc.
Lagring av energi bör därför omfattas av beredskapsplanerna. Av tekniska skäl är det enklast att ordna denna lagring av el hos microproducenter, som redan är inkopplade för att utbyta el med nätet. De levererar ström under sin högproduktion och tar emot ström när den egna källan inte levererar tillräckligt med ström: till exempel solcellers dygnsvariation och vindkraftverkens beroende av varierande vindar. Möjligheten bör även införas för småkonsumenter utan egen produktion. Fördelen är att det blir mycket enklare att stabilisera elnäten under vardagsförhållanden genom att batterierna kan lagra el under "överproduktion" i nätet och genom effektuttag från batterierna under högkonsumtion av elkraft.
Lagringskapaciteten ger fördelar hos producenter och konsumenter genom att producenterna kan leverera sin energi under de tider då priset är som högst och konsumenterna kan köpa sin el under de tider då priset är som lägst och sedan konsumera ur sitt batteri. Det blir därigenom fem vinnare med denna beredskapsinsats: 1) Sveriges krisberedskap höjs, 2) microproducenterna tjänar mer pengar, 3) konsumenterna köper billigare kraft 4) det gemensamma elnätet behöver inte byggas ut för att klara stora effektsvängningar beroende på varierande sol och vind och 5) när det blir mer lönsamt att investera i microproduktion av sol- och vindkraft kommer Sverige att snabbare närma sig målet om fossilfri elkraft.
Med tanken på att alla vinner borde också kostnaden delas och en rimlig avvägning borde vara att staten bidrar med halva kostnaden för energilagringen i batterier eller på annat sätt. Min slutsats är att denna investering är i beredskap starkt skulle bidra till att nå Sveriges klimatmål.



Åter Påverka politiken-sidan

99

2

2

0

P