Samtliga motioner till Klimatriksdag 2014

Klicka på länkarna nedan för att se respektive motion. Ev bilagor och länkar till klimatriksdag2014.se är bortttagna.

Motion 1:Sammanslagen
Motion 2: Prioritera klimatpolitiken (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 3: Energisparande och köpfrid (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 4: Kärnkraftsavveckling för ett klimatsäkert samhälle (kategori: energi)
Motion 5: Inga fler vägsatsningar (kategori: infrastruktur)
Motion 6:Sammanslagen
Motion 7: Bilvägsstopp i kommunerna (kategori: infrastruktur)
Motion 8: Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle(kategori: energi)
Motion 9:Sammanslagen
Motion 10: Klimatsmart hantering av organiskt avfall (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 11: Skydda vår jordbruksmark (kategori: infrastruktur)
Motion 12: Tredubbla järnvägsinvesteringarna (kategori: infrastruktur)
Motion 13: Utsläppsbaserad bränsleskatt (kategori: ekonomi)
Motion 14: Grön skatteväxling (kategorier: ekonomi/konsumtion, mat och livsstil)
Motion 15: Sammanslagen
Motion 16: Minska hushållens matsvinn (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 17: Kräv passivhusstandard (kategori: infrastruktur)
Motion 18: Reducera de långa lastbilstransporterna (kategori: infrastruktur)
Motion 19: Utökat producentansvar (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 20: Stimulera lokal självförsörjning (kategorier: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 21: Energieffektivisera handeln (kategorier: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 22: Klimatvänlig livsstil (kategorier: påverkan, metod)
Motion 23: Insamling av matavfall till biogasproduktion (kategori: energi)
Motion 24: Vitbok om klimathotet (kategori: påverkan, metod)
Motion 25: Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna (kategori: politik)
Motion 26: Stopp för externa köpcentra (kategori: infrastruktur, samhällsplanering)
Motion 27: Säkra priserna i elcertifikatsystemet (kategori: energi)
Motion 28: Sammanslagen
Motion 29: Sol- och vindkraftslag (kategori:politik)
Motion 30: Lyft klimatfrågan över partipolitiken (kategori: politik)
Motion 31: Ändra lagstiftningen för aktiebolag (kategori: ekonomi)
Motion 32:Sammanslagen
Motion 33: Gör om långtidsplanen för infrastruktur (kategori: infrastruktur)
Motion 34: Järnvägsobligationer (kategori: infrastruktur)
Motion 35: Bygg Norrbotniabanan snarast(kategori: infrastruktur)
Motion 36: Återuppbygg Västerdalsbanan(kategori: infrastruktur)
Motion 37: Rättvisa individuella flygkvoter (kategori: konsumtion)
Motion 38: Sammanslagen
Motion 39: CO2-lagring från Sveriges största punktkällor (kategori: energi)
Motion 40: Varför använda annat än solenergi för att värma vatten på sommaren? (kategori: energi)
Motion 41: Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen (kategori: energi)
Motion 42: Ta bort uttagsskatten för vindkooperativ (kategori: ekonomi)
Motion 43: Avskaffa avgifter för elanslutning(kategori: ekonomi)
Motion 44:Sammanslagen
Motion 45: Lokalt ägande av vindkraft (kategori: påverkan, metod)
Motion 46: Nettoavräkning för egenproducerad el (kategori: energi)
Motion 47:Sammanslagen
Motion 48:Sammanslagen
Motion 49: Balanskrav på ett år för egenproducerad vindkraft (kategori: energi)
Motion 50:Sammanslagen
Motion 51: Sammanslagen
Motion 52: Fastighetsskatten från vindkraft till kommunerna (kategori: påverkan, metoder)
Motion 53: Förse klimatskadande flygresor med varningstext (kategori: påverkan, metoder)
Motion 54:Sammanslagen
Motion 55: Stöd forskning och utbildning om klimatvänlig ekonomi (kategori: påverkan, metoder)
Motion 56: Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt (kategori: ekonomi)
Motion 57: Ny internationell rättsordning (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 58: Underlätta för den klimatsmarta biogasen (kategori: energi)
Motion 59: Sammanslagen
Motion 60: Klimat som ämne i skolan (kategori: påverkan metoder)
Motion 61: Rätt att ta med cykeln på tåget (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 62: Arbetstidsförkortning nödvändigt för klimatets skull (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 63: Utöka den miljö- och klimatrelaterade informationen (kategori: påverkan metoder)
Motion 64: Förenklade regler för tillåtande av lätta elfordon (kategori: ekonomi)
Motion 65: Sammanslagen
Motion 66: Utbilda utbildarna om klimatfrågorna (kategori: påverkan metod)
Motion 67: Sammanslagen
Motion 68: Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi (kategori: energi)
Motion 69: Kunskap ger makt att förändra (kategori: påverkan metod)
Motion 70: Bejaka småskalig, grön elproduktion (kategori: energi)
Motion 71: Inför energideklaration för transporter (kategori: infrastruktur)
Motion 72: Kilometerskatt för all lastbilstrafik på svenska vägar (kategori: infrastruktur)
Motion 73: Spara massor med energi genom att bygga smart (kategori: infrastruktur)
Motion 74: Sammanslagen
Motion 75: Sammanslagen
Motion 76: Utveckla infrastrukturen för elbilar (kategori: infrastruktur)
Motion 77: Rädda klimatet billigt och rättvist (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 78: EU’s klimatmål(kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 79: Sveriges klimatmål (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 80: Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter (kategori: ekonomi)
Motion 81: Ny alternativ energirapport (kategori: påverkan, metoder)
Motion 82: Utred fördelarna med ett uträde ur EU (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 83: Avskaffa avdragsrätten för lån (kategori: ekonomi)
Motion 84: Sammanslagen
Motion 85: Direktiv för att förlänga produkters livslängd (kategori: påverkan, metoder)
Motion 86: Bevara och sprid äldre kunskaper(kategori: påverkan, metoder)
Motion 87: Höjt grundavdrag och medborgarlön (kategori: ekonomi)
Motion 88: Klimatskatt på varor(kategori: ekonomi)
Motion 89: Offentliga medel ska minska klimatpåverkan (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 90: Nollvision att resor inom tätort sker med egen bil(kategori: infrastruktur)
Motion 91: Energitrappa i svensk lagstiftning (kategori: energi)
Motion 92: Sammanslagen
Motion 93: Myndighet för hållbar utveckling (kategori: politik nationellt och internationell)
Motion 94: Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 95: Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 96: Uppmuntra även till andelägande (kategori: Konsumtion, mat och livsstil)
Motion 97: På väg mot ett förnybart energisystem (kategori: energi)
Motion 98: Oberoende klimatpolitik och ändrad samhällsutveckling (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 99: Motverka planerat åldrande av produkter genom nya funktionsbaserade affärsmodeller (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 100: Sammanslagen
Motion 101: Skatteväxla koldioxiden (kategori: ekonomi)
Motion 102: Folkbildningskampanj om klimatfrågan (kategori: påverkan, metoder)
Motion 103: Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder (kategori: ekonomi)
Motion 104: Sammanslagen
Motion 105: Konvertera befintlig fordonsflotta (kategori: infrastruktur)
Motion 106: Köttskatt (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 107: Ökad självförsörjning (kategori: påverkan, metoder)
Motion 108: Sammanslagen
Motion 109: Rädda klimatet och den goda jorden (kategori: infrastruktur)
Motion 110: Värna koldioxidkonsumenterna (kategori: infrastruktur)
Motion 111: En ny ledning och en ny riktning för Vattenfall (kategori: energi)
Motion 112: Initiativ för omställningsplaner i varje kommun och län/region (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 113: Sammanslagen
Motion 114: Kunniga politiker tar bättre beslut (kategori: påverkan, metoder)
Motion 115: Transportslöseriet från EU (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 116: Sammanslagen
Motion 117: Låt svenska folket bli delaktiga i ödesfrågorna, mha SVT (kategori: påverkan, metoder)
Motion 118: Motion om ett starkt svenskt agerande i EU för att minska koldioxidutsläppen (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 119: Sammanslagen
Motion 120: Sammanslagen
Motion 121: Sammanslagen
Motion 122: Sammanslagen
Motion 123: Sammanslagen
Motion 124: Stadsodling (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 125: Utbildning om klimatförändringens effekter på människors hälsa för all hälso- och sjukvårdspersonal (kategori: påverkan, metoder)
Motion 126: Prioritera förnybart i elnätet (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 127: Klimatplikt – en allmän miljö- och klimatvärnplikt (kategori: påverkan, metoder)
Motion 128: Ta fram en nationell strategi för hållbar konsumtion och produktion av mat (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 129: Solenergianpassning vid nyproduktion av byggnader (kategori: infrastruktur)
Motion 130: Urinseparation i tätorter (kategori: infrastruktur)
Motion 131: Utökad produktgaranti (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 132: Ändrat system så inte pengar får styra (kategori: ekonomi)
Motion 133: Stor statlig informationskampanj (kategori: påverkan, metoder)
Motion 134: Ställa om helt till ekologiskt jordbruk (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 135:Sammanslagen
Motion 136:Sammanslagen
Motion 137: Inför ett jämförpris per kWh för alla drivmedel (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 138: Ett nytt skattesystem för ett uthålligt och rättvist samhälle: Geoism (kategori: ekonomi)
Motion 139: Forskningssatsning på CO2-reducerande teknologi (kategori: påverkan, metoder)
Motion 140: Skrota den nytillsatta klimatutredningen och besluta om omedelbara åtgärder istället (kategori: påverkan, metoder)
Motion 141: Borttagen pga dubblett
Motion 142: Borttagen pga dubblett
Motion 143: En miljöfond ska inte inneha investeringar i fossila bränslen (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 144: Inför klimatgranskning av de politiska besluten (kategori: påverkan, metoder)
Motion 145: Levande landsbygd och hållbar livsmedelsproduktion (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 146: Från fossilberoende klimatbov – till klimatsmart livsmedel (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 147: Sammanslagen
Motion 148: Skattelättnader bör införas för ekologiskt producerad mat (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 149: Minska Sveriges utsläpp utan att utnyttja andra länder (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 150: Rättvis omställning – fler gröna meningsfulla jobb (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 151: Sammanslagen
Motion 152: Inför köttfria dagar i offentlig verksamhet (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 153: Uppmuntra uppbyggnaden av hållbara sociala gemenskaper för omställning och klimat-resiliens (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 154: Förmåner som styrmedel (kategori: ekonomi)
Motion 155: Anpassa lagstiftningen (kategori: påverkan, metoder)
Motion 156: Mer kundorienterad och konkurrenskraftig kollektivtrafik (kategori: infrastruktur)
Motion 157: Kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen (kategori: infrastruktur)
Motion 158: Byt ut BNP mot GNH (kategori: påverkan, metoder)
Motion 159: Sammanslagen
Motion 160: Skrota ETS, EU:s Emissions Trading System (kategori: ekonomi)
Motion 161: Ta vara på innovationsidéer (kategori: påverkan metod)
Motion 162: Curla för ny miljövänlig teknik (kategori: ekonomi)
Motion 163: Sammanslagen
Motion 164: Ekologiskt jordbruk och genmodifierade grödor (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 165: Utbildning för hållbar utveckling (kategori: påverkan, metod)
Motion 166: Sammanslagen
Motion 167: Gemensamma lösningar för klimatet, jobben och välfärden (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 168: Sammanslagen
Motion 169: Hållbar stadsplanering – minskade transportbehov (kategori: infrastruktur)
Motion 170: Satsa på energihushållning och trivsel i miljonprogrammen (kategori: infrastruktur)
Motion 171: Sammanslagen
Motion 172: Optimera användningen av alternativa bränslen (kategori: energi)
Motion 173: Genomför Klimatberedningens förslag (kategori: påverkan, metoder)
Motion 174: Inför skatteavdrag för isolering av hus (kategori: ekonomi)
Motion 175: Hur framtida pensioner påverkas av nerväxt (kategori: ekonomi)
Motion 176: En krisplan för avveckling av Sveriges utsläpp av växthusgaser (kategori: påverkan, metoder)
Motion 177: Sverige behöver exportera energi (kategori: energi)
Motion 178: Sammanslagen
Motion 179: Sammanslagen
Motion 180: Sammanslagen
Motion 181: Klimatfrågan är egentligen en fråga om folkbildning (kategori: påverkan, metoder)
Motion 182: Gör offentlig konsumtion och upphandling klimatsmart (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 183: Sammanslagen
Motion 184: Inför krav på Klimatstrategisk plan i miljölagstiftningen (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 185: Sammanslagen
Motion 186: Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 187: Beskatta energi istället för arbete (kategori: ekonomi)
Motion 188: Ett försvar för människa och natur (kategori: infrastruktur)
Motion 189: Ransonering av fossila drivmedel (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 190: Kortare arbetstid ger bättre klimat och rikare liv (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 191: Beredskapsplan (kategori: infrastruktur)
Motion 192: Satsa mer på cykelvägar utanför tätort (kategori: infrastruktur)
Motion 193: Medel för att nå klimatmål (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 194: Ändra normer och värderingar (kategori: påverkan, metoder)
Motion 195: Stoppa nyförsäljningen av fossildrivna bilar (kategori: infrastruktur)
Motion 196: Omställning till sådan förnybar energi som inte tar maten från fattiga (kategori: energi)
Motion 197: En död Östersjön är en kolkälla istället för en kolsänka (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 198: Obligatorisk pumpvisning av CO2-utsläpp (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 199: Byt ROT och RUT mot RET-avdrag för ekologiska tjänster (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 200: Ställ om för jobb, välfärd och miljön (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 201: Stimulera byggandet av kollektivhus – ett klimatsmart sätt att bo (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 202: Odla upp och beskoga världens öknar och torra områden (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 203: Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter (kategori: infrastruktur)
Motion 204: Använd tillgänglig vätgasproduktion i Sverige klimatsmartare (kategori: energi)
Motion 205: Klimatåterbäringstillägg med återbetalning (kategori: ekonomi)
Motion 206: Borttagen pga dubblett
Motion 207: Industrihampa (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 208: Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 209: Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle (kategori: ekonomi)
Motion 210: Motverka TTIP-avtalet (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 211: Kartlägg statens funktioner efter peak oil (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 212: iBNP istället för BNP (kategori: ekonomi)
Motion 213: Elektrifiera Sveriges stora vägar (kategori: infrastruktur)
Motion 215: Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt(kategori: infrastruktur)
Motion 216: Erkänn att vi släpper ut dubbelt så mkt CO2 som den officiella utsläppssiffran (kategori: politik nationellt och internationellt)

Motion 217: Borttagen pga dubblett
Motion 218: Borttagen pga dubblett
Motion 219: Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m. (kategori: infrastruktur)
Motion 220: Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod (kategori: politik nationellt och internationellt)
Motion 221: Inför marknadsintegrerad demokrati (kategori: ekonomi)

NYA SAMMANSLAGNA MOTIONER:

Motion 301: Ett nytt penningssystem måste ersätta dagens skuldbaserade (kategori: ekonomi)
Motion 302: Stoppa subventioner till fossil energi. Stöd i stället förnybart (kategori: ekonomi)
Motion 303: Förändra reglerna för AP-fonderna (kategori: ekonomi)
Motion 304: Nya ägardirektiv till Vattenfall (kategori: energi)
Motion 305: Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm (kategori: infrastruktur)
Motion 306: Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva -även prismässigt (kategori: infrastruktur)
Motion 307: Klimatmärkning av livsmedel (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 308: Skydda kollagret i de svenska skogarna (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 309: Minska emballage och användningen av plastkassar i matvarubutikerna (kategori: konsumtion, mat och livsstil)
Motion 310: Kriminalisera ekocid vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag (kategori: politik 1)
Motion 311: Ett bindande klimatpolitiskt åtagande lyft över partipolitiken (kategori: politik 2)
Motion 312: Minska Sveriges klimatfotavtryck i och utanför landet (kategori: politik 2)
Motion 313: Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan – för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet (kategori: påverkan, metoder)
Motion 314: Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs (kategori: infrastruktur)
Motion 315: Genomför Staffan Laestadius omställningsprogram (kategori: politik 2)
Motion 320: Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande (kategori: energi)

Motion 1: Ett bindande klimatpolitiskt åtagande

Motion 1 har arbetats samman med motion 51 till motion 311

Jag yrkar på att Sveriges riksdag antar ett övergripande klimatpolitiskt åtagande som pekar ut riktningen för en snabb omställning till ett hållbart samhälle och lägger grunden för långtgående, radikala men fullt genomförbara åtgärder att nå målet nollutsläpp år 2050, med en halvering 2030. Våga formulera långtgående klimatpolitiska åtaganden!

Bakgrund

Vad klimatpolitiken idag behöver är handling. Vi har den kunskap vi behöver om klimatförändringarnas förödande effekter på framtida generationers livsbetingelser. Vi vet att vi snabbt måste bromsa utsläppen av växthusgaser till atmosfären.

Ledande politiker måste därför visa att de är djupt oroade, att de har övergripande visioner och en handlingsstrategi för att göra den nödvändiga omställningen. Landets befolkning måste ges en chans att ändra sina konsumtionsvanor i ordnade former och med attraktiva alternativ, och politikerna måste vägleda oss i detta.

Liksom i alla stora samhällsomställningar krävs det några som kan/vågar gå före. Alla kan inte vänta in varandra – då händer ingenting. Sverige har unika goda förutsättningar att ta ledningen i klimatomställningen, med en tradition av starka offentliga system (fjärrvärmeverken till exempel), utvecklad teknologi, innovationsförmåga och hög levnadsstandard.

Därför kräver jag att en bred riksdagsmajoritet antar ett bindande åtagande med en tydlig vision om att vi snart ska nå ett samhälle med noll utsläpp av fossila gaser.

Författare:
Anika Agebjörn

Tillbaka till starten

Motion 2: Prioritera klimatpolitiken

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, att beakta den pågående globala klimatförändringen, vilken mycket allvarligt hotar hela vårt klot redan detta sekel.

Det är allvar nu och alla politiker måste ta sitt ansvar. Det akuta läget kräver en opinion för en aktiv klimatpolitik.
Våra politiker är fast i traditionellt politiskt tänkande och det duger inte, när det gäller klimatpolitiken. Klimatfrågorna måste ha högsta prioritet. Klimatpolitiken måste konkretiseras och bli ett klart alternativ till nuvarande prioritering.

VI BEHÖVER GLOBALT HÖJA KOLDIOXIDSKATTEN.
Intäkterna från koldioxidskatten skall gå till att ställa om samhället, till exempel genom att satsa på följande åtgärder:

förstärka järnvägsnätet,
energieffektivisering av bostäder,
förnyelsebara energikällor
el-fordon,
solceller mm.

Sverige skall bli ett föregångsland, som visar vägen. Det kommer att dra med EU och visa vägen för övriga världen.

Författare:
Nils-Erik Helmer

Tillbaka till starten

Motion 3: Energisparande och köpfrid

Sammanfattning: En affärstidslag skulle bland andra positiva effekter minska matsvinnet, energianvändningen och klimatutsläppen.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att vi behöver en
affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.

Klimatproblem
Konsumtionen är ett av de stora problemen för miljön och klimatet. Bilresor till och från butiker är
en del av detta problem.

Bakgrund
På 1990-talet fanns i Sverige en affärstidslag som begränsade affärernas öppettider. En liknande lag fanns i 1980-talets Tyskland där den begränsade öppettiderna till klockan 18.30 på vardagar, klockan 14 på lördagar och helt stängt på söndagar. En sådan lag kan minska matsvinnet betydligt. Dels var matsvinnet i butikerna säkerligen betydligt mindre, eftersom butikerna satsade på att sälja slut på färskvarorna till stängningsdags på lördagen. Matsvinnet i hemmen blev även det betydligt mindre eftersom den som slarvat med att handla inför helgen fick tillfälle att ”rensa skåpet”, det vill säga konsumerade det som fanns hemma i stället för att gå och köpa nytt. Det medförde utan tvivel att många matvaror förbrukades som förmodligen aldrig skulle ha kommit till användning om butikerna varit öppna.
Eftersom maten står för en mycket stor del av våra utsläpp, och vi vet att svinnet är mycket stort både i handeln och i hemmen, är det angeläget att snarast vidta åtgärder som minskar svinnet. Även biltrafiken och elförbrukningen i affärerna borde påverkas nedåt i viss mån.
Butiker som släcker ned, håller dörrarna stängda och täcker över kyl och frys en dag i veckan och eventuellt även på kvällarna borde rimligen sänka elförbrukningen med åtskilliga procent. Den del av trafiken som utgörs av affärsanställdas resor till arbetet bortfaller helt på söndagen, och kundresorna minskar sannolikt något. Däremot kan givetvis resor till andra resmål komma att ersätta de inköpsresor som bortfaller, varvid den resulterande effekten på just trafiken blir måttligt stor.
Att en sådan här affärstidslag även borde ha positiva effekter på familjeliv och umgänge, när söndagen blir fredad för konsumtionspressen, är ytterligare en faktor som dock inte har direkt med klimatet att göra.

Möjliga invändningar
Invändningar som kan framföras är att det minskar antalet arbetstillfällen. Men ju färre anställda som krävs för att sälja befolkningens behov av livsmedel och andra förnödenheter, desto lägre kan priserna hållas. Och lägre matpriser vill de flesta konsumenter ha.
Man kan också invända att valfriheten inskränks. I många fall måste dock valfriheten inskränkas för att samhället ska fungera, till exempel är det förbjudet att köra bil på vänster sida av vägen och att kasta ut sina sopor i skogen istället för att betala för soptömning. För att åstadkomma en sänkning av koldioxidutsläppen måste samhället förändras och många små åtgärder som var och en för sig inte har så stor effekt kan vara mindre smärtsamma än några få större åtgärder.

Slutsats
Regeringen bör föreslå en affärstidslag för att dels minska energianvändningen och dels frigöra tid för konsumenterna att göra annat än att konsumera.

Författare:
Eva Gustavsson

Tillbaka till starten

Motion 4: Kärnkraftsavveckling för ett klimatsäkert samhälle

Jag vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda och andra berörda att de fastslår nödvändigheten av
att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering.

Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen vill se en avveckling av all icke förnybar energi. Där ingår,
förutom kärnkraft, även fossilt bränsle av olika slag. Icke förnybar energi är inte en framkomlig väg om vi
ska klara av klimatmålen och få ett miljömässigt hållbart samhälle.
Energibolagen sprider tyvärr gärna desinformation om kärnkraften och hävdar att den är en framkomlig
väg i omställningen till förnybar energi. Jag vill därför räta ut några frågetecken genom den här
motionen.

Kärnkraft är en energikälla som avger betydande mängder koldioxid och förstör miljön i alla sina led.
Från uranbrytningen – där resultatet blir en natur som är förstörd för all framtid med fula dagbrott,
förgiftat grundvatten och en miljö som är ogästvänlig – till avfallet, som kommer att vara farligt i minst
100 000 år och vars förvaring ännu inte fått någon lösning.

Kärnkraften innebär stora risker under transporterna och under drift – där det dagligen släpps ut små,
små mängder radioaktiva ämnen. Härigenom ökar aktiviteten av främst krypton-85 i atmosfären, vilket
av många forskare sätts i samband med påverkan på klimatet.

Avfallet finns i många olika former och bland annat smälts radioaktiva metaller ner och blandas ut med
ren metall tills strålningsvärdena underskrider gränsvärdena; de friklassas. Vad som sedan händer med
dessa metaller vet ingen eftersom informationen om det är sekretessbelagt, men vi kan konstatera att
jordklotet har en ändlig mängd metaller och att en allt större del av dem nu blir radioaktiva.

Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen förespråkar därför en energiproduktion som är helt och
hållet baserad på förnybar energi.

Jag yrkar därför att Klimatriksdagen framför till de folkvalda att endast förnybar energi är långsiktigt
hållbar och att kärnkraften inte ska ses som en klimat- och miljömässigt godkänd energikälla samt att
de folkvalda snarast beslutar att avveckla kärnkraften och ersätta den med energieffektivisering och
förnybar energi.

Författare: Petra Modée, ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen.

Tillbaka till starten

Motion 5: Inga fler vägsatsningar

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Trafikverkets budget ska utformas så att alla pengar för nyinvesteringar ska läggas på utbyggnad av järnväg, samt gång- och cykelvägar. Ingenting ska gå till nya bilvägar.

En stor del av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från biltrafiken. För att få bort dem måste vi köra mindre bil. Det räcker inte att ersätta de bensindrivna bilarna med bränslesnåla bilar som drivs med förnyelsebara bränslen. Det finns väl belagt i forskningen att nya bilvägar leder till ökad biltrafik, så därför är det i nuläget extremt olämpligt att bygga nya bilvägar.

Både Trafikverket och Sveriges kommuner lägger trots detta fortfarande mycket pengar på nya bilvägar. (Kommunernas vägar tas upp i en annan motion.) Nu är det dags att sluta bygga bilvägar. De vägar som finns ska underhållas, men för övrigt ska alla Trafikverkets pengar läggas på utbyggnad och underhåll av järnväg och gång- och cykelvägar. Eventuella halvfärdiga bilvägar ska inte byggas klart.

Författare:
Karin Stenholm

Tillbaka till starten

Motion 6: Ett klimatomvandlande skatte- och avgiftspaket

Motion 6 har dragits tillbaka till förmån för nr 13, 32, 80, 88, 101, 108 och 199.

Vi yrkar på att Sveriges riksdag antar ett reformpaket med skatter och avgifter som väsentligt påskyndar omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Paketet kan exempelvis innehålla kraftigt höjda energi- och koldioxidskatter och straffskatter på fossila bränslen, kombinerade med skattelättnader alternativt subventioner till bilberoende glesbygdsbor.
För att hantera dessa styrmedel optimalt bör ett klimatpolitiskt råd bildas, under statsrådsberedningen, med uppgift att utforma en skatte- och avgiftspolitik som snabbt styr oss till ett klimatneutralt samhälle samtidigt som de svagaste grupperna skyddas.

Bakgrund

Skatter och avgifter är bland de mest verkningsfulla styrmedel som ett lands regering har för att åstadkomma förändringar. Målet att Sverige ska vara klimatneutralt år 2050 kan bara nås om dessa styrmedel utnyttjas betydligt mer kraftfullt än idag.

Författare:
Anika Agebjörn

Tillbaka till starten

Motion 7: Bilvägsstopp i kommunerna

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det behövs ett förbud för kommunerna att bygga nya bilvägar.

Nu är det dags att sluta bygga nya bilvägar. Eventuella halvfärdiga bilvägar ska inte byggas klart. De vägar som finns ska underhållas och mindre vägar som behövs för att ansluta ny bebyggelse till den befintliga bebyggelsen ska få byggas, men inga andra. Vägar som byggs för att öka framkomligheten för bilarna är direkt olämpliga. Vägar som byggs för att flytta biltrafik till ett annat ställe leder också till en ökning av biltrafiken. Det är bättre att kommunerna satsar sina trafikpengar på gång- och cykelvägar. Där finns i de flesta kommuner stora brister.

Författare:
Karin Stenholm

Tillbaka till starten

Motion 8: Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle

För ett hållbart framtida samhälle krävs en snabb global omställning från användandet av fossila bränslen till ett klimatneutralt energisystem. Enbart två industriländer i historien har under kort tid lyckats ställa om från en stor andel fossila bränslen till en klimatsäker elproduktion: Sverige och Frankrike. Sveriges kärnkraftsutbyggnad under 1970-1985 är det enda exemplet i historien där ett land har byggt ut säker, ekonomisk och klimatneutral energiproduktion i den takt som nu behövs globalt för att i tid ersätta dagens fossilkraftverk och undvika en potentiell klimatkatastrof.

Kärnkraften är den enda klimatneutrala baskraften som går att bygga ut i någon större omfattning, eftersom vattenkraften redan har byggts ut till nära sin globala maxkapacitet. Världens ledande experter på klimatfrågan, forskare såsom James Hansen (NASA), Ken Caldeira (Stanford), Kerry Emanuel (MIT) och Tom Wigley (UCAR) har alla gjort bedömningen att ny och utvecklad kärnkraft måste vara en central del av lösningen.

Det finns ingen som helst klimatvinst i att ersätta kärnkraft med förnybart. Det kan ses tydligast i Tyskland där man har försökt ersätta kärnkraft med vind och solkraft, med stora kostnader, nybyggnation av kolkraft för att ersätta den förlorade baskraften och ökade växthusgasutsläpp som resultat.
Ett realistiskt klimatneutralt energisystem har kärnkraft och vattenkraft som baskraft och förnybart som vind, våg och sol som komplement. Sverige har redan visat världen att det går att ställa från en smutsig till en fullt klimatneutral elproduktion genom kärnkraft på mindre än tjugo år på ett hållbart och ekonomiskt sätt.

Vägtransporter är idag den största enskilda utsläppskällan av växthusgaser i Sverige. När vi uppgraderar dagens kärnkraftverk till nyare, säkrare och mer effektiva verk så bör den nya produktionen vara dimensionerad för att täcka en fullskalig elektrifiering av Sveriges
transportsektor.

Jag yrkar på att klimatriksdagen följer rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor. Klimatriksdagen bör kräva en långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.

Författare:
Dr. Staffan Qvist,
Uppsala universitet
Tillbaka till starten

Motion 9: Nolltillväxt

Motion 9 har arbetats samman med motionerna 84 och 116 till motion 301

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att regeringen bör inleda utredningar och forskning om hur Sverige kan uppnå nolltillväxt på ett balanserat sätt som inte äventyrar stabiliteten i samhället och på arbetsmarknaden, samt fatta ett principbeslut att nolltillväxt är ett mål för samhällsutvecklingen.

Klimatproblem
Evig procentuell tillväxt är en matematisk omöjlighet med tanke på att jordens resurser är begränsade. Det innebär en exponentiell tillväxtkurva som vid någon tidpunkt förr eller senare kommer att gå i princip rakt upp med en oerhört snabb ökning av tillväxten. Jämför med
lämmeltågen där mängden lämlar ökar explosionsartat – för att därefter kollapsa till en mycket låg nivå.

Eftersom jorden har begränsade resurser kommer vi ofrånkomligen till en kollaps om vi inte får den ekonomiska tillväxten med tillhörande uttag av naturresurser att plana ut i tid. Alldeles speciellt gäller detta jordens energiresurser. Den förnybara energin blir tillgänglig för oss i ett jämnt flöde som inte kan ökas utöver vissa gränser. Den fossila energin kommer att ta slut eller bli mycket dyr att utvinna och framför allt kommer den att rubba den känsliga klimatbalansen på jorden. Även den nukleära energin släpper enligt uppgift ut en hel del koldioxid och medför även andra problem.

Motivering och bakgrund
Takten i resursuttaget från jorden är större än takten för återskapandet. För att hålla tillväxttakten och konsumtionen uppe gör vi nu av med mer än de resurser som nyskapas varje år på jorden – de tar slut långt innan året är slut. Och för att hålla systemet igång tar vi ut icke förnybara resurser i snabb takt. Detta är naturligtvis inte hållbart i längden och speciellt när det gäller energi och fossila energikällor skapar det klimatförändringar som äventyrar människans möjligheter till välfärd och kanske även hela vår existens på jorden.

Ett forskningsprojekt som leds av KTH har inletts under vintern 2013/2014, i vilket tre olika tillväxtscenarier studeras: negativ tillväxt, nolltillväxt och låg tillväxt. Scenarierna utvecklas för fyra områden: byggsektorn, välfärd, transporter och vardagsliv. Det här är ett lovvärt initiativ som dock får ses som en inledande insats på vägen mot ett hållbart samhälle.

Möjliga invändningar
Det framförs ibland att vi har tillväxten att tacka för arbetstillfällen och en sund ekonomi. Men en ekonomi som bygger på att kapitalet (våra naturresurser) förbrukas i snabb takt är mycket osund. Om vi nöjer oss med att ta ut avkastningen, det vill säga de resurser som förnyas löpande, kan vi istället bygga en hållbar framtid.

Avslutning
Matematikens lagar innebär att procentuell tillväxt efter en viss tid medför en mycket stark uppgång, tillväxtkurvan viker av rakt upp, och sedan kommer oundvikligen – på grund av den faktiska begränsningen av livsutrymme och resurser – en påföljande utplaning eller i värsta fall kollaps, det vill säga en stark nedgång. Detta gäller alla tillväxtprocesser, även ekonomisk sådan i samhället. Därför har vi inget val, vi måste hitta en balans mellan mänskliga aktiviteter och kraven på hänsyn till naturens förutsättningar.

Författare:
Eva Gustavsson

Tillbaka till starten

Motion 10: Klimatsmart hantering av organiskt avfall

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att hanteringen av komposterbart material måste förbättras både med hänsyn till klimatet och uthållig matproduktion.

Dags att ställa om till en klimatsmart hantering av organiskt avfall!

Värdefull kunskap förträngs, förvrängs och dränks i mediebruset. Det är väldigt svårt att ändra sådant som är gängse uppfattning och praxis. Ett exempel är hanteringen av organiskt avfall, där den konventionella komposteringen är helt dominerande. Den prisas och lovas av marknaden och medierna och många, många miljövänner jorden över! (Även av mig under 1900-talet.)

Den obehagliga sanningen

Den konventionella komposten:

Innebär långsam nedbrytning.
Innebär stora energiförluster (i regel >50%)
Är en miljöbov som bidrar till växthuseffekten.

På 1920-talet visade nobelpristagaren Virtanen att växterna kan ta upp sammansatta ämnen.

På 1950-talet visade mikrobiologen H P Rusch att kompostering i hög (eller behållare) är stort slöseri med energi.

Förslag: ytkompostering

Att ytkompostera matavfall är knappast att rekommendera med tanke på fåglar och gnagare.

År 2001 gjorde Barbro Beck Friis sin doktorsavhandling om kompostering av hushållsavfall (2001-5-2 SLU Ultuna).

Förslag: Slutna behållare med gasåtervinning

Slutna behållare och gasåtervinning är knappast något man gör i liten skala.

Kompostering – klimat och mat

Konventionell kompost = nedbrytning
Kretsloppskompost = ämnesomsättning

Kretsloppskomposten:

Tar vara på energin i avfallet.
Tar upp koldioxid – bra för klimatet.
Inget lakvatten.
Inga luktproblem.
Ingen omgrävning.
Snabbare än konventionell.
Bättre jord + rejäl skörd.

Författare:
Bengt Flärd

Tillbaka till starten

Motion 11: Skydda vår jordbruksmark

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sveriges jordbruksmark måste skyddas.

Grovt räknat bidrar vår mat, när den är färdiglagad, med cirka 30 procent av våra utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläppen krävs många olika förändringar. En av dem är att minska transporterandet av maten. Därför är det viktigt att maten kan odlas nära dem som skaäta dem och därmed måste jordbruksmark i hela Sverige skyddas från exploatering.

Även ur ett matsäkerhetsperspektiv är det viktigt att vi kan odla det mesta av vår mat inom landet. Världens befolkning ökar, samtidigt som jordbruksmarken minskar. Vi kan inte räkna med att få vår mat odlad i andra länder. Deras jordbruksmark kommer kanske bara att räcka för att mätta den egna befolkningen. Kanske gör den inte ens det. I så fall bör vi i Sverige vara beredda på att kunna producera mat till mer än Sveriges befolkning. Det innebär att vi måste skydda mer mark än vad som behövs för att förse Sveriges befolkning med mat. Särskilt den jordbruksmark som kan förväntas vara bäst för odling i framtiden bör skyddas.

Både kommuner, landsting/regioner och länsstyrelser försöker redan idag värna jordbruksmarken. Ofta bedöms ändå projekt som nya bostäder, bilvägar, logistikanläggningar och liknande som så viktigt att man måste ta lite av jordbruksmarken. Gör man det tillräckligt många gånger försvinner det väldigt mycket jordbruksmark. Därför krävs någon form av skydd som inte kan förhandlas bort.

Ett sätt att genomföra detta skulle kunna vara att börja med ett tillfälligt förbud mot att exploatera jordbruksmark över huvud taget. Sedan kan kommuner, landsting/regioner, länsstyrelser, jordbruksorganisationer med flera tillsammans utreda hur mycket mark och vilken mark som ska skyddas permanent, för att kunna försörja Sveriges befolkning och en del av övriga världens befolkning med mat. När det är klart kan man ta upp diskussionen om exploatering kan accepteras på eventuell övrig jordbruksmark.

Författare:
Karin Stenholm

Tillbaka till starten

Motion 12: Tredubbla järnvägsinvesteringarna

För att trafiksektorn ska klara sitt ansvar för klimatet behöver järnvägen bli dominerande trafikslag. Vill ert parti tredubbla den årliga investeringsnivån för järnvägen?

Det talas ofta om att vi ska fördubbla kollektivtrafikandelen för att klara trafikens klimatåtaganden. Men räcker det att fördubbla kollektivtrafikandelen? Fördubblingsmålet bygger på att flertalet bilar 2030 kan köra på el eller biogas. Samt att bilarnablir så tekniskt mer effektiva, att de kräver mindre bränsle. Detta resonemang bygger på en mer kraftfull tillämpning av teknikutvecklingen, än vad som troligen blir verklighet. I en skrift från Trafikverket (2012:105 ”Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit”, sidan 12) beskrivs att till år 2030, det vill säga om 16 år, ska trots beräknad biltrafikökning på 40 procent ändå fossilbränsleanvändningen ha minskat till 20 procent av dagens nivå. Detta når man genom att bygga om till ett transportsnålt samhälle som ger tredjedels minskning av fossilanvändningen år 2030. Energieffektivisering ger lika mycket. El och förnybara bränslen ger kring 20 procents minskning av fossilbränslet. Under sker, men man kan ju inte bygga en politik på detta!

I en annan färsk utredning (SOU 2013:84 ”Fossilfrihet på väg”, sidan 491) skriver man: ”Sammanfattningsvis kan den specifika energianvändningen för nya personbilar halveras fram till 2030 jämfört med 2012. Detta förutsätter att elbilar och laddhybrider vid eldrift står för drygt 40 procent av körsträckan.” Denna statliga utredning (SOU) presenterades av dess huvudutredare Tomas B Johansson, professor i energisystemanalys i Lund på VTI-dagarna 2014. På frågan om varför man inte väljer att förslå en femdubbling av järnvägens marknadsandel i resenärer för att därigenom minska bilarnas växthusgaseffekt svarar han att man fått direktiv att förslagen inte får kosta för mycket. Intressant om denna utredning är att dess huvudsekreterare Per Kågeson, professor i miljösystemanalys vid KTH, och två övriga utredare valde att lämna utredningen då de ansåg att dess förslag var alltför overksamma för att kunna nå målet om den 80-procentiga reduktionen av koldioxidutsläppen. Deras motivering finns publicerad i en debattartikel i Dagens Industri den 18 december 2013.

Om vi ska minska trafikens koldioxidutsläpp till 20 procent av dagens nivå till 2030, vilket är klimatmålet för Sverige är (se exempelvis Trafikverkets ”Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–25, underlagsrapport miljökonsekvensbeskrivning”, sidan 30) anser jag att man bör handla enligt följande. I dag har personbilar 80 procent marknadsandel av personkilometerna. Tåg har 9 procent. Övrig kollektivtrafik (buss, T-bana etc) 9 procent. Ska personbilismens koldioxidutsläpp reduceras till 20 procent av dagens, det vill säga låta andra fossilfria trafikslag ta 80 procent av bilens marknadssegment (80 procent av 80 procent = bilandelen, det vill säga 64 procent av totalen) – och om allt ska gå till järnväg behöver den gå från 9 procent till 73 procent, det vill säga bli åtta gånger så stor. Kanske ska biogasbuss överta en del av bilresorna, säg man ska öka från 9 procent till 20 procent. Då behöver järnvägen öka från 9 procent till 60 procent, det vill säga bli drygt sex gånger så stor som i dag. Eller så ska tåg och buss ges lika stor ökning vardera, från 9 procent till 40 procent var, det vill säga fyrfaldigas. Kvar blir 20 procents marknadsandel för bilen.

Men en viss effektivisering av bilmotorer och därmed minskat koldioxidutsläpp inom bilsfären är ju rimligt att tro på. Men för att nå fler fördelar än bara klimatförbättring är det ju effektivt att inte nöja sig med en fördubbling av tågtrafikens andel av transporterna, utan säg fyrdubbla den. Med minskat bilantal, som tar stora ytor av staden (60 procent) är det ju lättare att nå målet den täta staden, som skissas som en dellösning för minskat bilresande. Goda cirklar…

Lastbilarna släpper ut 25 procent av vägtrafikens koldioxid. Samma typ av resonemang kan ju ske för godstågens övertagande av lastbilarnas arbete. Med detta jag vill skissa hur mycket järnvägen behöver öka om inte övertro på teknik utveckling och dess tillämpning på bilarnas utsläpp på 16 år ska ordna klimatfrågan i trafiken.

För att nå denna betydligt större andel av järnvägstrafik krävs att järnvägen byggs ut. Det krävs cirka 500 miljarder kronor för en sådan stor uppgång av järnvägens trafikandel. Det visar siffror från Trafikverket och Järnvägsfrämjandet. I dag investeras cirka 10 miljarder kronor per år i järnvägen. Det krävs 33 miljarder kronor i 15 år för att nå målen. 33 miljarder är 1 procent av dagens BNP. Samma andel satsade vårt land för 150 år sedan när vi byggde upp vårt järnvägsnät.

Nu genmäler luttrade trafikmiljöintresserade att det tar något decennium att bygga nya järnvägar. Så är det i Sverige. I andra länder kan det gå betydligt snabbare. Vi kanske kan snabba upp vårt regelverk. Innan dess kan vi ju rusta upp befintliga järnvägar så de kan tillåta betydligt högre
hastigheter och därmed öka attraktiviteten och därmed dra till sig betydligt fler resenärer. När man rustade upp Blekinge kustbana ökade resenärsantalet med en faktor sex!

Förutom att vi kan bidraga till att minska växthuseffekten får en kraftfull järnvägssatsning ändra goda effekter: Vi skulle få bättre folkhälsa, ty hjärtinfarktrisken är halverad bland arbetspendlare som reser kollektivt i stället för att ta sin bil. (Den dagliga halvtimmespromenaden man tvingas till som tågresenär). Med kollektivsystemsatsning minskar man trängseln på gatorna. (60 procent av ytan i nya städer upptas av bilens krav). Vi sparar grönområden, som är viktiga för folkhälsan. Vi får yteffektivare stad, där man kan färdas per cykel eller till fots. Det medför lägre energiförbrukning, Lägre andel bilar ger lägre olycksrisk/skaderisk.

Vi undrar om ditt parti är redo att öka investeringsnivån i järnvägen? Om ja – till vilka årliga nivåer? Från vilket årtal?

Författare:
Ulf Flodin

Tillbaka till starten

Motion 13: Utsläppsbaserad bränsleskatt

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det behöver införas en ny bränsleskatt på samtliga fordonsbränslen. Skatten ska vara direkt proportionell mot de växthusgasutsläpp som bränslet för med sig. Denna skatt ersätter dagens fordonsskatt och bränsleskatter.

Transporter står för stora koldioxidutsläpp, det gäller både vägtransporter, flyg- och båttrafik. För lite görs för att styra över till mer miljövänliga transportslag och bränslen, både på hög och låg nivå. Flygbränslet beskattas till exempel inte alls, och för den vanliga människan är det inte tillräckligt lönsamt att skaffa en bil som går på ett bränsle med mindre klimatpåverkan. Som exempel kan tas den skatt som idag finns på diesel, den tar inte hänsyn till graden av inblandning av miljödiesel, till exempel talloljediesel. Dagens beskattning är trubbig och uppmuntrar inte övergången till och användningen av mer klimatvänliga bränslen.

Genom att ersätta dagens skatter för fordon och bränslen med en skatt på bränslen, direkt proportionell mot de växthusgasutsläpp varje bränsle genererar, kan man göra det riktigt lönsamt både för privatpersoner och företag att välja klimatsmarta transportsätt, fordon och bränslen. Det ger också en direkt effekt att det blir billigare att köra färre antal mil med fordonet när skatten enbart ligger på bränslet och inte på fordonet.

När det gäller skatt på flygbränsle skulle en sådan minska intresset för flygresor och istället locka resenärer till färre, kortare och mer klimatsmarta resor med till exempel tåg. Varor transporterade med flyg skulle bli betydligt dyrare än varor transporterade med båt.

Författare:
Helene Ragnemalm

Tillbaka till starten

Motion 13: Utsläppsbaserad bränsleskatt

Författare:
Helene Ragnemalm

Tillbaka till starten

Motion 14: Grön skatteväxling

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att snarast införa grön skatteväxling i syfte att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster.

Vi konsumerar prylar i en allt snabbare takt. Det gör att peak-råvara närmar sig för allt fler råvaror och samtidigt växer bergen av sopor när vi i allt snabbare takt kasserar våra prylar. Att reparera är betydligt dyrare än att köpa nytt, därför slängs mycket som skulle ha kunnat lagas och återanvändas.

Vi behöver för miljöns skull också styras till att lägga våra pengar på tjänster istället för prylar. Tjänster är dyrt idag eftersom arbetskraften är dyr i Sverige, och det behöver åtgärdas.

Genom en grön skatteväxling där skatten på råvaruuttag höjs kraftigt samtidigt som skatten på arbete sänks kraftigt kan man skapa en större efterfrågan på tjänster samtidigt som nyinköp av prylar och därmed råvaruuttaget minskar. Reparation och återanvändning av alla typer av saker kommer att bli lönsamt för både privatpersoner och företag och det skapas många nya jobb inom olika typer av service och reparation samtidigt som nyinköpen och därmed råvaruuttaget minskar. Att köpa nytt blir dyrt, att reparera det gamla blir lönsamt. Vi behöver uppnå en balans med vår jord, vi kan inte ta ut mer resurser än vad som nyskapas, och med en skatteväxling kan vi närma oss ett sådant läge.

En skatteväxling gynnar även hela tjänstesektorn eftersom vi styrs till att konsumera tjänster istället för prylar.

Författare:
Helene Ragnemalm

Tillbaka till starten

Motion 15: Satsa på elbilar

Motion 15 har arbetats samman med motion 163 till motion 314

Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag genomföra ett antal skarpa förslag.

Fördelar med elbil:

Inga utsläpp, det går att återvinna nästan hela bilen och även litiumet i batterierna.
Tyst gång, men du som förare måste vara extra uppmärksam då du närmar dig gående och cyklar.
Mindre servicebehov, ingen olja, lite bromsslitage genom motorbromsning.
Laddningsuttag finns, vanliga motorvärmaruttag, men många fler behövs.
Perfekt att ladda med solceller, också om strömmen försvinner.
Stödjer utbyggnad av vindkraft – ju fler elbilar, ju mer förnyelsebart behövs.
Effektiv distribution, elenergi behöver ej transporteras, till skillnad från bensin, biogas och andra bränslen. Sverige har ett jättebra utbyggt elnät med trefas över hela landet.
Känslan av att bidra till att motverka den globala uppvärmningen. Det är ett av de starka skälen till att vi har elbil, trots merkostnad.
Effektivare energiomvandling, elbil utnyttjar cirka 90 procent av tillförd energi, jämfört med förbränningsmotorers 15–25 procent.

Nackdelar med elbil:

Priset. Samhällsstöd är absolut nödvändigt under en övergångstid.
Laddningsmöjligheter, även här bör samhället satsa.
Räckvidd, bättre batterier kommer säkert och finns det laddningsstolpar så är detta redan idag ett litet problem för de flesta resor.

Vinnova sammanställde 2010 rapporten ”Ladda för nya marknader” som visade att svensk industri har goda förutsättningar inom elbilens värld.

Goda förutsättningar för att vara testmarknad och brukarland, eftersom vi har utbyggd infrastruktur av motorvärmare och stor tjänstebilsmarknad.
Det krävs omfattande satsningar på nationell och kommunal nivå för att komma ifatt Danmark, Norge och flertalet andra större EU-länder.
Det behövs ungefär 4 terawattimmar för att förse en miljon elbilar med kraft. Mindre än 3 procent av Sveriges totala energiproduktion.
Belastning vid laddningen är mellan 1,9–2,6 procent vid jämn fördelning under dygnet.
Om 75 procent av laddningen sker nattetid så är belastningen mindre än 1 procent.

Alltså är en miljon bilar (var fjärde bil) inget problem för vårt elnät!
Jag anser att elbilen har potential att göra massbilismen hållbar. Elbilen slår fyra flugor i en smäll:

Mycket energieffektiv förbrukning.
Lösning på klimatproblemet.
Bättre luft i städerna.
Bort med vårt oljeberoende.

Jag vill att vi ska föreslå våra riksdagsmän att genomföra följande punkter:

Ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
Avsätt en miljard kronor. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
Befria rena elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter.
Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor vid köp av ren elbil. Det ska självklart gälla alla former av stora och små elbilar, även om de klassificeras som elmoped eller något annat av EU. Nu avgör Tullverket och det är naturligtvis helt galet. Det vi människor ser som en liten elbil ska vara det.

Stöd bör inte gälla bilar med förbränningsmotorer. Hybrider är som namnet säger en hybrid!

Författare:
Affe Gustafsson
elbilägare med solceller på taket

Tillbaka till starten

Motion 16: Minska hushållens matsvinn

Det ökande matsvinnet är en orsak till de energikrävande produktionsprocesser som ligger till grund för såväl våra sinande energitillgångar som klimathotande utsläpp av växthusgaser. (Med matsvinn menas den mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda.)

Utöver de åtgärder som idag beslutats om för att minska matsvinnet inom livsmedelskedjan, vill jag att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda ett förslag om att informera hushållen om orsaker till och effekter av matsvinnet, kompletterat med råd om hur det ska motverkas.

I Naturvårdsverkets rapport ”Miljöarbetet i samhället – miljömål och samverkan” framgår att livsmedelshanteringen ”står för ca 50 procent av den totala övergödningen och 20-25 procent av den totala miljöpåverkan”.

Vidare ger livsmedelsproduktionen upphov ”till spridning av gifter, bl.a. bekämpningsmedel, och är en av de mest vattenkrävande sektorerna”.

Matavfallet i Sverige för 2010 (från produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel) beräknas uppgå till en miljon ton, varav hushållen står för den största delen med 670 000 ton. (Från SMED-rapporten ”Från jord till bord – om storleken på matsvinnet [pdf].)

Idag ägnas matsvinnet en välgörande uppmärksamhet, såväl av myndigheter som av föreningar och allmänhet. Under åren 2013–2015 gör Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket särskilda satsningar för att minska matsvinnet i Sverige. Här samverkar de bland annat med Samverkansgruppen för minskat matavfall (Samma), som är ett nätverk för myndigheter, forskare och intresseorganisationer inom branschen. Här deltar ett trettiotal viktiga aktörer från myndigheter, organisationer och inom livsmedelskedjan.

Mot bakgrund av Sammas ambitiösa programförklaring, med ett innehåll av allt från framtagning av statistik, identifikation av problem och lösningar till ansvartagande och åtgärder – förutsätter jag att många av orsakerna till matsvinnet kommer att åtgärdas de närmaste åren. Men det torde då främst omfatta det matsvinn som uppstår inom livsmedelskedjan – det som omfattar livsmedelsindustrin, butiker, restauranger, storkök och skolkök.

Vad gäller hushållen, som står för den allra största delen av matavfallet (670 000 ton), krävs därutöver omedelbara åtgärder för att ändra på attityden till mathanteringen (planering av inköp, förvaring och förhållande till sista-datummärkningen.

Detta behov understöds av Livsmedelsverkets undersökning om konsumenternas kunskaper, attityder och beteende kopplat till matsvinn. Här framgår att de flesta tycker att matsvinnet är ett problem för andra, för samhället i stort och för världen, samtidigt som de upplever att de inte själva slänger särskilt mycket mat.

I denna rapport framförs också att det ekonomiska argumentet är viktigt för att minska matsvinnet. Ingela Dahlin, projektledare på Livsmedelsverket anför här att ”En tvåbarnsfamilj kan tjäna mellan 3 000 och 6 000 kronor om året på att äta upp maten istället för att slänga den”.

Jag vill att Klimatriksdagen uppmanar regeringen att genomföra en informationssatsning till Sveriges samtliga hushåll om orsaker till och effekter av matsvinnet, samt ger råd om hur det kan motverkas.

Lästips:

EU-kommissionens flygblad, som i tio punkter anger hur man kan minska sitt matavfall, är ett bra exempel på vad som i sammanhanget kan spridas till hushållen.
Naturvårdsverket: om matsvinn i olika samhällssektorer.
SMED, Svenska miljöemissionsdata: Mataavfall 2010 – från jord till bord (pdf).
Naturvårdsverket, Samma (Samverkansgruppen för minskat matavfall): programförklaring.
Livsmedelsverket: om hur matsvinnet ska minskas och en attitydundersökning om konsumenternas inställning.
Carina Glennings krönika i Corren: ”Låt oss göra matuppror!”

Författare:

Lars-Ola Johansson

Tillbaka till starten

Motion 17: Kräv passivhusstandard

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det bör införas krav på att all nybyggnation ska uppfylla minst passivhusstandard. Om möjligt ska kravet även tillämpas vid renovering av befintligt fastighetsbestånd.

För att klara klimatmålen behöver vi minska energiförbrukningen. Uppvärmningen av bostäder, kontor och andra uppvärmda lokaler står för en betydande del av Sveriges energiförbrukning och här kan stora vinster göras.

Tekniken för att bygga passivhus, eller ännu bättre nollenergi- och plusenergihus, finns idag och är beprövad och därför bör reglerna skrivas om så att minst passivhusstandard ska krävas vid all nybyggnation av uppvärmda lokaler. Även vid renovering av befintliga uppvärmda fastigheter bör man sträva efter att närma sig passivhusstandard.

Författare:
Helene Ragnemalm

Tillbaka till starten

Motion 18: Reducera de långa lastbilstransporterna

De långa lastbilstransporterna leder till en negativ miljö- och klimatpåverkan, såväl vad gäller dess stora energiförbrukning av fossila bränslen och ökade utsläpp som kravet på ständiga vägförbättringar på bekostnad av alternativa transportformer som tåg och båt.

Den tunga lastbilstrafikens kraftiga ökning de senaste åren beror i första hand på långväga transporter av främst matvaror från andra länder samt en ”slösaktig logistik” vid transporter av gods inom landet. Här finns det ett starkt behov av korrigeringar av godstransportrafiken, dels genom en översyn av företagens transportlogistik (och här då främst inom livsmedelshanteringen) och dels genom styrmedel i form av ”förebyggande” skattepålagor för långa lastbilstransporter.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att tillsätta en utredning som har till uppgift att kartlägga nuvarande transportlogistik av främst matvaror inom landet – som underlag för förslag till förkortade transporter. Samt att därvid också pröva vilka effekter som en ”avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar” kan innebära för att minska de långa godstransporterna.

I min motivering till de ”onödiga” långa transporterna inom landet refererar jag till den upplevda vardagen. Här refererar jag till journalisten Carina Glenning från Corren, som har ”pryat” med en lastbilschaufför från Linköping och därmed upplevt märkliga transporter fram och tillbaka. Ur hennes rapport: ”I Sverige finns förutom alla centrallager så kallade lagerhotell dit varor körs, förvaras en tid och sedan hämtas. Kalaspuffar från Norrland körs ner till hotellet och några och några veckor senare körs de upp igen. Likadant med de kravodlade kålrötterna. Men de får bo på Icas lager i Helsingsborg innan de transporteras upp igen.”

Så valsas allt runt från de allt färre centrallager till lokala grossister och butiker. Många matvaror forslas hundratals mil inom landet innan de hamnar i butiken och hos kunden. Ett extremfall är Pågens bröd som från sin produktion i Malmö och Göteborg och sina få centrallager fraktar bröd genom hela landet.

En orsak till att det finns lönsamhet i de långa transporterna är att de är billiga i förhållande till att inrätta en närproduktion, flera lagerlokaler – och även till andra transportmedel som tåg i kombination med lastbilsutkörning.

Min argumentering för att utreda effekterna av en ”avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar” har jag delvis hämtat från Miljöpartiets motion 2012/13: Sk437 i samma ärende.

De bör syfta till följande mål för att minska slitaget och förbättra trafikmiljön på våra vägar samt bidra till minskade klimatutsläpp:

Att optimera lastbilstransporterna i relation till andra transportslag, som exempelvis sjöfart och järnväg, men det handlar också om att optimera transporterna i förhållande till klimatet och miljön.
Att skapa rättvisare konkurrensvillkor för svenska åkerier som idag drabbas av otillbörlig konkurrens från utländska åkerier som kör på svenska vägar till betydligt lägre kostnader än de svenska åkerierna.
Att minska växthusgaser som kommer från transportsektorn, inte minst från tunga lastbilstrasporter som idag ökar stadigt.
Att minska oljeberoendet för transportsektorn, där cirka 94 procent av den tillförda energin kommer från fossila bränslen.
Att söka en anpassning till en positiv ut veckling i Europa, där Schweiz, Österrike, Tyskland, Tjeckien och Slovakien redan har infört avståndsbaserade vägavgifter – och andra länder är på väg…
Att minskad lastbilstrafik minskar antalet olyckor, där de idag står för 19 procent.
Att lägga en grund för mindre behov av underhåll av vägarna, vilket skulle frigöra resurser till andra prioriterade åtgärder.
Att åstadkomma en korrekt prissättning av transporter av gods med avseende på energiförbrukning, krav på vägförbättringar och klimathotande utsläpp.

Mot bakgrund av tidigare motioner och utredningar i ämnet vill jag alltså att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att tillsätta en utredning som har till uppgift att kartlägga nuvarande transportlogistik av främst matvaror inom landet –som underlag för förslag till förkortade lastbilstransporter. Samt att därvid också pröva vilka effekter som en ”avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar” kan innebära för att minska de långa godstransporterna.

Lästips:

Här kan du läsa riksdagens rapport om tillsynen av yrkesmässiga godstransporter 2011/2012.

Författare:
Lars-Ola Johansson

Tillbaka till starten

Motion 19: Utökat producentansvar

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att producentansvaret behöver utökas med sikte på att skapa cykliska materialflöden till att gälla alla material samt till att gälla det avfall som produkten ger upphov till under användningen. Vi vill även att Klimatriksdagen framför att producentansvaret behöver skärpas så att det får den preventiva funktion det är tänkt att ha.

Producentansvaret infördes för att motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen. Detta hindrar inte företag från att utveckla förpackningar som är krångliga att återvinna och sammansatta av olika material som motverkar återvinning. Dagens ”energiåtervinning” ur avfall är i själva verket fossil förbränning eftersom en stor del av avfallet består av plast. Tvärtemot vad de avfallsföretag som tar hand om avfallet på detta sätt vill hävda är detta växthusgaser som direkt förstör klimatet. Sveriges överkapacitet på förbränning är inte ett argument för att bränna mer.

Enligt i Sverige antagna EU-direktiv är det viktigt att minska och förebygga avfall, och det är detta producentansvaret borde rikta in sig på genom att göra det dyrt med förpackningar och materialsvinn och tvinga fram innovativt tänkande runt material och konsumtion.

Dagens utformning av producentansvaret har fokus på förpackningar, något som kan få sådana obegripliga följder som att den som försöker återvinna en stekpanna i metallåtervinningen kan ställas inför rätta. Därför bör producentansvaret vidgas till att gälla material snarare än förpackningar, så att all metall, allt papper, all plast, och så vidare kan återvinnas eller återanvändas. Dessutom bör fler materialgrupper inkluderas, exempelvis fossila bränslen, textilier och böcker.

Många produkter har störst miljöpåverkan under användningen, till exempel genom hög energianvändning. Därför bör även användningsfasen inkluderas i producentansvaret, något som skulle leda till minskad energianvändning och klimatpåverkan.

Producentansvaret bör också syfta till att materialen i alla produkter ska kunna ingå i slutna materialcykler och därmed eliminera material som inte passar i sådana flöden.

Författare:
Kerstin Sylwan och Olof Kolte

Tillbaka till starten

Motion 20: Stimulera lokal självförsörjning

Som en beredskap inför att vår energiresurser från fossila bränslen kommer att sina, och det ökande kravet på en mera miljövänlig energiförbrukning och återhållen tillväxt, finns ett stort behov av stöd och stimulans till de näringar som baseras på en lokal självförsörjning. Alltså en försörjning av främst livsmedel, men också av andra varor och servicetjänster, som erbjuder kortare transportsträckor och ett utökat nyttjande av näraliggande naturresurser och nära boende arbetskraft. Allt som i förlängningen åstadkommer en bättre miljö och ett minskat klimatutsläpp.

Med ”lokala områden” definierar jag här det som sträcker sig från landsortsbyar till kommuner, och där de näringar och verksamheter som föreslås blir föremål för stöd och stimulans bör växa fram i och vända sig främst till de egna närområdet med sina varor och tjänster. Det finns säkert många stödformer som här skulle kunna komma ifråga, men jag tror att man i första hand borde pröva på någon form av skattereducerande stimulanspaket.

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att utarbeta ett förslag om att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett skattereducerande stöd- och stimulanspaket till kommuner som satsar på lokala självförsörjningsprojekt. I första hand inom livsmedels- och djurhanteringen, men även inom andra näringar som främst levererar varor och tjänster till närområde (inklusive energi, till exempel med sol- och vindkraft).

I sin bok Omställningens tid framhåller Björn Forsberg att vi med nödvändighet måste upphöra med tillväxtkravet, och ställa in oss på en hållbar framtid, eftersom vi nu har nått oljetoppen (peak oil). Vidare ”kräver” hans framtidssamhälle en radikal omställning av ekonomin; där marknadsekonomin, det dominerande ”lönearbetet” och vår nuvarande ”konsumism” måste omprövas i grunden.

Samtidigt ger han många ”praktikfall” från lyckade kommunala satsningar. Inte minst från USA med sina tilltagande statsodlingar, och där den så kallade omställningsrörelsen också har startat organisationer som Transition US och Post Carbon Institute. Här nämns också Samsø i Danmark som har gjort sig självförsörjande av elenergi och Underåker i Jämtland med sin Fjällbetets ekonomiska förening.

Alf Hornborg tar i sin bok Myten om maskinen upp den skiljelinje som går mellan den etablerade ekonomiska världen och ekoforskare/miljörörelser, som finner att ökad tillväxt kräver ständigt ökad exploatering av naturen, och dessutom befäster och utökar de globala orättvisorna. Han nämner också det kontraproduktiva i Bruntlandsrapporten 1987, när den visserligen ”antar ekologins överordnade betydelse, men föreslår lösningen för utvecklingsländerna fattigdom med ökad tillväxt, närmare bestämt fem till tio gånger högre produktion inom de närmaste femtio åren”.

Såväl för motverka de globala orättvisorna, bland annat vad gäller deras (”periferins”) råvarudistribution och vår (”centrums”) förädling – och för att minska vårt energislöseri och vår exploatering av naturresurserna, så måste vi ställa om vår livsföring och samhällsplanering från behovet av ständigt ökad tillväxt och till ökat hänsynstagande för bevarandet av miljö- och klimatvärden i en naturlig livscykel.

En bra förberedelse till denna omställning är att utarbeta ett förslag om att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett skattereducerande stöd- och stimulanspaket till kommuner som satsar på lokala självförsörjningsprojekt.

I ett ”minikanon” har jag anmält tre böcker som ger goda argument för denna motion. Två av författarna nämns ovan. Av den tredje, Nina Björk, återger jag nedanstående citat som särskilt tydligt talar om att ”Omställningens tid” är inne:

”Vi står för något oerhört i mänsklighetens historia. Vi har frigjort mängder av tid. Vi har uppfunnit maskiner, datorer, kommunikationsmedel som alla har frigjort tid, frigjort mänskliga arbetskraft. Vi har blivit, skulle ha kunnat bli, friställda. Ställda i frihet. Och vi reagerar med fasa! För systemet – det enda, det realistiska, det som alla politiker måste förvalta för att räknas som seriösa – bygger ju på att vi arbetar, att vi får lön, att den som köper vår arbetskraft, vår tid, får vinst. Den fria tiden blir därför ett hot. Och det märkliga inträffar: vi måste skapa arbeten. Skapa sysselsättning.”

”Minikanon” med anmälan av böckerna

Björn Forsberg: Omställningens tid
Alf Hornborg: Myten om maskinen
Nina Björk: Lyckliga i alla sina dagar

hittar du här.

Författare:
Lars-Ola Johansson

Tillbaka till starten

Motion 21: Energieffektivisera handeln

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.

Inom den kommersiella sektorn för handel av varor har varuhus och stora köpcentrum ökat under de senaste åren. Fasader, skyltar och varor belyses med ett stort antal lampor/lysrör/strålkastare som drar stora mängder energi.

Som privatperson uppmanas vi alla att stänga av på riktigt och släcka efter oss. Minska värmen i våra hem och inte duscha så länge. Då handeln låter kunderna och miljön stå för kostanden vore det rimligt att ställa krav på att butiker fasar ut gammal omodern belysning och väljer det mest energieffektiva alternativen.

Kravet skulle kunna ställs med en övergångsperiod på cirka tre till fem och i förhållande till omsättning. Till exempel skulle ett företag med en omsättning på mer än 500 000 kronor per år inom tre år behöva ha bytt till ny energismart belysning och till vitvaror eller annan utrustning som inte drar så mycket energi.

Likaså borde det införas krav på att reklamskyltar och belysta företagsloggor släcks ner efter ett givet klockslag eller begränsas till ett visst antal timmar. Till mataffärer och liknande borde det införas en lag om energismarta lösningar för kylar och frysar.

Ett alternativ skulle kunna vara att ta fram ett mått på att affärsverksamheter inte får förbruka mer energi än ett begränsat antal kilowattimmar per kvadratmeter. Likt nybyggnadskraven för bostäder får nya affärer/gallerior inte förbruka mer.

Detta skulle leda till en stor besparing för både företaget, konsumenterna och miljön i det långa loppet.

Om kravet inte följs åläggs företaget ett vite utifrån omsättning eller vinst så att straffet blir rimligt i förhållande till företagets storlek. Kontrollerande organ skulle kunna vara kommunens eller länsstyrelsens miljöinspektörer alternativt Energimyndigheten.

Författare:
Samuel Costa Nordvall

Tillbaka till starten

Motion 22: Klimatvänlig livsstil

Hur ska vi människor känna att klimatförändringen berör våra gemensamma vardagsliv, så att vi engagerar oss i omställningen – innan det är för sent?

Vi vill att Klimatriksdagen begär stöd och hjälp från politiker och myndigheter att organisera en omställning till en klimatvänlig livsstil, där fossila bränslen snabbt och successivt blir omöjliga att använda. Vi medborgare behöver detta incitament för att på bred front och med stöd av varandra ändra våra beteenden och vanor till en mer klimatvänlig livsstil.

Vi är många som är mycket oroade av den pågående klimatförändringen och vill delta i arbetet mot klimatförändringen men ej vet riktigt hur. Vi hindras lätt av psykologiska försvar som förnekelse, bortträngning och rationalisering.

Ändrad livsstil hos många människor är nödvändigt i en omställningsrörelse för att minska de klimatförstörande utsläppen.

Bakgrund
Klimathotet fortsätter att öka enligt den femte rapporten från IPCC. Forskarna är övertygade om att jorden blir varmare och att mänskliga aktiviteter bidrar till uppvärmning och klimatförändring. Den engelske klimatforskaren Kevin Anderson anser att vi nu befinner oss på tröskeln till en farlig klimatförändring. Enligt den amerikanske klimatforskaren James Hansen och vår svenske expert Johan Rockström måste vi stoppa temperaturhöjningen till en grad. En enda grad! Dags för politiken att över partigränser komma fram till en hållbar omställning för att fasa ut användningen av fossila bränslen. Tiden är knapp. Vi måste börja nu!

Utsläppen är ojämnt fördelade bland mänskligheten. Enligt Kevin Anderson står 2 procent av oss för 50 procent av utsläppen. I Sverige släpper vi ut mellan 6 och 10 ton klimatförstörande gaser per person och år. Jorden tål knappt 2 ton. Därför måste vi i Sverige och i många andra rika länder måste snarast minska våra utsläpp rejält. Ny teknik är viktig, men vi kan inte enbart förlita oss på denna. Beteendeförändringar som leder till en klimatvänlig livsstil är nödvändiga för att minska de klimatförstörande utsläppen.

Åtgärder
Ur psykologisk synvinkel behövs en folkbildning och folkmobilisering i en form som människor kan ta till sig och som skapar ett varaktigt engagemang. Det behövs en mobilisering kanske liknande den som ledde fram till broschyren ”Om kriget kommer”. Möjligen skulle ett ”Klimatupplysningsinstitut” skapas där man använder sig av psykologiska kunskaper och modern marknadsföring, så att en omställning kan bli en positiv utmaning i stället för att upplevas som ett hot mot vår nuvarande livsstil.

Självklart bör ett viktigt fokus ligga på hur dagens handlande kommer att påverka framtiden för våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn. Kunskap behövs för hur man kan bidra till minskade utsläpp av fossila bränslen, genom förändrade matvanor och ändrade konsumtions- och transportvanor. Många vet till exempel inte att en flygresa tur och retur Thailand–Sverige ger utsläpp av cirka 6 ton klimatförstörande gaser.

Ekonomisk styrning är också nödvändigt. För många höjs motivationen om det lönar sig att leva klimatvänligt.

Stigande koldioxidskatt rekommenderas av många som den mest effektiva åtgärden. Om den kombineras med sänkt skatt på klimatvänlig konsumtion – eller, som några föreslår, 100 procents återutbetalning till alla medborgare i lika delar – borde förslaget accepteras av tillräckligt många.

Rättvisa underlättar ändring av livsstil. Det är lättare att ändra sitt beteende om andra också gör det. Personliga utsläppsrätter, en form av ransonering, är ett sätt som brukar upplevas rättvist.

Sverige kan inte ensamt lösa klimatproblemen, men vi kan påverka andra genom att vara förebilder, visa på modeller och metoder som fungerar.

Vi yrkar på att Klimatriksdagen uppmanar Sveriges folkvalda att snarast genomföra åtgärder som gynnar en snabb omställning, bort från fossila bränslen, och som möjliggör för människor att bli delaktiga och engagerade i denna omställning i stället för att med nödvändighet bli offer för fortsatta klimatkatastrofer.

Författare:
Eva Bexell, Ann Helleday, Ann-Mari Hofsten, Margareta Falk Hogstedt, Kristina Salén och Ingela Stolt

Tillbaka till starten

Motion 23: Insamling av matavfall till biogasproduktion

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att insamlingen av källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion.

I Sverige är det idag cirka 170 kommuner som har separat insamling av källsorterat matavfall. Cirka 20 kommuner har endast insamling från storkök och restauranger (källa: Avfall Sverige). Genom att införa krav på källsortering och insamling av matavfall i samtliga kommuner och låta det kravet gälla för alla platser där mat och matavfall slängs, som till exempel hushåll, arbetsplatser, skolor, sjukhus, restauranger, mataffärer och alla former av storkök kan mängden insamlat material öka rejält över hela landet. För att ta hand om det insamlade avfallet ska nya biogasanläggningar byggas runtom i landet. Därigenom ökar tillgången på biogas och förbrukningen av andra mer klimatbelastande bränslen kan minska.

Vid produktion av biogas från avfall kan vi få bränsle av något vi annars inte skulle fått användning för och ingen odlingsmark behöver utnyttjas.

Författare:
Helene Ragnemalm

Tillbaka till starten

Motion 24: Vitbok om klimathotet

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sveriges riksdag ska utfärda en vitbok om klimatförändringen enligt IPCC:s senaste rapporter och att denna vitbok ska skickas till Sveriges alla hushåll.

Den kunskap som finns om klimatförändringen måste nå medborgarna också via politikerna.

Författare:
Lisa Högberg, Stina Söderberg, Lars Almström, Ingela Bollgren, Matts Hjertqvist, Kerstin Lönngren, Märta Velander, Doris Norrgård Almström (aktiva i Grand Panthers)

Tillbaka till starten

Motion 24: Vitbok om klimathotet

Den kunskap som finns om klimatförändringen måste nå medborgarna också via politikerna.

Författare:
Lisa Högberg, Stina Söderberg, Lars Almström, Ingela Bollgren, Matts Hjertqvist, Kerstin Lönngren, Märta Velander, Doris Norrgård Almström (aktiva i Grand Panthers)

Tillbaka till starten

Motion 25: Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen.

Klimatförändringen är ett oerhört allvarligt problem, men det är inte det enda stora problem världen brottas med. Andra stora problem är den kraftiga ökningen av världens befolkning, fattigdomen och förstörelsen av ekosystemen. Dessa tre frågor hänger samman med varandra och med klimatfrågan. För att kunna lösa klimatproblemen måste vi lösa även dem. Särskilt om vi vill respektera principen om alla människors lika värde.

Ekosystem som skövlas kan ge stora utsläpp av växthusgaser. Det gäller till exempel skogar som huggs ner och jord som utarmas eller eroderas. Fungerande ekosystem behövs förstås också för att vi ska kunna försörja hela jordens befolkning med mat och dessutom för att odla biobränslen, byggnadsmaterial som inte orsakar utsläpp av växthusgaser (till exempel trä och bambu som konstruktionsmaterial, lin och andra växtfibrer till isolering) och så vidare. Ju mer jord som eroderar eller omvandlas till öken, desto svårare blir kampen om vem som ska få använda den jord som finns kvar till vad. (Samtidigt är en dämpning av klimatförändringarna en av de viktigaste åtgärderna för att rädda ekosystemen.)

Med hjälp av förnyelsebara bränslen, energieffektiv teknik, klimatvänliga matvanor och odlingsmetoder med mera bör vi kunna vi krympa de mängder växthusgaser som släpps ut per person till hållbara nivåer. Men om jordens befolkning fortsätter att öka som den gör just nu blir det till slut ändå för mycket utsläpp, även om utsläppen per person är låga. Ju fler vi är, desto svårare blir det naturligtvis också att få jordens resurser att räcka till alla. Den ovan nämnda dragkampen om marken förvärras. Alltså måste befolkningsmängden stabiliseras, och ju förr desto bättre.

En viktig åtgärd för att kunna stoppa befolkningsökningen är att bekämpa fattigdomen. När människor inte längre är fattiga skaffar de betydligt färre barn. De får då också kraft till annat än att klara den akuta överlevnaden och kan engagera sig i arbetet med ett hållbart samhälle. Vi kan inte förvänta oss att människor som knappt har mat för dagen ska kunna bry sig om klimatet och andra miljöfrågor. Vi i Sverige och andra delar av den rika världen har med oljans hjälp fått en mycket hög materiell levnadsstandard. Samtidigt har vi orsakat den pågående klimatförändringen, vars konsekvenser drabbar världens fattiga värst. Om vi ska respektera principen om alla människors lika värde måste vi fördela det välstånd jorden kan ge oss på ett mer rättvist sätt. Att avskaffa fattigdomen är en bra början.

Eftersom vi i Sverige tillhör den del av världen som orsakat klimatförändringen (och dessutom tjänat bra på det) tycker jag att vi ska ta en ledande roll för att dämpa den. Därför anser jag att Sverige ska ta kraftfulla initiativ för att dämpa klimatförändringen, återställa ekosystemen, stabilisera världens folkmängd och utrota fattigdomen.

Författare:
Karin Stenholm

Tillbaka till starten

Motion 26: Stopp för externa köpcentra

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det bör införas ett stopp för att bygga nya externa köpcentra och att bygga ut befintliga externa köpcentra.

Under de senaste decennierna har Sverige fått allt fler köpcentra som placerats utanför eller i utkanten av samhällen, vid motorvägspåfarter eller andra stora bilvägar. Till dessa köpcentra är det lätt att ta sig med bil och svårt att ta sig på annat sätt. De ingår i och bidrar till en väldigt bilberoende livsstil, som gör det svårt för oss att minska de utsläpp som orsakas av persontransporter. Samtidigt konkurrerar de ofta ut butiker och service i samhällenas centrum och delcentrum. På det viset blir det ännu svårare att ta sig till butiker och annan service utan bil.

Flera andra länder har redan i olika grad begränsat möjligheterna att bygga externa och halvexterna köpcentra. Nu är det dags även för Sverige att införa ett stopp både för att bygga nya köpcentra och andra handelsetableringar i externa och halvexterna lägen. De som redan finns ska inte heller tillåtas att växa.

Författare:
Karin Stenholm

Tillbaka till starten

Motion 27: Säkra priserna i elcertifikatsystemet

De flesta länder där vindkraften byggs ut snabbt använder en eller annan form av inmatningstariffer, det vill säga ett fast pris under ett bestämt antal år som garanterar att de som investerat i vindkraft får tillbaka sina pengar. Det är en rimlig princip.

Sverige har, utan sedvanlig remissprövning, infört ett system med elcertifikat, där priserna kan variera från noll till ett okänt antal kronor, beroende på tillgång och efterfrågan på den speciella marknad som skapats för dessa certifikat. Detta trots att de internationella jämförelser som gjorts tydligt visade att ett system med fasta inmatningstariffer är både effektivare och billigare.

Under de första åren med elcertifikatsystemet fanns ett golvpris, som säkerhet för de som redan investerat i kraftverk som producerar förnybar energi, som därefter togs bort. Till en början var certifikatpriserna oväntat höga, vilket skapat en falsk trygghet hos dem som investerat i vindkraft, och inte gett dem någon anledning att ifrågasätta systemet. Sedan början av 2012 har certifikatpriserna sjunkit, samtidigt som elpriserna på Nordpool, som styrs av nederbördsmängd och den tekniska tillgängligheten hos kärnkraften, samtidigt varit osedvanligt låga.
Följden av detta har blivit att de som investerat i vindkraft inte får ekonomin att gå ihop under detta år. Kostnaderna för räntor, amorteringar, drift och underhåll är högre än de intäkter som kommer från försäljning av el och certifikat. Det leder i sin tur till att inga mindre aktörer, som lokalt ägda vindbolag och lantbrukare, kommer att våga investera i vindkraft i framtiden.

Vindkraftens ekonomi styrs av tre variabler som kan variera mycket kraftigt mellan olika år, vindens energiinnehåll, elpriser och certifikatpriser. Systemet med elcertifikat är konstruerat för att priserna ska sjunka när utbyggnaden ökar, dvs. så att de som investerar för att skapa ett hållbart energisystem straffas ju duktigare de är. Med de kvoter som ingår i systemet begränsas mängden förnybar energi som kan få stöd av systemet.
En tänkbar tanke bakom detta kan ha varit att begränsa utbyggnaden av förnybar energi till en nivå så att den inte kan ersätta kärnkraften. Det är nog heller ingen slump att systemet utarbetats av en högt uppsatt direktör på Vattenfall, ett bolag som har intresse av detta. Ett i stort sett identiskt kvotsystem användes på sin tid för att begränsa mjölkproduktionen inom lantbruket.

Att byta stödsystem till ett med fasta inmatningstariffer är ingen bra lösning, eftersom det kommer att skapa en osäkerhet om framtida villkor som leder till att inga investeringar görs. Den politiken fick vi nog av på 1990-talet. Däremot kan elcertifikatsystemet modifieras, så att de som investerar i vindkraft och andra förnybara energikällor, för att bidra till omställningen av energisystemet, inte ska riskera att förlora sina pengar, och tvingas skjuta till egna pengar för att få ekonomin att gå ihop.

Osäkerheten och de ekonomiska riskerna med certifikatsystemet kan minska betydligt om man sätter ett golv för certifikatpriserna. Det golvet kan sättas till 250 kronor/certifikat (vilket motsvarar 25 öre/kWh). Marknaden fungerar fortsatt som nu, men om priset är lägre än golvet, går staten in och betalar mellanskillnaden. Samtidigt bör förstås även ett tak införas, på 50 öre/kWh. Om certifikatpriserna stiger över den nivån, tar staten in det belopp som är högre än 50 öre. På sikt kan det ena då ta ut det andra.

När det blåser sjunker elpriserna, tack vare den el som då kommer från vindkraften. Vindkraften sänker alltså konsumenternas elräkningar. Då sjunker tyvärr också ersättningen till vindkraftsägarna. De eventuella merkostnader som skapas om ett golv införs för certifikatpriserna, kompenseras mer än väl av sänkta konsumentpriser på el, om utbyggnaden fortsätter. Utan golv riskerar utbyggnaden att tvärstanna, samtidigt som många av dem som investerat i vindkraftverk, för att bidra till den omställning av energisystemet som riksdagen beslutat om, kommer att gå i konkurs eller tvingas sälja sina kraftverk till stora kapitalstarka bolag.

Efter omregleringen av elmarknaden har kraftbolagen övergått från teknisk till finansiell ingenjörskonst. Denna ”konst” har lett till en global finanskris. Nu när elcertifikatsystemet, som är ett exempel på denna finansiella ingenjörskonst, efter bara några år slutat att fungera på ett rimligt sätt, bör det snarast repareras, precis som ett kraftverk som fått tekniska problem.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen framför till våra riksdagspartier att
Elcertifikatsystemet reformeras så
a) att det sätts ett golvpris (en lägsta av staten garanterad ersättning) på 250 kr per certifikat
b) att det sätts ett takpris på 500 kr per certifikat (där överskjutande belopp går till staten)
c) att en statlig fond för att hantera och balansera dess under- och överskott skapas
d) att dessa åtgärder vidtas så snabbt som det är tekniskt och juridiskt möjligt, eller med retroaktivverkan om det visar sig krävas en långdragen process, för att hålla dem som investerat i den av staten förordade omställningen till ett förnybart energisystem skadelösa.

Författare:
Affe Gustafsson och Tore Wizelius

Tillbaka till starten

Motion 28: Ändra reglerna för kommunala vetot för vindkraft

Motion 28 har dragits tillbaka till förmån för motionerna för nr 29 och 57

Motiveringen för att ändra reglerna för det kommunala vetot när det gäller vindkraft sammanfattas mycket väl av VDn i Svensk Vindenergi, Annika Helker Lundström, i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 6 december 2010.

Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla och påskynda tillståndsprocessen för vindkraft. Nu ser vi resultatet – en helt oförutsägbar tillståndsprocess som redan stoppat eller hotar minst 7,5 TWh vindkraftsel, två och en halv gånger så mycket som den nuvarande produktionen. Skälet är att kommunerna fått vetorätt mot vindkraft. En ny undersökning från Svensk Vindenergi visar att en klar majoritet av vindkraftprojektörerna, 76 procent, anser att de nya reglerna gjort det svårare att bygga vindkraft i goda vindlägen, tvärt emot avsikten.

Regeringens intentioner var goda när Miljöprocessutredningen i december 2007 fick i uppdrag att se över regelverket för vindkraft. Utredningens betänkande som presenterades i oktober 2008 välkomnades också av vindkraftbranschen. De föreslagna förändringarna hade goda förutsättningar att bidra till att få fart på vindkraftsutbyggnaden. När regeringen några månader senare lade fram sitt förslag sa miljöministern i en kommentar att ”nu tar vi bort stoppklossarna i handläggningen”.

Det var bara ett problem, i slutskedet tillkom förslaget om att kommunerna skulle få vetorätt mot vindkraft. Det innebar att kommunerna aktivt måste tillstyrka planerna på vindkraftverk för att tillstånd ska kunna ges. En kommun som är negativt inställd till vindkraft, tveksam eller ointresserad kan helt enkelt låta bli att ta upp ärendet och därmed i praktiken förbjuda anläggningen. Kommunen behöver inte ens motivera sitt ställningstagande på något sätt.

Svensk Vindenergi anser att det är självklart att kommunerna ska ha ett stort inflytande över vad som sker inom dess territorium. Men det är helt orimligt att kommunerna ska ha veto mot förnybar, utsläppsfri vindkraft. I synnerhet när de inte har vetorätt mot utvinning av fossil och klimatpåverkande energi som olja och gas.

Om regeringens ambition om en rättssäker och noggrann prövning av vindkraftärenden ska upprätthållas, måste formerna för kommunernas inflytande över vindkraftsärenden förändras och kravet på tillstyrkande tas bort. Kommunernas remissyttrande bör dock väga tungt i besluten och kommunerna måste både redovisa och motivera sin inställning till den sökta vindkraftetableringen. Om inte detta går att fastslå i miljöbalken så bör regeln om kommunernas veto ersättas med en återinförd bygglovsplikt.
På så sätt får vi den förenklade och rättssäkra tillståndsprocess för vindkraft som regeringen ville uppnå.

Det kommunala vetot har fungerat som en bromskloss för vindkraftsutbyggnaden i många år, och den kritik som framförts har inte resulterat i några förslag till ändringar. Det är hög tid att göra detta nu.

Utsläppen av klimatgaser från energisystemet leder till att klimatet såväl globalt som i Sverige förändras. Denna klimatförändring är inte längre ett hot, utan en process som pågår, i allt snabbare takt. Denna klimatförändring innebär ett allvarligt hot mot för samhället. Det är därför av yttersta vikt att omställningen till ett hållbart energisystem går så snabbt som möjligt.
Avsikten med de nya regler för prövning av vindkraftsanläggningar som infördes enligt förslag i Prop. 2008/09:146, Prövning av vindkraft, var att underlätta och påskynda tillståndsprocessen för nya vindkraftsanläggningar. I praktiken har de nya reglerna lett till att processen gått ännu långsammare än innan. Eftersom syftet inte uppnåtts, bör reglerna ändras så snart som möjligt.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen uppmanar våra riksdagsmän att ändra lagen så att:
a) Kommunerna inte ska ha rätt att säga nej till vindkraftsprojekt inom områden som utpekats som riksintresse för vindbruk. Där ska det räcka med miljötillstånd från länsstyrelsens miljöprövningsnämnd alternativt Mark- och Miljödomstolen (för projekt som byggs i vatten).
b) I områden som utpekats som lämpliga för vindkraft i kommunala översiktsplaner, ska kommuner inte ha rätt att avstyrka vindkraftsprojekt som har fått miljötillstånd beviljade.
c) I övriga områden ska kommunen fatta beslut om tillstyrkande alternativt avstyrkande inom tremånader från att tillståndsansökan lämnats in till länsstyrelsen. Om inget beslut fattas inom den tidsramen, ska det betraktas som en tillstyrkan från kommunen.

Författare:
Affe Gustafsson och Tore Wizelius

Tillbaka till starten

Motion 29: Sol- och vindkraftslag

Danmark har sedan årtionden haft en specifik lag för vindkraft, Vindmöllelagen. När det gäller utveckling och utbyggnad av vindkraft har Danmark spelat en världsledande roll, och denna samlade och lätt överblickbara lagstiftning har verksamt bidragit till detta.

I Sverige är lagstiftningen om vindkraft spridd inom en rad olika lagar, eller styrs av andra lagar som måste tolkas speciellt för hur de ska tillämpas på exempelvis vindkraft. Detta har skapat en rad oklara frågeställningar och konflikter, som exempelvis uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ, regler för egenproducerad el som transiteras via nätet, etc. Det senaste året har även solceller blivit ekonomiskt konkurrenskraftiga och förväntas öka snabbt kommande år. Både vindkraftverk och solceller har egenskaper som skiljer sig från konventionella kraftverk.

Även Sverige bör nu samla sin lagstiftning för vindkraft, och även solceller, i en Sol- och vindkraftslag. Biobränsleeldade kraftverk är bättre anpassade till gällande lagar och behöver inte ingå. Samtidigt kan lagstiftningen ses över och anpassas till de speciella egenskaper som dessa förnybara energikällor har. Där kan regler för ägarformer, elanslutning och beskattning samlas.

Ett sådant samlat grepp som klargör vilka lagar och regler som ska gälla, kommer att förenkla och påskynda omställningen till förnybar energi i Sverige. Regelverket fastställs då utifrån de politiska intentionerna, i stället för av juristernas lagtolkningar.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen verkligen tvingar vara riksdagsmän att: lagstiftningen om vindkraft och solceller ses över och samlas i en Sol- och Vindkraftslag.

Författare: Tore Wizelius och Affe Gustafsson

Tillbaka till starten

Motion 30: Lyft klimatfrågan över partipolitiken

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att våra högsta politiska
beslutsfattare måste lyfta klimatfrågan över partipolitiken och utforma en gemensam politik som
stoppar klimatförändringen och tryggar alla barns och barnbarns framtid.
På så sätt behöver inget parti förlora väljare och viktiga beslut kan fattas och genomföras.

Författare: Stina Söderberg, Lisa Högberg, Lars Almström, Ingela Bollgren, Matts Hjertqvist, Kerstin Lönngren, Märta Velander, Doris Norrgård Almström

Tillbaka till starten

Motion 31: Ändra lagstiftningen för aktiebolag

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
aktiebolagslagen (och eventuell annan relaterad lagstiftning) ska ändras så att det ingår i lagen
att företag inte bara ska ge vinst utan i första hand vara en del av ett uthålligt samhälle.

Den omställning vi måste genomföra för att stoppa klimatförändringarna kommer att bli
omfattande och den behöver ske snabbt. För att vi ska lyckas måste alla nivåer och delar av
samhället delta. Bland annat alla företag. Som aktiebolagslagen är skriven idag säger den att ett
aktiebolags främsta syfte är att ge vinst till aktieägarna. Det är alltså inte så konstigt om
företagsledare prioriterar vinst framför miljöhänsyn, etiska hänsyn och liknande. De gör bara vad
lagen säger att de ska göra. Så kan vi inte ha det. Det första kravet på aktiebolag (och andra
former av företag) måste vara att de ska ingå i och bidra till ett samhälle som är långsiktigt
hållbart i alla avseenden. I detta ska ingå att successivt minska sin klimatpåverkan till ett
minimum.

Författare: Karin Stenholm

Tillbaka till starten

Motion 32: Stoppa subventioner till fossil energi

Motion 32 har arbetats samman med motion 108 till motion 302

Vi vill att Sveriges riksdag beslutar:
Att stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart.
Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av
förnybart.
Att stödsystemet till förnybart i Sverige ses över.

Bakgrund:
Trots en stadigt ökad medeltemperatur på jorden och hotet om allt värre klimatförändringar
subventioneras fossila bränslen över hela jorden och Sverige är inget undantag. Detta hindrar en
snabb omställning energiförsörjning utan utsläpp av koldioxid.
Förra året uppgav Internationella valutafonden att de globala subventionerna av fossila bränslen i världen
uppgick till 1,9 biljoner dollar – vilket motsvarar 2,5 procent av världens BNP. Detta medan subventionerna av
förnybar energi uppgick till 88 miljarder dollar globalt sett.
Sveriges fordonsflotta drivs till största delen med petroleumbaserade bränslen. När det gäller elanvändningen
är den officiella bilden är att Sveriges elproduktion består av ca hälften kärnkraft, hälften vattenkraft och en
liten del vindkraft och annat förnybart och därför är vår el koldioxidfri redan nu. Men det är inte sant. Dels
produceras fortfarande fossilel i Sverige, till exempel vid kommunala Rya Kraftvärmeverk i Göteborg. Dels är
elförbrukningen, liksom klimatutsläppen, internationell och marknaden styr. Mycket billig el från kolkraftverk
importeras till Sverige samtidigt som el från svensk vattenkraft och vindkraft exporteras när detta är
lönsammast.

Priset på elcertifikaten, som ska stödja förnybart i Sverige, bestäms av tillgång och efterfrågan på en marknad.
Priset på elcertifikat är för närvarande lågt på grund av att tillgången är stor i förhållande till efterfrågan.

Författare: Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Göteborg genom Anneli Berg

Tillbaka till starten

Motion 33: Gör om långtidsplanen för infrastruktur

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Långtidsplanen för infrastruktur 2014-2025 bör göras om till bättre klimathänsyn.

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel hävdar att om vi fortsätter utsläppen som förut till 2030
kommer vi inte att klara tvågradersmålet för maximal temperaturstegring, utan riskerar en punkt där
utvecklingen inte går att vända med förödande effekter för jorden. Ändå innebär långtidsplanen för
infrastruktur 2014-2025 ökade växthusgasutsläpp.
Enligt en del oljeanalytiker kommer det inte att ske någon handel med olja efter 2030. De som har något
kvar behåller det för egen del. Den sista oljan kan inte utvinnas, eftersom andelen energi som krävs för att
få fram ny olja ökar kraftigt gentemot den energi som finns i oljan, EROEI (energi return on energi
invested). Stigande oljepris slår hårt mot världsekonomin.
Peak Oil nåddes 2005. Sedan dess har oljeproduktionen legat på en platå. Att den inte sjunkit beror på att
utvinningen av skifferolja och olja från tjärsand. Men de källorna når snabbt den punkt på EROEI, där det
inte blir lönsamt, och de ger ökade växthusgasutsläpp och stor miljöförstörelse. Att inte oljepriset ökat mer
än beror på snålare fordon och en krisande världsekonomi.
EU:s mål är att andelen förnybara bränslen skall nå 30 procent 2030. Enligt en Chalmersrapport kan vi nog
inte nå mer än 25 procent då. Enligt Energimyndigheten kommer andelen elbilar vara en procent 2030. Det
blir alltså svårt att bibehålla nuvarande vägtrafik.
Ändå bygger långtidsplanen på att ökningen av vägtrafik blir snabbare än för järnvägstrafik, som är
eldriven, och investeringarna i väg är mycket större än i järnväg. Förbifart Stockholm och Östra länken i
Stockholm byggs med ökande växthusgasutsläpp – om drivmedel finns.
Norra stambanan ligger vid kapacitetstaket. Ändå finns inte Norrbotniabanan med i långtidsplanen . Den
skulle fullborda en norrländsk kustjärnväg och sänka industrins transportkostnader med 30 procent. På tio
år skulle den vara samhällsekonomiskt betald.

Långtidsplanen har inte med de 12 miljarder kronor till lågtrafikerade banor, som enligt Trafikverket behövs
för att göra dem trafiksäkra. Utan billiga järnvägstransporter blir det dyrt och svårt att få fram de råvaror
och den mat som behövs. Vi får en ökande kostsam utflyttning, samtidigt med en dyrbar och ohållbar
storstadstillväxt. Glesbygdens naturresurser är grunden för ekonomin. Skall städerna överleva måste hela
Sverige leva.
Sälen är Sveriges största vintersportort med 60.000 bäddar. Men istället för att återuppbyga järnvägen dit
bidrar långtidsplanen till att bygga ett flygfält. En klimat- och energimässigt ohållbar lösning.
Banavgifterna höjs kraftigt, trots järnvägens dåliga standard. Däremot införs inga kilometerskatter för
lastbilar. Utländska lastbilar sliter på vägen kostnadsfritt. Den orättvisa konkurrensen gör att lastbilarna står
för allt större del av Sveriges klimatutsläpp.
Härmed yrkas att Klimatriksdagen framför som sin mening att långtidsplanen för infrastruktur2014-205 förkastas och att en långtidsplan utarbetas med bättre klimathänsyn.

Författare: Hans Sternlycke ordförande för Föreningen Svenska Järnvägasfrämjandet

Tillbaka till starten

Motion 34: Järnvägsobligationer

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att järnvägsinvesteringar utökas mot en procent av BNP, de får en riktig investeringsbudget, järnvägsobligationer övervägs, och att bygg- och planeringstid kraftigt förkortas.

Vi har inte lång tid kvar att klara hållbara transporter. 2030 finns kanske ingen världshandel kvar
med olja enligt en del oljeanalytiker, och om tio år kanske de länder vi importerar olja från slutat
sälja. Först Danmark, sedan Norge och till sist Ryssland. Peak Oil nåddes redan 2005. Sedan
dess har oljeproduktionen legat på en platå. Oljesand, oljeskiffer eller djuphavsborrning kan bara
fördröja oljesamhällets slut några år. De når snabbt nivån där det kostar mer i energi att få fram
oljan än vad som finns i den. Man får våldsam miljöförstöring och fördubblade koldioxidutsläpp,
till ett klimat som redan håller på att tippa över och orsaka stora metanutsläpp.

Alternativbränslen kommer långt ifrån att kunna ersätta oljan, inte ens om vi slutar att odla för
mat. Inte heller elbilar kan ersätta för den. Enligt Energimyndigheten kommer bara en procent av
bilarna att vara elbilar 2030. De har för kort räckvidd, är för dyra, och batterierna kräver
jordartsmetaller som är på väg att försvinna.
Fortsätter vi som hittills kommer den sinande oljan att orsaka en ekonomisk krasch. Ändå ökar vi
på transporterna på väg och att investera i sådana gravmonument över bilismen som Förbifart
Stockholm. När det finns eldriven spårtrafik. Den har fått förfalla och järnvägsutbildningar har
försummats.

Vi har inte lång tid på oss för en omställning. Vi behövde bygga järnväg med kinesisk fart och
korta planeringstiden till i nivå med andra länder. Som i Frankrike borde vi lägga 90 procent av
infrastrukturinvesteringarna på annat än vägar. Men det behövs ännu mer. Det krävs att vi satsar
en procent av BNP på järnvägsinvesteringar på lånade pengar som i järnvägens barndom. Det
gjorde Sverige rikt. Nu gäller det att rädda den rikedom vi har från ett sammanbrott.

Det räcker inte med anslag över budgeten och det är fel att som nu lägga dem under budgettak.
Det är inte fråga om konsumtion utan om investeringar. Resultatet blir fördyrande ryckighet med
ojämn resursanvändning och bygge av småsträckor som ger mycket högre kostnader än att
snabbt snabbt bygga en bana i en följd. Då dröjer det länge innan pengarna förräntar sig och
länge innan trafikstandarden ökar. En banas kapacitet bestäms av sämsta banbiten.

Finansiering från privata bolag genom offentlig privat samverkan (OPS) ger för höga
räntekostnader. Medfinansiering från kommuner är inte heller en särskild lämplig form.
Kommunernas inkomster kommer från löneskatter, och höga sådana gör arbetskraft dyrare och
riskerar med det att späda på arbetslösheten.

En bättre lösning är att ge ut järnvägsobligationer. Räntan blir lägre, men det ger enskilda och
pensionsförvaltare tillgång till ett säkert och räntebärande sparande, som saknas, nu när statens
vanliga obligationer minskat i mängd. Företag kan också investera i obligationer för att snabbare
få bra transporter. Men järnvägen är ett naturligt monopol som inte bör konkurrensutsättas, utan
den bör ligga i statens hand eller drivas som ett allmännyttigt företag som hela folkets järnväg.
Bygge och drift av järnväg bör vara icke vinstdrivande för att kunna ta tillvara de stora
samhällsekonomiska vinsterna. Bidrag bör ges till trafiksvaga banor för att ta tillvara regionalpolitiska effekter och ge hela landet en god transportstandard.

Härmed yrkas att:
Klimatriksdagen vidarebefordrar motionen med begäran att: att järnvägsinvesteringarna snarast
ökas till en procent av BNP, att planerings- och byggtid kraftigt reduceras, att järnvägsinvesteringar får en investeringsbudget och att anslagstilldelning krav på budgettak upphör, att järnvägsobligationer övervägs för investeringar i samhällsekonomiskt lönsamma järnvägar.

Författare: Hans Sternlycke, ordförande för Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet.

Tillbaka till starten

Motion 35: Bygg Norrbotniabanan snarast

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Norrbotniabanan snarast bör byggas.

EU är beredd att bidra med 40 procent av byggkostnaden för Norrbotniabanan, eftersom man
anser det vara en så viktig transportkorridor. Det rör sig om 27 mil mellan Umeå och Luleå för
23 miljarder kronor. Det är den felande länken för att kunna få full nytta av Botniabanan till
Umeå. Nu måste tågen vika av inåt landet till Norra stambanan därifrån. Den är också i så dåligt
skick att hastigheten har satts ned. Det har skett flera urspårningar. Den är kurvig och backig.

Med Norrbotniabanan byggd kunde transportkostnaderna för godset minska 30 procent och
restiden för persontrafiken halveras. Utsläppen av koldioxid skulle minska med 80.000 ton.
Näringslivet skulle vilja frakta mer med järnväg, men kan det inte därför att Norra stambanan
nått sitt kapacitetstak.

Norrbotniabanan AB, finansierad av kommuner, näringsliv och fack, har för tre tredje gången
fått nej från regeringen att biträda dem med en ansökan om EU-medel för att bygga en första mil
av Norrbotniabanan för att kunna ha tåggods till ett industriområde norr om Umeå. Motiveringen
är att Norrbotniabanan inte finns med i den nationella transportplanen. Den har dock funnits med
tidigare men plockats bort av regeringen. Inte heller finns den med i den kommande
långtidsplanen 2014-2025. Börjar inte bygget före 2020 får vi trafikinfarkt säger
Norrbotniabanan AB.

Enligt den ursprungliga kalkylen var Norrbotniabanan ytterst lönsam med en nuvärdeskvot på
0.45. För varje krona investerad tjänade man 45 öre extra. Den är nödvändig för de tunga
transporterna. Nu hotar industrin att flytta utomlands på grund av transportosäkerheten.
Trafikverket tillgodosåg dock politiska önskemål och gjorde den olönsam enligt en ny kalkyl.
För Förbifart Stockholm gjorde man tvärtom. Något mycket olönsamt gjordes till lönsamt med
nya kalkyler.

Verkligheten är att kapacitetsbristen på Norra stambanan kostar 570 miljoner om året,
ekonomiska förlusten av att inte ha byggt Norrbotniabanan är 1.740 miljoner om året och
transporterna blir 23 öre per tonkilometer dyrare. På tio år är byggkostnaden intjänad.

Med tanke på Norrlands behov av en fungerande järnväg och vårt behov av råvaror måste den
beslutade långtidsplanen (tas i mitten av mars) rivas upp, Norrbotniabanan snarast byggas och
EU-medel för det sökas. Det är en klimatpolitisk och näringspolitisk nödvändighet. Därför vill vi
ha stöd från Klimatriksdagen för det.

Härmed yrkas att Klimatriksdagen vidarebefordrar motionen till Sveriges riksdag med krav att
Norrbotniabanan snarast börjar byggas.

Författare: Hans Sternlycke, ordförande för Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

Tillbaka till starten

Motion 36: Återuppbygg Västerdalsbanan

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Västerdalsbanan återuppbyggs till Sälen.

En gång gick banan efter Västerdalsälven ända till Särna. Därefter har banan rivits bit för bit. Först till
Sälen, sedan till vid Malung. Nu har det beslutats om att kapa banan till Rågsveden mellan Malung och
Vansbro.

Sälen är Sveriges största vintersportort med 60.000 bäddar, och det planeras för utbyggnad till 80.000 och
ett flygfält. Det alstrar trafik som från en större stad med åtföljande bilolyckor på en kurvig och dålig väg.
Personbilstrafiken blandas med tung lastbilstrafik från industrier och virkesterminaler rakt genom byarna,
vilket driver olyckorna ytterligare. Fiskarheden AB är en av Sveriges största trävaruindustrier, som ligger
milen innan Sälen, med bland annat export till arabländerna. Man skulle hellre fraktat med tåg än med
lastbil.

Med gods- och persontrafiken på järnväg skulle stora växthusgasutsläpp kunna elimineras och transporterna
klaras även när oljan sinar. Fraktkostnaderna skulle minskas och restiden halveras jämfört med buss.
Chartertåg i stället för flygfält vore en hållbarare idé.

I stället för för att riva ännu mer järnväg borde Västerdalsbanan återuppbyggas till Sälen. En fullgod bana
mellan Borlänge och Sälen kostar en miljard kronor. Det är billigare än väg- och flygfältsbyggen.

Härmed yrkas att Klimatriksdagen vidarebefordrar motionen med krav på att Västerdalsbanan återuppbyggs till Sälen och att den rustas till modern standard hela vägen.

Författare: Hans Sternlycke, ordförande Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

Tillbaka till starten

Motion 37: Rättvisa individuella flygkvoter

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att vi behöver införa
individuella kvoter för privata flygresor.

Den enskilt största åtgärd en konsument kan göra för klimatet är att flyga så lite som möjligt. När
befolkningen i Kina, Indien med fler länder vill börja flyga i den omfattning som vi i västvärlden gör
kommer det bli uppenbart att det inte alls kan rymmas inom de klimatpåverkande utsläpp som jorden
tål. Samtidigt är frågan lite av en tabufråga, ”rör inte mitt flyg”. Inte ens miljöorganisationerna lyfter
frågan i särskilt hög grad.

Vid omfattande kriser kan ransoneringssystem behöva införas, så som exempelvis skedde i Sverige med
mat under andra världskriget. Forskare har presenterat tankar om att införa individuella koldioxidkvoter
som ett sätt att rättvist fördela de utsläpp som ryms inom hållbarhetsramarna på jordens alla invånare.
Även om politiker skulle vilja införa individuella koldioxidkvoter är det dock komplicerat ta fram ett
system som kan hantera detta.
En början till en värld med en mer rättvist fördelad koldioxidbelastning kan vara att införa individuella
kvoter för privata flygresor. Det skulle vara relativt enkelt att registrera antalet koldioxidekvivalenter i
samband med köp av flygresor.

Taket för individens klimatpåverkande flygutsläpp skulle vid införandet kunna sättas på en nivå
någonstans mellan en hållbar nivå för individuell klimatpåverkan (1-2 ton per år) och dagens
genomsnittliga svenska individuella klimatpåverkan (8 ton privat konsumtion), exempelvis 3 ton per
person och år från flygande. Den som inte använder upp sin kvot kan spara oanvända delar till
kommande år, för att kunna samla ihop till en långväga flygresa mer sällan. I kommande steg kan taket
sänkas, exempelvis vart fjärde år.

Vi kan sätta Sverige på klimatkartan genom att bli först med att genomföra individuella flygkvoter. Andra
länder har lätt att följa efter.
Kvoterna kan i ett nästa steg vidareutvecklas genom att addera fler konsumtionsområden där
västvärldens genomsnittliga utsläpp är större än en hållbar nivå.

Författare: Ingela Dahlin

Tillbaka till starten

Motion 38: Ge klimatmärkningen högsta prioritet

Motion 38 har arbetats samman med motion 92 till motion 307

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att arbetet med att klimatmärka alla produkter bör ges hög prioritet, såväl i vår nationella politik som i EU.

Vår livsmedelskonsumtion står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Även annan
konsumtion orsakar stora utsläpp, såväl vid produktionen som vid transporterna.
Som konsumenter har vi svårt att jämföra olika varor ur miljösynpunkt. Ofta vet vi inte något
om hur mycket växthusgaser som själva odlingen eller tillverkningen orsakat eller hur mycket
utsläpp som transporten av produkten medfört.
Det pågår arbete med att klimatmärka livsmedel. Det finns exempel på restauranger som
klimatmärkt sin meny, På sikt bör det vara möjligt att på liknande sätt klimatmärka alla
produkter.

Jag föreslår att riksdag och regering ska högprioritera arbetet med att klimatmärka alla produkter.

Författare: Nils E Eriksson

Tillbaka till starten

Motion 39: CO2-lagring från Sveriges största punktkällor

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att de största
punktutsläppen av koldioxid i Sverige ska förses med teknik för koldioxidavskiljning och lagring s.k.
CCS-teknik. Förslagsvis med start på de allra största. Jag anser att Svenska staten och/eller överstatliga
instanser ska finansiera tekniken.

Bakgrund:
Ska vi klara tvågradersmålet så måste vi pumpa ner CO2 i marken, det säger både IPCC, IAEA och OECD.
Tekniken finns redan på plats. Den har använts i decennier i oljeindustrin för att skapa övertryck i källorna
och därmed få upp mer olja. Tekniken kallas CCS, Carbon Capture and Storage. Nu behöver vi använda
samma teknik för att göra klimatnytta istället för klimatskada.

Att undanhålla CO2 från atmosfären från fossila källor har en uppenbar anledning. Att inte öka halten
CO2. Men att undanhålla CO2 från förbränning av biomassa gör en minst lika stor klimatnytta. Då
biomassa växer binds kolet från atmosfären till växterna. När biomassan förbränns och koldioxiden sedan
undanhålls från atmosfären har vi åstadkommit en CO2 sänka. Jag yrkar därför på att alla stora punktkällor
av koldioxid som vi inte kan eller bör avvecklas förses med CCS teknik. Oavsett om de förbränner fossilt
kol eller biomassa.

Det är viktigt att det finns en ledstjärna i den politiska debatten kring CCS att all förbränning av fossilt kol
bör upphöra. Tekniken får inte användas som en ursäkt att fortsätta konsumera fossilt kol. Men om vi
skulle fortsätta att förbränna fossilt kol, vilket vore mycket olyckligt, så finns det lika stor anledning att
tillämpa CCS-teknik på anläggningar som förbränner fossilt kol eller biomassa.

Det är enklare att finansera CCS teknik och annan dyr reningsteknik på stora anläggningar än små. Detta
är anledningen till att CCS tekniken bör finansieras av statlig och/ eller överstatliga instanser. Om det
kommer att åligga ägaren av förbränningsanläggningen att själv finansiera CCS-tekniken har man skapat
incitament att skapa många små anläggningar istället för få stora. Detta vore mycket kontraproduktivt för
klimat och miljö.

Författare: Markus Steen

Tillbaka till starten

Motion 40: Varför använda annat än solenergi för att värma vatten på sommaren?

Trots att Sverige har stor solinstrålning halvårsvis så värms det mesta tappvattnet med hjälp av
förbränning eller uppvärmning med el i någon form även under sommarhalvåret. Solenergin som
strålar på ett bostadshustak skulle i många fall räcka för att tillgodose varmvattenbehovet till de
som bor i huset flertalet av dagarna på sommarhalvåret.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att man ska
införa incitament som gör det ekonomiskt fördelaktigt att installera solvärmefångare eller/och
solceller på bostadshustak där detta är tekniskt fördelaktigt. Målet bör vara att på stor del av
sommarhalvåret ska solens energi värma allt tappvatten i Sverige.
Incitament bör utformas så att både hus med lokal uppvärmning samt fjärrvärmeanslutna hus,
både villor och flerfamiljshus, ska få sin värme från solinstrålning på sommarhalvåret.

Om det är mest fördelaktigt att bygga solvärmeanläggning eller om det är mer fördelaktigt att
installera solceller för att producera el som i sin tur värmer vattnet bör avgöras från fall till fall
efter rekommendationer som bör tas fram. Solvärmeanläggningar drar effektivare nytta av
solenergin men producerad el kan även användas till annat. Den solenergi som strålar ner på tak
och andra konstruktioner bör tas till vara i så hög grad som möjligt och så effektivt som möjligt.

Klimatet vinner på detta genom att mindre bränsle bränns och att mindre CO2 då släpps ut i
atmosfären.

Författare: Markus Steén

Tillbaka till starten

Motion 41: Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen

Sverige och EU har som mål att fasa ut användningen av fossila bränslen. För att stärka chansen
att nå ett mål bör det vara mätbart och så konkret som möjligt. Sverige har inga egna källor av
fossila bränslen (åtminstone inte exploaterade) utan allt importeras. Att alla fossila bränslen
importeras bör betyda att de bokförs noga sedan länge.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att vi i Sverige
ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år
för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får
överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i
räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i
frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver
även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden
sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag.

En sådan lag skulle säkerställa nedgången av konsumtionen av fossila bränslen samtidigt som
den skulle utgöra tydliga incitament att energieffektivisera samt öka produktionen av icke fossila
bränslen. Då Sverige är beroende av import av fossila bränslen bör både klimatet och Sveriges
ekonomi vara vinnare på en sådan lag i ett inte allt för långt perspektiv.

Författare: Markus Steén

Tillbaka till starten

Motion 42: Ta bort uttagsskatten för vindkooperativ

För några år sedan tolkade skatterättsnämnden lagen om ekonomiska föreningar och kom fram till att vindkraftskooperativ ska betala så kallad uttagsskatt, det vill säga att mellanskillnaden mellan det pris föreningens medlemmar betalar för den el som kommer från det gemensamt ägda vindkraftverket och marknadspriset på el ska beskattas. Detta har i sin tur lett till att nya vindkraftkooperativ under bildande har haft problem med att rekrytera medlemmar, och att en hel del planerade vindkooperativ aldrig har kommit igång med sin verksamhet.

Lagstiftningen är relativt tydlig, den säger att produkter i ett företag eller förening som ägarna tar ut för ett rabatterat pris ska beskattas. Skatterättsnämnden har ansett att vindkraftskooperativ är en typ av producentkooperativ, som producerar el för konsumenter på elmarknaden. Vindkooperativ är emellertid konsumentkooperativ, och all el som produceras går till medlemmarna. Därför är skatterättsnämndens tolkning inte rimlig.

Medlemmarna i vindkooperativ har investerat i vindkraftverket, och har vid sidan om det pris de betalar för den egenproducerade elen även en kapitalkostnad; räntor och amorteringar på de lån som tagit för att köpa andelarna i vindkooperativet. Det kan närmast jämföras med en bostadsrättsförening där medlemmarna köper sina lägenheter och sedan vid sidan av räntor och amorteringar på lån betalar en månatlig avgift för att täcka kostnaderna för drift och underhåll av fastigheten. Det är exakt samma princip som används i Vindkooperativa föreningar.

I lagstiftningen är bostadsrättsföreningar undantagna från uttagsbeskattning. Samma sak bör rimligen göras även för vindkooperativ.

Vi yrkar därför att vi vill att Klimatriksdagen uppmanar våra partier att: lagstiftningen ändras så att Vindkooperativ, och även andra kooperativt ägda kraftverk som producerar el för medlemmarnas eget bruk, undantas från så kallad uttagsbeskattning.

Författare: Affe Gustafsson och Tore Wizelius

Tillbaka till starten

Motion 43: Avskaffa avgifter för elanslutning

Efter avregleringen av elmarknaden 1996 ska el betraktas som vilken annan vara som helt. I systemet finns elproducenter, eldistributörer, elhandlare och elkonsumenter.

Distributionen av el sköts av nätbolag, som har ensamrätt till detta inom sina koncessionsområden. Nätbolagen mäter och rapporterar också den el som matas in respektive tas ut från nätet. Detta är förknippat med kostnader för drift och underhåll av elnätet, samt mätning. Dessa täcks av de nätavgifter som konsumenterna betalar, och att de ligger på en rimlig nivå övervakas av Energimarkandsinspektionen. Mätavgifter betalas av elproducent respektive elkonsument.

Anslutning av nya konsumenter och producenter är förknippat med kostnader. Där är det rimligt att konsumenter respektive producenter betalar de faktiska kostnaderna för kablar och annan utrustning som krävs för att bli anslutna till elnätet. Några avgifter utöver det ska inte kunna debiteras. Kostnader för eventuell förstärkning och uppgradering av elnätet bör täckas via konsumenternas nätavgifter och producenternas inmatningstariffer, det vill säga av de som använder elnätet. Större investeringar för att ta bort flaskhalsar, nya sjökablar etc. finansieras av staten. Så fungerar det på alla andra marknader, och bör göra det även på elmarknaden. Det kan öka nätavgifterna men leder samtidigt till sänkta produktionskostnader, så slutsumman för konsumenterna blir densamma.

Genom att införa samma entydiga och klara spelregler som gäller på andra marknader även på elmarknaden, kommer möjligheten att ta ut godtyckliga och höga anslutningsavgifter att omöjliggöras, vilket underlättar och påskyndar utbyggnaden av vindkraft och annan förnybar energi.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen begär av våra riksdagspartier att de lagstiftar om, att anslutningsavgifter, utöver faktiska installationskostnader, för vindkraft och andra kraftproducenter förbjuds. Att faktiska kostnader för elanslutning bekostas av konsument respektive producent, och kan upphandlas i konkurrens.

Författare: Affe Gustafsson och Tore Wizelius
Tillbaka till starten

Motion 44: Begränsa Försvarsmaktens beslutanderätt för vindkraft

Motion 44 har dragits tillbaka till förmån för motionerna för nr 29 och 57

Försvarsmakten har angett stora områden, betydligt större än i andra länder, där vindkraft kan störa försvarets verksamhet och där vindkraftverk inte får uppföras. Försvarsmakten behöver inte motivera sina beslut.

Eftersom vindkraft och annan lokalt producerad förnybar energi även är till fördel för landets försvar, eftersom behovet att importera energiråvara minskar, bör Försvarsmakten åläggas att anpassa den militära utrustning som den anser bli störd av vindkraft, så att den klarar sina uppgifter även när vindkraftverk installeras, så att försvarets hinder motsvarar de som gäller i andra länder.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen uppmanar våra riksdagsmän att: riksdagen ålägger Försvarsmakten att anpassa sin utrustning så att den fungerar även i ett modernt samhälle med ett förnybart energisystem.

Författare: Affe Gustafsson och Tore Wizelius

Tillbaka till starten

Motion 45: Lokalt ägande av vindkraft

Danmark har lagstiftat om att minst 20 procent av vindkraftsanläggningar som byggs på land ska erbjudas till lokalt ägande. En projektör som bygger en vindpark med 10 vindkraftverk är alltså skyldig att erbjuda lokala medborgare och företag att få köpa två av dessa verk, till självkostnadspris.

Lokalt ägande har många fördelar. Om de som bor i närheten av vindkraftverk även själva får nytta av dem, ökar acceptansen. En betydande del av pengarna som vindkraften skapar stannar kvar i området där vinden utnyttjas, och bidrar därmed till regional utveckling. Det ger alltså en samhällsekonomisk nytta. När en sådan lag finns och fungerar i vårt grannland Danmark, bör det fungera även i Sverige.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen uppmanar vår riksdag att: En lag stiftas som ålägger vindkraftsprojektörer i Sverige att erbjuda minst 20 procent av alla nya vindparker till lokalt ägande.

Författare: Affe Gustafsson Tore Wizelius.

Motion 46: Nettoavräkning för egenproducerad el

Denna motion är sammanslagen med motionerna 70 & 96 för att bilda motion 320

Numera är de som producerar egen el med solceller eller små vindkraftverk på sina fastigheter och flertalet av nätbolagen som får ta hand om eventuella överskott som matas ut på elnätet, överens om att verklig nettomätning bör införas. Nettomätning innebär att elmätaren går baklänges när el matas ut på elnätet från en solcellsanläggning eller ett vindkraftverk, om storleken är högst 45 kW, och den totala produktionen per år inte är större än den egna förbrukningen.

Därför är det svårt att förstå att en lagstiftning som fastställer denna rätt ännu inte har införts, utan att man istället använder skatteavdrag som bara kan användas av vissa, främst villaägare.

Fördelarna med nettomätning är många, det påskyndar utbyggnaden av förnybar energi, omställningen till ett smart energisystem, och minskar kostnaderna för administration.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen uppmanar våra riksdagsmän att:
Genomföra en lag som fastställer en rätt till verklig nettomätning snarast införs.

Författare: Affe Gustafsson Tore Wizelius
Tillbaka till starten

Motion 47: Inför Planeringsmål för vindkraft

Motion 47 har dragits tillbaka av författarna

Riksdagen fattade i juni 2009 beslut om en planeringsram på 30 TWh vindel till 2020, varav 10 TWh till havs. Det är en ambitiös ram, men en planeringsram förpliktar till intet, om det inte utgör ett mål. Det extremt osäkra stödsystem vi har i Sverige, där såväl elpriser, certifikatpriser som vindens energiinnehåll kan variera kraftigt, finns inga verkningsfulla medel att fylla denna planeringsram. Om beslutet ändras till att gälla ett planeringsmål, betyder det att inte bara kommunernas planering, utan också de ekonomiska styrmedlen måste utformas så att detta mål faktiskt kan uppnås.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen ställer sig bakom att uppmana:
Riksdagen att fatta beslut om ett planeringsmål för vindkraft på 30 TWh vindel till 2020, varav 10 TWh till havs.

Författare: Affe Gustafsson Tore Wizelius
Tillbaka till starten

Motion 48: Myndighetssamråd i dialog

Motion 48 har dragits tillbaka till förmån för motionerna för nr 29 och 57

I Miljöbalken ställs krav på samråd med myndigheter, allmänhet och andra berörda när det gäller tillståndsansökningar för vindkraft. Samråden med allmänheten sker med en fungerande dialog; ett projekt presenteras, allmänheten framför sina synpunkter, varpå projektörerna modifierar projekten så att dessa synpunkter så långt möjligt tillgodoses. Det ställs stränga krav på hur processen genomförs och den granskas av tillståndsprövande myndigheter.

Samråden med myndigheterna sker däremot sällan i dialog. Det börjar i regel med ett samrådsmöte, där projektören presenterar sitt projekt och myndigheter (länsstyrelse och kommuner) framför krav på vilka utredningar som krävs för att skaffa nödvändiga kunskapsunderlag för beslut. När ansökan lämnas in återkommer myndigheter ofta med krav på kompletterande utredningar som inte nämndes på det inledande samrådet och saknas i samrådsprotokollet. Dessa utredningar är ofta bundna till specifika årstider, och leder därför till kraftiga förseningar och fördyrningar för projektörerna.

Projektörer gör i regel de utredningar som krävs, om kraven inte är helt orimliga eller irrelevanta. Kraven på samråd med närboende och andra berörda är stränga, och kontrolleras noga. Det vore rimligt att myndigheterna själva lever upp till dessa stränga krav på samråd. Det är inte rimligt att tillföra nya krav på utredningar när en ansökan har lämnats in. Att kräva förbättringar av kvaliteten på begärda utredningar eller kompletteringar av gjorda utredningar om de inte lever upp till de krav som ställts på det inledande samrådet, är däremot rimligt.

Reglerna för samrådsprocessen mellan projektörer och myndigheter bör därför förändras så att den sker i dialog. Det kan ske genom att processen specificeras på följande vis. På ett första samrådsmöte presenterar projektören sin projektidé och förslag på miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och innehåll.Ett fortsatt samråd sker när tjänstemännen hunnit sätta sig in i materialet och bedöma vad som enligt deras mening krävs, senast en månad efter det första samrådet. Protokollet från detta fortsatta samråd är därefter bindande. Innan ansökan lämnas in hålls ytterligare ett samråd där en bedömning görs om det protokollförda punkterna ingår i ansökan, dvs. en avstämning.

Det är inget som hindrar att samrådsprocessen redan idag genomförs på beskrivet sätt, dock är det många länsstyrelser som inte går med på att föra någon dialog, och som kommer med tidigare icke nämnda utredningskrav i efterhand. Det är rimligt att kräva att myndigheterna lägger samma vikt på samråden med projektörer som det krävs av projektörer när det gäller samråd. Därför bör detta skrivas in i lagen.

En sådan dialog kommer att påskynda tillståndsprocesserna avsevärt, och även höja kvaliteten på de ansökningar och miljökonsekvensbeskrivningar som lämnas in för bedömning, vilket i sin tur påskyndar beslutsprocessen.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen kräver att vår riksdag beslutar:
Att krav på samråd i dialog skrivs in i miljöbalken
Att en förordning om den process som beskrivs ovan utfärdas.

Författare: Tore Wizelius och Affe Gustafsson
Tillbaka till starten

Motion 49: Balanskrav på ett år för egenproducerad vindkraft

Enligt Ellagen är el som produceras för ägarens egen förbrukning befriad från elskatt, även om den måste transiteras via elnätet till de fastigheter eller anläggningar där elen används. Denna möjlighet har under de senaste åren använt framför allt av kommunala fastighets- och bostadsbolag, som därmed har bidragit till en snabbare utbyggnad av vindkraft i Sverige.

Eftersom vindkraftens produktion varierar både under dagar, veckor, månader och år, och fastigheternas förbrukning varierar mellan dag och natt liksom med årstiderna, krävs en tolkning av lagen för att avgöra om elen som transiteras via nätet faktiskt också förbrukas av ägaren. När det blåser mycket exempelvis en sommarnatt när inga lampor är tända och förbrukningen i fastigheten är mycket låg, produceras betydligt mer el än som ägaren förbrukar. I många andra fall är det förstås tvärtom.

Frågan är alltså hur balansen mellan produktion och förbrukning ska beräknas. Detta anges inte i lagen. De elhandlare som håller reda på balansen har räknat balansen månadsvis. Varje månad ska alltså förbrukningen i ägarens fastighet vara större än vindkraftverkets produktion. All eventuell överproduktion av el går ut på nätet, men utan att ägaren får betalt för densamma, eller kan utnyttja den senare. Skatterättsnämnden fastslog att det enligt lagen om skatt på el (LSE), gäller att förbrukningen ska ske samtidigt med produktionen, men att Skatteverket inte kommer att kräva redovisningar kortare än en timme. Det innebär att balanskravet kortats ner från en praxis på en månad till en timme. Detta innebär i sin tur att andelen el från egen vindkraft som det är lönt för fastighetsbolag att investera i mer än halveras.

Den utbyggnad av vindkraft som kommunala bolag har stått för, tack vare denna el-skattebefrielse, har spelat en viktig roll för att jämna ut marknaden, där priser på el och certifikat varierar mycket kraftigt.

Samtidigt är det ur teknisk synpunkt fullkomligt likgiltigt om balansen räknas på timmar eller månad. Det bästa vore om balansen räknades per år.

Många länder har ett system med ”banking”, som innebär att nätet kan utnyttjas som ”bank” eller batteri (energilager), mot en viss avgift, för att jämna ut dessa svängningar i produktionen. Det är också bättre om regler bestäms av politiker, i stället för att tolkas av Skatteverket. Många investeringar har dessutom baserats på tidigare gällande praxis, vars kalkyler nu spricker.

Vi yrkar därför Klimatriksdagen framför till våra riksdagsmän att genast genomföra: Att Lagen om Skatt på Energi förtydligas och kravet på balans fastställs till ett år i stället för en timme för dem som producerar el för eget bruk som transiteras via elnätet. Att nätbolag som kompensation för ev extra kostnader för balanskraft, får ta ut en avgift för detta på motsvarande 2 öre/kWh.

Författare: Tore Wizelius och Affe Gustafsson

Tillbaka till starten

Motion 50: Förtydliga artskyddsförordningen

Motion 50 har dragits tillbaka till förmån för motionerna för nr 29 och 57

Det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden. Artskyddsförordningen har tillkommit för att fylla detta syfte. Det största hotet mot den biologiska mångfalden och hotade arter är emellertid den pågående klimatförändringen. Utbyggnad av vindkraft och annan förnybar energi bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, vilket bromsar klimatförändringen och därmed bidrar till att bevara den biologiska mångfalden.

En hel del vindkraftsprojekt har emellertid stoppats eller överklagats med hänvisning till artskyddsförordningen. Att ett fåtal individer av skyddade arter förekommer på en plats i närheten av en planerad vindkraftspark, har anförts som skäl att med tillämpning av artskyddsförordningen avstyrka tillstånd. Det bör därför klargöras att artskyddsförordningen ska tolkas så att projekt utgör ett hot mot artens (populationens) fortlevnad kan avstyrkas, medan projekt som bara bedöms utgöra en risk för enstaka lokala exemplar av en hotad art inte kan avstyrkas. Denna tolkning rekommenderas också i den vetenskapliga syntesrapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss (Vindval, rapport 6467) från Naturvårdsverket.

Vi yrkar därför att Klimatriksdagen ställer sig bakom att Artskyddsförordningen förtydligas så att det klargörs att skyddet avser arternas populationer, och inte enstaka lokala exemplar av en skyddad art.

Författare: Tore Wizelius och Affe Gustafsson
Tillbaka till starten

Motion 51: Ett partiöverskridande klimatpolitiskt åtagande

Motion 51 har arbetats samman med motion 1 till motion 311

Vi yrkar att Klimatriksdag 2014 framför till Sveriges riksdag att riksdagen ska verka för att ett
partiöverskridande klimatpolitiskt åtagande ska komma till stånd

Ett sådant åtagande bör ha karaktär av en långsiktig överenskommelse, i likhet med budgetreglerna och
pensionsöverenskommelsen m m. Ett beslut som fattas av riksdagen och som utgör ett riktmärke för en
långsiktig klimatpolitik på alla nivåer för att börja reducera och på sikt helt få bort växthusgasutsläppen
för Sveriges del under de närmaste decennierna. Sverige är ett land som har förutsättningar att gå i
bräschen för en omställning, och kan utgöra en motor för andra länder att gå samma väg.
Ett sådant klimatpolitiskt åtagande ska vara styrande för alla politiska majoriteter i riksdagen under
många år framåt. Medlen för att uppfylla åtagandet kommer att kunna och få skifta, beroende på
politiskt parti. Men det är nödvändigt att bryta den nuvarande tystnaden från politik och media. Ett
sådant åtagande från riksdagen lyfter problemet, möjliggör en retorik som ger legitimitet åt politikernas
engagemang och förslag, och förbereder samhället (näringsliv, medborgare, konsumenter, media mm) på
den omställning när det gäller bland annat energiförsörjning och energiutnyttjande som vi vet kommer
att vara nödvändigt.

Det är inte kunskap som saknas nu, utan politisk handling. Det är folkrörelsernas uppgift att påverka
politiken i denna riktning. Klimatriksdag 2014 i juni i Norrköping är ett bra tillfälle att få en bred samling
kring detta förslag.

Klimataktions årsmöte 2014 ställer sig bakom denna motion till Klimatriksdag 2014, har själv
beslutat att verka för att få till stånd ett brett, partiöverskridande klimatpolitiskt åtagande, och
stödjer aktuella tankar och förslag som leder dit.

Författare: Karin Wahlgren, Elisabet Strand, Marcela Bravo och Elisabeth Edsjö
Tillbaka till starten

Motion 52: Fastighetsskatten från vindkraft till kommunerna

Utbyggnaden av vindkraft medför en hel del kostnader för kommunerna, i form av planering,
tillståndshantering med mera. Kommunerna får däremot inga intäkter från vindkraften när den väl
kommit i drift, utom i de fall som kommunerna eller kommunala bolag är delägare i
vindkraftsanläggningarna.

Vindkraftverk debiteras liksom andra kraftverk en årlig fastighetsskatt för elproduktionsanläggning.
Denna skatt går till statskassan. Denna skatt borde i stället tillfalla kommunerna. Det skulle samtidigt
göra kommunerna mer positivt inställda till vindkraft.

I Norge tillfaller fastighetsskatten liksom en del annan skatt kommunerna där kraftverken är belägna. I
Tyskland har man nyligen ändrat skattereglerna så att en del av bolagsskatten för vindkraftverk går till
kommunerna där verken står, och inte till den kommun där vindkraftverkens ägare är registrerade.

Det enklaste sättet att ge kommunerna del av intäkterna från vindkraft är att ändra lagen så att
fastighetsskatten för vindkraft går till de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade i stället för till
statskassan.

Vi yrkar därför att våra partier lagstiftar om att: Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade.

Författare: Affe Gustafsson och Tore Wizelius

Tillbaka till starten

Motion 53: Förse klimatskadande flygresor med varningstext

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda
att annonser för klimatskadande flygresor ska förses med varningstexter.

Våra flygresor orsakar stora utsläpp av växthusgaser.
De flesta svenskar har av allt att döma ett lågt intresse för att genom ändrade resvanor
minska utsläppen.
Dagstidningars, tidskrifters och reseföretagens förföriska reportage om och annonser
för miljöskadliga flygresor är dagliga och omfattande. De får oss gärna att tro, att
resorna inte utgör något problem. Fortfarande torde många vanliga resenärer vara
okunniga om flygresornas klimateffekter, Genom varningstexter i annonserna skulle
många få bättre förståelse.

Reklamen för hälsovådliga varor som tobak och alkohol är i vårt land föremål för
stränga regler. Cigarettpaket liksom annonser för alkohol måste innehålla en
varningstext. Reklam för klimatskadande aktiviteter borde också innehålla någon
varning.

Jag föreslår att resereportage som handlar om flygresor måste innehålla en uppgift om hur många kilo
växthusgaser resan beräknas orsaka. Annonser om flygresor måste dels innehålla uppgift om hur många kilo växthusgaser
resan beräknas orsaka, dels varningstext som t.ex. ”Flygresan kan skada dina barn och
barnbarn”

Författare: Nils E Eriksson

Tillbaka till starten

Motion 54: 100% Förnybart Vattenfall

Motion 54 har arbetats samman med motionerna 67 och 100 till motion 304

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att staten måste ta sitt
ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut
all fossil energi och ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion till 2030. Avvecklingen av kolkraft
bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning.

Bakgrund
Vattenfall är till 100 % ägt av svenska staten och det är den svenska regeringen som, genom bland annat
ägardirektiv, styr företagets satsningar. Nuvarande och föregående regeringar har låtit Vattenfall bli det
ohållbara och klimatförstörande företag som det är idag.

Problem
Vattenfall hade under 2013 utsläpp på 88,4 miljoner ton koldioxid vilket ska jämföras med utsläppen
från hela Sverige som under 2011 låg på 49 miljoner ton koldioxid. Samtidigt som Vattenfall alltså redan
nu har nästan dubbelt så stora utsläpp som Sverige så planeras fem nya brunkolsgruvor i östra Tyskland.
De nya gruvorna innehåller totalt 1,2 miljarder ton brunkol vilket motsvarar lika mycket koldioxid.
Svenska politiker kan aldrig påstås ta ett klimatansvar så länge de inte gör något åt Vattenfalls enorma
utsläpp.

Lösningar
Den svenska regeringen bör så snart som möjligt ge Vattenfall nya ägardirektiv som innebär att
företaget ska ta fram en omställningsplan för att skapa:
Ett fossilfritt Vattenfall: Vattenfalls planer på fem nya kolgruvor i Tyskland
måste stoppas och all fossil energiproduktion fasas ut.
Ett hållbart Vattenfall: Vattenfall måste få ett nytt ägardirektiv där det tydligt
slås fast att Vattenfalls mål är en 100 % förnybar energiproduktion till 2030.
Ett ansvarsfullt Vattenfall: Vattenfall ska ta sitt klimatansvar genom en
miljömässigt hållbar avveckling av existerande kolkraftverk istället för att
skjuta över problemet till någon annan genom försäljning.

Författare: Emma Petersson
Tillbaka till starten

Motion 55: Stöd forskning och utbildning om klimatvänlig ekonomi

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda
att regeringen, via forskningspropositioner, regleringsbrev och stöd/styrning av svensk forskning
och högre utbildning, säkerställer att klimatförändringarna och deras konsekvenser aktualiseras,
analyseras och påverkar forskning och högre utbildning inom ämnet ekonomi.

Bakgrund: Klimatfrågan genomsyrar allt mer av naturvetenskapen, både i forskning och högre
utbildning. Tekniker och samhällsvetare är också uppe på banan, både när det gäller studier och
forskning.

Inom den ekonomiska vetenskapen är det sämre ställt. Med undantag för några få
miljöekonomiska forskare och forskningsmiljöer är klimatfrågan i stort sett frånvarande. Inom
mainstream-ekonomin dominerar en tillväxtfixerad teoribildning som helt bortser från de krav
klimatförändringarna ställer på våra samhällen. Den stora majoriteten av ekonomisk forskning
tycks bedrivas i en bubbla, helt avskild från den fysiska verkligheten. Ekonomer resonerar och
agerar som om ekologiska kriser, miljöfrågor och klimatkrisen inte på något sätt berör deras
disciplin.

Det här är farligt, eftersom ekonomer har mycket stort inflytande på politiker och politikens
utformning. Ett exempel är att vi fortsätter att mäta samhällets prestationer med det missvisande
och hårt kritiserade BNP-måttet.

Här behövs en kraftig kursändring i riktning mot en ekonomi för ett hållbart och klimatneutralt
samhälle. Forskare i ekonomi måste våga kritiskt granska grunderna för sin egen vetenskap, inte
minst det gängse tillväxtbegreppet, i relation till ekologi. Annars riskerar många av de åtgärder
som vidtas att förbli utanpåverk och plåster på såren. Utan ett grundläggande förändrat synsätt,
och därmed ny kunskap, inom ekonomin, blir ett hållbart samhälle svårt att nå.

Författare: Anika Agebjörn

Tillbaka till starten

Motion 56: Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt

Yrkande:
Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till de folkvalda och andra berörda
myndighetspersoner att samhällets utvecklingsstyrka och det politiska
tänkandet måste utgå från faktorer som visar hållbarhet och
omställningsförmåga och inte från Bruttonationalprodukten som är ett mått
som inte fungerar i detta avseende. Det innebär bl. a att man inte enbart tar
hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på
marknaden. Man måste också räkna in:
– den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser
som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi
drar på oss genom att släppa ut föroreningar
– allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och
ideell verksamhet.
– effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa,
utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare
fördelning av resurser.

Det kräver en drastiskt – revolutionerande – förändrad världsbild med ny ekonomisk
världsordning och förändring av de värderingar vi lever efter. Istället för att leva för att
nå ekonomisk framgång, makt, berömmelse och konkurrensfördelar och ladda materiella
ting med sociala och psykologiska värden måste vi omfattas av värden som solidaritet,
rättvisa, medkännande, långsiktighet och hushållning med jordens resurser.

Bakgrund
En genomgång av vad forskare och samhällsanalytiker säger om tillståndet
för jorden och mänskligheten och om de hot och utmaningar världen står
inför skrämmande och alarmerande slutsatser. De två centrala systemen för
vår civilisations överlevnad, ekosystemet och det sociala systemet, hotas av
sammanbrott.

Hoten kan sammanfattas i fyra stora krisområden: Resurskrisen, miljö- och
klimatkrisen, den ekonomiska krisen samt solidaritets- och moralkrisen eller
värderingskrisen.

Vi menar att en annan och hållbar värld inte bara är möjlig utan nödvändig
och att det brådskar, att det är sent på jorden. Klimathotet är visserligen en
viktig och överhängande fråga men ändå bara en del av hela miljöhotet.

Krisområdena är beroende av varandra och förstärker varandra. Och
strategierna att möta dem politiskt, ekonomiskt och värderingsmässigt är
likartade och också beroende av varandra. Därför måste alla de stora hoten
mot mänsklighetens överlevnad mötas med en samlad front.

Vi tror att politikerna underskattar den kunskap och den beredskap och de
värderingar som finns bland människor för att vända på världen. Det är
nödvändigt att det demokratiska systemet börjar bilda opinion och visar sig
förmöget att hantera vår tids stora ödesfrågor.
Vi är medvetna om att det är en utomordentligt krävande utmaning för de
vetenskapliga, ekonomiska och politiska systemen.
Men vad är alternativet?

Författare: Åsa Berge Sandgren, Hans Andersson, Ingemar Berglund, Lars-Olov
Brorson, Ingevi Fall, Sven Larsson, Lena Linder, Håkan Sternberg
Tillbaka till starten

Motion 57: Ny internationell rättsordning

Yrkande
Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till de folkvalda och andra berörda
myndighetspersoner att Sverige genom EU, FN och alla andra tillgängliga
kanaler måste verka för att tillskapa en fungerande internationell rättsordning
med befogenhet och resurser att motverka de kortsiktiga och starka
privata/enskilda, nationella och internationella ekonomiska intressen som fått
alltför stort inflytande. En stor utmaning blir att kunna driva detta och ändå
behålla viktiga demokratiska institutioner och värderingar.

Bakgrund
En genomgång av vad forskare och samhällsanalytiker säger om tillståndet för
jorden och mänskligheten och om de hot och utmaningar världen står inför ger
skrämmande och alarmerande slutsatser. De två centrala systemen för vår
civilisations överlevnad, ekosystemet och det sociala systemet, hotas av
sammanbrott.

Klimatfrågan har kommit i fokus genom de nya rapporterna från FN:s
klimatpanel (IPCC) i sept. 2013 och mars 2014 och är kanske den mest akuta.
Men hoten är mycket mer omfattande och kan sammanfattas i fyra ömsesidigt
förstärkande kriser: Resurskrisen, miljökrisen (varav klimatkrisen är en viktig
del), den ekonomiska krisen samt solidaritets- och moralkrisen eller
värderingskrisen. IPCC:s rapport fastställer glasklart att det är mänskligt
agerande som är den viktiga orsaksfaktorn bakom den hotande uppvärmningen.
Likartade bedömningar gäller för de övriga krisområdena, de är resultat av
mänskliga beslut och mänskliga aktiviteter. Därför är kriserna möjliga att
påverka om kloka beslut och förändrade värdringar bygger på det bästa
tillgängliga kunskapsunderlaget. Och strategierna att möta dem politiskt,
ekonomiskt och värderingsmässigt är likartade och också beroende av varandra.
Därför måste alla de stora hoten mot mänsklighetens överlevnad mötas med en
samlad front.

Vi menar att en annan och hållbar värld inte bara är möjlig utan nödvändig och
att det brådskar, att det är sent på jorden.

Det räcker inte att förändringarna genomförs på lokal eller ens på nationell nivå.
Men internationella och globala organisationer har hittills visat sig oförmögna
att fatta beslut och genomföra tillräckligt kraftfulla och långsiktigt hållbara
förändringar. Och marknadskrafterna har ingen tradition och visar knappast
något intresse att hantera de långsiktiga frågorna och visar sitt
tillkortakommande inom alltfler områden.

Om misstro och resignation om att förändringar är möjliga sprider sig bland
människor kan det bli förödande. Men vi tror att politikerna underskattar den
kunskap och den beredskap och de värderingar som finns bland människor för
att vända på världen. Det är nödvändigt att det demokratiska systemet börjar
bilda opinion och visar sig förmöget att hantera vår tids stora ödesfrågor.

Framför allt måste de folkvalda verka för att få en ny ekonomisk världsordning
som kan fungera för rättvis fördelning och en långsiktigt hållbar användning av
resurserna. Politikerna måste också ta ledningen i ett arbete att ändra
värderingarna i samhället från att värdesätta enskild ekonomisk framgång, makt, berömmelse,
tävling och konkurrens till att främja solidaritet, medkännande, rättvisa, långsiktighet och
hushållning med jordens resurser.

Endast om vi får en ny ekonomisk världsordning, ändringar i grundläggande
värdesystem och en kraftfull demokratiskt global organisation förmår vi att
bemästra resurs- och klimatkriserna. Vi är medvetna om att det är en
utomordentligt krävande utmaning för de vetenskapliga, ekonomiska och
politiska systemen.
Men vad är alternativet?

Författare: Åsa Berge Sandgren, Hans Andersson, Ingemar Berglund, Lars-Olov
Brorson, Ingevi Fall, Sven Larsson, Lena Linder, Håkan Sternberg

Tillbaka till starten

Motion 58: Underlätta för den klimatsmarta biogasen

Jag vill att klimatriksdagen till våra folkvalda och andra berörda framför att det behövs en övergripande,
långsiktig och tydlig nationell strategi för produktion av biogas där stora anläggningarna ger draghjälp åt
mindre företag och att företagen tillsammans utvecklar ett gemensamt nät för distribution av klimatsmart
biogas ut till ett nät av tankställen.

Jag vill också att klimatriksdagen till våra folkvalda och andra berörda framför att nödvändiga
stimulansmedel behövs för att förverkliga ett gemensamt distributionsnät bör övervägas.

Produktion av klimatsmart biogas är högaktuell. Totalt finns ca 200 anläggningar i Sverige för produktion
av biogas. De flesta finns i våra större kommuner, med bland dessa 200 finns ett 30-tal lantbruksföretag
ute på landsbygden som kämpar för att av gödsel och livsmedelsavfall producera biogas för el, värme och
fordonsgas. Produktionen av biogas minskar samtidigt lantbrukets egen klimatpåverkan.

År 2003 fanns i Sverige 3.000 gasfordon. År 2013 var antalet gasfordon enligt Wikipedia nära 50.000 i
vårt land, varav 44.100 personbilar och lätta lastbilar, 2.200 bussar och drygt 700 tunga lastbilar. En
utveckling som ökat de senaste åren. Även naturgasdrivna fordon finns sannolikt med i denna statistik. En
självklar målsättning bör vara att alla fordon som används i samhällets tjänst skall drivas av klimatvänlig
biogas och att användning av fossilberoende drivmedel fasas ut. Detta är en hörnpelare för att även
privatbilismen i större omfattning kan övergå till biogasdrivna bilar.

Helt naturligt är det något lättare för kommuner att hitta styrmedel, finansiering och lönsamhet för sina
oftast stora anläggningar än för enskilda biogasproducenter, som är hänvisade till att klara sina
investeringar helt i egen regi. Med en övergripande strategi och nödvändiga stimulansmedel från
samhällets sida kan biogasföretagen tillsammans utveckla ett fungerande nät för distribution av biogas ut
till ett nät av tankställen.

Ute på lantbruken är gödsel från gårdarnas djur och annat biologiskt material värdefulla råvaror för
energiproduktion i första hand för gårdarnas egna behov av energi men också en potential för att bidra till
samhällets totala energiförsörjning. Produktion av biogas på djurgårdarna ger klimatsmart energi, bidrar
till ett ökat kretslopp och minskar risken för kväveläckage. Biogas från djurgårdar blir en ny näringsgren
för landsbygden som skapar arbetstillfällen och affärsmöjligheter. Luktfri gödsel blir en restprodukt som
med gott näringsvärde ger jordförbättring och minskar kväveberoendet. Här finns en stor potential att
utveckla.

Författare: Hans-Erik Karlsson

Tillbaka till starten

Motion 59: Förbud mot plastkassar

Motion 59 har arbetats samman med motion 147 till motion 309

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det snarast
bör införas ett nationellt förbud mot att använda plastkassar framförallt i daglighandeln, men
även i affärer där plasten inte alls behövs som förpackningsmaterial.

I väntan på att ett eventuellt förbud mot plastkassar träder i kraft, vill vi att
Naturskyddsföreningen lyfter frågan på nationell nivå och här ligger en stor pedagogisk uppgift.
Det gäller att medvetandegöra människor om frågans dignitet. Om vi skall fasa oss ur det
petroliumbaserade samhället, så måste vi börja med det mest uppenbara, annars förlorar
frågan i trovärdighet.

I Sverige använder vi ca 720 miljoner plastkassar per år, det blir ca 2 miljoner påsar varje dag
och globalt ca 10.000 påsar i sekunden. Den största konsumtionen består i att vi bär hem
matvaror från affären och i många fall kastas påsen efter detta. I andra fall används kassen för
att bära ut sopor i till soptunnan. Mängder av plastkassar går också åt vid inköp av kläder. Då
har kassen ofta ett tryck i flera färger och är ordentligt tjock (mer plastmaterial).

De senaste rapporterna om en okritisk hantering av plastkassar har visat – förutom att de bidrar
till att försämra klimatet – på en enorm belastning av miljön. Detta i form av ren nedskräpning
och en påverkan i alla hav. Det marina livet har blivit hårt ansatt av plaster. Stora plastpåsar
kväver fåglar, fiskar och däggdjur. Mindre plastbitar finns i magarnas innehåll hos dessa djur
och i sådana mängder att djuren svälter ihjäl. Mikroskopiska bitar återfinns på alla nivåer i
näringskedjan. Den fulla kemiska effekten med påverkan av bl,a. ftalater och bisfenol A har man
bara börjat ana. Även en luftburen miljöpåverkan finns vid förbränning av olika plaster och den
fulla konsekvensen av detta är ännu inte analyserad.

Plastpåsen är inte billig. Förvisso får man tillbaka 1 kg olja i uppvärmning för varje kilo förbränd
plast men det går åt 2 kilo olja att tillverka samma mängd påsar.

Det finns redan nu en debatt om alternativa lösningar till plastkassen. Bl.a vill förespråkarna för
plast ha ett komposterbart material baserat på stärkelse, dvs något nedbrytbart. Frågan är om
man skall ta odlingsbar jord till detta och göra en produkt som har en extremt kort livscykel
baserat på något man kan äta istället. Dessutom, hur ofta komposterar man sin soppåse? Den
kastas ju i det flesta fall i soptunnan.

Ett annat alternativ är tygkassen. En del hävdar att man då måste ha en kasse av ekobomull.
Man kan med lätthet säga att detta inte behövs. Det finns bambu och framför allt kan man ta tillvara det material som REDAN är tillverkat, dvs lakan , gardiner, överkast, handdukar, jackor, kjolar osv.

Plastpåsen skall bära sina egna kostnader. Om man kan sälja en tygkasse för 10 kronor styck så
skall plastpåsen kosta 15-20 kronor. Så länge plasten prismässigt konkurrerar ut tyget sker
ingen förändring.

Varför inte införa en Tygkassens Dag?

Författare: Naturskyddsföreningen Motalakretsen genom Inger Rosenberg

Tillbaka till starten

Motion 60: Klimat som ämne i skolan

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att klimat ska vara ett ämne i skolan.

Ett stort problem i klimatfrågan ligger i att allmänheten inte vet riktigt och får inte bra information kring vad som
kan minska utsläpp generellt. T.ex. om det är bättre att använda vattenkokare eller spisen eller om man hellre ska
köpa ekologisk eller närproducerat osv. Eftersom tid är en bristvara och eftersom marknadsekonomin är mer och mer
komplex har allmänheten inte riktigt tid eller möjlighet att lära sig att välja rätt. Resultatet blir att man inte riktigt vet
hur man ska göra för att minska utsläppet och att man blir frustrerad över det.

Genom att införa klimat som ämne i skolan skulle man kunna presentera sådana grundprinciper som en hjälpmedel i
det vardagliga livet. Vi behöver helt enkelt kunna lära oss mera fakta och det är bäst om det sker så tidigt som
möjligt i ens liv så att de goda vanorna kan vara gemensamma.

Författare: Bénédicte Sjöstedt

Tillbaka till starten

Motion 61: Rätt att ta med cykeln på tåget

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det statliga
järnvägsbolaget SJ återgår till att tillåta passagerare att medha cykel på resan.

Så sent som 2007-2011 var det fortfarande möjligt att ta med sig cykeln på SJ:s tåg. Men i november
2011 beslöt man att dra in den möjligheten, och sedan 2012 har det endast varit möjligt att ta med sig
hopfällbara cyklar. Detta var ett både märkligt och dåligt beslut. I en tid då intresset för cykling såväl i
stad som på landsbygd ökar, och då alla alternativ till bilen och flyget som färdmedel behöver utvecklas i
kampen mot klimatutsläppen vore det istället naturligt att förenkla för passagerare att resa med cykeln
på tåget.

Den svenska järnvägen är avreglerad och olika bolag trafikerar landets järnvägssträckor. Det vore i
dagsläget svårt att lagstifta om att alla aktörer som utför tågtrafik måste garantera passagerare plats för
sin cykel. Men såsom en av de främsta aktörerna på marknaden borde statliga SJ gå före och tillse att det
finns särskilda utrymmen på deras tåg avsedda för cykelparkering. Eftersom det i förlängningen är det
svenska folket som är ägare av SJ, och riksdagen företräder det svenska folket, är det inte bara möjligt
utan också rimligt att riksdagen beslutar om vilka tjänster som SJ skall erbjuda folket. Att sedan SJ
konkurrerar på en utsatt marknad med små marginaler är givetvis ett problem, men staten kan som
ägare se till att det finns ekonomiska medel om det skulle behövas. Redan idag sker ett stort vinstuttag
från SJ till staten, som inte nödvändigtvis behöver vara så stort. Det finns faktiskt privata bolag, såsom
exempelvis det som idag trafikerar Öresund, som tillåter passagerare att medha cykel. Att det av folket
ägda järnvägsbolaget kan ordna samma service är det minsta man kan begära. Successivt kan sedan
andra aktörer på marknaden följa efter, när det blir mer och mer självklart att kombinera tåg och cykel
som färdmedel.

Under första halvan av förra seklet var fortfarande inte bilen var mans egendom, utan det som stod till
buds var i allmänhet cykel och tåg för resor inom landet. Trots att vägarna var sämre då var det vanligt
att man företog långa cykelfärder genom landsbygden. Många veckopendlade, kanske cyklade de från
bondgården de växt upp på till stationen, och tog sedan tåget till staden där de arbetade. Cykeln fick
man ta med, den behövdes ju också efter att man kommit fram. I vårt starkt bilpräglade samhälle ter sig
detta kanske gammaldags. Men av FN:s klimatrapporter att döma är det nödvändigt att minska
koldioxidutsläppen från bilar. I dagsläget saknas förnyelsebara bränslealternativ för hela den svenska
bilparken, och bilanvändningen i Sverige måste därför radikalt minska de kommande åren. Just nu växer
det upp en generation unga människor som inte ser bilen som en mänsklig rättighet eller som ett reellt
behov. I ljuset av den skada bilismen åsamkar har man ej samvete att köra bil annat än i nödfall. I
städerna – särskilt i storstäderna – märks en tydlig trend; ungdomar tar inte körkort och köper inte bil i
den utsträckning man gjorde förr. Också på landsbygden märks denna förändring, och där är ofta just
kombinationen av cykel och tåg det enda alternativet till bil för längre resor. Möjligheten att
veckopendla och göra längre resor inom landet genom att ta med cykeln på tåget kan vara just det som avgör om man klarar sig utan bil eller inte.

Det kan tyckas som om färre bilar på landsbygden skulle bli landsbygdens död. Och med det sätt på vilket
landsbygden ofta betraktas, d v s något som man åker förbi, riskerar det att bli så. Men, när vår ekonomi
behöver ställas om från den tillväxthetsande storstadsekonomin till en ekonomi mer baserad på
grundläggande behov och vad jorden ger förskjuts fokus naturligt från stad till landsbygd. Det är på
landsbygden det händer, det är därifrån maten kommer, och där måste människor ges förutsättningar
att leva hållbart, också när det gäller transporter och resor. Där är såväl cykeln som tåget avgörande.

Cykeln och tåget är landsbygdens framtid! Ge Sveriges folk förutsättningar att ta med cykeln på tåget!

Författare: Emil och Klara Molander

Tillbaka till starten

Motion 62: Arbetstidsförkortning nödvändigt för klimatets skull

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att arbetstiden ska förkortas och sextimmarsdag blir normalarbetstid.

Den sista arbetstidsförkortningen skedde 1973 när vi fick 40-timmarsvecka. Fem år senare fick vi fem
veckors semester. Vår produktivitet har hela tiden ökat. BNP per invånare har nära dubblats i fast
penningvärde under dessa 40 år. Men välståndet har tagits ut i ökad konsumtion, inte i ledig tid. Det klarar
inte jordens miljö längre. Minskad arbetstid är kanske den viktigaste klimatfrågan. Mer arbetstid ger mer
konsumtion och med det ökad växthusgasutsläpp.

Den ökade av produktiviteten har inte löntagarna helt fått del av. De har bara fått se sina reallöner öka med
knappt två tredjedelar. Kapitalet har fått en ökande andel av BNP. Samtidigt har löneskillnaderna ökat. Vi
har fått ett orättvisare samhälle.

Då är det ett orimligt argument att vi inte har råd med arbetstidsförkortning, att det blir för dyrt. Vi måste
begränsa oss till hållbart konsumtionsutrymme och fördela det så att envar ändå kan leva väl. Minskade
skillnader ger därtill ett effektivare och lyckligare samhälle. Det är inte konsumtionen som gör oss lyckligare,
när vi har livets nödtorft. Svenskarna var som lyckligast enligt lyckoindex på 70-talet, när konsumtionen var
mycket mindre. Det som gör livet värt att leva är vår familj och våra vänner, och att vi har något att leva
för.

Det finns stora vinster med kortare arbetstid. Kostnader för lokaler och utrustning kan sänkas om man kan
använda dem tolv timmar i stället för åtta, kollektivtrafik, spår- och vägkostnader bli billigare genom
jämnare resflöden och trängselkostnaderna mindre. Arbetstidsscheman kan göras bättre utan
timanställningar. Man får bättre hälsa och mindre sjukskrivning. Familjerna får lättare att pussla ihop sin tid,
och mer tid för barn och anhöriga. Det är en demokratireform. Med mer egen tid underlättas engagemang i
politik och föreningar. Möjligheten att starta egen verksamhet ökar.

Man kan diskutera hur arbetstidsförkortningen skall göras, och om individerna skall ha kompensation för att
gå ner i arbetstid. Överföring av skatter till andra skattebaser än inkomstskatter, och i synnerhet för låga
inkomster, till andra skattebaser borde räcka som kompensation. Det är nödvändigt med lägre
lönekostnader för att få mer av arbetskrävande innehåll och mindre av materiell konsumtion. Fler kan få
arbete, och offentlig personalintensiv verksamhet blir billigare, vilket därmed minskar behovet av
skatteintäkter.

Kanske kan man göra en gradvis övergång smidigare genom att göra sextimmarsdagen till normalarbetstid,
men öka på tillåten övertid med två timmar, mellanskillnaden. Om man fortsätter att arbeta åttatimmarsdag
kommer mellanskillnaden mellan sex och åtta timmar ge övertidskompensation vilket gradvis kommer
minska lusten arbetsplanera efter åttatimmarsdag.

Författare: Hans Sternlycke

Tillbaka till starten

Motion 63: Utöka den miljö- och klimatrelaterade informationen

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att:

Kommunikationen av miljörelaterad information till folket är idag bristfällig. En stor del av befolkningen
har enbart kommersiell media som källa till miljö- och klimatrelaterad information. Genom den kanalen
väljer man sin läsning efter intresse, och risken för skepticism och minskad trovärdighet är stor. Där
blandas även informationen med andra budskap som uppmanar till ökad konsumtion och scenarion där
klimathotet är ett icke-problem vilket skapar förvirring.

Samhället står inför kommande förändringar och dessa kommer inte att genomföras friktionsfritt. Med
en transparent dialog och seriös information kan man så snart som möjligt förbereda befolkningen på de
kommande ändringarna. På detta sätt kan man i högre grad få medhåll och förståelse för omställningen,
då medvetenheten om det kollektiva problemet ökar.

Detta kan styras på tre sätt:

1. Direkt information från regeringen i form av TV-reklam och utskick, där man informerar om hur
allvarlig situationen är och att en del förändringar i samhället är under utredning. På så sätt ökar
trovärdigheten och ethos bakom budskapet och folk kommer vara bättre förberedda på förändringarna
när de kommer.

2. Dirigera styrmedel för att främja fri kulturell aktivitet relaterad till klimatproblematiken. Dels med
utökade anslag till klimatrelaterad kultur, och dels genom att låta tematiska bidragsansökningar vara
klimatrelaterade.

3. Tillsätt ett uppdrag för Statens Medieråd att utöka informationen om klimatproblemen för barn och
unga i åldern 12-18.

Folkets röst och åsikt är avgörande för att stora förändringar ska kunna genomföras utan större
konflikter. Kan man genom ökad information även stärka de egna initiativen i samhället, så kommer man
skapa synergi-effekter som förenklar genomförandet. Som exempel kan nämnas den ökade konsumtionen av eko-livsmedel, som katalyserats av marknadens egna initiativ och ökad kunskap hos befolkningen. Detta fenomen har skapat en större välvilja till förändring i matvanor och livsstil.

Författare: Jonas Bane

Tillbaka till starten

Motion 64: Förenklade regler för tillåtande av lätta elfordon

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det behövs förenklade regler och förfarande för tillåtande av lätta elfordon.

Med lätta elfordon avses här allt från två-, tre- upp till månghjulingar vars vikt utan last eller passagerare
understiger ca 100 kg och vilka helt eller delvis framdrivs av en eller flera elmotorer.

Mest bekant bland dessa fordon är el-cykeln eller pedelecen. Dessa fordon är dock begränsade till en
assistans på maximalt 250W märkeffekt, 25 km/h och krav på att drivningen är självständig upp till max 6
km/h och därutöver endast som understöd. I ett sammanhang med vardagscykling utgör el-cykeln vissa
viktiga fördelar i termer av förlängd aktionsradie och att cyklisten kan nå sitt mål utan att bli svettig.

Det förekommer även lastcyklar i pedelecutförande och i vissa europeiska länder förekommer så kallad
s-pedelec med högre effekt och högre tillåten högsta hastighet med assistans. Dessa fordon torde även
kunna importeras till Sverige, men det är något oklart vad som skulle krävas att lagligen framföra dem i
trafik.

De pedelec och s-pedelec som finns att tillgå på marknaden idag är dock bara ett skrap på ytan av vilken
potential lätta el-fordon har att ersätta korta till medellånga (upp till ca 50 km) transporter av människor och
gods. Under rådande lagstiftning är det visserligen teoretisk möjligt att registrera en mer kraftfullt elfordon,
men i praktiken mycket svårt och kostsamt.

Önskvärt vore därför en översyn av regelverk och registreringsrutiner för att där genomföra förändringar och
förenklingar av såväl krav på fordon som rutinerna för eventuell registrering.

Författare: Magnus Billberger

Tillbaka till starten

Motion 65: Utveckling av utbildningsprogram

Motion 65 har arbetats samman med motion 120 till motion 313

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att vi
snarast behöver utveckla utbildningsprogram för en mental omställning främst riktade till
politiker och beslutsfattare inom offentlig och privat sektor.

Bakgrund:
Alla fakta är tydliga och mängder av åtgärder skulle kunna sättas in omgående. Varför är vi då
så passiva inför den globala uppvärmningen? För att kunna styra bort från dagens ohållbara
utveckling behövs stora insatser på många olika områden men primärt krävs en förändring av
vårt beteende, för det är vår hjärna som har skapad den besvärliga situationen. Vi är vår hjärna.
Nu är det hög tid att sätta vår hjärna under lupp och öka vår kunskap om dess förmågor och
brister. Tack vare omfattande modern psykologisk och neuropsykologisk forskning vet idag
ganska mycket om basala mentala funktioner och vanliga tankefällor. Denna kunskap kan nu
användas i syfte att underlätta en mental omställning. Kunskapen visar varför klimatfrågan för
många inte upplevs som ett direkt hot, men kan även vägleda oss när frågan ska kommuniceras
mer effektivt och hur beslut ska utformas för att implementeras med framgång.
För mer information, se: Billy Larsson och Marta Cullberg Weston, Psykologtidningen 2013, nr 9.
–>Essä: Hur kan psykologisk kunskap bidra i klimatfrågan

Konkret förslag:
Tillsätt en arbetsgrupp som snarast utvecklar ett utbildningsprogram som utgår från modern
kunskap om hur vår hjärna fungerar när vi tolkar vår omvärld och ska fatta beslut . Programmet
bör innehålla följande delar:
1. Varför har vi så svårt att förstå klimatproblematiken?
2. Hur kan vi utforma en effektiv kommunikation i klimatfrågan?
3. Hur ska förslag till lösningar ”paketeras” för att vända utvecklingen?

Målgruppen för utbildningsprogrammet bör primärt omfatta politiker och beslutsfattare inom
offentlig och privat sektor. Delar av programmet kan även utformas som ett ”folkbildningspaket”
för skola och allmänheten. Arbetsgruppen bör ha tydliga kopplingar till bland annat
Naturvårdsverket, SMHI samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Förutom
representanter för dessa myndigheter bör gruppen omfatta expertis inom kognitiv
neurovetenskap, psykologi, beteendeekonomi, pedagogik och kommunikation.

Författare: Bo Franzén
Tillbaka till starten

Motion 66: Utbilda utbildarna om klimatfrågorna.

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda hur viktigt det är med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens lärare av alla kategorier för att de i sin tur ska kunna utbilda dagens och morgondagens medborgare.

Barn och ungdomar behöver kunskap och förståelse om jordens klimatförändringar för att kunna anpassa sig till, påverka och förändra sin egen och andras framtid.

Blivande lärare kan nu genomföra sin högskoleutbildning på tre och ett halvt till fyra och ett halvt år utan att ta en enda poäng i klimatförändringar (grundläggande naturvetenskap) eller i ämnesövergripande ämnen såsom hållbar utveckling. Det innebär att lärarna, trots att det finns relativt goda styrdokument som i hög grad bestämmer undervisningen i Sveriges skolor, inte är rustade för eller känner stor osäkerhet inför att undervisa i dessa viktiga ämnesområden.

För att dagens och morgondagens medborgare ska kunna fatta strategiska och långsiktigta beslut i vardagen grundade på vetenskap och fakta krävs att de redan i sin grundläggande utbildning får en kunskap och förståelse för vad vi vet om klimatförändringarna idag och vad vi kan förutsäga om framtiden.

Alla lärare bör i sin grundutbildning eller i sin fortbildning ha minst 7,5 högskolepoäng i klimatförändringarna (förutsättningar och möjligheter) och dess konsekvenser för civilsamhället lokalt och globalt. Det handlar om att utbilda mellan 230 000 till 300 000 lärare: förskolelärare, grundskolelärare, gymnasielärare (teoretiska, estetisk och praktiska ämnen), vuxenutbildningar (t.ex. kommunala vuxenutbildningar), folkhögskolelärare, Sfi (svenska för invandrare),YH- lärare (yrkeshögskola), högskole- och universitetslärare, lärare med utländsk utbildning som kompletterar med svensk lärarutbildning. Därför krävs att staten ger riktade bidrag till Skolverket för denna fortbildning av lärare (förslag: lärarlyft i klimatförändringar) och bidrag till högskolor och universitet (eventuellt även andra organsationer och föreningar) för att de ska kunna organisera och genomföra utbildningar på plats och på distans över hela Sverige.

Denna utbildningspolitiska reform skulle kunna ge nödvändiga kunskaper och på lång sikt ge ett klimatanpassat Sverige med minskade utsläpp av växthusgaser och med en befolkning bättre förberedd för de klimatförändringar som sker vare sig vi har kunskap och förståelse eller ej.

Detta är en motion som inte kan kvantifieras i CO2 utan är en motion som kommer att ge avkastning i form av minskat mänskligt lidande, viktiga ekologiska vinster och en snabbare omställning till ett hållbarare och klimatanpassat Sverige.

Författare: Anna Lundgren

Tillbaka till starten

Motion 67: Nya ägardirektiv till Vattenfall

Motion 67 har arbetats samman med motionerna 54 och 100 till motion 304

Vattenfall släpper ut mer CO2 än resten av Sverige sammantaget, 88 milj ton CO2 för 2013. Detta faktum i kombination med att Vattenfall ägs av svenska folket (via staten) gör detta till en ”no-brainer” när det gäller prioriterade åtgärder för att göra Sverige till ett föregångsland i klimatfrågan.

Dagens ägardirektiv har visat sig smärtsamt tandlösa; Vattenfall producerar fortfarande hälften av sin värme från kol och deras plan för minskning av utsläppen till 2020 ekar tomt. Vattenfall är inte i närheten av att nå ens de otillräckliga mål de själva satt upp. I sin investeringsplan för 2014-18 planerar man att lägga 22 Mdr på kol och endast 11 Mdr på vind. Detta innebär att Vattenfall går tvärs emot den globala trenden för nya energi-investeringar. Det krävs helt uppenbart nya, skärpta ägardirektiv för att göra Vattenfall och Sverige ledande i produktion av förnyelsebar energi.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att:

1. En statlig snabbutredning om vad som krävs för att möjliggöra en övergång till biobränslen i deras befintliga kolkraftverk fram till dess att de avvecklas och ersätts av annan förnyelsebar energi.

2.Vattenfall skall klimatkompensera genom Eco-era eller jämförbar tjänst för 100% (eller så mycket det går enligt tillgängligt utbud av tjänsten) av de utsläpp man orsakar. Eco-era tillämpar faktisk infångning av CO2 från atmosfären, dvs negativa utsläpp.

3. Alla nyinvesteringar inklusive eventuella förvärv ska ske i 100% förnyelsebara alternativ.

4. Förbud mot försäljning av kolkraftverken införs. Syftet är att säkerställa omställning och gradvis utfasning av dem.

Författare: Christian Gertzén.

Tillbaka till starten

Motion 68: Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi

Den mest klimatsmarta kilowatt-timmen är den som aldrig behöver produceras. Det slår
både vind och sol. Därför är det förstås oerhört viktigt att staten skapar incitament för att
spara energi. Detta är något både Sverige och EU som helhet har lyckats dåligt med hittills,
men där det finns många tekniska lösningar på marknaden för att leverera stora besparingar.
Ta t ex LED-lampor eller A+++ vitvaror. Och det finns en väl fungerande metod för att skapa
incitament som redan används i flera länder och som EU-kommissionen för fram som en
lämplig modell för hela EU; nämligen ”vita certifikat”. De innebär i korthet att elproducenten
åläggs att betala pengar för en viss andel av den energi de producerar. De betalar x kr/kWh
till den som kan påvisa en besparing i sin egen energianvändning. Metoden anses vara en av
de mest kostnadseffektiva styrmedel i de länder där den används och den sparade energin
ska man ha klart för sig innebär en betydligt större besparing i minskat produktionsbehov
eftersom det sker stora förluster i samband med transmission och distribution av el.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och
värmeproduktion med målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030
(2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita
certifikat).

Författare: Christian Gertzén

Tillbaka till starten

Motion 69: Kunskap ger makt att förändra

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda hur viktigt
det är med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens beslutfattare i privat
och offentlig verksamhet, för att de i sin tur ska kunna fatta beslut som är anpassade till den
verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC.

För att dagens och morgondagens beslutsfattare inom näringsliv och offentliga verksamheter
ska kunna fatta strategiska och långsiktigta beslut grundade på vetenskap och fakta krävs att de
i sin utbildning fått en kunskap och förståelse för vad vi vet om klimatförändringarna idag och
vad vi kan förutsäga om framtiden.

De flesta av dagens högskole- och universitetsutbildningar borde därför ge en grundläggande
obligatorisk utbildning om klimatförändringarna och dess konsekvenser eftersom en stor del av
studenterna kommer att återfinnas på strategiska platser i samhällets offentliga förvaltningar
och i det privata näringslivet. Ekonomer, statsvetare, samhällsvetare, naturvetare (t.ex.
biologer, genetiker och läkare), ingenjörer, programmerare, arkitekter) behöver alla kunskap
om vad klimatförändringar innebär och hur dessa förändringar kommer att påverka framtida
yrkesverksamhet och privatliv. Utbildningarna bör innehålla minst 7,5 högskolepoäng i
klimatförändringar och dess konsekvenser för civilsamhället lokalt och globalt.

Denna utbildningspolitiska reform skulle kunna ge Sverige en nödvändig kunskap och på lång
sikt klimatanpassa näringsliv och offentlig förvaltning – därmed minskade utsläpp och ett
Sverige bättre förberett för de klimatförändringar som sker vare sig vi har kunskap och
förståelse eller ej.

Detta är en motion som inte kan kvantifieras i CO2 utan är en motion som kommer att ge
avkastning i form av minskat mänskligt lidande, viktiga ekologiska vinster och en snabbare
omställning till ett hållbarare och klimatanpassat Sverige.

Författare: Anna Lundgren

Tillbaka till starten

Motion 70: Bejaka småskalig, grön energiproduktion

Denna motion är sammanslagen med motionerna 46 & 96 för att bilda motion 320

Det har de senaste 10 åren pågått en revolution inom solcells-teknologin som inneburit att
solceller blivit effektivare men framförallt betydligt billigare. Och den utvecklingen ser ut att
fortsätta vilket gör att vi i Sverige har möjlighet att producera en betydande mängd el från
solen idag. Men här är Sverige ett u-land, nästan sämst i EU vilket inte beror på något annat
än dålig politik. I Tyskland installerades under 2012 7 gånger mer solel per dag än vi gjorde i
Sverige på hela året! Och solinstrålningen i Sverige är nästan lika hög. Men om man som villa-
eller radhusägare idag installerar solceller så får man inte lika mycket betalt för den el man
levererar ut på nätet som den man köper av elbolaget. Och eftersom sol-elen genereras som
mest när man som privatperson behöver den som minst så innebär dagens system att den
klimatmedvetne radhusägaren i praktiken levererar billig el till elintensiv industri och ökar
vinsterna för elbolagen. Detta är lika orimligt som enkelt att åtgärda.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
årsvis nettodebitering ska införas! Detta system innebär helt enkelt att radhusägaren i
exemplet får lov att kvitta den el han/hon producerar själv mot den el som han/hon köper av
elbolaget. Nettodebitering har bevisat god effekt där det införts, exempelvis Danmark,
Holland och Belgien.

Författare: Christian Gertzén.

Tillbaka till starten

Motion 71: Inför energideklaration för transporter

Jag vill att klimatriksdagen till Sveriges folkvalda och andra berörda
ska framföra vikten av att det införs energideklarationer för
transporter.

Många transportslag bär inte sina klimatkostnader. En viktig
konsumentupplysning vore därför att låta olika transportslag redovisa
sin energiförbrukning och sin klimatpåverkan. En energideklaration för
flyget vore en lämplig start. Ett alternativ kan vara att förse
flygreklam med varningstext (jämför alkoholreklam), t ex ”Flygresor
påverkar klimatet negativt”.

Författare: Björn Petersen

Tillbaka till starten

Motion 72: Kilometerskatt för all lastbilstrafik på svenska vägar

Och att den ska gälla oavsett om fordonet har utländsk registrering. Det har länge talats om
behovet av en km-skatt för lastbilar. Det finns ingen anledning att vänta då vi ser att
godstransporter på väg fortsätter att öka med ca 4-5% per år trots att personbilstrafiken varit
relativt konstant de senaste 5 åren.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att införa
en km-skatt för all lastbilstrafik som går på svenska vägar.

Författare: Christian Gertzén

Tillbaka till starten

Motion 73: Spara massor med energi genom att bygga smart

Sverige har idag en byggnadsnorm för nyproduktion på 90 kWh/m2 och år eller ännu mer om det är i norra Sverige. Detta är i praktiken ett icke-mål då nybyggnation idag sker spontant på betydligt lägre nivåer. Det är t o m så att seriösa aktörer på svensk byggmarknad aktivt bett regeringen att skärpa normen eftersom de har både teknik och kunnande att leverera betydligt mer energieffektiva lösningar. Det kommer dock inte att ske i den takt som krävs utan lagstiftning eftersom det är något dyrare. Sverige är ett nordligt land med kallt klimat och det finns en väsentlig mängd energi att spara i vårt fastighetsbestånd.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att byggnormen i Sverige ska skärpas stegvis och transparent med ett uttalat mål om passivhusstandard i all nyproduktion år 2020. Det skulle ligga i linje med EU-direktiven om ”nära noll energihus”. Dessutom ska regeringens införda förbud mot kommunala initiativ som vill gå före på detta område rivas upp. Positiva lokala initiativ ska uppmuntras, inte förbjudas!

Författare: Christian Gertzén

Tillbaka till starten

Motion 74: Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva

Motion 74 har arbetats samman med motionerna 122 och 151 till motion 306

Idag kan man flyga tor Spanien för 1000 kr. Motsvarande resa med tåg ligger på ca 5-6000 kr.
Det krävs en stor portion idealism och en god ekonomi för att en familj på fyra personer ska
välja tåget istället för flyget på den semesterresan… Och detta är inget annat än resultatet av
en oansvarig politik. Flyget måste bära sina kostnader på samma sätt som övriga
transportmedel men i praktiken är flyget kraftigt subventionerat (ja, flygbiljetten är idag
befriad från moms). Det är tyvärr en avancerad övning att få till stånd internationella
skattesatser för flyget men det hindrar oss inte att införa rimliga skattesatser på svenskt
inrikesflyg.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att: allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, dvs direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Flyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs. Flygbränsle stegvis åläggs samma beskattning som fordonsbränsle med påbörjad skatt snarast möjligt. Intäkterna från moms och bränsleskatt ska öronmärkas till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur.

Författare: Christian Gertzén

Tillbaka till starten

Motion 75: Svenska folket har rätt till etiska, klimatvänliga pensioner

Motion 75 har arbetats samman med motionerna 171, 180 och 183 till motion 303

De svenska AP-fonderna förvaltar tillsammans drygt 900 miljarder kr, helt enkelt en enorm
summa pengar. Många människor har varken tid, kunskap eller intresse i att själva aktivt
förvalta sina pensionsbesparingar. Däremot borde alla ha rätt till att kunna få en etisk och
klimatvänlig placering av sina pengar vilket inte alls är möjligt idag! AP-fonderna placerar i
allt ifrån vapen till oljebolag samt i bolag som i praktiken tillåter slavarbete via sina
underleverantörer. Med tanke på de enorma kapital som AP-fonderna förfogar över har de
också en stor möjlighet att påverka inriktningen för samhället som helhet. Kraften i hur
investeringar görs eller inte görs visade sig vara en avgörande faktor för att kunna fälla
Apartheid-regimen i Sydafrika för drygt 20 år sedan och det har definitivt potentialen att
snabba på omställningen till ett fossilfritt samhälle.
AP-fonderna har enligt rådande lagstiftning bara ett övergripande mål och det är att ”skapa
en hög avkastning till låg risk”. Denna målformulering har riksdagen makt att föreslå
ändringar i och det är inte mer än rimligt att åtminstone 7:nde AP-fonden (där alla som inte
gör ett aktivt val för sin premiepension hamnar) skulle få ändrad målformulering.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
Riksdagen snarast men senast under kommande mandatperiod bör säkerställa att 7:nde APfondens
övergripande mål ändras. Det nya målet bör formuleras ”att verka för
inflationsskydd av sparkapitalet och ta ansvar för att samtliga investeringar är etiska och
fossilfria. Det innebär att placeringar i bolag med hel eller del av sin omsättning från vapen,
pornografi eller fossil energiproduktion ej accepteras. Vidare att investeringarna givet dessa
förutsättningar sker med lägsta möjliga risk.”
Författare: Christian Gertzén.

Tillbaka till starten

Motion 76: Utveckla infrastrukturen för elbilar

I Sverige står transportsektorn för nästan en fjärdedel av den totala energikonsumtionen och
93% av den sektorn utgörs av fossil energi. Genom att helhjärtat stödja en snabb
introduktion av eldrift i nya bilar kan resan mot en fossilfri fordonsflotta ta ett stort kliv i rätt
riktning. Det finns redan idag elbilar som är konkurrenskraftiga, i synnerhet hybrider och
elbilar som används för pendlingsresor. Det som däremot saknas är en utbyggd infrastruktur
för laddning i hemmet. För alla som bor i flerfamiljshus saknas möjlighet till att ladda bilen
över natten vilket i praktiken gör elbils-ägande omöjligt. Vi utestänger alltså ca 60% av de
svenska hushållen från att kunna välja elbilen som transportlösning.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
regeringen skall införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att
möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och
privata fastighetsägare.

Författare: Christian Gertzén.

Tillbaka till starten

Motion 77: Rädda klimatet billigt och rättvist

Jag vill att klimatriksdagen arbetar hårt på att få våra folkvalda och andra berörda att övertyga regeringen att satsa all diplomatisk kraft för att förmå FN och världens länder att ställa sig bakom en hållbar klimatutveckling med en rättvis fördelning av kostnaderna och få dem att förstå att notan blir lägre ju snabbare klimatanpassningen startar. Att skapa en värld som bygger på uthålligt användande av jordens resurser och en rättvis fördelning är en utmaning för oss alla. Det gäller att vårda vår planet så att våra barn och barnbarn har en hållbar värld att leva i. Vi måste ändra vårt tänkande på utveckling och välstånd och vända om från en fossildriven ekonomi till en hållbar ekonomi.

IPCC-rapporterna visar att förändringarna i klimatet redan idag orsakar skador på mänsklig verksamhet samt identifierar ett antal risker som:

– brist på vatten

– minskad matproduktion med matosäkerhet som följd speciellt för människor som lever i
fattigdom

– högre havsnivåer med dödliga risker för människor i lågt liggande kustområden

– och höjda risker för mänsklig ohälsa där särskilt vattenburna sjukdomar väntas öka.

Riskerna som identifieras i IPPC rapporterna är mer omedelbara än vad forskarna tidigare kommit fram till. Ökande utsläpp, negativa för klimatet, kräver omdelbara åtgärder och en rättvis fördelning av de nödvändiga utsläppsminskningarna är enförutsättning! Kostnaderna för att minska de nödvändiga utsläppen till en nivå som kan hålla tvågradersmålet har tydliggjorts. Om världens länder kommer överens och startar genast är kostnaderna mycket små. Om vi inte sätter igång kommer vi i en nära framtid tvingas till att använda största delen av våra resurser till klimatanpassning och för att reparera skadorna av naturkatastrofer på infrastruktur och samhällsfunktioner.
De kostnader som faktiskt uppstår – åtminstone på kort sikt – kan inte bäras på samma vis av alla länder. De rikare länderna – dit hör även Sverige – är de som släpper ut merparten av växthusgaser som orsakar klimatförändringarna, medan fattigare länder i många fall fortfarande ligger under de utsläppsnivåer som är globalt hållbara. Det krävs alltså att de rikare länderna bär en större del av kostnaderna för att minska utsläppen och tar ansvar för detta.

Författare: Hans-Erik Karlsson

Tillbaka till starten

Motion 78: EU’s klimatmål

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att:

1) Sverige ska verka för att EU ska ha ambitiösa klimatmål.

2) Sverige ska verka för att EU får mål för 2030 om
a)   att minska utsläppen av växthusgaser i EU med minst 50 % jämfört med 1990
b)   att minst 40 % av energianvändningen i EU ska täckas av förnybar energi
c)   minst 40 % lägre energianvändning i EU

3) Sverige ska verka för att varje EU-land får ett mål om att en viss andel av dess energianvändning ska täckas av förnybar energi 2030.
EU driver en i internationell jämförelse ambitiös klimatpolitik även om den ändå är otillräcklig. EU har för 2020 målen:

20 % lägre utsläpp av växthusgaser än 1990
20 % förnybar energi
20 % lägre energianvändning

Varje EU-land ska 2020 ha en viss andel förnybar energi som beror på landets förutsättningar. Målet för växthusgaser kan förmodligen nås medan andelen förnybar energi och särskilt målet om lägre energianvändning kan vara mycket svåra att nå. EU:s framtida klimatpolitik är viktig både för själva unionens klimatpåverkan och som en utgångspunkt för de globala klimatförhandlingarna.

EU-kommissionen har föreslagit att utsläppen av växthusgaser i EU ska minska med 40 % till 2030 jämfört med 1990 och att 27 % av energianvändningen i EU ska täckas av förnybar energi 2030. Kommissionen föreslår att det inte ska finnas något mål om en viss andel förnybar energi för varje land. Kommissionen föreslår också att ett eventuellt nytt mål om energieffektivisering (lägre energianvändning) ska utredas. EU-parlamentet har föreslagit att 30 % av energianvändningen i EU ska täckas av förnybar energi 2030, att varje EU-land då ska ha en viss andel förnybar energi och att energianvändningen då ska vara 40 % lägre. Den svenska regeringen har hittills inte verkat för ambitiösare klimatmål än de som EU-kommissionen föreslagit, vilket några andra EU-länder har gjort.

Tydliga mål för utvecklingen gör att fler vågar satsa på lösningar som minskar energianvändningen och utsläppen av växthusgaser samt ökar användningen av förnybar energi. Målen om förnybar energi och lägre energianvändning gör det tydligare vilka typer av investeringar som företag ska satsa på. Om det bara finns ett utsläppsmål är det troligt att EU bara kommer att använda sig av utsläppsrätter för att minska klimatpåverkan, vilket har fungerat dåligt hittills. Åtgärder för att sträva efter det nuvarande målet om mer förnybar energi har däremot ökat användningen av förnybar energi i många EU-länder och ett mål för förnybar energi behövs för att den utvecklingen ska fortsätta.

Utsläppsrätter främjar i första hand de åtgärder som är billigast på kort sikt medan investeringar i förnybar energi och energieffektiviseringar skapar lösningar som bidrar till att utsläppen ska kunna minska så mycket som krävs på lång sikt.

Författare: Dag Henning

Tillbaka till starten

Motion 79: Sveriges klimatmål

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att:

1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a)   att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990
b)   att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi
c)   minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona

2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.

3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.

4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.

Politiskt beslutade mål pekar ut riktningen och visar vad som sannolikt kommer att få fördelaktiga villkor och vad som förmodligen drabbas av högre kostnader. Den som investerar i t ex förnybar energi vill i första hand ha förutsägbara förhållanden som gör det lättare att bedöma framtida intäkter och lönsamhet. Långsiktiga mål ökar tryggheten i att satsa på lösningar som minskar klimatpåverkan.

Sverige har målen för 2020:
40 % lägre utsläpp av växthusgaser än 1990
50 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
20 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona

Målet om växthusgaser (bl a koldioxid) gäller för utsläpp som inte ingår i EU:s system med utsläppsrätter, främst trafiken. En tredjedel av minskningen får uppnås genom åtgärder i andra länder. Det behövs mer långsiktiga mål som anger inriktningen för nästa årtionde och påskyndar omställningen till ett samhälle med låg klimatpåverkan. Det är oklart vilka mål EU kommer att ha och Sverige bör ha ambitiösa klimatmål oavsett vilka mål EU har.

Ett mål om växthusgasutsläpp bör omfatta alla utsläpp av växthusgaser inom Sverige och inga utsläpp utanför Sverige. Även de utsläpp som ingår i systemet med utsläppsrätter bör räknas in i målet. Utsläppsminskningar i andra länder ska inte räknas in även om de skett med hjälp av pengar från Sverige. Det finns förslag om att skogens upptag av koldioxid från luften ska tillgodoräknas när växthusgasutsläppen beräknas. Men målens syfte bör inte vara att med hjälp av räkneövningar slippa göra förändringar utan målen ska främja att vi genomför de stora åtgärder som behövs för att ställa om samhället till låg klimatpåverkan.

Författare: Dag Henning

Tillbaka till starten

Motion 80: Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att:

1) En hög koldioxidskatt bör finnas på all användning av fossila bränslen.

2) Koldioxidskatten på fossila bränslen som används till olika ändamål bör öka på ett stabilt och förutsägbart sätt.

3) Kostnaden för att släppa ut koldioxid som har utsläppsrätter ska vara lika stor som för andra koldioxidutsläpp.

4) Flygningar ska belastas med en koldioxidkostnad som motsvarar deras klimatpåverkan.

5) Sverige ska verka för att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar kraftigt i hela EU.

6) Sverige ska inte sälja eventuella framtida överskott av utsläppsrätter.

FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport säger bl a att det behövs starkare styrmedel som påverkar konsumtionsvanor, teknikval och investeringar på sådana sätt att det minskar utsläppen av gaser som förstärker växthuseffekten och orsakar klimatförändringar. Styrmedel kan göra det dyrt att släppa ut växthusgaser (t ex koldioxid) och därmed göra det mer lönsamt att välja tekniker som ger låga eller inga utsläpp. Skatter och avgifter höjer priser och kan bl a minska användningen av fossila bränslen genom att företag och individer istället t ex genomför energieffektiviseringar och går över till förnybar energi. Inom hela EU måste företag nu ha utsläppsrätter för att få släppa ut koldioxid från el- och fjärrvärmeproduktion, tung industri och flygtransporter. Mängden utsläppsrätter är begränsad för att minska koldioxidutsläppen i EU. Men lågkonjunkturen har minskat industriproduktionen och därmed koldioxidutsläppen vilket har sänkt efterfrågan och därmed priset på utsläppsrätter kraftigt. Därför har utsläppsrätterna nu mycket liten påverkan på koldioxidutsläppen.

I Sverige finns nu energiskatt och koldioxidskatt på fossila bränslen. Men alla koldioxidutsläpp har inte lika hög skatt fast de påverkar klimatet lika mycket. Beskattningen av fossila bränslen beror på vad bränslet används till. Skatten är lägre för bl a industrier samt jord- och skogsbruk. Flygbränsle är t ex befriat från koldioxidskatt. Koldioxidskatten är också lägre för de utsläpp som har utsläppsrätter. Kostnaden för att släppa ut koldioxid bör vara densamma oavsett vad bränslet används till. En hög koldioxidkostnad stimulerar utvecklingen av klimatvänliga lösningar som kommer att efterfrågas i hela världen och kan skapa arbetstillfällen i Sverige. En sådan kraftfull klimatpolitik öppnar möjligheterna för nya företag att växa i Sverige. Investerare vill i första hand ha förutsägbara förhållanden. En långsiktigt bestämd ökning av koldioxidskatten ger en tydlig signal om vilka investeringar som kommer att löna sig.

Men eftersom kostnaden för vissa koldioxidutsläpp nu är mycket låg kan en plötslig höjning av koldioxidskatten få alltför stora konsekvenser för en del användare av fossila bränslen, t ex stora industrier. Kostnaden för att släppa ut koldioxid bör därför bli hög och lika för all användning av fossila bränslen först efter ett antal år. Till dess bör kostnaden stadigt öka från nuvarande nivå. De som använder fossila bränslen hinner då gå över till andra energikällor. Övergångstiden kan vara längst för fossilbränsleanvändning där de kortsiktiga alternativen kan ha större klimatpåverkan (t ex elproduktion i kraftvärmeverk) och där ett införande av fossilfria lösningar är extra komplicerade (t ex vissa industriprocesser). För koldioxidutsläpp som måste ha utsläppsrätter kan kostnaderna för utsläppsrätterna dras av från koldioxidskatten. Kostnaden för utsläpp av sådan koldioxid blir då lika stor som för andra koldioxidutsläpp. Avtal med andra länder kan anses förbjuda skatt på flygbränsle men Sverige bör snarast aktivt verka för att sådana hinder undanröjs. Till det har skett kan flyget beskattas genom t ex en skatt på starter och landningar som kan bero på flygningarnas längd.

Sverige bör verka för att kostnaden för koldioxidsläpp ska vara hög inom hela EU, t ex genom att systemet med utsläppsrätter fortsätter med ett kraftigt och stadigt minskande antal utsläppsrätter under 2020-talet. Hög koldioxidskatt i Sverige kan leda till att färre utsläppsrätter behövs i Sverige. Sverige sålde förra året ett överskott av utsläppsrätter. Hade Sverige inte sålt utsläppsrätterna hade motsvarande koldioxidutsläpp undvikits. Det får inte upprepas.

Författare: Dag Henning

Tillbaka till starten

Motion 81: Ny alternativ energirapport

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att
Energimyndigheten får ett nytt uppdrag att tillsammans med Globala energisystem från Uppsala Universitet
ta fram en (alternativ) energirapport i stället för World Energy Outlook som OECD:s energiorgan IEA
publicerar.
World Energy Outlook (WEO) är en skrift som utkommer en gång per år och egentligen aldrig har kommit
med rätt prognos om framtiden, den är snarare en politisk skrift för tillväxt. WEO är en rapport som inte
kritiskt granskats av några oberoende energiforskare eller organisationer innan publicering. Nya analyser
finns nu som har kommit fram till att vi passerande Peak Oil 2005 och vi glider in i en situation med brist på
råolja. Energimyndigheten ska även utreda vilka alternativa energikällor som finns och i vilka mängder som
kan tas fram på ett långsiktigt hållbart sätt utan belastning på miljön.
Mänskligheten använder i dag ca 24% av all biomassa för eget bruk och vi kan inte öka detta mycket om vi
inte ska inkräkta för mycket på andra arters livsbetingelser.
Denna nya alternativa prognos ska sedan användas för alla berörda verk och myndigheter så att dessa kan
ta rätt investeringsbeslut.

Källor:
Global Oil Risks in the Early 21st Century, Dean Fantazzini et al.
Oil and the world economy: some possible futures; Michael Kumhof et al.
Giant Oil Fields – The Highway to Oil; Fredrik Robelius

Författare: Bengt Randers & Martin Saar

Tillbaka till starten

Motion 82: Utreda fördelarna med ett utträde ur EU

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att utreda ett
utträde ur Europeiska Unionen med vikt på utträdets positiva effekt på reduktionen av CO2-utsläppen.

Europeiska Unionen (EU) är ett projekt skapat för att underlätta handel och sänka kostnaderna för varor och tjänster. Detta leder till en ökad konsumtion av varor och tjänster. Denna ökning påverkar vår miljö och utarmar våra resurser. Detta gäller även det nya avtalet mellan EU och USA. Med tanke på Peak Oil och en kommande brist på energi då främst olja och krympande naturresurser, så kommer samhället att deglobaliseras och i stället relokaliseras. Tyngdpunkten kommer därför i framtiden att ligga på småskalighet och lokal styrning, vilket inte EU har som sitt mål utan snarare motarbetar.

Källor:
”The Limits to Growth” Club of Rome
”Why Your World Is About To Get A Whole Lot Smaller” Jeff Rubin

Författare: Bengt Randers & Martin Saar

Tillbaka till starten

Motion 83: Avskaffa avdragsrätten för lån

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att
avdragsrätten för lån avskaffas och att mindre lån ska vara återbetalda på max 10 år. Fastighetslån ska
amorteras av på 30 år.

Vi står inför stora utmaningar som beror på vår konsumtion, och lån är en sak som driver detta. All
konsumtion påverkar vår miljö från resor till produkter och detta utarmar våra resurser och ger föroreningar
av olika slag. Dessutom är lån ett sätt att tidigarelägga konsumtionen och när ekonomin inte längre växer så
kommer alla som sitter på stora lån att få problem och därför behövs amorteringstakten öka.

Källor:
Rostow:s fem tillväxtsteg och The Club of Rome; ”The Limits to Growth”

Författare: Bengt Randers & Martin Saar

Tillbaka till starten

Motion 84: Ersätt det skuldbaserade penningsystemet

Motion 84 har arbetats samman med motionerna 9 och 116 till motion 301

Ekonomisk tillväxt genom ständigt mer flytande bränsle som olja och fossilt kol har varit en del av vårt dagliga liv över 150 år. Evig tillväxt i en ändlig värld är inte längre möjligt och en orsak är att vårt penningsystem är skuld-baserat då privata företag tillför nya pengar genom skulder. Då vi nu har passerat Peak Oil så kan tillväxt inte längre fortgå och kriserna kommer att förvärras och påfrestningarna på miljön kommer att med fruktlösa försök att öka tillväxten. Därför måste makten att skapa pengar lyda under demokratisk kontroll och vara fri-kopplad från resursanvändningen.

Källor:
”Dangerous exponentials a radical take on the future”; Tim Morgan
”Perfect storm energy, finance and the end of growth”; Tim Morgan
”De-growth is not enough”; Ted Trainer
”Modernising Money: Why Our Monetary System is Broken, and How We Fix It”; Andrew Jackson & Ben Dyson

Författare: Marin Saar & Bengt Randers

Tillbaka till starten

Motion 85: Direktiv för att förlänga produkters livslängd

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att direktiv
utgår för att alla nya produkter från hus till en brödrost ska utformas med tanke på lång livslängd och att
dess livslängd kan förlängas med hjälp av underhåll och service.

För att minska konsumtionen och vår påverkan på miljön och minska användningen av jungfruliga resurser
till ett minimum så behöver alla produkters livscykel förlängas så mycket som möjligt. Det är då viktigt att
produkter är gjorda så att dessa på ett enkelt sett kan underhållas och renoveras och sedan till slut
återvinnas till 100 %. Det kommer även att behövas fler personer som är duktiga på att laga och underhålla
produkterna.

Källor:
The Restart Project i England
Japan under Edo perioden.

Författare: Bengt Randers & Martin Saar

Tillbaka till starten

Motion 86: Bevara och sprid äldre kunskaper

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att landets
museer och sällskap som håller liv i äldre kunskap får i uppgift att gå igenom alla olika gamla kunskaper och
dokumentera dessa och lära ut detta.

I syfte att bevara gammal teknik och kunskap som kan hjälpa oss i när vi inte har dagens komplexa system.
Ska vi ha ett så litet fotavtryck som möjligt så måste vi leva inom våra energiramar och inte belasta miljön.
Och för att kunna göra det så måste vi troligtvis ha tillgång till äldre teknik och kunskap.
Exempel på sådant är konsten att använda räknesticka, fartygsbyggande i trä, enklare former av motorer,
läkemedel från växtriket, med mera. Listan kommer att bli lång då vi tar många saker för givet. Om vi ska
leva på ett hållbart sätt så är det i princip på den energi som solen ger under ett år.

Källor:
Low-Tech Magazine
Green Wizardry; John Michael Greer

Författare: Bengt Randers & Martin Saar

Tillbaka till starten

Motion 87: Höjt grundavdrag och medborgarlön

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att grundavdraget innan skatt bör höjas till europeisk nivå och att alla bör garanteras en minsta medborgarlön.
Sverige har ett skattesystem som gör arbete dyrt och därigenom missgynnar arbetsintensiv verksamhet, vilket ökar energiförbrukning med följande högre växthusgasutsläpp. Arbetskraftskostnaden blir högre än i Europa, trots lägre löner här. Företagen måste i större utsträckning göra inköp utifrån och flytta verksamhet utomlands. Systemet är mycket orättvist mot dem med små företag och låga inkomster. Hela 60 procent av skatterna är på arbete, ungefär hälften var på inkomstskatter och arbetsgivaravgifter, medan 30 procent kommer från konsumtionsskatter och tio procent från skatt på kapital. En tredjedel av de 20 största företagen betalar inte skatt. Den är bortdribblad till skattesmitarländer. Det ger en orättvis konkurrensfördel mot små företag som betalar full skatt här och står för stor del av sysselsättningen. Det sociala skyddsnätet skyddar dem med småföretag dåligt och de måste avveckla det om de nödgas begära socialbidrag. Det är inte sant att de som har höga löner har hög skatt. Det är först på inkomster över 35.000 kronor i månaden man betalar en statlig inkomstskatt på 20 procent, och 25 procent på inkomster över 50.000 kronor. Annars betalar alla samma proportionella skatt, kommunalskatten. Från inkomster på styvt femtonhundra i månaden måste man betala skatt. I många europeiska länder får man tjäna sexfalt mer utan skatt, därför att grundavdraget är högre.

Jobbskatteavdrag och RUT- och Rotavdrag kostar hundratalet miljarder. En subvention av dem som har det bättre ställt på de lågavlönades bekostnad. Förmögenhets- och fastighetsskatt har slopats. Tillsammans med ränteavdragen, som blåser upp en bostadsbubbla, fördelar det om pengar från fattiga till mer välbeställda. Klimatutsläppen blir högre med ökade skillnader i disponibla medel. De med överinkomster ägnar sig i större utsträckning åt ostentativ konsumtion som flygresor, stora villor och bränsleslukande bilar. Bristerna i det sociala skyddsnäten och skattesystemet är en orsak till att arbetslösheten förblir hög och att vi har få småföretag jämfört med Europa. Nu har vi styvt 400.000 arbetslösa. Vore arbetslösheten två procent, som var normalt till 90-talet, skulle de arbetslösa vara 300.000 färre. Då vore behovet av understöd mindre och skatteinkomsterna högre. Minskade inkomstskatter och höjt grundavdrag skulle minska miljöbelastningen genom att göra arbete relativt billigare. I samma riktning skulle möjligheten till kortare arbetstider och att kunna leva på lägre inkomst. Nyföretagande skulle öka. Med något slag av medborgarlön kan effekten stärkas. Kanske en dragningsrätt från ett samhällskonto om man inte når garanterad minsta inkomst vilket clearas när man ser årsresultatet.
En sådan garantilön kunde också ersätta andra bidrag. För vård av barn, studier, sjukdom, arbetslöshet och pensioner. Något socialbidragssystem skulle inte behövas. Det skulle bespara mycket byråkratiskt arbete. Frågan är om inte alla dagens kostnader skulle räcka för att betala den.
Författare: Hans Sternlycke

Tillbaka till starten

Motion 88: Klimatskatt på varor

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att en skatt relaterad till en varas klimatpåverkan bör införas för varor med stor klimatpåverkan.

Skatter och avgifter gör icke önskvärda varor dyrare och minskar därmed deras användning. En skatt skulle kunna användas för att minska förbrukningen av vissa varor med stor klimatpåverkan.

En klimatskatt på varor bör därför införas. Skattens storlek för en vara bör bero på klimatpåverkan av tillverkningen av varan. Skatten bör först införas för de varor som har störst klimatpåverkan (t ex nötkött) och för sådana där det är lättast att beräkna klimatpåverkan. Skatten bör, för enkelhets skull, först införas på varugrupper där klimatpåverkan inte varierar så mycket mellan olika enskilda varor beroende på t ex tillverkningsmetoder utan där alla varor av samma typ kan belastas med lika stor klimatskatt. Skatten kan för en varugrupp tas ut i det led som är mest lämpligt från tillverkare till slutkonsument. Skatten kan börja på en låg nivå och sedan öka på ett förutbestämt sätt så att både producenter och konsumenter kan anpassa sitt agerande.

För importerade varor kan även klimatpåverkan av utrikes transporter av varan påverka skattens storlek. Om fossila bränslen beskattas genom koldioxidskatt bör däremot inte inhemsk användning av fossila bränslen för tillverkning eller transport av varan räknas in i klimatpåverkan som beaktas för klimatskatten på varor.

Författare: Dag Henning

Tillbaka till starten

Motion 89: Offentliga medel ska minska klimatpåverkan

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att:

1) Offentliga organ ska välja lösningar för sin verksamhet som innebär låg klimatpåverkan

2) Offentligt ägda bolag ska prioritera åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan framför
åtgärder som ger större avkastning till ägaren.

3) AP-fonderna ska kontinuerligt minska sitt innehav av aktier i företag som orsakar stora
utsläpp av växthusgaser och öka innehavet i företag med låga växthusgasutsläpp.

Våra gemensamma tillgångar bör användas till att uppnå en så låg klimatpåverkan som möjligt. Staten, kommuner, landsting och regioner har stor verksamhet som också påverkar klimatet. Dessa offentliga organ köper också många varor och tjänster, normalt genom offentlig upphandling. Både genom upphandlingarna och hur de i övrigt bedriver sin verksamhet kan de bidra till minskad klimatpåverkan. Det sker redan i många fall men klimataspekten bör väga tyngre vid valet mellan olika lösningar.

Ägare av privata företag vill ofta ha stor och snabb avkastning på det kapital de har investerat. Privata företag prioriterar därför normalt investeringar som är lönsamma på mycket kort sikt. Många åtgärder som minskar klimatpåverkan är lönsamma redan idag och andra investeringar kan bli fördelaktiga med hjälp av t ex högre kostnader för att släppa ut koldioxid. Men omställningen till ett samhälle med mycket lägre klimatpåverkan kräver stora investeringar i t ex järnvägar. Många investeringar som behövs för att nå ett klimatmässigt hållbart samhälle torde vara samhällsekonomiskt lönsamma men de har oftast mycket lång återbetalningstid. Privata aktörer finner det därför inte lönsamt att hejda klimatförändringarna. Därför måste staten, kommuner, landsting och regioner stå för många av de nödvändiga investeringarna som vi på lång sikt kommer att ha stor nytta av.

Många offentligt ägda bolag har idag huvudsyftet att ge avkastning till ägaren, t ex staten eller en kommun. Även offentligt ägda bolag bör medverka till en hållbar utveckling och liten klimatpåverkan. Staten är också en stor företagsägare genom de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna). Om AP-fonderna ökar sitt ägande i företag med låga utsläpp av växthusgaser (främst koldioxid) gynnas de företagen och de framtida pensionerna tryggas eftersom företag med liten klimatpåverkan bör bli mest lönsamma på sikt.

Författare: Dag Henning
Tillbaka till starten

Motion 90: Nollvison att resor inom tätorten sker med egen bil

Vi vill att Klimatriksdagen 2014 ska framföra till Sveriges folkvalda att verka för att individen av egen fri
vilja i 100% av fallen ska välja andra sätt att resa inom tätorten än med privatägda bilar.

På Naturvårdsverkets hemsida står följande ”Var tredje bilresa är kortare än 2 kilometer. Nästan hälften av arbetsresorna med bil är kortare än 5 kilometer.”(Referens: Konsumtionens klimatpåverkan) Hållbar mobilitet Skåne visar på att ”De korta bilresorna är värst för miljön och står för 26 procent av avgasutsläppen, men bara för 3 procent av körsträckan.” (Referens) De tre första kilometrarna av en bilresa är avgasutsläppen 50-60 gånger högre då katalysatorn inte fungerar förrän motorn har blivit varm. (Referens)

Vårt förslag är att målsättningen ska vara att samtliga större tätorter i Sverige ska vara bilfria år 2020.
Detta ska åstadkommas genom att resenären ska bli erbjuden bättre alternativ till att göra sina resor
med sin privatägda bil, och istället välja dessa. Exempel på åtgärder kan vara:
– Billig/gratis kollektivtrafik med bättre service i antalet avgångar och tillgänglighet (tex buss,
spårtaxi eller förarlösa eldrivna bilar)
– Främjande av cykelanvändande
– Trängselskatter och bilfri innerstad
– Garage i ytterkanterna av tätorten med eldriven kollektiv transport in till city (tex spårtaxi eller
förarlösa eldrivna bilar) och/eller lånecyklar som ingår i parkeringsavgiften
-Mer…?

Författare: Naturskyddsföreningen i Linköping

Tillbaka till starten

Motion 91: Energitrappa i svensk lagstiftning

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan).

Avsikten är att kraftfullt minska energiåtgången samt tydligt styra energiåtgången mot förnyelsebara energislag. Inom avfallssektorn finns en motsvarande avfallstrappa (även kallad avfallshierarki) som styr hantering av materiella resurser mot minskat behov, återanvändning och återvinning. Annan bortskaffning och deponi ska undvikas. Denna definieras i EU:s avfallsdirektiv och är införd i svensk lagstiftning med gott resultat. Svensk avfallshanteringen är idag betydligt mer resurseffektiv än för 20 år sedan.
Det är vanligt att man associerar källsortering till att värna om miljön. Detta är en uppfattning som borde utvidgas till att omfatta fler områden!
Syftet med en energitrappa/energihierarki skulle vara att styra in energiförbrukningen i landet mot bästa möjliga val ur klimatsynpunkt. Den skulle förtydliga och ligga till grund för nationella, regionala och lokala energiplaner och strategier. Den bör förtydligas i svensk lagstiftning. Trappan skulle grovt sett kunna se ut på nedanstående sätt, där nr. 1 har högst prioritet och nr. 3 har lägst prioritet.:

1. Minska behovet/användningen av energi
2. Använd förnyelsebara energialternativ
3. Använd fossil energi

Det svenska energisystemet tillförs ca 600 TWh energi årligen. Slutlig användning (efter omvandlingsförluster för kärnkraft mm) är knappt 2/3 av det. Av de 577 TWh som tillfördes under 2011 kom 36% från fossila energislag (råolja, oljeprodukter, naturgas, kok och kol). Här finns stor potential att minska koldioxidutsläpp från fossila energislag. Visserligen talar hushållningsprincipen, som är en del av Miljöbalken, om att hushållning med energi ska främjas så att kretslopp uppnås. I första hand ska förnybara energikällor användas. Andemeningen är god, men kraven på hur det ska gå till behöver skärpas till. Energitrappan/energihierarkin kan tillämpas för alla typer av verksamheter som är anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga (mineralutvinning, pappersbruk, jordbruk, livsmedelsproduktion mm). Hur trappan ska följas/följs bör framgå i tillståndsansökan/miljökonsekvensbeskrivning, kontrollprogram, miljörapporter och liknande. Hushållning med energi ska visserligen vara en del av miljökonsekvensbeskrivningen redan idag, men fokus är i första hand på säkring av energitillförsel. När användning av fossil energi är oundviklig bör det lagstadgas att detta ska klimatkompenseras på något sätt, vilket verksamheten måste definiera.
Kärnkraft nämns inte i energitrappan, som den föreslås ovan. Kärnkraft är visserligen inte baserad på fossila produkter, men råvaran är heller inte förnyelsebar. Riskerna har i flera fall visat sig vara enorma (senast vid katastrofen i Fukushima). Kärnkraft har dessutom enorma omvandlingsförluster. Under 2011 resulterade 108 av de 168 producerade TWh i omvandlingsförluster. Utgångsläget bör därför vara att avveckla kärnkraft, och sikta på en energiomställning som man exempelvis gör i Tyskland.

Analogi med avfallshantering
Ökad tillväxt och konsumtion leder till ökade avfallsmängder, på samma sätt som det leder till ökat energibehov. Begränsade resurser gör att omhändertagande av de resurser som är i omlopp är mycket viktig. I Sverige uppkommer ungefär 100 miljoner ton avfall under ett år. Man vill idag bryta samband mellan ekonomisk tillväxt och uppkomst av avfall, och man har gått från att fokusera på avfallshantering till att fokusera på resurshantering .
Om avfallstrappan/avfallshierarkin
Avfallstrappan/avfallshierarkin har sitt ursprung i EU:s avfallsstrategi från 1989, definieras i EU:s avfallsdirektiv och är idag inarbetad i svensk lagstiftning. Strategin är att avfall ska hanteras så högt upp i trappan som möjligt (så lågt nummer som möjligt eftersträvas enligt listan nedan).
Avfallstrappan/avfallshierarkin (Avfall Sverige, 2013):
1. Förebyggande: uppkomsten av avfall förhindras, innehåll av skadliga ämnen minimeras
2. Återanvändning: återbruk av befintliga produkter utan vidare förädling
3. Materialåtervinning: materialet kommer till nytta som ersättning för annat material
4. Energiåtervinning: energin i avfallet kommer till nytta som ersättning för annan energi
5. Deponering: avfall som inte kan återvinnas/-användas läggs på upplagsplats för långtida förvaring utan plan för vidare behandling

Resultat av svensk avfallshantering
Avfallshanteringen i Sverige är idag betydligt mycket mer resurseffektiv än på 90-talet. På tio år har materialåtervinningen dubblerats. Materialåtervinning minskar behovet av energi för nytillverkning (återvinning av aluminium ger en energibesparing på 95%). Det är inte tillåtet enligt svensk lag idag att lägga utsorterat brännbart avfall, eller organiskt avfall, på deponi. Sedan 1994 har mängden avfall som går till deponi minskat med 68% totalt. Visserligen läggs fortfarande enorma mängder berg från gruvbrytning på deponi, men endast 1% av hushållens avfall deponeras (en minskning med 87%). Förbudet har varit en betydande faktor förändringen. En annan betydande faktor har varit producentansvar, som infördes under 90-talet (Naturvårdsverket, 2012). Biologisk återvinning ökade med 3,0% från 2011 till 2012.
Energiåtervinning av avfall (det vill säga eldning av sopor) kan visserligen medföra att man undviker att använda fossila bränslen för att producera energi. Samtidigt gör exempelvis biogasrötning av organiskt avfall att både näringsämnen och energirika gaser, som bildas från avfallet, kan återvinnas. ”Energiutvinning är en viktig del av avfallshanteringen, men i första hand för material som inte är lämpliga att materialåtervinna… Politiker och forskare är överens om att materialåtervinning är att föredra. ” (IL Recycling, 2013).
Mycket finns kvar att göra även inom avfallssektorn. Bland annat behöver sambanden mellan produktlagstiftning och avfallslagstiftning stärkas. Det översta steget är det svåraste. I Sverige jobbar man i nuläget aktivt med att minska matsvinnet.

Summering
Parallellerna mellan energiförbrukning och avfallshantering är därför starka. Införande av en energitrappa har således potential att minska energiåtgången på motsvarande sätt som avfallet har minskat under de senaste decennierna.

Författare: Naturskyddsföreningen Linköping

Källor
-Avfallsförordning (2011:927)
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20110927.htm
-Avfall Sverige (2009)
https://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/U2009-24_01.pdf
-Avfall Sverige (2012)
https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/materialaatervinning/varfoer-aatervinna/
-Avfall Sverige (2013)
https://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/svensk_avfallshantering_2013.pdf
-Avfall Sverige (2014)
https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/
-Energimyndigheten (2010)
https://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/Kommunal-energiplanering/
-Energimyndigheten (2013a)
https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2785
-Energimyndigheten (2013b)
https://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/Lansstyrelser/Riktlinjer-for-stod-till-lansstyrelserna/
-Europa (2009)
https://europa.eu/legislation_summaries/environment/waste_management/ev0010_sv.htm
-EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv
https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2008:312:0003:0030:sv:PDF
-Förordning (2001:512) om deponering av avfall
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010512.HTM
-Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980905.htm
-IL Recycling (2013)
https://www.ilrecycling.com/atervinning-och-kallsortering/avfallstrappa/
-Konsumentverket (2001)
https://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Best%C3%A4lla%20och%20ladda%20ner/rapporter/2001/2001_11.pdf
-Lag (1977:439) om kommunal planering
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19770439.htm
-Miljöprövningsförordning (2013:251)
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20130251.htm
-Naturvårdsverket (2012)
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6502-7.pdf
-sopor.nu (2014)
https://www.sopor.nu/En-sopas-vaeg/Andra-sopor/Deponering
-Tysk- Svenska Handelskammaren (2014)
https://www.handelskammer.se/sida/energiewende-i-tyskland-fran-fossila-branslen-och-karnkraft-till-fornybar-energi

Tillbaka till starten

Motion 92: Klimatmärk livsmedel

Motion 92 har arbetats samman med motion 38 till motion 307

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att en klimatmärkning av livsmedel bör lagstadgas.
Framställning och transport av livsmedel förorsakar en betydande del av utsläppen av klimatpåverkande gaser. Stora skillnader föreligger mellan olika livsmedel, även inom samma ”kategori” (exempelvis potatis och ris). Konsumenter bör få hjälp att välja ”klimatsmarta” livsmedel genom att sammanfattande information finns på förpackningen, på motsvarande sätt som närings- och energiinnehåll anges. Förslagsvis anges mängden koldioxidekvivalenter per viktenhet av livsmedlet. Förslagsvis uppdras åt lämplig myndighet (exempelvis Livsmedelsverket) att sammanställa grundläggande beräkningsdata och bygga upp en databas av sådana (jämför med den databas som livsmedelsverket har för näringsinnehåll av olika livsmedel). Data ska vara baserade på vetenskapliga beräkningar. En applikation för beräkning tas fram (kanske i samarbete med Jordbruksverket och Havs-och Vattenmyndigheten eller andra relevanta myndigheter). I applikationen kan sedan varje producent gå in och klicka i vilka schablonvärden som gäller för just dennes produktion och få fram ett”klimatpåverkansvärde” för respektive produkt.

Att myndigheter tar fram rådata gör att varje enskild producent inte ska behöva bygga upp en hel vetenskap för att kunna beräkna klimatpåverkan från sina produkter. Däremot är det producenten själv som behöver veta hur mycket åkern har plöjts eller hur stor bränsleförbrukningen på fiskebåten är – värden som borde vara kända (även av ekonomiska skäl), eller möjliga att ta reda på. Applikationen ska vara lätt att använda, och som användare ska det finnas olika kategorier att välja och olika alternativ under respektive kategori. Den som levererar en produkt till en butik ska vara den som ansvarar för märkningen på förpackningen, på samma sätt som den ansvarar för övrig märkning. Det inses att det kan vara mycket information som ska rymmas, men märkningen bör vara enkel och bara omfatta en symbol och en siffra.
Författare: Naturskyddsföreningen Linköping

Tillbaka till starten

Motion 93: Myndighet för hållbar utveckling

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att en myndighet ska
bildas för Hållbar utveckling.

Myndigheten ska bildas utifrån syftet att verka för att långsiktigt hållbara beslut ligger till grund för samhällsutvecklingen. Myndigheten ska utgöra en kvalificerad bedömare av åtgärder och insatser som görs i det svenska samhället. Dessa insatser kan förekomma i privat, offentlig sektor samt i det civila samhället. Allt ska kunna granskas vid behov.

Framtida generationer och deras livsmiljö och naturen saknar representant i dagens samhälle. Myndigheten ska vara framtida generationers ombud med ansvar att säkra framtidens möjligheter istället för dagsaktuella kortsiktiga intressen. Myndigheten ska väga samman kraven mellan ekologisk, social samt ekonomisk hållbarhet. Perspektivet ska vara långsiktigt i allt väsentligt. Myndigheten för hållbar utveckling ska självständigt eller på uppdrag av regering och riksdag utföra granskning och bedömningar. Man ska vara en naturlig och självklar remissinstans. Myndigheten ska verka oberoende och ha en styrelse med representanter för samhällets sektorer från såväl samhälle som näringsliv. Myndighetens riktlinjer ska hela tiden vara baserade på gällande vetenskaplig konsensus.

Författare: Naturskyddsföreningen Linköping

Tillbaka till starten

Motion 94: Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att den s.k. kommunala vetorätten vad gäller vindkraftbyggnad bör bibehållas.

En generell tendens i Europa är att de demokratiska statsskicken i praktiken genomgått stora förändringar under de senaste tjugo till trettio åren. Utvecklingen kännetecknas av minskande styrambitioner från nationalstaternas sida, till förmån för lokalt/regionalt självstyre. Kommuner har idag vetorätt mot vindkraftsutbyggnad. Vindkraftprojekt välkomnas och byggs. Andra faller på att kommunen tackar nej. Den kommunala självstyrelsen fungerar. Men detta är en ordning som angrips av vindindustrin.

Vetorätten beslutades av riksdagen 2009, och irriterar vindindustrin som verkar för att den ska bort. VD för vindkraftbolagens intresseorganisation Svensk Vindenergi skrev redan 2010 att vetorätten bör avskaffas, då den gör bolagen rättslösa. Vems rätt, och till vad kan man fråga? 2011 beslöt riksdagen att vetorätten skulle kvarstå. Under tiden därefter har vindindustrin varit tydlig med att vetot måste bort. Texten från Svensk Vindenergi återkommer nu i motion nr 28 med rubriken: ”Ändra reglerna för kommunala vetot för vindkraft”, som föreslår att vetorätten ska avskaffas.
Kommunal vetorätt råder för uranbrytning, och även i frågan om slutförvar av kärnavfall – i Malå och Storuman röstade man nej i kommunala folkomröstningar. Liksom vid vindkraftsutbyggnad, så rör det sig om genomgripande förändringar där kommunen kan tacka nej – utan särskild motivering. Någon som tycker att vi bör ta bort vetorätten i dessa frågor? Kommunala beslut bör fattas nära de berörda människorna – det är bakgrunden till vårt lokala självstyre. Detta utgör ett värde, som liksom demokratin i sig ständigt behöver försvaras. 2.700 vindkraftverk finns idag i Sverige, och mångdubbelt fler är tillståndsgivna eller under tillståndsprövning. Det är alltså ingen brist på välkomnande kommuner. Då finns inget motiv för att tvinga sig på de motvilliga. Tvärtom – att påtvinga en bygd något den inte önskar, ökar motståndet.

Kommunernas medborgare och politiker bör vara herrar i eget hus – vare sig de är för eller emot vindkraft. Uppförande av vindkraftverk kräver lokal acceptans för att det ska bli bra. Detta är inte minst en demokratifråga – respekt för den lokala demokratin är avgörande för vindkraftens renommé, och för utvecklingen och utnyttjandet av all förnybar elproduktion. Motsatt synsätt vittnar om ett storstadsperspektiv som är bekymmersamt. Jag vill sammanfattningsvis föreslå Klimatriksdagen att uppmana våra folkvalda att den s.k. kommunala vetorätten vad gäller vindkraftbyggnad bör bibehållas.

Författare: Jan Hedman

Tillbaka till starten

Motion 95: Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda att riksdagen bör besluta om en
lag som främjar långsiktigt planerande och långsiktig samhällsomställning för att Sverige
fortsättningsvis bland annat ska vara klimatneutralt. Denna lag skall även förbjuda beslut som
kan påverka kommande generationer eller andra arter negativt och den skall vara ett steg i att
förhindra ecocide – ekomord (fri övers.), dvs en storskalig miljöförstöring som är omöjlig att
återställa.
Flera mål om långsiktig hållbarhet har satts upp i Sverige men få av dessa har nåtts eftersom målen inte implementeras i lag. Det får till följd att utsläpp av växthusgaser, giftspridning, utrotning av arter etc inte kommer att hejdas, vilket i sin tur leder till stora negativa konsekvenser för samhället, dels ekonomiskt, men främst socialt och ekologiskt. Så som det ser ut nu lämpar regeringen över problemen på kommande generationer att lösa.

En samhällsomställning kan emellertid ta decennier att genomföra. Beslutsfattare byts ut mycket snabbare än så och de slipper därmed ta ansvar för den politik de fört.Regeringen är ansvarig inför riksdagen men borde också vara ansvarig inför en lag som försäkrar att regeringen arbetar långsiktigt med samhällsplanering, omställning och naturvård, oavsett hur länge den sitter vid makten. Att utföra s k ecocide – genom att med lagar och åtgärder främja miljöfarliga verksamheter som ger utsläpp eller andra oreparabla omfattande ekosystemförändringar – skall vara förbjudet.

Regeringen förfogar över den verkställande makten och har i uppdrag att föreslå lagar samt sköta Sveriges finanser och välfärd. Regeringens handlande får konsekvenser för kommande generationers livsmöjligheter – för klimatet, djur- och växtlivet, vattenkvalitet m.m. Därför behöver Sverige en lag som gör regeringen ansvarig för miljökonsekvenserna av dess maktinnehav.

Ecocide
Beslut som innebär negativa konsekvenser, som ecocide (dvs storskalig miljöförstöring som inte går att ändras) skall vara förbjudna i den ovannämnda föreslagna lagen, som innebär förbud mot:
· Ökade utsläpp av växthusgaser (till följd av slopade eller bristfälliga styrmedel, ex miljöskatter),
· Artutrotning (ex till följd av att miljömål inte implementeras i lag, eller genom att resurser inte
skjuts till),
· Satsningar på miljöfarlig infrastruktur där miljövänliga alternativ finns.

Om regeringen utför ecocide måste dess representanter straffas. Straffet skall vara så högt att regeringsledamöterna skall känna att de inte kan tjäna på att bryta sin plikt gentemot samhället och ekosystemen.

Kritik
Den lag som här föreslås kommer att möta hård kritik från näringslivet, men dagens situation kan liknas vid en krigssituation, där mycket av det som sker i det moderna globala samhället kan liknas vid konstant krigföring mot naturen. Vi måste ställa om om vi inte vill förlora viktiga fundamentala ekosystemtjänster och ha en oåterkallelig global klimatförändring vars påverkan på samhället är okänd. Penningfrågor är oviktiga jämfört med dessa miljökonsekvenser.

Alla skall ha tillgång till väl fungerande ekosystemtjänster och alla påverkas av ett förändrat klimat. Därför skall inte enskilda politiker ha rätt att med sin politik förstöra för samhället viktiga ekosystemtjänster eller riskera vårt samhälle med åtgärder som leder till ökade utsläpp.

Författare: Johan Moberg
Tillbaka till starten

Motion 95: Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut

Författare: Johan Moberg
Tillbaka till starten

Motion 96: Uppmuntra även till andelsägande

Denna motion är sammanslagen med motionerna 70 & 46 för att bilda motion 320
Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det även inkluderar andelsägande i flerbostadshus. På så sätt kommer den även inkludera mindre kapitalstarka privatpersoner som vill vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem.

Efter flera utredningar om nettodebitering har det nu lagts fram ett förslag om skattereduktion för de som bl.a. installerar solpaneler på taket av sitt hus. Reglerna är emellertid skrivna på ett sådant sätt att endast de med egen fastighet har möjlighet att utnyttja skattereduktionen. Detta är ett demokratiskt problem då det finns många som bor i lägenheter eller andra boendeformer som även de vill vara med och bidra till den omställning vi nu är på väg att genomföra. Att subventioner i första hand riktar sig till kapitalstarka individer som bor i villa eller annan egenägd fastighet är inte i linje med social hållbarhet. Även unga, gamla och utrikesfödda som till större del bor i andra bostäder bör få en uppmuntran att vara med och investera för framtiden. För att möjliggöra detta krävs en översyn av förslaget så att bl.a. andelsägande accepteras och att investeringar i mikroproduktion av el på annans fastighet räknas med statsstödet. När alla får vara med och investerar i solceller som utnyttjar den energi solen strålar mot oss nästan varje dag, desto mindre beroende gör vi oss av fossil energi!
Författare: Johanna Lakso

Tillbaka till starten

Motion 97: På väg mot ett förnybart energisystem

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi.

I stort sett alla partier vill se en fortsatt utbyggnad av förnybar produktion i Sverige. Enligt en ny opinionsundersökning av Sifo är det en majoritet bland väljarna till samtliga partier i riksdagen som vill se att man på sikt går över till förnybar energi från sol, vind och vatten. En förutsättning för ett allt mer förnybart energisystem är uppdaterade regelverk, väl utbyggd infrastruktur och ett flexibelt energisystem. Den statiska energidiskussion som nu råder bland politikerna om kärnkraftens vara eller icke vara tar fokus ifrån åtgärder som behöver göras för att elsystemet på sikt ska klara av att hantera stora mängder förnybar energi. Som utvecklingen ser ut just nu kommer det in allt mer förnybar elproduktion in i näten även om politiken står still. När de första kärnkraftsreaktorerna om några år läggs ner, kommer vi stå inför ett behov av mer elproduktion. Finns inte förutsättningarna för att behovet ska mötas av förnybar produktion som går snabbt att installera finns det risk att det uppstår ett behov av att återigen importera kol- eller gaskraft tills dess att tillräckliga volymer av annan elproduktion byggts ut.

Det är dags att ta ansvar för framtiden och ge berörda myndigheter, som Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen, i uppgift att samordna sina insatser och utreda hur regelverk, elnät och elmarknad behöver utvecklas för att möta de spännande utmaningar som ett mer decentraliserat och förnybart energisystem innebär.

Författare: Johanna Lakso

Tillbaka till starten

Motion 98: Oberoende klimatpolitik och ändrad samhällsutveckling

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda
– att Sveriges politiker – oberoende av andra länders agerande – i alla sammanhang tar beslut som bidrar till en kraftfull klimatpolitik och en långsiktig miljö- och resurspolitik
– att det svenska samhället byter utvecklingsinriktning och systematiskt byggs om för att åstadkomma optimal hushållning med naturresurser.

Mänskligheten befinner sig i en period av svåra påfrestningar. Dessa yttrar sig som ekonomisk, social och politisk oro i form av t ex finanskriser, växande arbetslöshet och svält, upplopp och krig. Grundorsak är globala effekter av klimatpåverkan, miljöproblem och naturresursproblem – främst brist på energi, vatten och odlingsbar mark. Dessa grundläggande fakta spelar idag en marginell roll i de flesta politiska partiers interna diskussion liksom i deras budskap till väljarna.

Vi som kallar oss ”framtidsrealister” vill vara med och verka för en ökad beredskap som i första hand måste växa på individuell, lokal och nationell nivå men baseras på ett uttalat globalt perspektiv. Vi tror att de nödvändiga förändringarna av tänkesätt och levnadssätt måste börja inom vad som brukar kallas ”civilsamhället”, d v s bland oss vanliga medborgare. Som individer kan vi läsa mer om de globala frågorna, fundera över vår egen och landets ekonomiska sårbarhet, minska den egna konsumtionen av resursslösande och miljöstörande varor och tjänster samt medverka till bildandet av en ny folkrörelse – det sistnämnda i syfte att sätta press på politiker
och företag att kraftfullt agera för en övergripande samhällsförändring mot de hot som vi beskrivit här.

Klimatriksdagen kan bidra till uppkomsten av en sådan ny folkrörelse. Forskningens larmrapporter måste tas på allvar. Politiken måste gälla också framtiden och den enda planet som står till människans förfogande. Därför måste i alla politiska beslut positiva konsekvenser för klimat, miljö och framtid vara bestämmande. Detta bör vara vårt övergripande synsätt. Det som i praktiken krävs är att samhällets utveckling byter inriktning och systematiskt byggs om för en optimal hushållning med naturresurser. Denna förändring är en angelägenhet för alla medborgare, förtroendevalda, förvaltningar och företag, där ingen särskild gruppering själv äger makten. För att våra valda politiker ska våga ta ansvar är det angeläget att en stark folkrörelse visar vägen mot ett verkligt uthålligt och rättvist samhälle.

Författare: Göran Bäckstrand, Billy Larsson, Kerstin Lönngren, Kåre Olsson, Christina Ringsberg, Emin Tengström, Birgitta Tornérhielm

Tillbaka till starten

Motion 99: Motverka planerat åldrande av produkter genom nya funktionsbaserade affärsmodeller

affärsmodeller

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att utforma lagstiftning och stödsystem som främjar funktionsbaserade affärsmodeller. Detta skulle göra det lönsamt för företagen att utveckla produkter med lång livslängd som lätt kan repareras eller återanvändas.

Idag har vi ett problem med slit-och-släng-produkter, där det ofta är kort livslängd och ofta är svårt att reparera produkter. Det finns även undersökningar som visar på planerat åldrande där produkter konstrueras att gå sönder just efter att garantitiden löpt ut. Detta är ohållbart och nya affärsmodeller bör främjas för att komma ifrån slit-och-släng-samhället. En reducerad konsumtion skulle direkt leda till minskade klimatutsläpp.

Funktionsbaserade affärsmodeller bygger på att konsumenter betalar för funktionen eller tjänsten istället för själva produkten. Detta gör det lönsamt för företagen att utveckla produkter med lång livslängd som lätt kan repareras eller återanvändas. T.ex. kan ett däckföretag istället för att sälja däck, sälja tjänsten att ha fungerande och hållbara hjul, transportföretagen betalar då en månadsavgift och företaget ser alltid till att de har hjul som fungerar.

Ett förslag på lagstiftning är att förlänga reklamationsrätten, då motverkas planerat åldrande samtidigt som funktionsbaserade affärsmodeller premieras. Regeringen bör också starta en utredning om hur funktionsbaserade affärsmodeller kan premieras och integreras bland tillverkningsföretag. Samt att offentlig sektor ska upphandla funktionsbaserat där det är möjligt.

Författare: Linda Martinsson och Linus Pettersson

Tillbaka till starten

Motion 100: Lägg ner Vattenfall kolkraftverk

Motion 100 har arbetats samman med motionerna 54 och 67 till motion 304

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Vattenfalls kolkraftverk på inga villkor får säljas, utan i stället ska läggas ner i jämn takt, så att all svensk och svenskägd kolkraft är avstängd för gott före år 2020

Kolet är det mest klimatförstörande fossila bränslet. Svenska folkets eget energiföretag Vattenfall orsakar genom sina kolkraftverk ungefär lika stora koldioxidutsläpp som hela Sverige i övrigt. Riksdagen kan alltså skära ner Sveriges totala koldioxidutsläpp med ungefär hälften i ett enda beslut om den tvingar Vattenfall att lägga ner alla kolkraftverk. Kolkraftverken måste ändå läggas ner, förr eller senare. Låt oss som äger Vattenfall gå före och tydligt visa att svensk klimatpolitik tar ansvar för de egna utsläppen, genom att tvinga Vattenfall att lägga ner alla kolkraftverk, ett efter ett, före år 2020!

Det föreslås ibland att vi kunde sälja kolkraftverken. Men en köpare skulle naturligtvis inte vara beredd att lägga ner anläggningar som man just köpt. Därför skulle en försäljning garantera att de drivs vidare i många år, något som vi absolut inte bör medverka till.

Många anser att det var fel av Vattenfall att köpa alla dessa kolkraftverk. Men tack vare dessa köp har nu vi, svenska folket, möjlighet att göra en stor insats för att minska koldioxidutsläppen i världen. För nu äger vi dem, och vi kan faktiskt lägga ner dem. Och det är precis vad som krävs om framtiden för alla unga ska kunna räddas.

Författare: Doris Norrgård Almström & Lars Almström

Tillbaka till starten

Motion 101: Skatteväxla koldioxiden

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att de måste arbeta hårt för att minska utsläppen av koldioxid, bland annat genom att införa en kännbar neutral individuell koldioxidskatt.

Koldioxidskatt ska var och en betala efter förbrukning. Lite beroende på biltyp och omständigheter så motsvarar en flygresa ToR till Thailand ett utsläpp på drygt 2 ton CO2 per person, vilket är jämförbart med att köra sin bil dryga 3 mil varje dag under ett helt år. För att få bukt med våra alldeles för stora CO2-utsläpp, utan att höja skattetrycket totalt, så bör det införas en skatteväxling där koldioxidskatten delas ut till allmänheten med ett lika stort belopp på var och ens skattekonto. Denna individuella skatt bör införas gradvis, för att familjer och hushåll ska hinna tänka över sina koldioxidutsläpp och hur de ska kunna minskas.

Precis som i British Columbia, Kanada, där modellen används sedan 2008 med goda resultat, bör även den svenska skatten vara neutral, dvs varje inbetalad koldioxidkrona övergår i en skattesänkning till medborgarna.

Författare: Magnus Sjöstedt

Tillbaka till starten

Motion 102: Folkbildningskampanj om klimatfrågan

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att särskilda statsmedel ska anslås till en folkbildningskampanj om klimatfrågan. Ur detta anslag ska bidrag kunna ges till studieförbund och folkhögskolor för föreläsningar, studiecirklar och produktion av studiematerial i detta ämne.

För att den nödvändiga omställningen av samhälle och liv ska ske ser vi det som en viktig politisk uppgift att utanför skolans ram sprida kunskap om den komplexa klimatfrågan. Denna kunskap kan växa fram i folkbildningens regi.

Författare: studiecirkeln ”Klimatet och välfärden”, Studiefrämjandet i Östergötland

Tillbaka till starten

Motion 103: Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder

Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder
Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder.

Inom bostadssektorn finns idag ett tydligt klimattänkande och en hel del har gjorts inte minst på energiområdet. Bostadssektorn är också ett tacksamt område, där den enskilde medborgaren kan medvetandegöras om vikten av att minska energianvändningen. I detta sammanhang kan rotavdraget bli ett viktigt verktyg.

Rotavdraget kom till för att stimulera ekonomin bl.a. genom att öka sysselsättningen. Med dagens regler finns en risk att rotavdraget används till lyxbetonade byggprojekt i stället för till nödvändiga renoveringar. Om så sker vidmakthålls och uppmuntras en konsumistisk och resurskrävande livsstil.

Författare: Studiecirkeln ”Klimatet och välfärden”, Studiefrämjandet i Östergötland
Tillbaka till starten

Motion 104: Mål om minskning av klimatfotavtryck i och utanför landet p.g.a. svensk produktion och konsumtion

Motion 104 har arbetats samman med motion 119 till motion 312

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige frekvent ska
redovisa samt minska Sveriges och svenskars totala bidrag av klimatgaser till atmosfären. Beräkningen ska göras utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer både i och utanför Sverige. Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent. En generell regel för att ha en god chans att nå ett mål är att målet ska vara mätbart och så konkret som möjligt. Målet att jordens medeltemperatur inte ska stiga mer än två grader behöver brytas ner i mindre mer konkreta delmål för att vi ska lyckas. Denna motion handlar om att sätta upp ett sådant konkret mätbart delmål.

Sveriges och svenskars bidrag av växthusgaser till atmosfären från utsläpp inom Sverige är bara en del av Sveriges och svenskars totala utsläpp. En stor del av de utsläpp som svenskar åstadkommer sker utanför landet genom utsläpp då produkter och tjänster produceras där för svensk konsumtion. Svensk konsumtions bidrag utanför Sverige kan troligtvis endast skattas grovt men även en sådan grov skattning bör inkluderas i beräkningen.

Sverige har en relativt stor skogstillväxt som utgör en stor kolsänka. Om denna kolsänka inkluderas i Sveriges nettoberäkning på utsläpp av växthusgaser kan vi relativt enkelt nå ett positivt netto. Kolsänkor är något mycket positivt och dessa bör redovisas. Men en kolsänka får aldrig användas som ursäkt att inte ta itu med en källa för växthusgaser. Man bör både kämpa för att minimera utsläppen av växthusgaser och maximera kolsänkorna. Detta förslag ålägger Sverige och svenskar en större börda att minska sin klimatbelastning än vad många andra länder har. Sverige bör därför jobba för att göra detta förfarande till obligatorisk åtminstone inom EU. Om så skulle ske finns här en stor potential att sätta press på alla länder att minska mängden växthusgaser i atmosfären.

Författare: Markus Steén
Tillbaka till starten

Motion 105: Konvertera befintlig fordonsflotta

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att:
* Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
*Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
* Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar.

Enbart nyproduktion av fordon kan inte hjälpa oss få ned utsläppen från transportsektorn i tid. Konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift är en betydligt mer resurssnål och snabbare väg att gå. Biogas minskar koldioxidutsläppen med mellan 80-120%, vilket är nödvändigt i transportsektorn som idag består av. En konvertering till biogas kostar mindre per konverterat fordon än vad regeringens “miljöbilspremie” för nyproducerade fordon utgör, och bidraget riktat enligt denna motion kan därmed nyttjas av fler ekonomiska grupper i samhället, inte bara de som har råd att beställa en nyproducerad bil. Biogas som drivmedel gynnar lokala lantbrukare i hela landet och ger en stor utvecklingspotential för Svensk landsbygd.

Författare: Martin Gunnarsson

Tillbaka till starten

Motion 106: Köttskatt

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda ett förslag om en likvärdig beskattning av olika utsläppskällor och då särskilt betona behovet av klimatskatt på animalieprodukter.

Beskattning bör vara enhetlig för alla produkter av samma produktslag och omfatta alla sorters livsmedel som släpper ut mer än 0,75 kg CO2-ekvivalenter/kg produkt. Beskattningen bör motsvara nivån på bensinskatten. Den exakta nivån på skatten bör avgöras med noggrant beaktande av samtliga välgjorda studier av utsläpp vid produktion av olika livsmedelsprodukter.

Enligt FN:s mat och jordbruksorganisation FAO:s rapport Livestocks long shadow så står produktionen av animalieprodukter för 18 % av de globala växthusgasutsläppen. Enligt Naturvårdsverkets statistik står jordbruket i Sverige för 13 % varav den allra största delen härrör från animalieproduktion. Utsläppen från svenska jordbruk minskar förvisso, men detta beror främst på en ökad andel av jordbruksprodukterna importeras. Konsumtionen av kött har ökat kraftigt från 60 kg per person och år 1990 till 86 kg 2012. Även konsumtionen av ost har ökat kraftigt, medan den direkta mjölkkonsumtionen har minskat. Sverige importerar idag 32 % av allt griskött som konsumeras, 42 % av nötkött och 61 % av allt fårkött. En beskattning måste därför ske i konsumentledet för att ha störst effekt.

Växthusgasutsläppen från animalieproduktion växlar kraftig mellan olika uppfödningsförhållanden, främst beroende på djurens livslängd, typ av foder och om man räknar med effekter på avskogning. En av de lägre uppskattningarna som fåtts fram i vetenskapligt gedigna uppskattning har gjorts av Annika Carlsson-Kanyama på KTH:
1 kg nötkött = 10 kg CO2-ekvivalenter.
1 kg griskött = 3 kg CO2-ekvivalenter.
1 kg ost = 6 kg CO2-ekvivalenter.
1 kg mjölk = 1 kg CO2-ekvivalenter.
1 kg sojabönor = 0,1 kg CO2-ekvivalenter.

I jämförelse orsakar 1 liter bensin vid förbränning utsläpp av ungefär 2,3 kg CO2-ekvivalenter

Idag beskattas alla livsmedel med 12 % moms. Bensin beskattas med energiskatt, koldioxidskatt och 25 % moms, totalt motsvarande ca 130 % av priset eller 8,25 kr/liter, 6,90 kr/liter borträknat moms (eller 3 kr/kg CO2-ekvivalenter).
Det finns ingen tydlig rimlighet i att livsmedelsprodukter skulle få en lägre skatt för samma utsläpp. Snarare kan det finnas argument för att animalieprodukter bör beskattas högre än bensin med tanke på deras negativa hälsoeffekter och att produktionen av dessa är mer etiskt kontroversiell. En miniminivå borde ändå vara beskattning i enlighet med nivåerna på bensinskatten och sedermera höjning i takt med denna.

Således om man utgår från Carlsson-Kanyamas modesta uträkningar:
1 kg nötkött = 30 kr växthusgasskatt exklusive moms
1 kg griskött = 9 kr växthusgasskatt
1 kg ost = 18 kr växthusgasskatt
1 kg mjölk = 3 kr växthusgasskatt

Även vegetariska produkter med höga utsläpp såsom ris och flygimporterad frukt borde kunna beskattas på motsvarande sätt. Enligt en studie av Wirsenius m.fl. skulle en skatt på animalieprodukter motsvarande 30 kr/kg nötkött på EU-nivå minska utsläppen från EU:s jordbruk med 11 %. Därutöver tillkommer att den mark som frigörs skulle kunna användas till koldioxidsparande eller koldioxidinfångande näringar. Ingenting hindrar dock att man inför en sådan särbeskattning på nationell nivå.
Författare: Klimataktion Uppsala

Källor:
Jordbruksverkets rapport om köttskatt mm: Hållbar köttkonsumtion

Rapport från FAO: Livestock’s long shadow

Naturvårdsverkets statistik

Jordbruksverkets statistikdatabas

Carlsson-Kanyamas rapport om utsläpp från olika typer av mat:
Non-CO2 greenhouse gas emissions associated with food production: methane (CH4) and nitrous oxide (N2O). Trita-IMA 2007:22.

Om effekten av skatt på animalieprodukter:
Wirsenius, S., F. Hedenus, K. Mohlin (2010). Greenhouse gas taxes on animal food products: tax scheme and climate mitigation effects. Climatic Change 108:150-184.

Tillbaka till starten

Motion 107: Ökad självförsörjning

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen.

Ett av de största problemen med att få till den nödvändiga omställningen till ett samhälle
som är mer hållbart med minskad klimatbelastning är de folkvaldas oförmåga att fatta
skarpa beslut som går i rätt riktning. Tydligare referenspunkter behövs för beslutsfattarna,
så att de kan förstå nödvändigheten av förändring och får upp ögonen för hur vad som
kan göras.

Genom att formulera gemensamma indikatorer kan vi göra det mätbart hur stor andel av
det som vi behöver och konsumerar som är lokalproducerat. Därmed skapar vi
förutsättningar för en mer allmän insikt om värdet av en ökad självförsörjning. Det är
också först när vi verkligen har kännedom om till hur stor (eller liten) del vi producerar
våra förnödenheter lokalt som vi kan förvänta oss att få mål uppsatta för ökande andel så
att vi vänder utvecklingen.
Med start i matproduktionen kan efter hand allt större del av produktionen omfattas av
mätningar och målbilder; kläder, värme, energi o s v.

Direkt efter världskrigen förstod man att det var viktigt att inte vara helt beroende av
omvärlden för sin överlevnad. Ökad självförsörjning minskar samhällets sårbarhet och
motverkar den pågående urbaniseringen. Det innebär att den lokala produktionen gynnas,
vilket medför att det blir en mindre andel produktion som behöver långa transporter för
att nå konsumenten. Trafiken minskar inte bara från producenten utan också när
konsumentet ska söka sig till butik, vilket vore positivt för denna del av vår
klimatpåverkan. Det blir helt enkelt närmare mellan producent och konsument och bättre
förutsättningar för var och en att själv skapa det som behövs för livets nödtorft.

Eftersom större andel av våra förnödenheter blir tillgängliga på nära håll för fler uppstår också fler arbetstillfällen i närområdet. När produktionen inte i samma utsträckning blir
storskalig på grund av centralisering blir förutsättningarna för småskalighet bättre. Med
närheten till produktion får vi större kontroll på under vilka omständigheter den sker och
minskar behovet av långa förflyttningar för arbetstillfällen.

Vårt samhälle kan med en sådan utveckling minska sin klimatpåverkan och bli bättre
rustat för att klara tillvaron när anpassning till klimatförändringarna behövs, med
exceptionellt väder, men också när transporter blir dyrare, finansmarknaden sviktar eller
om vi drabbas av mellanstatliga konflikter.

Författare: Jonas Löhnn
Tillbaka till starten

Motion 108: Snabb utfasning av klimatskadliga subventioner

Motion 108 har arbetats samman med motion 32 till motion 302

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda ett förslag om snabb utfasning av alla klimatskadliga subventioner (främst skattelättnader) på 3 års sikt.

Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Potentiellt miljöskadliga subventioner” så subventionerar
Sverige klimatskadlig verksamhet med ca 56 miljarder. Vissa subventioner är dock svåra att mäta
i pengar, så i realitet är subventionerna större. I medräkningen finns inte heller indirekta statliga
subventioner i form av infrastruktur mm med. Ett urval av de större subventionerna finns listade
nedan.

Energiproduktion: 21 miljarder
* Industrin befriad ifrån energiskatt på fossila bränslen
* Sänkt skatt för industrins uppvärmning med fossila bränslen
* Sänkt koldioxidskatt för bränsle i kraftvärmeverk som ej ingår handeln med
utsläppsrätter Torv befriat från koldioxidskatt och har lägre energiskatt än andra
fossila bränslen.
* Utsläppsrätter inom EU:s koldioxidhandelsystem skänks bort, 60 % skänktes bort
2013

Transportsektorn: 20 miljarder
* Sjöfart både inrikes och utrikes befriat från både energiskatt, koldioxidskatt och
svavelskatt
* Flygfart både inrikes och utrikes befriat från både energiskatt, koldioxidskatt och
svavelskatt
* All tågdrift befriat från både energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt.
* Reseavdrag för klimatskadliga transporter.
* Internationella persontransporter momsbefriade.
* Persontransporter oavsett transportmedel subventionerade med lägre moms än
andra tjänster.

Jordbrukssektorn: ca 15 miljarder, allt ej med direkt klimateffekt
* Tullskydd, exportbidrag och inkomststöd till jordbruk utan hänsyn till
klimatpåverkan som leder till ökad produktionen av extremt klimatbelastande
jordbruksprodukter såsom nötkött.
* Nedsatt energi- och koldioxidskatter för el, bränsle och uppvärmning inom
jordbruks- och fiskerinäringen.
* Skattebefrielse på konstgödsel

Enligt International Energy Agency så skulle ett globalt slopande av alla subventioner av
konsumtion av fossila bränslen leda till en minskning av koldioxidutsläppen med 5,8 %. Vi tror
att en snabb nationell utfasning av subventionerna som nämns i Naturvårdsverkets rapport skulle
direkt minska koldioxidutsläppen avsevärt och samtidigt öka acceptansen för klimatbeskattning
genom att göra systemet mer rättvist. Det skulle också frigöra resurser för satsning på en
omställning av samhället i klimatvänlig riktning.Vad gäller de subventioner som är internationellt
instiftade och kontrollerade bör svenska politiker i internationella sammanhang göra sitt yttersta
för att se till att dessa subventioner tas bort.

För vissa av subventionerna kan det finnas starka icke-klimatrelaterade argument till
subventionerna. I dessa fall bör subventionerna göras om och utformas så att de exkluderar de
mest klimatskadliga verksamheterna och ej på något sätt stimulerar till ökad klimatskadlig
verksamhet.

Författare: Klimataktion Uppsala

Tillbaka till starten

Motion 109: Rädda klimatet och den goda jorden

Vi föreslår att Klimatriksdagen till våra förtroendevalda och andra berörda framför vikten av att utreda vad tillväxten av våra storstäder får för konsekvenser för klimatet.

Tillväxt av våra storstäder innebär att åkermark måste bebyggas. Det handlar om vägar, järnvägar, industrier, stormarknader och bostäder etc. Åkermarken förstörs och plan- och bygglagen är till föga skydd, eftersom de expansiva storstäderna sedan gammalt ligger på bördiga jordar. Ett verkligt förbud mot förstörelse av åkerjord skulle innebära ett stopp för tillväxten av storstäderna, och fortsatt utbyggnad skulle behöva hänvisas till magrare marker, där bebyggelsen hittills varit begränsad. Det finns många fördelar med att spara den bästa åkermarken för framtiden och med att låta andra delar av Sverige än de stora städerna expandera. För att kunna ta vettiga beslut om hur en fortsatt expansion ska ske behöver också konsekvenserna för klimatet utredas.

Författare: Rune Lindström
Tillbaka till starten

Motion 110: Värna koldioxidkonsumenterna

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att vi får en lagstiftning som ökar grönskan i våra tätorter!

Varje gång man i Sveriges tätbebyggda områden tar ner vuxna träd – för att de dött eller drabbats av t. ex almsjuka eller för att bereda plats för ytterligare byggnation eller då man ska göra förändringar av ledningsdragningar och annat som ökar asfalteringsgraden – ska man vara tvungen att plantera minst ett ersättningsträd som kan bli lika stort
som det borttagna. Trädet ska planteras inom en radie på 50 m från det ursprungliga trädets stam. Träd konsumerar koldioxid genom att ta bort det ur luften och avge syre istället. Ju flera stora träd vi har i naturen ju mindre koldioxid i luften. I en tid där städer och tätorter breder ut sig är det extra viktigt att det finns gott om träd även i tätbebyggda områden. Då blir också städerna vackrare och träden gör det även trevligare för både människor och djur att bo där. En lagstiftning om återplantering av träd skulle hejda ökenspridningen i våra tätorter! Låt oss slippa bo i stenöknar!

Författare: Sara Blomstrand

Tillbaka till starten

Motion 111: En ny ledning och en ny riktning för Vattenfall

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda:
*att Vattenfalls styrelse och högsta ledning bör ersättas
*att alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas
*att Vattenfalls medverkan i lobbyarbete mot gröna investeringar upphör
*att Vattenfalls utsläpp ska minskas istället för att låta Vattenfall slippa undan ansvaret genom köp av tveksamma CDM (Clean Development Mechanism)—krediter
*att Vattenfall omgående ges nya ägardirektiv som anger en snabb tidsplan för långsiktig satsning på förnybara energikällor och avveckling av smutsig kolkraft

Det behövs storstädning i vattenfall. Vattenfall är helstatligt och skulle kunna vara ett av statens främsta verktyg för omställning till en fossilfri ekonomi. Men med nuvarande ägardirektiv och ledning uppvisar bolaget en helt felaktig kurs och har blivit en skamfläck för Sverige som miljömedveten nation. Genom direktiv som prioriterar kortsiktiga avkastningskrav framför långsiktig omställning, har Vattenfall blivit en storspelare på den europeiska kolkraftsmarknaden. Vattenfall äger två av de tio största kolkraftverken och utsläpparna av växthusgaser i Europa.

Bolagets köp av kolkraftsföretaget Nuon har inneburit 15 miljarder kr i förlorade värden för svenska folket. Vattenfall har blivit en illa omtyckt aktör på den europeiska elmarknaden. Befolkningarna i Tyska städer agerar för att kasta ut bolaget i upphandlingar. Vattenfalls VD gick under våren 2014 ut och förklarade att de minskar sina satsningar på vindkraft därför att det inte anses tillräckligt lönsamt. Samtigt står företaget i begrepp att öppna fem nya kolgruvor i Tyskland med sammanlagt 1,2 miljarder ton brunkol. Vattenfall är även idag lobbyist mot EU-subventioner till förnybar energi, inom Magrittegruppe, och motverkar alltså där aktivt den nödvändiga omställningen. Vattenfall har försökt köpa sig ett klimatsamvete för en stor del av sina utsläpp genom att stödja klimatskadliga gasprojekt i Nigerdeltat.

Vattenfalls senaste rapport visar att de ökat sina utsläpp med 4 procent under 2013, – 3,4 miljoner ton, när utvecklingen borde vara den precis motsatta. Prognoserna för visar på ytterligare ökningar under de närmaste åren, på grund av ökad kapacitet i Boxberg och ett nytt kraftverk i Moorburg. Trots prioriteringen av avkastningskraven så har Vattenfall inte ens lyckats nå sina egna ekonomiska målsättningar.
Vi kräver en storstädning!
Författare: Torbjörn Vennström, Samuel Jarrick & Pia Björstrand

Tillbaka till starten

Motion 112: Initiativ för omställningsplaner i varje kommun och län/region

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att varje kommun och
landsting antar en omställningsplan med tydliga mål för minskade utsläpp, energihushållning, och med
en tydlig inriktning att medborgarna involveras i ett praktiskt omställningsarbete i lokalsamhället.

Bakgrund
Trots alla försök att minska utsläppen av växthusgaser har de ökat snabbare mellan år 2000 och 2010 än
under något av de tre föregående decennierna. Medeltemperaturen på jorden kommer vid slutet av
seklet att vara mellan tre och mer än fem grader högre än 1850 om ingen drastisk förändring sker, enligt
FN:s klimatpanels senaste rapport. Hundratals miljoner människor kommer att drabbas av
översvämningar och delar av jorden blir obeboelig vid seklets slut om medeltemperaturen tillåts stiga
med fyra grader. Fortfarande är det dock möjligt att begränsa uppvärmningen till två grader vid seklets slut,
enligt FN-rapporten, men då är det bråttom och krävs drastiska åtgärder.
Klimathotet inbegriper samhällets alla nivåer – från den enskilda individen till det globala samhället.
Fossilberoendet finns i transportsystemet, boendet, livsmedelsproduktionen, industrin och i vår
konsumtion. Många kommuner och landsting har insett detta och har antagit klimatpolitiska mål och
åtgärdsplaner.
Fortfarande saknas dock insikten i det allmänna medvetandet om vilken stor omställning som krävs för
att skapa ett samhälle och en ekonomi som inte påverkar klimatet på ett farligt sätt. Medborgare,
föreningar och företag behöver involveras på ett tydligare sätt i arbetet för att ställa om – både vad
gäller den egna livsstilen och det egna klimatavtrycket men även i att förändra strukturer som inbegriper
stadsplanering, energiförsörjning, transportsystemet, offentlig konsumtion osv.
Ett sätt att skapa detta engagemang och mobilisering är att varje kommun och landsting antar en
omställningsplan med tydliga mål för minskade utsläpp, energihushållning, och med en tydlig
inriktning att medborgarna involveras i ett praktiskt omställningsarbete i lokalsamhället.
Även om många kommuner eller landsting redan antagit en omställningsplan visar de nya kunskaper som
tagits fram och systematiserats det senaste året genom FN:s klimatpanel att de offentliga ambitionerna
och ansträngningarna måste öka flerfalt på alla nivåer och i alla länder. Därför bör nya kommunala och regionala omställningsplaner antas och de redan antagna revideras.
Omställningsplanen bör innehålla följande övergripande mål:
* Utsläppen inom den egna kommunen/regionen ska halveras till 2020.
* Kommunen/regionen bör sikta på att vara fossilfritt 2030.
* Klimatavtrycket från medborgarnas konsumtion ska halveras fram till 2020.
* Varje medborgare, förening och företag ska erbjudas tillfälle att delta i en folkbildningsprocess
och medborgardialog för att ställa om verksamheten i kommunen/regionen till en fossilfri
ekonomi 2030.
Omställningsplanen ska ha ett helhetsgrepp vad gäller åtgärder på individ-, företags- och samhällsnivå,
och innefatta mål och riktlinjer för boende, transporter, industri och företagande, privat och offentlig
konsumtion och investeringar, energiförsörjning och energieffektivisering.
Författare: Torbjörn Vennström och Pontus Björkman

Tillbaka till starten

Motion 113: Ett helhetsgrepp för vår nyvalda riksdag för att hejda klimatförändringarna

Motion 113 har arbetats samman med motion 135 till motion 315

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sveriges Riksdag gemensamt beslutar om ett genomarbetat program för hela samhället för att förhindra en klimatkatastrof.

Motionen nedan bygger på att vi behöver ett genomarbetat program för hela samhället, för att vi gemensamt ska kunna hantera klimatförändringen och bygger på Staffan Laestadius: ”Klimatomställning med uthållig välfärd – Miljön och jobben”, 15 min.

Politikernas uppgift blir att skapa förutsättningar som gör det möjligt att ta sig ur nuvarande inlåsningar som idag förhindrar att vi aktivt arbetar för klimatomställning. De måste utgår från en vision av och ha en retorik för hur vi kan lägga om kursen. Detta för att skapa en acceptans och en legitimitet för de nödvändiga förändringarna. Viktiga steg är att ha omvandling till hållbarhet och inte ekonomisk tillväxt som mål i samhållet samt att göra sig fri från beroende av kol och andra fossila bränslen samt mycket annat.
Det ska sammantaget skapas en ”ny svensk modell” med goda exempel på klimatomställning som får efterföljare ute i världen.

Författare: Nils-Erik Helmer
Tillbaka till starten

Motion 114: Kunniga politiker tar bättre beslut

Vi vill att klimatriksdagen till Sveriges folkvalda ska framföra hur viktigt det är att varje politiskt parti med kraft verkar för att se till att deras politiker får en gedigen utbildning om klimatförändringarna och dess konsekvenser, så att de ska kunna fatta beslut som är anpassade till den verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC.

Om de politiska partierna förmår se till att politikerna får denna nödvändiga kunskap om klimatet är politikerna bättre förberedda att ta beslut som påverkar klimatet och anpassar samhället till de klimatförändringar som inte längre kan undvikas.

Författare: Klimaktion Uppsala
Tillbaka till starten

Motion 115: Transportslöseriet från EU

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda:
– att de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip.
EU skapades bl.a. för att ge frihandel mellan länder i Europa. Detta kan låta bra, men har utvecklats till frihandel till varje pris. Man har vid upphandling inte fått ta hänsyn till korta transportavstånd utan endast till kostnader, om man ska följa EU:s regler, samtidigt som transporter är alldeles för billiga med hänsyn till miljön. Detta i kombination med Gyllenhammars gamla Missinglinksprojekt, som numera utgör en del av EU:s trafikpolitik, har lett till en vansinnig ökning av mängden transporter kors och tvärs över Europa och över världen, med bl.a. kraftigt ökade klimatutsläpp som följd. Transporter som dessutom ofta går alldeles för fort på vägarna.

En del fisk som fångats utanför Nordnorge har skickats till Kina för att rensas innan den når våra butiker i Sverige. En del räkor forslas från Danmark till Nordafrika för att skalas innan de kommer till oss.
(Ang. fisk se: Findus om fisk: ”I kina är de mycket bättre på att filéa fisken” )

(Ang. räkor se: SVD: Räkans långa resa )

Vi har även hört fler exempel på helt onödiga transporter. Om sådant betraktas som lönsamt, så kan vårt ekonomiska system behöva konstrueras om. För t.ex. boende i Helsingborg i det bördiga Skåne borde kanske 95% av maten kunna komma från nordvästra Skåne. Numera förekommer försäljning av närproducerat i liten skala bl.a. vid Bondens egen marknad, men detta borde vara det normala för all mat vi köper. Nu har upphandlingsreglerna nyligen ändrats, så att det blir lättare att ta andra hänsyn än bara priset. Det är ett litet, litet steg i rätt riktning. Men för att vi framdeles verkligen ska kunna få ett hållbart samhälle i balans med vad naturen tål, så är det naturligtvis nödvändigt att detta följs upp av större steg i rätt riktning.

De politiska partier i Sverige och andra länder som verkligen vill arbeta för att klara klimatet och andra miljömål och få en ansvarsfull hushållning med jordens begränsade naturresurser borde därför bl.a. kraftfullt verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip. Syftet med denna närproduktionsprincip skall då vara att alla varor och då speciellt livsmedel och andra dagligvaror så långt naturresurserna tillåter skall produceras i samma region eller regiondel i Europas olika länder, där varan ska konsumeras. Det behöver dock inte vara fel med handel mellan länder. Det gäller varor, som med hänsyn till naturresurserna inte kan produceras i samma regiondel i ett land, där det konsumeras. Man borde dock sträva efter så korta transportavstånd som möjligt.

Författare: Miljöförbundet Jordens Vänner, Helsingborg
Tillbaka till starten

Motion 116: Det nya ekonomiska systemet

Motion 116 har arbetats samman med motionerna 9 och 84 till motion 301

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra folkvalda att vi måste börja
arbeta för en radikal förändring av nuvarande miljöbelastande ekonomiska system till fördel för ett
system baserat på att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av världens ändliga
resurser.

Vi måste gå från att försöka förändra detaljer i dagens samhällsbyggande, till att förändra samhället i
grunden genom att arbeta fram en ekonomi som tar hänsyn till de sociala och ekologiska förhållandena
på Jorden. Miljö- och klimathotet är nu en realitet. Vi kan inte vänta längre på lösningar inom det
nuvarande utdaterade ekonomiska system, centralbanksekonomi, även kallad kapitalism.

Vårt nuvarande samhälle saknar simultankapacitet när det handlar om samhällets problem. Därför är
Jordens alla ändliga resurser aldrig i debattens centrum på en och samma gång. Hade de varit det, hade
vi bättre förstått att ”förändring av första ordningen”, alltså förändring inom nuvarande system har nått
vägs ände. Vi behöver därför lägga mycket mera kraft på ”förändring av andra ordningen”, vilket alltså är
att förändra vårt nuvarande föråldrade ekonomiska system, som kräver ständig tillväxt och således
ständigt ökande resursförbrukning och miljöbelastning.

Ständig ekonomisk tillväxt är totalt oförenlig med ekologisk kunskap och vi måste rätta oss efter de
ekologiska och andra naturvetenskapliga lagar som gäller på vårt enda jordklot. Dessutom har den
ekonomiska tillväxten inte lett till tillväxt i välstånd i motsvarande grad och har misslyckats att uppfylla
miljontals människors grundläggande behov såsom mat, vatten och bostad.

Idag är världshandeln uppdelad på cirka 2% varor och tjänster och resterande 98 % på finansiella transaktioner!
Vi måste börja skapa pengar utan ränta, så vi kan bygga ett urstarkt miljö- och klimatsmart samhälle.
Med ett tjugotal regler kan vi även undvika inflation.
Vi löser då de flesta av de problem som politiker, massmedia och personer och grupperingar i
maktpositioner inte finner lösningar på idag. Det har skapats pengar på detta sätt tidigare, då bland annat
Benjamin Franklin, Abraham Lincoln och kommunpolitikerna på ön Guernsey i Engelska kanalen har gjort
precis detta, men vår centralsbanksekonomi har tyvärr kämpat sig tillbaka i förarsätet och mer än
170 länder är idag fastlåsta i denna centralsbanksekonomi.

Genom att använda oss av samma fördelningsprocess som naturen, med en utomordentlig enkelhet och
fördelning av varor och tjänster dit behovet finns, kan vi lösa de flesta miljö- och klimatproblem.
Om medborgarna i Sverige, efter en nationell informationskampanj får svara på de tre samhällsavgörande
frågorna nedan om hur pengar skapas och fördelas i samhället kan vi skapa ett välstånd och hållbara
samhällen som vi idag bara kan drömma om.

För att finna dessa hållbara lösningar behöver vi utreda de samhällsavgörande tabubelagda frågorna som
har med nuvarande ekonomiska systemet att göra, och som måste förändras.

1. Vem eller vilka skall kontrollera de penningtillverkande maskinerna?

2. Vem eller vilka skall äga de pengar som de penningtillverkande maskinerna skapar ur tomma intet?

3. Enligt vilka regler skall pengar som skapas ur tomma intet föras ut i samhället?

Vi måste arbeta för ett ekonomiskt system som är bra för alla människor, alla djur och för hela Jorden och
som möjliggör jämnare resursfördelning och harmoniskt samarbete med naturen istället för plundring
och exploatering. Det är på grund av de miljö-, klimat-, ekologiska och sociala problemen som vi måste
förändra nuvarande ekonomiska system till något mycket bättre.

Vi är många som vill förbättra nuvarande ekonomiska, sociala och ekologiska situation, och nu finns en
väg dit. I nästa steg kan vi sedan skapa ett naturens ekonomiska system. ”Tack vare” miljö- och
klimathoten samt de enorma sociala kontrasterna som råder i världen är det vår generation som nu
måste förändra Sveriges och i nästa steg i princip hela Jordens ekonomiska system, centralbanksekonomi,
till något mycket bättre, så att kommande generationer överhuvudtaget skall ha en chans att kunna leva
på Jorden.

Författare: Per Nilsson
Tillbaka till starten

Motion 117: Låt svenska folket bli delaktiga i ödesfrågorna, mha SVT

Vi vill att klimatriksdagen skall framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, deras ansvar för att förmedla till medborgarna vilka ödesfrågorna är och vilka överväganden som är möjliga i valet av framtid. Detta bör ske som folkbildning med hjälp av SVT.

På 70-talet inför folkomröstningen om kärnkraft, gjordes en massiv folkbildningsinsats genom SVT. Det var en mängd debatter och rena kunskapsprogram som penetrerade konsekvenserna av olika val som kunde göras. Nu står Sverige och världen inför delvis nya problem av minst samma ödestyngd. Det gäller vår framtida energiförsörjning (peak oil), instabiliteten i vårt ekonomiska system och växthuseffekten med dess allvarliga påverkan på klimatet. Med tanke på dessa frågors dignitet är det förvånande hur lite som sägs om de konsekvenser som de kan ge upphov till. En omfattande debatt borde äga rum, som nu delvis uteblir, pga den politiska agenda som läggs av ett litet antal personer, t.ex. inför ett val. Detta är djupt allvarligt ur demokratisynpunkt. Förändringar som borde äga rum, utgående från en allsidig och upplyst opion, äger inte rum i den utsträckning som våra barn och barnbarns framtid förtjänar.

Vi föreslår därför att Sveriges riksdag och regering, tar SVT till hjälp för att kommunicera dessa frågor, som en bred folkbildningsinsats. Det är bara genom den breda exponeringen som klokast möjliga beslut kan tas, utan bindningar till de partipolitiska och andra hänsyn, som råder idag. Först då kan vi närma oss begreppet demokrati, inte bara på papperet, utan i reell verklighet.

Ytterligare tankar som berör innehållet i denna motion finns i ett brev, som har skickats till medlemmar i regeringen, inklusive statsministern, samt till näringsutskottets resp miljö- och jordbruksutskottets medlemmar.
Länk till brevet

Författare: Olov Fahlander

Tillbaka till starten

Motion 118: Motion om ett starkt svenskt agerande i EU för att minska koldioxidutsläppen

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda att de i Sveriges riksdag enas över partigränserna om att samlat driva en kraftfull politik i EU för att radikalt höja takten i att minska koldioxidsutsläppen inom EU.

Sverige har varit pådrivande i EU vad det gäller denna politik men man har inte alltid haft en enig linje. Det handlar om att reformera eller slopa det nu havererade systemet med utsläppsrättigheter samt om att införa/höja koldioxidskatter. Handeln med utsläppsrättigheter inom EU har helt misslyckats och måste snarast reformeras eller slopas till förmån för ett fungerande system. I dagsläget ligger utsläppsrättigheter för nedlagda företag kvar på marknaden och dumpar priserna. Det kan t ex löna sig att driva kraftverk på kol framför den betydligt mindre skadliga naturgasen för att inte tala om att incitament till helt fossilfri energiproduktion då saknas. Inom EU måste även arbetet med att införa nya och samordna befintliga koldioxidskatter fortsätta och ha starka och eniga pådrivare.

Författare: Folk och Frö i Kalmar
Tillbaka till starten

Motion 119: Svenskarnas koldioxidutsläpp via konsumtion ska bli officiell statistik

Motion 119 har arbetats samman med motion104 till motion 312

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda
att det i Sveriges offentliga statistik över koldioxidutsläppen även ska redovisas
hur stora koldioxidutsläpp som den svenska konsumtionen orsakar. Knutet till
denna statistik ska det ges tydliga anvisningar om hur den enskilde konsumenten
kan minskar sina totala utsläpp.

Det läggs ett betydande ansvar på den enskilde att minska sin klimatpåverkan. Det
är inte möjligt att lösa klimatkrisen bara genom enskilda människors ageranden,
men samtidigt är det viktigt att enskilda individer verkligen gör det de kan för att
minska sina koldioxidutsläpp. För att de ska ha möjlighet att positivt förändra sitt
beteende måste de vara välinformerade om sin påverkan på klimatet och vad de kan
göra för att minska den. Under en 20-årsperiod har den enskilde svenskens
koldioxidutsläpp ökat med ca 15 % och samtidigt har andelen av utsläppen som
sker i utlandet gått från 45 % till 65 %. När detta förhållande inte framkommer i
Sveriges officiella statistik kan svenska konsumenter invaggas i en falsk trygghet
vad det gäller vår samlade påverkan på klimatet och inte få tillräckligt incitament
till att förändra sitt beteende.

Författare: Folk och Frö i Kalmar
Tillbaka till starten

Motion 120: Fortbildning för Sveriges folkvalda om klimatfrågan i ett etiskt perspektiv

Motion 120 har arbetats samman med motion 65 till motion 313

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda
att de beslutar att skapa en fortbildning riktad till dem själva med ämnesrubriken
”Klimatpolitiken i ett etiskt perspektiv”.

Människan har starka försvarsmekanismer. Dessa gör sig gällande när vi ska
bedöma den information vi får runt klimatfrågor och i hög utsträckning när vi
rationaliserar vårt eget handlande. Det gäller politiker såväl som oss andra. Men vi
vill förhoppningsvis se oss som etiskt handlande individer och vi kräver att våra
politiker klarar att handla på en etiskt försvarbar nivå.

Filosofie doktorn i psykologi med miljöpsykologi som specialitet, Billy Larsson,
har i flera artiklar framhållit nödvändigheten av att se klimatpolitiken i ett etiskt
perspektiv, där vi även sätter den i relation till resurs- och fördelningsfrågor i ett
globalt perspektiv, Som referens ges en debattartikel på SvD:s Brännpunkt:
”Klimatet är ytterst en etisk fråga”.
Billy Larsson är även initiativtagare till nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu.

Författare: Folk och Frö i Kalmar
Tillbaka till starten

Motion 121: Skydda kollagret i de svenska skogarna

Motion 121 har arbetats samman med motioner 178 till motion 308

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att kolsänkor och kollagret i svenska skogar främjas och skyddas för att motverka klimatförändringarna. 20 procent av den svenska produktiva skogsmarken måste få ett långsiktigt skydd, övrig produktiv skogsmark brukas med kalhyggesfria och miljöanpassade metoder och/eller med utökad hänsyn till vatten, mark, biologisk mångfald och klimat.

Bakgrund
Skogen har en viktig roll i klimatarbetet. Regeringen och skogsindustrin förespråkar ökad skogsproduktion och en biobaserad samhällsekonomi för att motverka klimatförändringarna. Men hur välgrundade är deras tankar på att använda mer av skogen till biobränslen, lagra kol i pappersmassa, smörknivar och husbyggen samtidigt som man bedriver ett icke ekologiskt hållbart skogsbruk? I Skogsvårdslagens portalparagraf jämställs miljömål och produktionsmål men i praktiken innebär det att knappt 4 % av den svenska produktiva skogen idag är skyddad som naturreservat och nationalparker medan 95 % brukas eller har brukats i enlighet med den svenska skogsbruksmodellen – kalavverkning, markberedning, plantering av gran eller tall, röjning, gallring, gödsling och slutavverkning igen.

Skogen har en annan, mycket värdefullare, roll att fylla om vi ska nå miljömål gällande klimat, biologisk mångfald och funktionella ekosystem.

Klimatberedningen föreslog 2008 att möjliga åtgärder och incitament för skydd av kollager och främjande av kolsänkor skulle utredas (kapitel 17): Klimatberedningen M2007:03
Dessvärre sattes aldrig utredningen i verket. Nu är det dags att återuppta de planerna.

Jordens största kollager är de stora världshaven. Näst efter det kommer gamla naturskogar världen över, däribland vårt nordliga barrskogsbälte. De lagrar väldiga mängder kol som genom sekler blivit en restprodukt av den livgivande processen fotosyntesen.

Kolet i dessa skogar lagras i träden som lever i många hundra år och bryts sedan sakta ned till död ved som blir näring till nästa trädgeneration. Men framför allt lagras de stora mängderna kol i marken genom processer som de mykorrhizabildande svamparna i skogen skapar i den symbios de lever i med träden i skogen. Ju äldre en skog är desto mer kol finns lagrat i den. Det betyder att våra skyddade naturreservat är enorma kollager som ser till att hålla koldioxidhalten nere i atmosfären.

NRK (14-01-2014), Ut i naturen: ”Skogen verden glemte”

Den stora motsatsen är de kalhuggna skogarna som i och med kalhuggningen blir koldioxidutsläppare under en lång tid (ca 15-25 år beroende på jordmån). Om de avverkade träden i första hand blivit papper (som har en omloppstid på ca 2 år i snitt innan det blir koldioxid) så tar det ytterligare upp till 10-15 år till för den nya planterade skogen att kompensera för detta utsläpp. När denna tid gått är det snart dags att hugga ner skogarna igen och markens kollager blir återigen koldioxid i atmosfären. Då skogsbruket har så korta omloppstider hinner marken aldrig lagra de stora mängderna kol som gammelskogen gör. Det moderna svenska skogsbruket är alltså en klimatbov snarare än en klimathjälte då våra sista gamla naturskogar som inte skyddats som naturreservat huggs ner.

Klimatförändringarna innebär ökad stress och sårbarhet för skogen och arterna som lever där. Intakta skogsområden står emot och återhämtar sig bättre än fragmenterade områden. Dessa områden ger träden, växterna och djuren bäst möjligheter att sprida sig, anpassa sig och överleva i ett klimat som förändras. Ju större skada vi gör på ursprungliga skogen och den biologiska mångfalden, desto större är risken att klimatförändringarna slår hårdare även mot oss människor.

Åtgärder
Skogen är en viktig länk för motverka klimatförändringarna. Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas och skyddas. Incitament för ett skydd av kollager måste utredas och tillämpas. För att nå en jämställdhet enligt skogsvårdslagens portalparagraf, göra allra största nytta för klimatarbetet samt möjliggöra att nationella miljömål och internationella miljöavtal ros i hamn ska skogsbruket i Sverige ställa om på följande sätt:

*20 procent av den produktiva skogsmarken ska skyddas långsiktigt.
Enligt ledande naturvårdsforskning måste 20 procent skyddas för att vi överhuvudtaget ska ha någon rimlig chans att långsiktigt kunna bevara de djur och växter som lever i våra skogar. Alla kvarvarande gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas långsiktigt. Det är dessa skogar som har störst andel kol lagrat i marken.

*30 procent av den produktiva skogsmarken brukas med kalhyggesfria och miljöanpassade skogsbruksmetoder.
Kalavverkning, som brukar följas av markberedning, exponerar skogsmarken där det lagrade kolet frigörs som koldioxid till atmosfären. Dessa skogsbruksmetoder måste anpassas och ställas om till ett alternativt skogsbruk i form av hyggesfria och
miljövänligare skogsbruksmetoder. Då har skogsmarken fortfarande ett trädkrontak. Därmed kan kolet fortsätta att lagras i skogsmarken istället för att hamna i atmosfären. Denna typ av skogsbruk är också mer skonsam mot skogens ekosystem jämfört med kalhyggesskogsbruk. Skogens mångfald av djur och växter har större möjligheter att leva kvar, till exempel klarar sig hänglavar bättre, mykorrhizabildande svampar överlever och ett flertal av de fåglar som bor i skogen kan leva kvar.

*50 procent av skogsmarken brukas med dagens skogsbruksmetoder men med en utökad hänsyn till vatten, mark, biologisk mångfald och klimat.
Den största delen av Sveriges skogsmark är redan idag påverkad av skogsbruk. Stora delar kan fortsätta att brukas så länge utökad hänsyn tas till vattendrag, sjöar, våtmark, mark, biologisk mångfald och klimat. Skogens resurser ska användas uthålligt, både ekonomiskt och ekologiskt. Samtidigt bör en större andel av träråvarorna förvaltas som
långsiktiga kollager såsom byggnadsvirke istället för kortlivade saker som papper och biobränsle.

Med ovanstående princip kommer klimatarbetet att främjas, de nationella miljömålen för ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv” inklusive de internationella miljöåtagandena Sverige undertecknat att uppnås. På detta sätt kan vi också vara en god förebild i världen och visa att vi tar miljöfrågorna på allvar, att det handlar om klimatet, biologiska mångfalden, ekosystemen och framför allt framtidsfrågorna för våra kommande generationer.

Författare: Sebastian Kirppu och Amanda Tas
Tillbaka till starten

Motion 122: Begränsa flygtrafiken

Motion 122 har arbetats samman med motionerna 74 och 151 till motion 306

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att besluta om åtgärder för att begränsa flygets idag mycket gynnade ställning som transportmedel.

Flyget står idag, enligt officiell statistik, för fyra procent av de totala koldioxidutsläppen i Sverige. Det kan synas vara en liten andel, men den beräknas öka snabbt. Globalt har antalet flygpassagerare ökat från en halv miljard till tre miljarder de senaste 30 åren, och en fortsatt ökning förutspås till omkring sju miljarder om 15 år. Den viktigaste orsaken är att flyget blir allt billigare, biljettpriserna har sedan 1990 minskat med drygt 40 procent.
Vi vet också att utsläppen omräknade per person är upp till 100 högre på en flygresa jämfört med till exempel tåg. Det borde därför vara logiskt, ur klimatsynpunkt att gynna andra trafikslag än flyg.

Men idag är det precis tvärtom; flyget är befriat från energiskatter och deltar inte heller i den internationella handeln med utsläppsrätter (som i och för sig har havererat). Jag föreslår därför att klimatriskdagen verkar för:
… att flyget belastas med energiskatt precis som andra trafikslag.
… att en extra klimatskatt också läggs på flyget på grund av dess oproportionerligt stora utsläpp, räknat per passagerarkilometer.
… att tillståndsgivning för kortare inrikes flygresor (kortare än 500 kilometer) kraftigt begränsas med sikte på att de helt ska utgå. Detta förutsätts ske parallellt med en rejäl upprustning av tågen.

Författare: Anika Agebjörn
Tillbaka till starten

Motion 123: Ecocide-lag

Motion 123 har arbetats samman med motionerna 136, 159, 179 och 185 till motion 310

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
– alla till rådighet stående medel används för att återinföra Ecocide (dvs. miljöbrott under såväl
krigstid som fredstid) i den Internationella Domstolens Rom-stadga.
– göra det till en plikt att värna Jorden och dess ekosystem.
– göra förebyggandet av allvarlig skada på Jorden och dess ekosystem till det främsta ansvaret för
alla beslutsfattare involverade i aktiviteter som kan medföra miljöförstörelse.

Ett införande av en Ecocide-brottsrubricering betyder att vågen av förstörelse hejdas vid källan och
pålägger företagsaktiviteter en plikt att förebygga storskalig skada på och förstörelse av ekosystemer.
Detta kommer även att stoppa den mänskligt förorsakade ökning av växthusgaser som de största
koldioxid-jättarna (företag som bidrar mest till CO2-utsläpp, se https://www.carbonmajors.org ) står för.
En Ecocide-lag förbjudar koldioxidjättarna att fortsätta med farliga industriella aktiviteter som gör
betydande skada på naturen och mänskligheten för framtida generationer. Detta vill ge ett kraftfullt
preventivt incitament för de i styrande positioner – VDar, ledare av finansiella institutioner och
statschefer – att ta ansvar för beslut som leder till, stödjer eller finansierar storskalig skada och
förstörelse (härunder bidrar till ökning av växthusgaser).

Genom att placera ansvarsbördan på personer (VDar etc) och inte abstrakta enheter (t.ex företag) vill
den onda cirkeln av förstörelse och tysta, underförstådda rättigheter (rätten att förorena, rätten att
förstöra) kunna brytas. Därvid flyttas skyddet av intressen från de få ägande till alla de som hotas av
Ecocide.

Författare: Anita van Doorn
Tillbaka till starten

Motion 124: Stadsodling

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att införa stadsodling i stor skala i samhällen och städer.

Allt fler bosätter sig i städerna och även stadsbor behöver mat. Stadsodling kan inte försörja hela städer med mat men det kan bidra till högre grad av självförsörjning och det ger minskade mattransporter. Mer växtlighet ger även bättre luft och man får inte glömma de positiva sociala effekter som odlingsgemenskap ger. De ytor som bör utnyttjas tills stadsodling är platta hustak, innergårdar och delar av andra allmänna grönytor. Istället för prydnadsbuskar och träd planteras fruktträd och bärbuskar. Häckar ersätts med bärbuskar. I rabatter kan kryddor och grönsaker odlas. Odlingslotter och lådor placeras på tak, innergårdar eller andra lämpliga ytor i bostadsområdena, även centralt i städerna. Även i allmänna parker kan man tänka på samma sätt. De här idéerna kan tillämpas både i befintliga och nya områden.

Författare: Helene Ragnemalm
Tillbaka till starten

Motion 125:Utbildning om klimatförändringens effekter på människors hälsa för all hälso- och sjukvårdspersonal

Vi vill att klimatriksdagen skall framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att kunskaper om klimatförändringarnas hälsoeffekter måste ingå i utbildningen för all hälso- och sjukvårdspersonal.

British Medical Journal, en ansedd medicinsk tidskrift, har påtalat att klimatförändringen är 2000-talets största hälsofråga. Klimatförändringarna kommer att direkt och indirekt påverka människors hälsa även i Sverige. Detta kan ske bland annat genom extrema väderhändelser som värmeböljor, översvämningar eller våldsamma stormar med personskador. Vi vet att dödstalen ökar vid värmeböljor, särskilt hos hjärt- och lungsjuka och äldre personer. Översvämningar kan påverka sjukvårdens infrastruktur, tillgången till rent dricksvatten och avloppsrening, och de kan även påverka smittspridning. I Sverige ser vi hur tendenser till varmare somrar och mildare vintrar ökat antalet fall av fästingburna infektionssjukdomar och vissa infektioner som sammanhänger med ökad temperatur i badvattnet. Infektionssjukdomar som idag inte finns i Sverige kan vid varmare klimat spridas också till vårt land.

Utbildning av hälso- och sjukvårdspersonalen i klimatförändringen och dess hälsoeffekter är viktig av följande skäl:
…Hälso- och sjukvårdspersonalen måste ha kunskap om riskerna för att kunna ge patienterna adekvat behandling och information.
…Kunskap om riskerna med klimatförändringen är nödvändig för att kunna planera sjukvårdens infrastruktur på ett uthålligt sätt.
…Utbildning och kunskap är nödvändigt för att underlätta fortsatt forskning om klimatförändringens hälsoeffekter och för att bistå beslutsfattare i planeringen av framtidens uthålliga samhällen.

Författare: Margareta Falk Hogstedt och Anne von Heideman (Läkare för Miljön)
Tillbaka till starten

Motion 126: Prioritera förnybart i elnätet

Vi vill att klimatriksdagen till Sveriges folkvalda ska framföra vikten av att ändra ellagen till förmån för förnybar el. Ellagens paragrafer behöver ändras så att förnybara energikällor prioriteras och uppmuntras. Lagen bör i framtiden särbehandla förnybar fossilfri el genom att ge den en gynnad ställning.

Exempel: I Tyskland, Danmark och Österrike prioriteras förnybar el i elnätet. I Sverige är förnybar energi inte prioriterad. Villkor och avgifter för användning av nätet ska vara icke diskriminerande (kap 1§5 och kap 4§1, 2, ellagen). Det innebär i klartext att medan el från förnybart i t.ex. Tyskland ska prioriteras av nätoperatören vid inköp och överföring, så har förnybart i Sverige inget sådant företräde. I Sverige måste också den som bygger en anläggning för förnybart, t.ex. bygger vindkraftverk, själv stå för hela kostnaden för anslutningarna, som dragning av ledningar, uppförandet av transformatorstation mm. Nätbolaget kan sedan ändå ta ut höga nätavgifter för att elen ska nå konsumenten, avgifter som sedan kan användas till att gynna fossil energi och kärnkraft.

Författare: Naturskyddsföreningens klimatgrupp i Göteborg
Tillbaka till starten

Motion 127: Klimatplikt – en allmän miljö- och klimatvärnplikt

Främst tänkt för ungdom och givetvis för alla kön.
Jag vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda och andra berörda att det bör införas en allmän
miljö- och klimatvärnplikt främst för unga (teoretisk kunskap såväl som praktiska övningar).

Innehåll:
1. Leva miljövänligt: sopsortering, köpa närproducerat etc. Teori och praktisk övning.
2. Vård grundad i vördnad för miljön, från stenen till växter, djur och människor. Teoretisk kunskap och praktisk vård av barn och gamla.
3. Kroppsarbete i parker och skog etc i stället för bensinslukande maskiner. Det ger närkontakt med annat levande.

Detta skulle bidra till det svåra arbetet att ändra vår livsstil och det skulle ge meningsfull sysselsättning
till (särskilt arbetslösa) unga och rusta kommande generationer att möta den nya tiden.
Författare: Kerstin Bergman
Tillbaka till starten

Motion 128: Ta fram en nationell strategi för hållbar konsumtion och produktion av mat

Världsnaturfonden WWF vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att:

– Vi vill att de beslutar om en lokal, regional och nationell matstrategi som gör det möjligt för bönder/producenter, konsumenter och övriga marknadsaktörer inom livsmedelssektorn att agera för en rättvis, hälsosam och hållbar produktion och konsumtion av mat. En matstrategi med tydliga mål och metoder. Strategin bör tas fram i bred politisk samverkan och med myndigheter som hanterar konsumentfrågor, miljö, vatten/hav, jordbruk, livsmedel, landsbygds- och näringslivsutveckling. Lika viktiga är forskare, miljöorganisationer, näringsliv, livsmedelsproducenter och konsumenter.

– Vi vill att Sveriges folkvalda ska utveckla mål och metoder som gör det möjligt för aktörer inom offentlig upphandling att bidra till en hållbar konsumtion av livsmedel och få stöd att premiera kvalitet före lågprisalternativ med hög belastning på miljön, där kostnaderna för kvalitet vägs upp av kloka sätt att tillaga och hantera maten.

– Vi vill att matstrategin lyfts fram i Färdplan 2050 och i Konsumentverkets nya plattform för konsumentinformation, och vi vill se tydliga informationskampanjer där hållbara matval står i centrum. Vi vill att beslutsfattare tar ansvar för att hållbar och hälsosam mat för alla behöver drivas över tid oberoende av externa faktorer som konjunkturläge och kortsiktiga opinionssvängningar.

De viktigaste utmaningarna för att minska våra ekologiska fotavtryck är att ställa om till en hållbar produktion och konsumtion av energi och mat. Samtidigt kommer matproduktionen behöva öka med 60 procent samt fördelas rättvist för att försörja jordens växande befolkning. En hållbar resursanvändning är helt avgörande för att minska klimateffekten och bevara biologisk mångfald och ekosystem. Att halvera vår köttkonsumtion och minimera matsvinnet i alla led i kedjan från jord till bord är viktiga åtgärder som också har positiva effekter på både samhälls- och hushållsekonomin.

Författare: Världsnaturfonden WWF genom Anna Richert
Tillbaka till starten

Motion 129: Solenergianpassning vid nyproduktion av byggnader

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda att införa krav på solenergianpassning vid
all nyproduktion av bostäder och andra byggnader.

Solenergi är en oändlig resurs och med smart byggande kan man förbereda för utnyttjande i betydligt högre
grad än idag. Om det införs krav på att nya byggnader ska, då det är möjligt, riktas mot solen ger det en
betydande ökning av möjligheterna för att utnyttja solenergi på både kort och lång sikt.

En stor brist vid omställning från andra energislag till solenergi är att tidigare producerad bebyggelse inte
byggts med hänsyn till att utnyttja solenergin. Detta får följden att många hus inte lämpar sig för
installation av solenergi fast det hade varit fullt möjligt om huset hade placerats på en något annorlunda
plats eller annan vinkel. För att undvika detta i framtiden bör krav införas att vid ny bebyggelse skall
myndigheten vid bygglovsansökan ta hänsyn till och försöka påverka byggnadens placering för att
möjliggöra framtida solenergiinstallation.

Vid produktion av ett större antal fastigheter bör det finnas krav att en viss andel av bostäderna placeras i
fördelaktig vinkel mot solen för att de skall vara maximalt lämpade för sådan installation.
Vid nyproduktion skall byggherren vid exponering av husen behöva deklarera i vilken grad husen lämpar
sig för solenergiinstallation vilket kommer att leda till en större efterfrågan på dessa hus.
Vid försäljning av fastigheter finns krav på energideklaration. Denna kan kompletteras med uppgifter om
byggnadens lämplighet för installation av solenergi på tak.

Författare: Bengt Ragnemalm
Tillbaka till starten

Motion 130: Urinseparation i tätorter

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda att skapa möjligheter till att urinseparera i
stor skala i tätorter.

Kväve är en viktig naturresurs som tas om hand dåligt i samhället och som istället leder till övergödning av
vattendrag. Om kvävet kunde utnyttjas skulle behovet av klimatbelastande konstgödsel kunna minskas betydligt.

En stor andel kväve försvinner via bostäders och arbetsplatsers toaletter eftersom urinen leds till
reningsverket där det blandas med andra ämnen som gör kvävet till stor del oanvändbart för odlingsändamål.
Om det vore möjligt att ta tillvara urin genom urinseparation i stor skala skulle en mycket stor del av
dessa problem försvinna. Det gäller speciellt de områden i Sverige där det finns odlingsareal i
angränsning till tätorterna men även om det inte gör det är det möjligt att kvävet kan tas tillvara genom
förädling som gör längre transport mer lönsamt.

Det finns många system för urinseparation i mindre skala men troligen inga i stor skala i tätort. Om Sverige
kunde lyckas med att införa detta inte bara för villor i glesbygd utan även i tätort för både villor och en stor
andel hyresbostäder och arbetsplatser skulle Sverige bli ett föregångsland inom området samtidigt som det
ger oss ett mer självförsörjande samhälle och minskade problem med övergödning av vattendragen.

Författare: Bengt Ragnemalm
Tillbaka till starten

Motion 131: Utökad produktgaranti

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att införa en tvingande
utökad produktgaranti.

Produkter produceras idag ofta med orimligt låg kvalitet och livslängd för att kunna pressa priset så lågt
som möjligt. Detta har flera nackdelar för både miljön och konsumenten. Eftersom det lönar sig att kasta
och köpa nytt förbrukas råvaror i högre grad än vad annars vore fallet och ekonomiskt svaga lockas till att
köpa produkter som för konsumenten inte är lönsamma i längden. Med ett krav på producenten i form av en
tillverkargaranti skulle kvalitén ökas och därmed produkternas livslängd. En ökad livslängd på produkterna
leder till mindre miljö och klimatbelastning.

I Sverige finns det idag en konsumentköpslag som ger konsumenten ett visst skydd men skyddet är svagt
efter 2 år och kraven ställs mot försäljaren, inte tillverkaren. Genom att ställa utöka skyddet till ett
fullvärdigt garantiskydd och dessutom ställa kravet mot tillverkaren eller en så tidig part som möjligt i
producentkedjan skulle konsumentens rätt stärkas kraftigt och med det direkta syftet att det ska vara
lönsamt att sälja produkter av en hög kvalitet och livslängd i Sverige. Det kan dessutom leda till fler
arbetstillfällen då det blir lönsammare att reparera än att köpa nytt. Fler produkter som repareras leder till
minskat utnyttjande av naturresurser och det kan dessutom leda till att en större del av konsumtionen sker
inom landet och till mindre transporter.

Produktgarantin bör utökas till att gälla i minst 3, helst 5 år. Den exakta tiden kan behöva variera något
beroende på typ av produkt.

Författare: Bengt Ragnemalm
Tillbaka till starten

Motion 132: Ändrat system så inte pengar får styra

Jag yrkar på att klimatriksdagen ställer sig bakom följande attsatser:

1. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle.

2. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital.

3. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder.

4. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri.

5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.

Människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kraven på ekonomisk lönsamhet, snabb förräntning av investerat kapital, storföretags profit, rikas girighet eller vad man vill kalla det. Om regering och riksdag tar klimatfrågan på allvar måste människors behov och mänsklighetens långsiktiga överlevnad prioriteras före ekonomiska vinstintressen. Caremaskandalen visade att vinstintressen fungerar dåligt i vården. Tågkaoset visar att vinstintressen inte fungerar i tågtrafiken. Hästköttskandalen visade att vinstintressen fungerar dåligt också i annan verksamhet.

Även i offentlig verksamhet är det viktigt att inte vinstintressen, lönsamhetskrav eller budgetkrav går före verksamhetens syfte. T.ex. är det orimligt att SJ ska tvingas gå med vinst, att miljökontor inte får göra de miljökontroller som behövs på grund av snäv budgetram eller att man struntar i att de allra flesta av riksdagens 16 miljömål inte kommer att uppfyllas, eftersom pengarna alltid går före.

Aktiebolag fungerar som ett sätt att få pengar till företag, men bara om de ger tillräckligt hög avkastning till aktieägarna. Ett företag, som tillverkar det som verkligen skulle behövas för en klimatomställning och som går ihop men inte ger tillräckligt hög vinst får inga pengar av aktiemarknaden. Även lönsamma företag, som tillverkar det som behövs, tvingas av aktiemarknaden slå igen och verksamheten flyttas dit där lönsamheten är större, men ofta blir arbetsmiljön och utsläppen till omgivningen avsevärt värre. Vid en allvarlig miljökatastrof går företaget i konkurs och företag och ägare vältrar över kostnaderna på samhället.

Ibland hör man folk säga att miljöåtgärder är nog bra, men de är orealistiska, ty det går inte att få fram pengar till det. Det är som om folk aldrig hört talas om bonusar och fallskärmar och mångmiljardvinster i vissa storföretag. Det finns pengar i samhället, men de har hamnat i fel fickor. Kommuner kan ta pengar från stora vägbyggen, från onödiga skrytbyggen och från onödigt många och orimligt höga chefslöner. Har man makt över staten kan man göra betydligt mer. Man kan höja grundavdraget rejält och skärpa progressiviteten åtminstone till nivån från 1980 så skatten höjs kraftigt för de rika men sänks för de fattiga. Man kan införa en kraftigt progressiv bolagsskatt, så pengar tas från storföretags mångmiljardvinster utan att det drabbar fattiga småföretag. Man kan införa kraftiga skatter på miljöförstöring och subventioner av det miljövänliga. Det mest miljöskadliga ska naturligtvis förbjudas med mycket kraftiga straff för miljöbrott.

Ekonomiskt system

När man talar om att ändra systemet så pengar inte längre ska få styra, kommer man inte ifrån ordet kapitalism. Om man med kapitalism menar privat ägande av produktionsmedel blir det lite konstigt. Om man då är emot kapitalism, är man då mot familjejordbruk eller mot en snickare, rörmokare, som har ett eget företag och som utför arbetet? Nej, det vore orimligt. Blir allt bra, om företag förstatligas? Nej, det visar väl tydligt det statligt ägda Vattenfall. Om man i stället med kapitalism menar ett system, där ekonomisk vinst för kapitalägarna är avgörande för produktionen, blir det självklart att man måste vara emot kapitalismen. Att rädda klimatet, ta hänsyn till naturens begränsningar och människors behov måste vara det avgörande i stället för pengar och lönsamhet. Företag som följer reglerna kan få fortsätta i privat ägo. Däremot bör företag, som vägrar följa nya miljö- och klimatregler eller som saboterar folkförsörjningen, förstatligas.

Författare: Stig Broqvist
Tillbaka till starten

Motion 133: Stor statlig informationskampanj

Jag yrkar att klimatriksdagen ställer sig bakom följande attsatser:

1. att det behövs en lika omfattande statlig informationskampanj, som den största i Sveriges historia, nämligen den inför högertrafikomläggningen, men denna gång för att förklara för allmänheten dels varför en klimatomställning både av trafiken och samhället i övrigt är nödvändig och dels hur man klarar alla praktiska vardagsproblem på ett miljövänligt sätt.

2. att lättillgänglig information om miljövänlig kollektivtrafik, linjesträckningar, tidtabeller, närmaste hållplatser ska finnas på alla järnvägsstationer, hållplatser, bibliotek, sjukhus, skolor, andra offentliga instanser, många affärer o.dyl.
I folkomröstningen 1955 om högertrafik röstade över 80 % nej. Tolv år senare infördes högertrafik utan några märkbara protester. Hur var det möjligt? En del ser det som ett exempel på att politikerna struntar i folkomröstningar, men det är helt fel. Det var ingen allmän konservatism, som fick en förkrossande majoritet att rösta nej. Folk var helt enkelt rädda för blodbad på vägarna. Man tänkte att i en kritisk situation har en del lärt det nya högertrafikbeteendet, medan andra reflexmässigt faller tillbaka i vänstertrafikbeteende och så smäller det.

Politikerna tog oron på allvar och genomförde den största statliga informationskampanjen i Sveriges historia. Det var inte bara schlager som ”Håll dig till höger Svensson ….” utan detaljerad information som kom gång på gång om hur man gör i alla möjliga trafiksituationer. Dessutom infördes hastighetsbegränsningar med enormt låga farter under en övergångstid och sedan permanenta hastighetsbegränsningar. Tidigare hade vi haft fri fart utanför tättbebyggt område.

Människor kände sig därför lugna och det inträffade ingen olycka med personskada första dagen och ingen dödsolycka på några dagar efter högertrafikomläggningen. Betänk då att tidigare dog i genomsnitt tre personer per dag i trafiken. Idag dör mindre än en per dag i genomsnitt i trafiken. Idag behövs en lika omfattande informationskampanj, men nu för att informera dels om varför en omställning är nödvändig och dels om hur man klarar alla möjliga praktiska situationer på ett klimatsmart sätt.
Författare: Stig Broqvist

Tillbaka till starten

Motion 134: Ställa om helt till ekologiskt jordbruk

Jag yrkar att klimatriksdagen ställer sig bakom följande attsatser

1. att riksdagen beslutar att hela jordbruket inom en viss rimlig övergångsperiod, t.ex. 10 år, helt ska gå över till ekologisk odling.
2. att motsvarande krav ställs på import av livsmedel, så jordbrukskemikalier, som förbjudits i Sverige, inte får ha använts på importerade produkter.
3. att de styrande ser till att de ekonomiska villkoren blir rimliga både för bönder och konsumenter vid en sådan omställning av jordbruket.
4. att praktisk utbildning i ekologisk odling på betald arbetstid ordnas både för bönder och sådana som vill ägna sig åt lantbruk.
5. att spekulation i markpriser hindras bl.a. genom att innehav av jordbruksmark kopplas till brukarplikt och att skogsbolag förbjuds att köpa jordbruksmark.
6. att upphöra med import av proteinrikt djurfoder av typ fiskmjöl och sojabönor.
7. att Sverige åter ska kunna vara självförsörjande på livsmedel och ha beredskapslager som räcker åtminstone ett par år.

I ett åtgärdspaket för rättvis klimatomställning krävs omställning både av jordbruk, trafik, energi, bostäder, industrin. Politiker har ibland uppmanat enskilda att ta sitt ansvar och köpa ekologisk mat. Det blir ett hån mot de fattiga, som inte har råd med ekologisk mat, som ju oftast är dyrare, särskilt med tanke på att samma politiker har försämrat villkoren för arbetslösa och sjukskrivna. De politiker som tar klimathotet på allvar måste besluta om total omställning av hela jordbruket till ekologiskt inom rimlig övergångstid, t.ex. 10 år, och besluta om allt som hör till såsom motsvarande krav för import och ordna så att det blir ekonomiskt rimligt både för bönder och för konsumenter. Köttkonsumtionen behöver minska, speciellt orimligt är det med sojabönor o.dyl. från fjärran länder som djurfoder.

Författare: Stig Broqvist
Tillbaka till starten

Motion 135: Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam

Motion 135 har arbetats samman med motion 113 till motion 315

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda:

1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken ”Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell”

2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken ”Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell” med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag

3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat

De internationella förhandlingarna i klimatfrågan misslyckas ständigt. När den senaste rapporten från FN:s klimatpanel skulle sammanfattas ändrades i slutbearbetningen formuleringar som kunde vara kontroversiella för vissa länder. Det har att göra med att många länder fäster större vikt vid vad de anser gynna landets kortsiktiga ekonomiska utveckling än den vikt de fäster vid de långsiktiga konsekvenserna av klimatförändringarna. I en sådan situation behövs nytänkande för att hantera klimatfrågan. Det som skulle kunna fungera bättre än de internationella förhandlingarna är om ett eller ett fåtal länder går före i en omställningsprocess som kan inspirera andra länder till en liknande omställning. Sådana förslag brukar dock vanligen avfärdas. Standardargumenten är att landets ekonomiska utveckling skulle försämras och att ett enskilt lands minskande utsläpp har så liten effekt på de totala utsläppen i världen.

I Sverige har vi en privilegierad situation när det gäller att bli ett föregångsland på klimatområdet genom att Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling vid KTH, publicerat boken ”Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell”. Laestadius granskar de ovan nämnda invändningarna avseende ett enskilt lands förutsättningar att gå före i en omställning i klimatvänlig riktning och argumenterar för att hindren för en sådan omställning är överdrivna. Han lägger också fram konkreta förslag hur Sverige skulle kunna bli ett land som genomför en omfattande omställning för att kraftigt minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. Laestadius tar även upp hur ett samarbete mellan många politiska partier skulle kunna gynna genomförandet av hans förslag till omställningsprocess.

Författare: Billy Larsson
Tillbaka till starten

Motion 136: Ecocide – internationell lagstiftning med personligt ansvar för massförstörelse av naturen

Motion 136 har arbetats samman med motionerna 123, 159, 179 och 185 till motion 310

Jag vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda och andra berörda att de aktivt ska arbeta för att massförstörelse av naturen, ecocide, blir en del av den internationella lagstiftningen under Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

Problem
Över hela jorden utarmas ekosystem – isar smälter, hav fylls av plast, skogar ersätts av plantager. Stora ekonomiska värden investeras i projekt som medför irreparabla skador på livsmiljöer. I Sverige pågår prospektering bl a för utvinning av skiffergas som förorenar mark och vatten. Lönsamheten i dessa projekt bygger på att kostnaderna, de s.k. externaliteterna, inte betalas av dem som orsakar skadorna. Idag lever vi i en värld där ”omfattande, långvarig och allvarlig miljöförstöring” (Romstadgan artikel 8.2) är ett brott i krigstid medan motsvarande handlingar inte är brottsliga för t.ex. företag som bedriver näringsverksamhet.
Förstörelsen fortsätter och vi förmår inte stoppa den med nuvarande lagstiftning, utan tvärtom sker det tyvärr alltför ofta med stöd av nuvarande lagar. Det är dags att ändra spelreglerna.

Bakgrund till förslaget
Vi behöver en förändring i lagstiftningen. Vi måste få en ny ”spelplan” som gör att företagens vinstmaximering sker inom lagar som faktiskt skyddar vår natur och våra barns framtid. Ett nytt lagförslag gör livsmiljöförstörelse, ecocide, till ett potentiellt brott. Lagen mot ecocide skulle ge naturen rättslig status. Benämningen ecocide kombinerar grekiskans oikos, hem, med latinets caedere som betyder att döda – att ödelägga det egna hemmet. Ecocide definieras som ”omfattande skada på eller förstörelse av ekosystem eller livsmiljö inom ett avgränsat geografiskt område”.

Ecocide skulle kunna bli ett femte brott mot freden – reglerat i Romstadgan – vid sidan av krigsbrott, folkmord, brott mot mänskligheten och aggressionsbrott. Detta betyder att de personer som fattar beslut som leder till ecocide är personligen ansvariga inför Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag, på samma sätt som krigsförbrytare. Idag utdöms straff eller krav på återställning vid miljöskador ofta som en monetär transaktion i form av avgift eller böter. Denna räknas in i kostnads- och intäktsanalyser, är sällan tillräcklig för återställning och hindrar inte i nämnvärd utsträckning ödeläggelse av ekosystem. Ofta går också ansvariga företag i konkurs när det är dags att städa upp. Fattiga stater med svag miljölagstiftning drabbas hårdast.

Syftet med lagförslaget är inte att straffa företagsledare, utan att skapa incitament för ekonomiska modeller som ger förutsättningar för lönsamhet inom planetens gränser. Långsiktigt företagande som stärker ekosystemens hälsa istället att bryta den. En lag om ecocide skulle innebära ett skifte i riskanalyserna rörande kontroversiella projekt och stödja kloka och långsiktiga beslut. En ny faktor skulle dyka upp i de styrelserum där beslut fattas – vinst skulle inte längre vara den enda relevanta parametern.

Opinionen för ecocide som brott börjar växa. Under 2013 har ett medborgarinitiativ inom EU samlat över 100.000 signaturer, för att ecocide ska tas upp av EU-kommissionen med målet att tas upp av EU:s jurisdiktion.

Nästa år, 2015, revideras Romstadgan. Då krävs endast att ett land tar upp förslaget och att 80 länder stöder förslaget för att ecocide ska bli internationell lag. Se https://eradicatingecocide.com/
För att detta ska ske krävs en stark folklig opinion. Klimatriksdagen har ett stort antal undertecknare som representerar ett mycket brett urval av Sveriges NGOs. Det skulle vara en mycket viktig opinionsyttring om Klimatriksdagen lyfter fram detta förslag till de svenska beslutsfattarna.

Författare: Anders Tivell
Tillbaka till starten

Motion 137: Inför ett jämförpris per kWh för alla drivmedel

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalde och andra berörda att de ska införa krav på ett jämförpris per kilowattimme (kWh) som ska anges för samtliga drivmedel som säljs i Sverige. Detta för att minska misstänksamheten mot de bränslen som gynnar klimatet.

Bensin, diesel och etanol säljs per liter. Biogas säljs per kg eller i vissa fall per normalkubikmeter. El säljs per kWh (kilowattimme). Denna flora av enheter gör det svårt att jämföra priser på olika bränslen och skapar onödiga missförstånd. Exempelvis innehåller en liter etanol betydligt mindre energi än en liter diesel, så det är helt i sin ordning att etanolbilen drar en större volym bränsle per mil. Tyvärr leder detta också till onödig misstänksamhet mot alternativa bränsle och motverkar då att vi gör klimatsmarta val

Vi föreslår därför att man inför ett generellt jämförpris per kWh för alla drivmedel. Priset blir på så sätt knutet till energiinnehållet, vilket bör vara den mest relevanta faktorn för ett drivmedel. Detta kommer i praktiken att minska mängden missförstånd på grund av olika bränslens olika energitäthet, men också att underlätta införandet av alternativa klimatvänliga bränslen så som eldrift.

Författare: Teodor och Rebecka Hovenberg
Tillbaka till starten

Motion 138: Ett nytt skattesystem för ett uthålligt och rättvist samhälle: Geoism

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att geoismens
tankegods bör ligga till grund vid utvecklandet av ett nytt skattesystem för ett uthålligt och
rättvist samhälle.

Bakgrund: Jordens resurser är allmängods och ingen människa har rättigheten att tillägna sig
dem på andra medmänniskors och framtida generationers bekostnad. Även andra organismers
existens och välbefinnande får inte äventyras på människans bekostnad. Däremot är allt arbete
inklusive kunskapsinhämtning individuell egendom och ska delas med andra endast på frivillig
bas. Skattesystemet ska baseras på dessa grundtankar. Den som genom maktmedel och arv har
fått en större andel av gemensamma natur- och samhälleliga resurser ska dela med sig av dessa
genom skatt till samhället. Den försörjning, som individer har uppnått genom eget arbete ska inte
ligga till grund för beskattning.

Vilka fördelar har detta system? Ändliga resurser som alla mineraler blir dyrare och tillskrivs ett
realistiskt värde. Även användningen av luft (t.ex. utsläpp, flygtrafik), radiofrekvenser, rymden
bör beskattas. En dubbel skatt bör tillämpas på all utvinning av kol från jordskorpan och för
utsläpp från dess förbränning. Detta bör vara ett kraftigt incitament för en minskad
klimatbelastning av fossil energi. Motsvarande dubbelbeskattning bör kunna användas för
användning av uran, kalk mm. mineraler som utgör ett dubbelt ianspråktagande av jordens
resurser, nämligen genom a) brytning av ändliga resurser och b) miljöbelastning av en ändlig
recipient. Utnyttjandet av andras arbete (vissa samhällsresurser) kan också beskattas, vilket
skulle göra det blir billigare att tex. leva i glesbygd. Att generellt minska beskattning av
lönearbete gör det billigare att anställa och kommer därmed sätta fler människor i arbete i ffa
servicearbeten (vård, omsorg, skola mm.). Det blir mindre lönsamt att leva på
kapitalavkastning och att äga stora arealer mark, fastigheter osv. Det blir billigare att odla på
mark med sämre förutsättningar än på högavkastande mark. Systemet kommer minska
inkomstskillnader och automatiskt ge de sämst lottade bättre förutsättningar.

Nackdelar: Geoismen har föreslagits och förespråkats av flera framstående ekonomer och är
framsprungen ur urgammalt tankegods som representeras av naturfolken. Men detta är inget
färdigt system som kan appliceras på dagens samhälle rakt av. Det kommer krävas mycket arbete
att få genomslag för tankar som omvärderar vedertagna rättsprinciper gällande det privata
ägandet.

Tillämpning: Geoismens tankegods behöver framföras och införlivas i arbetet att reformera
skattesystemet. Detta måste ske successivt och kräver mycket diskussioner för att hitta praktiska
lösningar och för att undvika fel, som självklart även kan uppstå i ett sådant system.
Läs mer: www.landskatt.se

Författare: Christian Schiebe
Tillbaka till starten

Motion 139: Forskningssatsning på CO2-reducerande teknologi

Jag vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda och andra
berörda att de beslutar om en strategisk forskningssatsning på
teknologi för att avlägsna växthusgaser ur atmosfären

En stor del av de diskussioner som förs angående utsläppen av växthusgaser
är fokuserad på hur mycket mer av dessa som kan släppas ut inom ramen för
tvågradersmålet. Detta resonemang bortser från att ledande forskare (se t ex
ref. 1) har kommit att avvisa tvågradersmålet som otillräckligt: för att
säkerställa ett långsiktigt hållbart klimat måste den nuvarande halten av CO2 i
atmosfären (400 ppm) sänkas till under 350 ppm. De ”långsamma”
återkopplingar som annars kan styra klimatet utom kontroll är inte
långsammare än att de måste börja åtgärdas omedelbart. Eftersom CO2 har
en mycket lång effektiv livslängd i atmosfären innebär detta att vi människor
måste arbeta på att aktivt avlägsna det nuvarande överskottet. En existerande
teknologi för detta, förkolning av organiskt material följt av nedgrävning av
restmaterialet (biochar), förespråkas i ref. 1 men även om detta skalas upp
maximalt krävs det att förbänning av fossilt kol upphör inom två decennier för
att dess kapacitet ska räcka till. Tyvärr är risken överhängande att utsläppen
inte kommer att bromsas tillräckligt innan den kapacitet som biochar kan
erbjuda har överskridits. Det är därför angeläget med forskning dels för att ta
fram teknologi för snabb uppskalning och optimering av den existerande
biochar-teknologin, och dels för att söka efter robusta, ekonomiska och
effektiva alternativ/komplement till biochar.

Sverige bör ta initiativ till en sådan strategisk forskningssatsning, som förutom
den uppenbara nyttan för klimatet också kommer att ge vårt land ett
teknologiskt försprång på ett område som kommer att bli intensivt exploaterat i
framtiden.

Självfallet får en sådan satsning inte konkurrera med, eller fördröja, åtgärder
för att minska utsläppen av CO2 och andra växthusgaser. Endast en
kombination av minskade utsläpp och ökad infångning kan bromsa
uppvärmningen i tid.

Referens:
1. Hansen, J., M. Sato, P. Kharecha, D. Beerling, R. Berner, V.
Masson-Delmotte, M. Pagani, M. Raymo, D.L. Royer, and J.C. Zachos, 2008:
Target atmospheric CO2: Where should humanity aim? Open Atmos. Sci. J.,
2, 217-231, doi:10.2174/1874282300802010217.

Författare: Dan Baeckström.
Denna motion har stöd av medlemmarna i Klimatgruppen i
Naturskyddsföreningens Göteborgskrets.

Tillbaka till starten

Motion 140: Skrota den nytillsatta klimatutredningen och besluta om omedelbara åtgärder istället

Jag vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda och andra berörda att de beslutar att
skrota den förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de
närmast kommande åren.

För ett och ett halvt år sedan presenterade Naturvårdsverket den av regeringen beställda utredningen
Klimatfärdplan 2050 som beskrev strategier för hur Sverige skulle komma ner till noll i nettoutsläpp
av växthusgaser år 2050. Det naturliga påföljande steget är förstås att regeringen lägger fram
konkreta åtgärdsförslag i linje med utredningens strategier. Så har inte skett, trots löften från
miljöministern. Istället har en ny strategiutredning tillsatts trots att underlaget redan existerar i den
föreliggande utredningen. Oppositionen och miljöaktivister betecknar den nya utredningen som
förhalningstaktik.

Mot bakgrund av klimatsituationens allvar är förhalning det absolut sista vi behöver. Istället för att
försöka vinna tid åt kortsiktiga vinstintressen och sina egna inbillade politiska fördelar måste
regeringen vinna tid åt klimatet. Avbryt genast den nya Färdplan 2050-utredningen om etappmål
mellan 2030 och 2050. Regeringen måste istället identifiera åtgärder som kan implementeras under
de närmaste 5 åren och som ger en reduktion i utsläpp som är i linje med de långsiktiga målen,
under betingelsen konstant årlig procentuell minskning.

Bakgrundsmaterial:

https://blogg.miljodep.se/blog/ett-utmanande-arbete-vantar-med-klimatfardplan-2050/
https://supermiljobloggen.se/nyheter/2014/04/oppositionen-kritisk-till-ny-klimatutredning

Författare: Dan Baeckström.
Denna motion har stöd av medlemmarna i Klimatgruppen i Naturskyddsföreningens
Göteborgskrets.

Tillbaka till starten

Motion 143: En miljöfond ska inte inneha investeringar i fossila bränslen

Jag yrkar att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges riksdag, andra folkvalda och övriga berörda att beslut fattas om att en fond inte ska få kallas miljöfond eller etisk fond om den innehåller investeringar i fossila bränslen, dvs. kol, olja eller gas.

Bakgrund
Trots att en fond kallas ”miljöfond” eller ”etisk fond” finns det i dagsläget ingen garanti för att denna fond är fri från investeringar i fossilindustrin. En etisk fond innebär endast att den inte har några investeringar i tobak, porr- eller vapenindustrin. Detta är problematiskt för personer som vill göra ett klimatsmart val och tror sig göra det genom att investera sina pengar i en miljöfond/etisk fond med förhoppningen att utesluta fossila bränslen. Det är oetiskt att investera i den fossila industrin med tanke på de miljöproblem, de politiska konflikter och ökade klyftor mellan fattiga och rika som den ger upphov till. Det ska vara enkelt att välja en fossil fri fond utan att själv behöva studera alla fonder mer ingående för att hitta en som utesluter fossilindustrin. Det borde vara en rättighet att direkt på fondens namn kunna avgöra om fonden är bra för miljön eller inte.

Författare: Jenny Svensson

Tillbaka till starten

Motion 144: Inför klimatgranskning av de politiska besluten

Jag vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda och andra berörda att de beslutar att
alla nya politiska förslag (inom relevanta områden) måste granskas av sakkunniga med avseende
på eventuella effekter på klimatet. Granskningen skall ha en sådan ställning att förslag som inte
är i linje med klimatmålen måste omarbetas eller förkastas.

Att det finns behov av omfattande åtgärder för att avvärja klimathotet är något som ingen svensk
politiker idag ifrågasätter. Det tas också beslut som har en gynnsam effekt på utsläppen av
växthusgaser. Det finns dock två stora problem med dagens klimatpolitik:

1) de åtgärder som beslutas är alltför begränsade i sin omfattning;
2) klimatfrågan betraktas som en sektor av politiken som är avgränsad från andra, och därför fattas
andra, långtgående beslut vars effekter går stick i stäv med klimatåtgärderna (exempel:
infrastruktursatsningar i mångmiljardklassen som bygger på ökad biltrafik; utbyggnad av flygplatser
etc, se ref. 1).

Så länge klimatfrågan betraktas som ett problem som måste vägas mot en mängd kortsiktiga vinst-
och bekvämlighetsintressen kommer vi aldrig att få en effektiv klimatpolitik. Jag föreslår att de
klimatpolitiska målen ges en överordnad ställning och att de instanser och myndigheter som
kontrollerar regeringens och de statliga verkens verksamheter – lagrådet, konstitutionsutskottet och
riksrevisionen – får direktiv att granska statsmakten med klimatfrågan som övergripande prioritet.
Beslut (eller tillämpningar av beslut) skall rivas upp och förslag skall återremitteras om de
motverkar eller försenar klimatmålen. Sakkunniga inom klimatfrågan skall rutinmässigt tillfrågas
om alla relevanta beslut eller förslag och deras utlåtanden måste vara vägledande för de
ställningstaganden som görs.

Ett snarlikt förslag har nyligen framförts av ledande klimatforskare och debattörer, se ref. 2

Referenser:

1. https://www.dn.se/debatt/regeringen-gar-emot-sina-miljomal-och-okar-utslappen/

2. https://www.dn.se/debatt/bannlys-alla-politiska-beslut-som-ger-mer-klimatutslapp/

Författare: Dan Baeckström.
Denna motion har stöd av medlemmarna i Klimatgruppen i Naturskyddsföreningens
Göteborgskrets.

Tillbaka till starten

Motion 145: Levande landsbygd och hållbar livsmedelsproduktion

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige
investerar i en levande landsbygd som kan bidra till lösning av klimatproblemen samtidig som
man kan försäkra sig om vår framtida hållbara livsmedelsproduktion. Detta kräver att många bor
och verkar på landsbygden. ´
För att åstadkomma detta krävs en helt ny landsbygdspolitik som bla inkluderar följande:
– återinföra brukarplikten för jordbruksmark för att motverka spekulation i mark och säkerställa
jord för matproduktion.
– lägga om skattesystemet så att resurser som produceras lokalt kan användas i regionen för att
säkerställa god tillgång till samhällsservice på landsbygden så folk vill bo där.
– använda kapital i pensionsfonder för en hållbar klimatsmart rättvis omställning på landsbygden
och speciellt inom jordbruk, som exempelvis görs i Danmark.

Bakgrund:
Att kunna producera tillräckligt med näringsrik mat för världens växande befolkning i en tid av
klimatförändring är en av vår tids största utmaningar.

Rätten att odla vår egen basmat och förvalta landets naturresurser på ett hållbart sätt är central.
Vi har förlorat upp emot 75 % av vår självförsörjningsgrad sedan systemskiftet för 20 år sedan.
Vi ska sträva efter 100 % självförsörjning – något som är svårt idag då jordbrukspolitiken styrs
helt och hållet, och naturresurserna till stor del, från EU och WTO.
Mycket av våra importerade livsmedel och foder produceras av industriellt jordbruk som är helt
beroende av fossilbränsle för långväga transporter, konstgödsel, bevattning, bekämpningsmedel
och hybrid, ofta genmodifierat, utsäde. Detta jordbruk släpper inte bara ut mycket växthusgaser
(både från användning av fossilt bränsle och i form av lustgas från marken och metangas från
djur), det utarmar också jorden och förstör dess kapacitet att lagra koldioxid. Det blir en
dubblerad negativ påverkan på klimatet. Detta gäller också industrijordbruk i Sverige.
Denna import av industrijordbruksprodukter är också djupt orättvis mot fattiga människor i andra
länder som förlorar möjligheten att producera den mat de behöver för egen konsumtion. Det svenska beroendet av importerade livsmedel och foder från andra kontinenter måste därför
stoppas. De länder som producerar för oss behöver sin egen jordbruksmark och matproduktion.
Detta är inte enbart en klimatfråga utan även en fördelningsfråga och en fråga om mänskliga
rättigheter.

Till skillnad från industrijordbruk kan småbruk bedrivas på ett sätt som är anpassat till lokala
förhållanden med effektiva kretslopp för återanvändning av ändliga resurser och restaurering av
mark så att den bättre kan lagra kol och näringsämnen. Därmed minskar behovet av
energikrävande insatser och transporter. Ett sådant jordbruk är kunskaps- och arbetsintensivt,
dvs det kräver många engagerade småbrukare som lever och verkar på landsbygden.

I Sverige beskrivs landgrabbing som något som drabbar kontinenter i Syd. Men idag debatteras i
vårt närområde också konsekvenserna för framför allt de östeuropeiska länderna där företag från
Västeuropa, Kina och USA tränger undan lokal befolkning för exploatering av naturresurser och
åkermark. Även områden i Västeuropa drabbas – så också i Sverige som en följd av den
lagstiftning riksdagen beslutade att ansluta sig till för drygt 20år sedan.
Det mest kända exemplet idag är hur gruvbolag exploaterar och spekulerar i mark och berggrund
vilket lokalt innebär stora konsekvenser för de gröna näringarna. Lokalt förloras en naturresurs
samtidigt som skatter och vinster försvinner ur regionen. Exploatering sker inom jord- och
skogsbruk likväl som i energisektorn grundat på samma lagstiftning. Konsekvenserna i form av
avbefolkning är redan idag tydliga i norra Sverige men sprider sig över hela landsbygden.
Även i städerna får spekulationsintressena alltmer utrymme på invånarnas bekostnad. Det
offentliga rummet ockuperas av ohållbara transportsystem. Rätten till arbete, bostad och
grönområden i staden sätts på undantag.
I staden och på landet behövs en gemensam kamp som hindrar spekulationsekonomin från att ta
över den gemensamma välfärden och våra naturresurser. En kamp som förenar motstånd med
praktisk förändring här och nu.
Landsbygdsbefolkningens inflytande stärks av demokratisk ekonomisk organisering som ökar
makten över naturbruket och dess vidareförädling. I städerna är stadsodling och organisering för
matdistribution som stärker matsuveränitet ett bidrag för att bygga en rörelse för omställning till
hållbarhet. Direkt samverkan mellan producenter och konsumenter på landet och i staden är ett
viktigt inslag för att bygga en solidarisk ekonomi.
Vi kräver en rättvis omställning till ett fossilfritt hållbart naturbruk och livsmedelsindustri. En
sådan omställning ger meningsfulla jobb som behövs inom byggande, transporter, energi,
varuproduktion, gruvnäring, jordbruk, fiske och skogsbruk. För detta behövs omfattande
offentliga investeringar och omläggning till ett hållbart rättvist skattesystem.

Författare: Jörgen Leufstedt och Torgny Östling.

Tillbaka till starten

Motion 146: Från fossilberoende klimatbov – till klimatsmart livsmedel

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att de via utredningar om och beslut rörande forskning och utbildning inom ämnena jordbrukssystem och livsmedelsproduktion ger svenskt jordbruk och svensk livsmedelshantering (förädling så väl som distribution) förutsättningar att utveckla hållbarhet i alla led och att jord- och övrigt naturbruk även ska återfå sin roll som kolsänka, vilken aktivt bidrar till att minska växthuseffekten.

Att kunna producera och rättvist fördela livsmedel för världens befolkning är en av de största utmaningar vi står inför vid omfattande klimatförändringar. Samtidigt bidrar Sveriges livsmedelkonsumtion med ca 25% av våra utsläpp av växthusgaser. Utmaningen är tvåfaldig – vi måste utveckla vårt jordbruk så det blir mindre utsatt för klimatförändringar och medföljande socioekonomisk instabilitet samtidigt som vår matproduktion ska minska radikalt på utsläpp av växthusgaser och istället öka ekosystemets naturliga förmåga att fungera som kolsänka.

Dagens moderna industriella jordbrukssystem och dess livsmedelsproduktion och distribution är helt beroende av fossila bränslen för långa transporter, produktion av insatsmedel (utsäde, konstgödsel, bekämpningsmedel) förädling, lagring, m.m. Cirka hälften av vår mat och majoriteten av insatsmedlen är importerade. Forskningen som pågår inom denna sektor idag koncentreras på kortsiktiga tekniska aspekter (ökad produktion för marknaden) och bortser i stort från de långsiktiga hållbarhetsfrågorna och de politiska aspekterna som hög grad av självförsörjning och fördelningsfrågor. Kortsiktigheten leder till ökande förstörelse av ekosystem och minskad biologisk mångfald. Detta får inte fortsätta.

Hela matkedjan – från jord till bord till jord – måste struktureras om så att den blir mindre sårbar inför klimatförändringar och andra begränsningar som kan uppstå, t ex brist på bränsle och fosfor. Samtidigt måste mer diversifierade produktionsformer utvecklas där kunskap om lokala ekosystem utnyttjas till fullo. Detta ska leda till ökad självförsörjning, ett effektivt kretslopp och robusta ekosystem.
För detta krävs en gedigen satsning på forskningen inom jordbrukssystem och livsmedelsproduktion. Forskningen ska ut ur laboratoriet och in i naturens mångfald. Den ska vara oberoende av de starka ekonomiska intressen, som finns inom denna sektor idag t ex från internationella kemikalie- och utsädesbolag. Den satsning som görs på forskningen ska sedan avspegla sig i all högre jordbruksutbildning, som är knuten till forskningsenheterna.

Samtidigt måste också en satsning göras på naturbruksgymnasierna, där en stor andel av framtidens bönder och andra som kommer att arbeta inom livsmedelsproduktionens olika led får sin yrkesutbildning. Dessa skolor behöver få en ekologisk profil, förståelse för forskningens betydelse för ett hållbart jordbruk och god fortbildning för lärarna.
Genom att satsa på de gröna näringarna och utveckla utbildningarna kan vi stärka yrkesutvecklandet vad gäller alla arbeten som kan kopplas till livsmedelsproduktionen. Det är allt från produktion till förvaring, förädling, tillagning, energiutvinning, förvaltning osv. Detta skapar lokala arbetstillfällen och kan stärka bygder som idag avfolkas.
Det är genom en kvalitativ utbildning av forskare och lärare som vi kan få fler som tar sig an uppgiften att göra jord- och annat naturbruk hållbart. Det är genom utbildning av de yrkesverksamma som vi kan ställa om produktionen. Sammantaget kan det skapa ett svenskt jordbruk och en svensk livsmedelshantering som går från att göda de klimatförstörande växthusgaserna i atmosfären till att bidra till att hejda klimatförändringarna.

Författare: Daphne Thuvesson och Patricia Vildanfors

Tillbaka till starten

Motion 147: Minska emballagen i matvarubutikerna

Motion 147 har arbetats samman med motion 59 till motion 309

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra
berörda att de genom skattelättnader och riktat statligt stöd ska stödja att
emballagen i matvarubutikerna kraftigt minskas.

För att minska emballaget i mataffärer så föreslår jag att mataffärer ska
uppmuntras att göra en strukturförändring enligt följande:

*Dryck hälls upp i tappbara kärl.
Glasflaskor skickas hem till hushåll för att tappa upp dryck i.
*Samma eller liknande system bör fungera för en mängd livsmedel – linser, flingor, gryn
m.m.
*Istället för plastpåsarna i frukt- och grönsaksdisken, som väl mest finns till av
hygienskäl, finns en våg som går att tarera, där kunden kan väga upp i medhavd
tygkasse. Detta införs för all frukt- och grönt för vilket det är praktiskt.
*Liknande system införs för alla varor som inte måste förpackas lufttätt av hygieniska
skäl, som animalier.

Den politiska styrningen för att åstadkomma detta är positiv – skattelättnader för företag
som rör sig bort från onödigt emballage.
Staten ger också hjälp att ta fram intelligenta ekologiska tygkassar och glasflaskor som
är billiga och ändamålsenliga, samt har medel tillgängliga för att sponsra affärer i att
genomföra förändringarna.
Glasflaskor och tygkassar finns att tillgå i affären för en viss lägre summa.
Tillräckligt låg att det inte är en stor kostnad, men tillräckligt hög att folk behåller sina
kassar och flaskor.
Plastpåsar plockas med tiden bort. Glasflaskorna är pantbara för att undvika nedskräpning.

Motivering: Miljövinsten i att få bort onödiga förpackningar är framförallt en minskning
av behov av kartong och plast. Plast, som huvudsakligen tillverkas av klimatpåverkande
råolja, kan i bästa fall återvinnas, men hamnar i praktiken ofta i förbränning på grund av
sorteringsproblem. Dessa sorteringsproblem kommer ju i sig ofta av den rika floran av
emballage, vilken gör en korrekt återvinning krånglig.
Kartong som kommer av en hållbart förvaltad skog är kanske inte dålig för klimatet, men
produktionen kräver energi, och det är allmänt önskvärt att minska vårt behov av
pappersvaror för att kunna bevara skogarna globalt, då träd är mycket bra på att binda
koldioxid.

Författare: David Jacobsson

Tillbaka till starten

Motion 148: Skattelättnader bör införas för ekologiskt producerad mat

Vi vill att klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda och andra berörda att skattelättnader bör införas för ekologiskt producerad mat. Vi föreslår att ekologiskt producerad mat bör få skattelättnader – exempelvis genom minskad moms i affären.

Motivation:
Ekologisk producerad mat använder inte konstgödsel, vars produktion släpper ut den kraftiga växthusgasen lustgas. Utsläpp av en kilo lustgas ger lika stor klimatpåverkan under 100 år som 300 kg koldioxid.1 Eftersom produktion av exempelvis konstgödselkväve också är mycket energikrävande så sparar man också där in på potentiellt utsläpp av växthusgaser.
Generellt genererar ekologisk produktion idag ca 80% av skörden vid konventionell produktion.
Ett rimligt riktvärde för skattelättnaderna borde vara att täcka detta gap.

Författare: Peter Andersson och David Jacobsson

Tillbaka till starten

Motion 149: Minska Sveriges utsläpp utan att utnyttja andra länder

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda,
– att inte tillåta att utsläppsminskningar från klimatåtgärder i andra länder
tillgodoräknas i Sveriges utsläppsminskning. Klimatåtgärder i andra länder t ex i Syd ska
vara additionella.
– att redovisa våra totala utsläpp baserade på konsumtion inklusive utsläpp från import
av varor och tjänster, med målet att minska andelen från import med 50% år 2020.

Både Kyotoprotokollet och EU tillåter att en viss del av ett medlemslands
utsläppsminskningar kan göras genom klimatinvesteringar i andra länder, genom s k
CDM (Clean Development Mechanism) eller JI (Joint Implementation) projekt. Detta
anser vi är fel för ett rikt land som Sverige med relativt högt utsläpp per capita samt
enormt bra förutsättningar för 100 % förnyelsebar energi. Våra utsläppsminskningar och
omställningen av samhället måste göras på hemmaplan.

Vår utsläpp såsom den redovisas årligen till IPCC, FN:s klimatpanel, låg år 2013 på
ungefär 6,2 ton koldioxid per person per år, och har minskat väsentligt med 23% sedan
1990. Men om man räknar in konsumtion är bilden en helt annan; Våra utsläpp växer
årligen, inte minst pga import av varor från länder som Kina. Vi kräver därför att Sverige
redovisar sitt totala utsläpp, med särskild redovisning av utsläpp pga import av tjänster
och varor. Vi kräver dessutom att Sverige verkar för att andelen av våra totala utsläpp
från import minskar med 50% % till 2020.

Författare: Jordens Vänner genom Ellie Cijvat

Tillbaka till starten

Motion 150: Rättvis omställning – fler gröna meningsfulla jobb

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, att
anta en hållbar grön arbetsmarknadspolitik med målet att till 2030 ha skapat minst 150
000 gröna meningsfulla jobb, årligen.

Vårt samhälle befinner sig i flera kriser samtidigt. Både globalt och i de rika länderna
behöver vi minska utsläppen av växthusgaser. Vi har en ekonomisk och social kris, där
klyftorna och ojämlikheten ökar vecka för vecka. Politiken som förs i EU och i Sverige
spär på detta och skapar enorma spänningar och intolerans i samhället. Vi håller
dessutom på att utarma våra naturresurser, genom ett ohållbart jord- och skogsbruk samt
en gruvdrift för kortsiktiga exploaterings- och vinstintressen istället för hållbarhet och
långsiktiga arbetstillfällen.

För att lösa dessa kriser samtidigt krävs en annan inriktning på
arbetsmarknadspolitiken:

– Inkludera hållbarhet som mål; Underställ arbetsmarknadspolitiken en bindande s k
klimatlag för utsläppsminskning och energibesparing. Stimulera skapandet av minst 150
000 gröna meningsfulla jobb till 2030.

Några exempel som kan ingå i denna omställning:
– Ställ om energisektorn till 100% förnyelsebar energi. Detta kan skapa minst 70 000
heltidsjobb, netto, enligt Greenpeace.

– Ställ om transportsektorn från att totalt domineras av vägtrafik till att till större del
utgöras av järnvägstransporter, kollektivtrafik, miljövänlig sjöfart och cykling.
Arbetstillfällena skapas i utbyggnaden av infrastruktur samt i själva trafiken. Om vi utgår
från siffror för Danmark, där 20 000 årliga arbetstillfällen kan skapas enligt planen “100
000 jobs med baeredygtig omstilling” bör vi i Sverige kunna skapa 40 000 jobb.

– Ställ om svensk industri till att producera för förnyelsebar energi och kollektivtrafik,
istället för t ex bilar och Jasplan. Det skulle innebära att kompetent arbetskraft kan
behålla sitt jobb I Sverige.

– Ställ om jordbruket till mindre enheter, mindre monokultur och mer mångfald, och
100% ekologiskt. Avveckla beroendet på fossila bränslen i jordbruket. Utveckla det
kustnära fisket. Uppskattningsvis 30 000 nya årsjobb kan skapas, baserat på exemplet
från Danmark.

– Ställ om skogsbruket till minst 50 % kalhyggesfritt, långsiktigt hållbart skogsbruk.
Det sistnämnda är mer arbetsintensivt men lika lönsamt.

– Bygg om miljonprogrammen och andra lägenheter så att de isoleras för
energibesparing. Det kan generera 30 000 jobb per år enligt Sveriges Byggindustrier.

Detta räkneexempel skulle ge 170 000 nya årsjobb i Sverige.

För att detta skall bli verklighet krävs ett paket av styrmedel. De skulle kunna vara t
ex sänkt moms på ekologisk mat, en statlig investeringsfond för isolering av
hyreslägenheter, RUT och ROT omvandlas till RET (Resurser för Ekologiska Tjänster),
att investeringar i spårburen infrastruktur (spårvagn, järnväg) tillåts avskrivas under
många år.

Jordens Vänner genom Ellie Cijvat

Tillbaka till starten

Motion 151: Begränsa inrikesflyget

Vi vill att klimatriksdagen skall framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att inrikesflyget måste begränsas kraftigt, särskilt i södra Sverige. Detta skall ske genom att en teknisk expertgrupp bestående av trafikforskare ser över de inrikeslinjer som trafikeras, och bedömer vilka som kan få finnas kvar, utefter kriterierna:
– Saknas alternativa trafikslag på sträckan som kan ersätta flyget?
– Om alternativ finns, ger de högre samlade klimatutsläpp än vad flyget gör?
– Är sträckan så lång att den är jämförbar med typiska sträckor för utrikeslinjer, alltså ungefär halva Sveriges längd, 80 mil?

Om expertgruppen kommer fram till att klimatvänliga alternativ till flyg finns och att sträckan är tillräckligt kort, skall den flyglinjen upphöra genom att Transportstyrelsen förbjuder passagerartrafik på sträckan.

Det är inte lätt att avgöra hur stor flygets klimatpåverkan är. Flygets utsläpp av koldioxid utgör bara några få procent av världens samlade utsläpp av koldioxid. Därutöver tillkommer en osäker faktor från växthuseffekt på grund av vattenånga och kväveoxider som släpps ut på hög höjd i atmosfären. Klart är emellertid att flygtrafik ger mycket höga utsläpp av växthusgaser per kilometer i jämförelse med andra trafikslag, och att världens flygtrafik ökar stadigt. Detta gäller inte minst svenskarna. År 2011 sa trafikforskaren Jonas Åkerman vid KTH att klimatutsläppen från svenskarnas flygresor kommer att gå om de samlade utsläppen från biltrafiken i Sverige om ett tiotal år. Vill man alltså minska svenskarnas utsläpp av växthusgaser är det därför rimligt att reducera flygtrafiken. Utrikesflyget står helt naturligt för de största utsläppen, både genom att man kör längre sträckor och genom att fler utrikesresor än inrikesresor med flyg företas. Svenskarnas reser allt mer lättvindigt utomlands, både som charterturister och med reguljärflyg. Flygbranschen har vidtagit och arbetar kontinuerligt med åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan. Det handlar om att använda mer bränslesnåla plan, att korta körsträckor, och samordna start och landning vid flygplatserna så att flygtiden i luften minimeras. Men dessa åtgärder har inte hittills kunnat uppväga att vi reser allt mer med flyg. Hos vissa flygbolag finns möjligheten att köpa biljett med klimatkompensering, och som resenär kan man givetvis ta egna sådana initiativ. Men möjligheterna till klimatkompensering är begränsade, och har mest blivit en ynnest för rika människor att köpa sig fria från att behöva ändra sin skadliga livsstil.

Det tydliga budskapet från FN:s klimatpanel är att de faktiska utsläppen måste minska, och här måste de rika länderna i väst, dit Sverige räknas, gå före och minska de faktiska utsläppen genom en förändrad livsstil, i det här fallet genom att minska flygandet. Utrikesflyget är en gemensam angelägenhet för alla nationer. Det är svårt för ett enskilt land att dra in en flygsträcka till ett annat land, även om det görs av hänsyn till klimatutsläppen. Internationella regler försvårar införandet av klimatskatter och bränsleavgifter för flygtrafiken. Sverige kan och skall sätta press på andra länder genom EU och FN så att det blir dyrare och svårare att flyga. Till många destinationer som öar och avlägsna länder saknas alternativa färdsätt. Man bör då arbeta mot att endast de sträckor där flyg är det enda ”vettiga” alternativet får finnas kvar.

Och här kommer det svenska inrikesflyget in i bilden. Svenskt inrikesflyg är exempel på flygtrafik som på det stora hela är onödig. Åtminstone på södra Sveriges fastland är tågtrafiken utbyggd så att den helt och hållet kan ersätta inrikesflyget. Svensk tågtrafik drivs med el som knappt bidrar med några utsläpp av växthusgaser överhuvudtaget. På exempelvis sträckan Stockholm-Göteborg finns X2000-tåg som konkurrerar väl tidsmässigt och komfortmässigt med flyget, och man kan färdas tiotusen gånger fram och tillbaka med tåg innan man orsakat lika mycket utsläpp som en enkelresa med flyg mellan städerna gör. Det är emellertid ofta billigare att ta flyg än tåg, så många väljer alltjämt flyget. Inrikesflyget hämmar tågtrafikens utveckling, såväl i tätbebyggda områden som på glesbygden. För att tåget ska kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ också till bilen, behövs storsatsningar på svensk järnväg. Med ett kraftigt begränsat inrikesflyg kan tågets konkurrenskraft stärkas också gentemot andra trafikslag. Det är därför av högsta vikt att merparten av de svenska inrikeslinjerna med flyg stoppas. Det hjälper inte att invända att inrikesflyget står för en liten del av svenskarnas samlade utsläpp. Går man efter sådana argument från varje liten utsläppsfaktor vidtas inga klimatåtgärder. De samlade utsläppen kommer från miljoner olika källor, och varje källa måste granskas utifrån sina utsläpp, och inte utifrån den andel den står för i relation till andra källor. Svenskt inrikesflyg på sträckor som Stockholm-Göteborg är en skamfläck för det moderna och mänskliga Sverige, i ljuset av rapporterna från FN:s klimatpanel.

Hur går man rent praktiskt till väga för att begränsa inrikesflyget? Frågan är komplex. Till vissa orter i Norrland är tågtrafiken dåligt utbyggd, och sträckorna till södra Sverige är så långa att de kan jämföras med sträckor för utrikesflyg. Till Gotland finns helt naturligt ingen järnväg, där är alternativet färja. Enligt trafikforskaren Jonas Åkerman ger flyg till Visby mindre klimatutsläpp än vad höghastighetsfärjan gör. Det bästa i fallet Gotland vore förmodligen låghastighetsfärja, men flyget kan kanske inte ersättas helt och hållet. Det är svårt för en lekman eller en politiker att avgöra precis vilka flyglinjer som skall få finnas kvar. Vi förordar därför, som sades i inledningen till denna motion att en expertgrupp av trafikforskare tillsätts, som utreder varje enskild flygsträcka. Kan man lägga ner inrikesflyget från en viss flygplats utan att denna ort isoleras från resten av landet? Om inrikesflyget från en flygplats läggs ner, kommer det verkligen leda till mindre klimatutsläpp, eller måste man komplettera med andra åtgärder, såsom t ex förbud mot höghastighetsfärjor? Nedläggningen av de flyglinjer som inte expertgruppen anser kunna vara kvar genomförs sedan genom att Transportstyrelsen beslutar att dra in tillståndet för trafikering av dessa linjer. Avskaffandet av flyglinjerna skall ske i samklang med övrig samhällsplanering, och i synnerhet skall man sträva efter att ersätta den uteblivna flygtrafiken med tågtrafik.
Referenser:
1. Trafikverket.se – ”Jämför trafikslag”
2. UNT- ”Flygets utsläpp ökar snabb”

Författare: Emil och Klara Molander
Tillbaka till starten

Motion 152: Inför köttfria dagar i offentlig verksamhet

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sveriges
riksdag bör lagstifta om att skolor, förskolor, äldreomsorg och sjukhus ska servera köttfria
måltider minst två dagar i veckan.

Den globala köttproduktionen står för 18 % av de totala växthusgasutsläppen enligt FAO (FN:s
Livsmedels- och jordbruksorganisation). Det är mer än utsläppen från alla världens transporter.
Om vi vill lösa klimatfrågan är alltså en betydlig minskning av köttkonsumtionen nödvändig.
Förutom hög klimatpåverkan har köttproduktionen även flera andra negativa effekter för miljö
och människor, vilka också motiverar en minskning. Bland dessa kan nämnas de stora volymer
vatten som går åt till djurhållningen (för att producera ett kilo nötkött krävs 100 000 liter
vatten, vilket kan jämföras med de 500 liter som krävs för ett kilo potatis) samt de enorma
åkerarealer (ofta av skövlad regnskog) som används till odling av foder, främst soja, vilka kunde
ha bevarats som orörd natur eller utnyttjats bättre t ex till odling av mat för människor.
Det är vi i väst som konsumerar mest kött. Enligt Jordbruksverket och FAO åt vi i Sverige år 2009 i
genomsnitt 81 kg kött (i slaktkroppsvikt, dvs. inklusive ben och senor m.m.) per person och år
medan motsvarande siffra för Indien bara var 4 kg. Men vi har inte alltid ätit lika mycket kött i
Sverige. Sedan 1960 har vår köttkonsumtion ökat med hela 60 % (enligt Jordbruksverkets
statistik) och vårt proteinintag är nu långt över vad som rekommenderas av Livsmedelsverket.
Det finns heller inte några belägg för att barn behöver kött varje dag under uppväxten, andra
näringskällor kan ersätta en stor del av köttintaget. Därför finns inga hälsomässiga hinder för att
införa köttfria dagar i offentlig verksamhet. Tvärtom kan en minskning av mängden kött
motiveras av hälsoskäl eftersom hög konsumtion av framförallt rött kött medför en rad väl kända
hälsorisker, t.ex. ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

I förskolor och skolor skulle införandet av två köttfria dagar i veckan kunna bidra till att öka
elevernas kunskap om matens miljöpåverkan och den etiska problematiken runt
livsmedelsproduktionen. Samtidigt får eleverna redan från tidig ålder bekanta sig med vegetarisk
kost, vilket säkerligen kommer bidra till att fler gör aktiva val som vuxna att äta mindre kött.
Denna pedagogiska aspekt kan på lång sikt visa sig vara väl så viktig som de direkta
utsläppsminskningar som de köttfria dagarna kommer att leda till.

Författare: Klara och Emil Molander
Tillbaka till starten

Motion 152: Inför köttfria dagar i offentlig verksamhet

Författare: Klara och Emil Molander
Tillbaka till starten

Motion 153: Uppmuntra uppbyggnaden av hållbara sociala gemenskaper för omställning och klimat-resiliens

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda behovet av förmånliga villkor för medborgar- initiativ som önskar bygga upp hållbara sociala boendeformer (exempel ekobyar)

Bilen, biffen och bostaden är 3 huvudsakliga aspekter som ofta utpekas som bovar i dramat om klimatet. De har alla en relation till våra val av livsstil. Samtidigt har sociala normer och kulturella koder stark inverkan på våra levnadsval och vad vi alla ser som viktigt i vardagen. Social delaktighet och känsla av sammanhang är viktiga delar i vår omställning av samhället till klimatneutralitet.

Med denna socio-ekologiska komplexitet i ryggen – hur uppmuntrar vi våra medborgare att välja hållbara levnads alternativ och hållbara gemenskaper? Och hur kan staten gynna en omställning till ett klimatsmart samhälle som börjar i medborgardeltagande? Vi ser att ett etablerande av förmånliga villkor och förutsättningar för de tusentals medborgare som redan idag vill välja hållbara sociala boendeformer skulle vara av stor nytta. Det skulle uppmuntra en ökning av platser som erbjuder konkreta och praktiska alternativ för omställning till klimatneutralitet. Konkreta alternativ blir förebilder för ytterligare initiativ.

Som sagt är de som vill leva och lära på nya sätt för minskade ekologiska fotavtryck många, men ekonomiska (och ibland även lagmässiga) begränsningar sätter ofta spärrar i hjulen. Vi yrkar därför för att våra folkvalda på ett samlat sätt (exempelvis genom ett specifikt program) ska uppmuntra omställnings-initiativ med syfte att bygga upp hållbara sociala gemenskaper (exempelvis ekobyar).
Initiativen ska kunna få bidrag/ skattelättnader/ beviljande för:

• Slutande av kretslopp inom platsen för flerhushåll/social gemenskap (inom avlopp, matproduktion, byggmaterial och infrastruktur)
• Installerandet av energilösningar för flerhushåll som drastiskt minskar det gemensamma ekologiska fotavtrycket och utsläpp av växthusgaser (ex. egen el, biobränsle).
• Bidrag för uppbyggande av samlingssalar där seminarier, workshops och konferenser kan hållas i utåtriktat miljöarbete.
• Etablerande av godkända produktionskök för lokal matproduktion och matkultur, delat av flera hushåll

Författare: Emilia Rekestad, REALS och Permakultur i Sverige
Tillbaka till starten

Motion 154: Förmåner som styrmedel

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att förmåner ska användas
som ett av många styrmedel för att styra människors beteende att bli mer hållbart.

Ekonomiska styrmedel framförs ibland som en allomfattande åtgärd som löser alla miljö- och klimatproblem.
Och naturligtvis skulle betydligt fler välja miljöriktigt beteende om det var billigare än att välja klimat- och
miljöförstörande alternativ. Men det är långt ifrån hela verkligheten. Det är mycket billigare att gå och cykla
än att åka bil. Ändå sker en mängd korta bilresor på korta sträckor som passar för gång och cykel. Och det
är betydligt billigare att inte köpa en mängd onödiga prylar än att göra det. I dessa fall är det t.ex. status,
tid, bekvämlighet och materiellt konsumtionstänkande som spelar in. Eftersom det inte går att åtgärda med
ekonomiska styrmedel krävs andra mått och steg.

En annan faktor i sammanhanget är att tillräckligt välbeställda personer inte låter sig påverkas av
kostnadsbilden, medan andra svagt bemedlade kan drabbas orimligt hårt. Möjliga andra styrmedel är förbud
och regleringar som är betydligt mer jämlika, men ofta upplevs som ”tråkiga”. Det är en risk att hela
miljöarbetet får svårt att vinna tillräckligt gehör om allt ska regleras med hjälp av förbud.

Ett tredje sätt är att ge icke-monetära förmåner till personer som agerar på ett hållbart sätt. Redan finns
många gator där det finns en väg förbi för cykel- och gångtrafiken medan biltrafiken är spärrad med hjälp av
betong eller annat hinder. Detta kan ses som en förmån för de icke-motoriserade färdmedlen.

Ett exempel på sådan förmån skulle kunna vara att bevilja föräldrar till förskole- och fritidsbarn 1-2 timmar
per vecka för att göra inköp och uträtta ärenden medan barnen är kvar på skolan – under förutsättning att
föräldern lämnar och hämtar per gång, cykel eller kollektivtrafik. I praktiken skulle det utjämna den förmån
som bilburna föräldrar ändå kan ta sig utan att det upptäcks. Deras matkassar är väl dolda i bilen eller
bakluckan när de kommer till förskolan, till skillnad från cyklistens eller gångtrafikantens. (Dessutom är detta
ett sätt att sätta barnen i centrum. Det är ingen fördel för varken barn eller föräldrar att släpa med
uttröttade och hungriga småttingar på inköpsrunda. Trötta och hungriga föräldrar har säkerligen inte heller
något större tålamod).

Det är säkert möjligt att identifiera många liknande förmåner som lockbete eller åtminstone underlättande av
miljö- och klimatriktigt beteende. Det är ett positivt angreppssätt och bör kunna utgöra ett styrmedel för alla
socioekonomiska grupper.

Författare: Eva Gustavsson
Tillbaka till starten

Motion 155: Anpassa lagstiftningen

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
lagar och regler ska ses över och förändras till att konsekvent gynna en hållbar utveckling
och minskad klimatpåverkan.

I nuläget finns lagar som motverkar denna strävan, och det mest uppenbara exemplet är
parkeringsnormerna. Byggnormerna föreskriver ett visst antal parkeringsplatser för bilar
vid byggnation av bostäder och verksamheter. Detta är ett exempel på hur föråldrad
lagstiftning förhindrar en utveckling i hållbar riktning. Det har även andra nackdelar, som
fördyring av bostäder, vilket medför att ungdomar får svårare att flytta hemifrån.
Utomlands byggs däremot mindre bostadsområden eller kvarter där de som flyttar in inte
har möjlighet att ha bil.

Jag föreslår alltså att riksdag och regering går igenom den svenska lagstiftningen och
undanröjer eller förändrar lagparagrafer som motverkar en utveckling i riktning mot ett
hållbart samhälle, och ändrar till regler som stödjer en sådan utveckling. I exemplet
parkering kunde normerna istället föreskriva ett visst antal cykelparkeringsplatser och ett
maximalt antal bilparkeringsplatser istället för ett minsta antal.

Författare: Eva Gustavsson
Tillbaka till starten

Motion 156: Mer kundorienterad och konkurrenskraftig kollektivtrafik

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
kollektivtrafiken ska bli mer kundorienterad och ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen.

I arbetet att sänka koldioxidutsläppen har kollektivtrafiken en viktig roll att spela. Ju fler människor
som kan lockas att resa kollektivt frivilligt inom en snar framtid desto bättre. Och ju fler som vid en
framtida nödtvungen övergång till kollektivtrafiken upptäcker att det kan vara enkelt och smidigt att
nyttja dessa färdsätt, desto bättre även det. Det har gjorts mycket redan genom t.ex. inköp av
låggolvsbussar och -tåg som är bekvämare att stiga på, och införande av pendeltåg mellan större
städer som komplement till långfärdstågen. Mycket mer kan ändå göras för att öka attraktiviteten, i
många fall enkla administrativa åtgärder.

Kollektivtrafiken i Sverige utgörs av tåg på långa sträckor, regional- och pendeltåg, t-bana i
Stockholm och bussar i tre olika typer av trafik (långfärd, landsorts- och stadsbussar).
Biljettsystemen och reglerna för biljettköp och resande skiljer sig avsevärt åt mellan dessa olika
typer av trafik, och även mellan olika regionala trafikbolag för samma slags trafik. Som exempel på
detta kan nämnas Östgötatrafikens reskassa där man laddar kort i förväg eller numera även med
kontokort på bussen och tåget, medan Skånetrafikens biljetter måste lösas i förväg även om man
har ett laddat jojo-kort.

Att det går tåg med samma destination från samma spår med några minuters mellanrum där
biljetten till det ena tåget inte gäller för resa med det andra tåget är en annan stor källa till
förvirring. SJ gör sitt bästa att lösa detta med att (åtminstone ibland) uppmana påstigande
passagerare att kontrollera att deras biljett är en SJ-biljett.

En tredje kundovänlig faktor är SJ:s prisstruktur som kräver personliga biljetter. För att få ett rimligt
pris måste resan bokas veckor eller helst månader i förväg och biljetten får endast användas på just
detta tåg av den namngivna personen (för att undvika en lukrativ andrahandsmarknad för billiga
biljetter), och vissa typer av biljetter får inte bokas om eller lämnas tillbaka. Om t.ex. mamma får
förhinder att göra den planerade resan med barnen får inte pappa överta hennes biljett. Det här ger
bilen en oerhörd konkurrensfördel: bilen kräver ingen bokning i förväg, familjens bil får användas av
alla i familjen som har körkort och man kan gratis låta fler personer åka med.

Några exempel på möjliga administrativa åtgärder för att göra kollektivtrafiken mer kundvänlig:

— Liknande regler för biljettköp på alla kollektivtrafiktyper och i hela landet (ombord eller
förköp, rabattkort, periodkort, gruppbiljetter, etc).

— Biljetter kan köpas ombord på alla tåg till ordinarie pris eller med ett måttligt påslag (som
på Kustpilen som tillhör Kalmar länstrafik).

— Biljetter kan köpas ombord på buss med ett visst påslag jämfört med förköp – för att uppnå
kortare stopp och snabbare resor.

— Samma biljettsystem och regler för alla lokala trafikbolag, i möjligaste mån även för
långfärdstrafiken.

— På långväga tåg och bussförbindelser reserveras en del av vagnarna/platserna för bokning i
förväg, övriga står till förfogande för spontant resande. En längre giltighetstid på färdbiljetten kan därmed ges.

— Många olika möjligheter att köpa biljetter utan kontanter erbjuds (mobil, laddade kort,
kontokort etc.)

— Kontantköp medges mot extra avgift om något säkert system för förvaring av kontanter kan
införas

— Möjlighet att betala resan i efterskott i akuta situationer (exempelvis för tonåring som
behöver göra en relativt lång resa hem en sen kväll och saknar både pengar och laddade
kort; det ger en dålig image när kollektivtrafiken lämnar barn och unga kvar eller kastar av
dem).

Att ändra regler och prisstrukturer är ett relativt billigt sätt att öka kollektivtrafikens
konkurrenskraft och attraktivitet. Det kräver inga eller måttliga investeringar, däremot en del
informationsarbete som kan utnyttjas som PR.

Författare: Eva Gustavsson
Tillbaka till starten

Motion 157: Kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att långväga
kollektivtrafik ska ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen med hjälp av enkla
administrativa åtgärder.

En svårighet för långväga tåg att konkurrera med bilen är SJ:s prisstruktur som kräver personliga
biljetter. För att få ett rimligt pris måste resan bokas veckor eller helst månader i förväg och
biljetten får endast användas på just detta tåg av just den namngivna personen. Personliga biljetter
blev en följd av att priserna kan skilja sig med upp till en faktor 10 för samma resa vid köp vid olika
tidpunkt och med olika villkor. Därav uppstod en lukrativ andrahandsmarknad för billiga biljetter
som förhindrats genom att biljetterna inte kan överlåtas. Men det får även den oönskade effekten
att om t.ex. en förälder får förhinder att göra den planerade resan med barnen får inte den andra
föräldern överta biljetten.

En annan konkurrensfördel för bilen är att den medger spontant resande utan lång framförhållning.
De billiga typerna av biljetter får inte bokas om eller lämnas tillbaka, och de ska bokas långt i
förväg.

Det är ofta en påfrestande valsituation att välja mellan tre olika biljettyper, olika färdvägar och tider
med mycket stora prisskillnader.

Allt det här tillsammans ger bilen en oerhörd konkurrensfördel: bilen kräver ingen bokning i förväg,
inga komplicerade avvägningar mellan pris och risken att behöva ställa in resan, möjligheten att
boka långt i förväg med mera. Och familjens bil får användas av alla i familjen som har körkort.

Man kan dessutom gratis låta fler personer åka med. Ett enhetspris för bilresan gäller oavsett om
bilen går halvtom eller full.

Konkreta förslag till förbättring av konkurrenskraften mot bilen är att

— införa minigruppsbiljetter, dvs rabatterat pris för 2-5 eller 2-6 personer som reser
tillsammans (för att konkurrera bättre med bilens prisstruktur)
— införa ett nytt prissystem där det är mer förutsägbart vad resan kommer att kosta
beroende på hög- eller lågtrafiktid
— mindre prisskillnader mellan olika biljettyper
— opersonliga biljetter med längre giltighetstid.

Författare: Eva Gustavsson
Tillbaka till starten

Motion 158: Byt ut BNP mot GNH

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
BNP som mått på välstånd ska bytas ut mot GNH, Gross National Happiness. Mer om
detta index kan läsas här: GNH Index

BNP mäter värdet av alla pengar som omsätts och det ökar bland annat om vi får mer
sjukdomar och olyckor, och ju mer vi exploaterar naturresurser och sprider föroreningar.
Klimatförändringarna har en nära koppling till omsättningen av råvaror och naturresurser,
eftersom fossil energi är en förutsättning för att upprätthålla dessa flöden av material i
samhället. Målet med att ständigt öka BNP måste vara att göra människor lyckligare och
tillgodose våra behov.

Men ökande BNP innebär ett bättre liv för människorna bara upp till en viss gräns.
Därefter ökar inte lyckan längre med ökande BNP, däremot ökar fortfarande de negativa
konsekvenserna för miljö och hälsa.

Att fokusera på lycka i form av psykiskt välbefinnande, hälsa, utbildning,
tidsanvändning, kulturell mångfald och flexibilitet, gott ledarskap, vital gemenskap,
ekologisk mångfald och återhämtningsförmåga samt boendestandard, de nio faktorerna
inom GNH, är att gå direkt på målet för de samhälleliga strävandena. Därigenom kan
även klimatförändringarna minskas eftersom den mänskliga lyckan inte görs avhängig av
materiella faktorer som per definition bidrar till klimatförändringarna.

Författare: Eva Gustavsson
Tillbaka till starten

Motion 159: Vi behöver internationella lagar mot miljöförstöring

Motion 159 har arbetats samman med motionerna 123, 136, 179 och 185 till motion 310

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige
behöver arbeta för att FN och EU snabbt antar en ecocide-lag, en lag som gör det olagligt att
orsaka omfattande, långvarig eller på annat sätt allvarlig miljöförstöring.

Naturen och framtida generationer behöver rättigheter. Redan idag finns det skydd för mänskliga
rättigheter genom Romstadgan inom FN, där det ingår lagar mot grova folkrättsbrott såsom
folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I arbetet med att ta fram Romstadgan
fanns det på 90-talet långt gångna förhandlingar om att samtidigt ta fram lagar mot
miljöförstöring. Försök att på internationell nivå göra miljöbrott olagligt har alltså gjorts tidigare,
stora delar av arbetet kring en ecocide-lag är redan gjort.

Ordet ecocide kommer från grekiskans oikos, hem, och från latinets caedere som betyder att
döda. Ecocide betyder alltså att döda eller ödelägga det egna hemmet, eller livsmiljöförstörelse.

Den lag som FN på 90-talet utarbetade blev dock inte så omfattande som många hade hoppats på
i och med att den enbart kom att gälla i krigstid. Lagen är formulerat som ett förbud att i krigstid
orsaka ”omfattande, långvarig och allvarlig miljöförstöring” (Romstadgan artikel 8.2). Med
omfattande menas ett område på flera hundra kvadratkilometer, med långvarig menas några
månader eller en årstid och med allvarlig menas allvarliga eller betydande störningar eller skador
på människors liv, på naturliga och ekonomiska resurser eller på andra tillgångar.
Denna lag behöver skärpas till att gälla allvarlig miljöförstöring även i fredstid. Den behöver
också skärpas till att gälla miljöförstöring som är antingen omfattande, långvarig eller på annat
sätt allvarlig.

En sådan omarbetad definition av ecocide föreslås vara ”The extensive damage to, destruction of
or loss of ecosystems of a given territory, whether by human agency or by other causes, to such
an extent that peaceful enjoyment by the inhabitants of that territory has been severely
diminished.”
Med ”other causes” menas att det ska bli straffbart för regeringar att inte agera vid naturkatastrofer.
Denna definition är framtagen av advokaten Polly Higgins och är den vanligaste definitionen av
Ecocide.

En ecocide-lag skulle göra att beslutsfattare inom politik och näringsliv hålls personligt ansvariga
för de skador de har möjlighet att förutse. Därmed kan lagen bidra till att stoppa klimatfarliga
projekt redan i planeringsstadiet och stödja beslutsfattare att fatta långsiktiga klimatvänliga
beslut.
Eftersom läget för klimatet och många lokala ekosystem är mycket allvarligt behöver vi snabbt
besluta om en internationell lag som skyddar naturen och framtida generationer. Att orsaka
allvarlig miljöförstöring borde vara olagligt på internationell nivå. Jag vill att Sveriges arbetar för
att EU och FN snabbt tar fram en ecocide-lag.

Författare: Frej Nicolaisen Sidén
Tillbaka till starten

Motion 160: Skrota ETS, EU:s Emissions Trading System

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System.

EU:s system för handel med utsläppsrätter framhålls som en lösning för klimatproblemen men är i verkligheten ett misslyckat experiment som inte leder till utsläppsminskningar och ofta motverkar verkliga åtgärder.

ETS har kritiserats hårt. Många energiintensiva företag får utsläppsrätterna gratis, och får dessutom fler rätter än de behöver. Systemet har översvämmats av billiga utsläppsrätter skapade i tvivelaktiga projekt i Syd, och mellan 1/3 och 2/3 av dessa uppskattas inte ha lett till verkliga utsläppsminskningar. Handelssystemet gör att företag kan köpa sig rättigheten att smutsa ner vår atmosfär, medan de slipper bidra till den nödvändiga omställningen på hemmaplan.

I många fall är det så kallade CDM-projekt i Syd som genererar utsläppsrätterna. CDM står för Clean Development Mechanism och är tyvärr sanktionerad i Kyotoprotokollet. I många CDM projekt är det svårt att ange minskningen av växthusgasutsläpp. Dessutom kan de leda till allvarliga sociala och miljöproblem där de genomförs. Till exempel genomförs många vattenkraftsprojekt som förstör hela ekosystem och tvingar tiotusentals människor på flykt som CDM-projekt.

ETS systemet har även utsatts för spekulation och fusk. Mer än 5 miljarder euro har skattebetalarna förlorat i en s k ‘carousel fraud’ som upptäcktes år 2010. Människorhar fängslats pga fusk med utsläppsrätter för mångmiljonbelopp.
Handelssystemet gör att regeringar minskar investeringar i verkliga lösningar, och drar sig för att lagstifta om utsläppsminskningar – marknaden ska lösa problemet istället.

Det är dags att EU avskaffar ETS, och lägger resurserna på verkliga lösningar som lagstiftning, skatter, förnybar energi och energibesparingar. Det är dags att erkänna det enorma misslyckandet – bättre sent än aldrig.

Författare: Jordens Vänner genom Ellie Cijvat

Tillbaka till starten

Motion 161: Låt skolorna ta vara på äldres innovationsidéer

Ta vara på (i synnerhet äldres) innovationsidéer som
material för projekt i skolorna. Prioritera miljöriktiga
och samhällsnyttiga innovationer.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges
folkvalda och andra berörda att det bör skapas rutiner
för att ta vara på äldres innovationsidéer, t.ex som
utbildningsstimulerande och nutidsengagerande projekt i
skolorna.

Lämpligen kan sådana rutiner implementeras genom att ett nationellt
innovationscentrum inrättas med en innovationsbank och med teknisk
assistans för att fånga upp de många idéer som finns bland svenska folket.
Även icke-kommersiella innovationer skulle på detta sätt kunna
nyttiggöras. I synnerhet äldre personer kan livet igenom ha samlat på sig
en mängd goda idéer men inte förmått att omsätta dem. Medan upphovsmännen
åldras riskerar idéerna att gå förlorade alldeles i onödan.
Samhällsekonomin har inte varit inriktad på att ta miljöhänsyn och att
prioritera samhällsnytta. Därför kan förväntas att många miljöriktiga och
samhällsnyttiga innovationer åsidosatts. Detta behöver rättas till och
kompenseras för. Därför vore det önskvärt att nu föreslagna
innovationscenter får i uppdrag att speciellt verka för att just dessa
aspekter: miljöriktighet och samhällsnytta, prioriteras – i egentligen all
innovationsverksamhet.

Bakgrund:
Innovationer är nödvändiga för att klara mänsklighetens positiva utveckling.
Då jag försökt att ta på mig uppgiften att bistå en bekant som blivit ganska mycket till
åren med att arbeta vidare på någon av hans konstruktioner då han inte längre kan göra
det själv, har jag upptäckt att äldrevården är totalt likgiltig för sådan service. Han
berättade att han en gång skrivit en lista på 35 uppfinningar och lagt den listan i en
byrålåda men inte längre har koll på den. Allt det riskerar att bara försvinna emedan
enbart han känner till dess existens.

Min vän är även mångårig medlem i Sveriges Uppfinnareförening. Men det hjälper inte
heller i det här fallet. Man skulle kunna tänka att Allmänna Arvsfonden vore en källa att
ösa pengar ur för sådana ändamål. Men även det känns främmande, otroligt ifall det
skulle bli möjligt.

En viktig faktor i bakgrunden är att Almi[1], som är ett statligt företag, betraktar
uppfinningsidéer som något vi har i absolut överflöd. Enbart ca 10 % av deras ansökningar leder till
ekonomisk nettovinst. De ser som deras primära uppgift att gallra bland förslagen. Men det innebär ju
att ca 90 % av allt innovativt tänkande som nått Almi faller bort. Samhället tar inte vara på all denna
kreativitet. Man kan ana att detta ligger bakom en hel del av samhällets oförmåga att anpassa livsstil till
miljöutmaningar.

En motverkande kraft skulle kunna vara skolan. Bland mina bekanta har jag flera
exempel på personer som valt livsinriktning, inkluderande avancerade studier, som
resultat av enskilda vuxnas personliga engagemang med dem.

Jag tror därför att det finns en outnyttjad resurs i äldre personers samlade
innovationsidéer som skulle kunna ges värde i form av material för projekt i samband
med ungas utbildning, som källa till stimulans och motivation. Detta kan säkert även kopplas
studier av till miljöpåverkan. Även jag själv och flera av mina bekanta har en samling
ofullständigt utvecklade projekt på lager.

Författare: Gunnar Nilsson

[1] ALMI’s hemsida: https://www.almi.se/,
ALMI beskrivs på https://sv.wikipedia.org/wiki/ALMI_F%C3%B6retagspartner

Tillbaka till starten

Motion 162: Curla för ny miljövänlig teknik

Curla för ny miljövänlig teknik med hjälp av sänkt moms.
Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda
att vi bör skapa generellt instrument för subvention, t.ex sänkt moms, till hjälp för
de konsumenter som snabbt tar till sig ny miljövänlig teknik.

Någon myndighet, kanske NuTek, Almi eller Vinnova, borde kunna ta på sig att
utforma rutiner för detta, samt att hålla reda på vad som är ny miljövänlig teknik.
Syftet bör vara att stimulera initial konsumtion av innovationer som det finns
huvudsakligen samhälleligt intresse för, som kanske annars har svårt att komma
ut på marknaden.

Kostnaden för sådan konsumtionsstyrning bör vägas mot kostnaden för utebliven
sådan styrning. Det gäller generellt att styra ekonomin i hälsosam riktning, inte
låta ekonomin styra oss till att hålla oss tillbaka i ohälsosamma
konsumtionsmönster. Pengar för detta bör även kunna tas från höjd moms på
relativt mera miljöskadliga produkter.

Denna tanke är en vidareutveckling av motionen om att kopiera Norges elbilspolicy.
Som föregångare vill vi ha de bra förebilderna, inte de olämpliga.
Denna motion bör även kunna ses som specialtillämpning för den större motionen om
direkt-demokratiskt differentierad moms.

Författare: Gunnar Nilsson

Tillbaka till starten

Motion 163: Kopiera Norges elbilspolitik

Motion 163 har arbetats samman med motion 15 till motion 314

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att vi bör kopiera
Norges framgångsrika elbilspolitik.

I Norge finns många fler fördelar med att skaffa och använda elbil än i Sverige. De tillåts köra gräddfil och
slipper alla avgifter, t.o.m laddningar är gratis. Dessutom säljs de till överkomligt pris. För 150 000 kr kan
jag köpa en elbil i Norge, fick jag höra idag av en taxichaufför från Oslo. När väl en elbil är köpt så kostar
de inget att använda. Därför väljer de som har både och att helst köra elbilen. Han gillade inte att man
subventionerar det som bara rika eller företag har råd med, det var därför han berättade det. Fast jag
tyckte det lät superbra. Nackdelen för de som har elbil är att de inte kan dra släpkärra eller husvagn.
Men hybridbilar kan naturligtvis klara även det. Finns då elbilstaxi i Oslo? Jo, en bil, visste han. När
tjänstebilar ändå subventioneras borde man väl kunna ge villkor sådana att man väljer elbil i stället.

Då det i Norge finns en fungerande policy för att stimulera till investeringar i elbilar så vore det säkert
enkelt att bara kopiera hela konceptet för svenskt vidkommande.

När jag googlar på ämnet finner jag massor av träffar, t.ex dessa artiklar:
Ny Teknik, 30 april 2014, Olso är som gjort för elbilen
https://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3774603.ece

SVT Nyheter, 2 januari 2014, Norge fortsätter storsatsa på elbilar
https://www.svt.se/nyheter/varlden/norge-fortsatter-storsatsa-pa-elbilar

SVD Näringsliv, 2 januari 2014, Elbilar kan bli stor succé i Norge, Perspektiv Jonas Fröberg
https://www.svd.se/naringsliv/elbilar-kan-bli-for-stor-succe-i-norge_8863062.svd. [ Där står bl.a
Sverige bör lära av Norge]

– Det vi bör göra är att lära av Sverige där de ligger före oss. Men just inom detta område bör kanske Sverige se på några av de erfarenheterna som Norge när det gäller att främja elbilar, säger Ola Elvestuen.

Den som i dag promenerar i Oslo centrum kan gång på gång märka hur en stora exklusiva sportbilar helt tyst
smyger upp bakifrån.

I september var den amerikanska lyxbilen Tesla Model S Norges mest sålda bil, i oktober toppade elbilen
Nissan Leaf statistiken, i november var Tesla tvåa. Tesla Model S kostar motsvarande cirka 800 000 svenska
kronor i Norge. Då är bilen statligt subventionerade med upp till en halv miljon kronor.

Trångt i bussfilen

Men alla är inte lika glada över elbilarnas framfart. Flera debattörer har ifrågasatt att staten ska
skattesubventionera stora lyxbilar. Dessutom har det börjat bli trångt i bussfilerna på morgonen när alla
elbilsägare ska till jobbet.

– Det är fint med elbilar, så länge de har vett att titta i backspegeln när de ska in i kollektivfältet. Det är inte
alltid de gör det och då får man kasta sig på bromsen, säger en busschaufför innan han åker iväg. ]

SVD Näringsliv, 2 oktober 2013, ”Sverige bör studera Norges elbilspolitik”,
https://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/sverige-bor-studera-norges-elbilspolitik_8574124.svd

Författare: Gunnar Nilsson

Tillbaka till starten

Motion 164: Ekologiskt jordbruk och genmodifierade grödor

Klimat och miljöfrågor är globala problem som behöver globala lösningar. Sverige har ett ansvar att ta in
kunskap och erfarenhet från dem som redan lever med effekterna av en ohållbar klimatpolitik
innan den nya svenska klimatpolitiken utformas. Det ska göras i samarbete med det internationella
civilsamhället, framförallt det globala syd.

Introduktionen av genmodifierade grödor har lett till negativa effekter på många platser i världen. I Indien
har multinationella företag pressat politiker till förhastade beslut som inneburit inte bara negativa
ekologiska konsekvenser utan även att företag har fått stor kontroll över fröutbudet vilket har lett till stora
sociala problem. Framtidsjordens nätverksorganisation Kudumbam i Indien ser ett behov av ett
totalförbud för genmodifierade grödor och anser att det är rätt väg för Sverige att gå för att säkerställa en
hållbar utveckling.

Framtidsjordens nätverksorganisation Gami Seva Sevana på Sri Lanka har erfarenheter av de stora
negativa konsekvenser det ökade användandet av kemiska bekämpnings- och gödningsmedel har fått
och ser det som ett resultat av ökningen av odling av genmodifierade grödor på monokulturer. Vattnet har
blivit kontaminerat och jorden har gått ifrån att vara välmående till att bli halvöken utan odlingsmöjligheter.
Den lösning som de ser är att ekologiskt jordbruk med biologisk mångfald blir det konventionella sättet att
odla.

Industriellt jordbruk, där GMO utgör det senaste steget, förbrukar långt mer energi än ekologiskt jordbruk.
Det ekologiska jordbruket säkerställer dessutom att det finns mycket större artrikedom i det som odlas.
Grödor anpassas efter lokala förutsättningar på ett sätt som ett industriellt jordbruk aldrig kan
åstadkomma.

Ur ett klimatperspektiv innebär steg för att skapa ett jordbruk baserat på mångfald istället för industriell
produktion både att jordbrukets klimatpåverkan drastiskt minskas och att det har större möjlighet
att klara de klimatförändringar som vi oundvikligt står inför.

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och
andra berörda:
Att svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar
genom artmångfald; samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt
anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de
odlingsmetoder dessa grödor kräver
Att de ska ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.

Att tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.

Att riksdagen ska besluta om att samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste
märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.

Att internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess
sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.

Att småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.

Författare: Framtidsjorden Sverige, Framtidsjorden Sri Lanka – Gami Seva Sevana och Framtidsjorden Indien – Kudumbam genom Jonatan Ericsson Sjöman.

Tillbaka till starten

Motion 165: Utbildning för hållbar utveckling

Klimat och miljöfrågor är globala problem som behöver globala lösningar. Sverige har ett
ansvar att ta in kunskap och erfarenhet från de som redan lever med effekterna av en
ohållbar klimatpolitik innan den nya svenska klimatpolitiken utformas. Det ska göras i
samarbete med det internationella civilsamhället, framförallt det globala syd.

De problem vi står inför när det kommer till såväl klimat som andra miljöfrågor är en effekt
av de ekonomiska modeller som styr vårt samhälle. Från Framtidsjordens
nätverksorganisation Pereyra i Argentina kommer insikten att den ekonomiska modell som
skapat stora orättvisor och ojämlikhet även bär ansvaret för en politik som leder till förlust av
ekologisk mångfald och utbredning av monokulturer. Det ska dock inte enbart ses som en
ekologisk kris utan, kanske än mer, en kulturell och social kris. Därför är lösningarna på
klimat- och miljöfrågor inte enbart kopplade till miljöpåverkan utan måste ses i ett bredare
perspektiv. Där är utbildning en viktig faktor.

Ett ytterligare problem som lyfts av Framtidsjordens nätverksorganisationer både i Indien
och Sri Lanka är att miljöfrågor i allt för stor utsträckning studeras utifrån ekonomiska
intressen. Det är viktigt att stärka kunskapen kring sociala och ekologiska konsekvenser. På
de områdena finns det mycket stor kunskap hos de som genomlevt ett radikalt skifte i hur
mat produceras – småskaliga jordbrukare i det globala syd.

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda:

Att utbildning inom klimat- och miljöfrågor ska utökas och integreras i alla ämnen i såväl
grundskola som gymnasieskola.

Att utbildningen (enligt ovan) ska ha fokus på att överbrygga klyftan mellan samhälle och natur
samt mellan akademisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Författare: Framtidsjorden Sverige, Framtidsjorden Argentina – Fundación Proyecto, Pereyra Framtidsjorden Sri Lanka – Gami Seva
Sevana och Framtidsjorden Indien – Kudumbam genom Jonatan Ericsson Sjöman.

Tillbaka till starten

Motion 166: Stoppa det planerade byggande av motorvägen Förbifart Stockholm

Motion 166 har arbetats samman med motion 168 till motion 305

Vi yrkar att Klimatriksdag 2014 framför till Sveriges riksdag att den ska verka för att regeringen
stoppar förberedelserna för att bygga Förbifart Stockholm.

Regeringen har sagt ja till byggandet av en ny stor motorväg i Stockholmsregionen, Förbifart
Stockholm. Detta har konfirmerats i regeringens senaste infrastrukturproposition. Trafikverket är
i sluttampen av sin fleråriga planering och hoppas sätta igång bygget under 2014. De gigantiska
bygg- och lånekostnaderna, av riksdagens utredningstjänst uppskattade till 60 miljarder kronor,
kommer att negativt påverka utrymmet för alternativa och klimatvänliga trafiklösningar och
regionens behov av utbyggd kollektivtrafik. Förbifart Stockholm angår även hela Sverige, då den
tar resurser från sådana satsningar också i andra delar av landet.

Om Förbifart Stockholm byggs skulle det medföra att uppfyllandet av regionens och Sveriges
klimatmål omöjliggörs. Planeringen, den samhällsekonomiska bedömningen och finansieringen
förutsätter en trafikökning med 69 % i regionen till 2035 och en ökning av trafiken in och ut från
innerstaden med 33 % jämfört med dagsläget enligt Trafikverkets prognos. Men för att nå
Sveriges klimatmål krävs enligt Trafikverkets miljöexpertis en minskning av biltrafiken med 20 % i
landet, och 25 % i storstäderna, till år 2030. Det är alltså omöjligt att nå de svenska klimatmålen
om Förbifart Stockholm byggs och trafikeras.

Författare: Karin Wahlgren, Dan Westin, Elisabeth Edsjö, Jan Strömdahl, Torbjörn Vennström, Björn Gustafsson, Claes Trygger och Kalle Petré.

Tillbaka till starten

Motion 167: Gemensamma lösningar för klimatet, jobben och välfärden

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra
till Sveriges folkvalda och andra berörda att:

– KLIMATHOTET inte kan avvärjas utan brett folkligt stöd för en
alternativ ekonomisk politik och det folkliga stödet
inte kommer utan garantier för jobb och välfärd.
– KLIMATET kräver stopp för tillväxt i de rika länderna.
– JOBBEN kräver kontroll över investeringar och fördelning av
arbete.
– VÄLFÄRDEN kräver att överklassens rofferi stoppas.

Förklaring

Inom ramen för kapitalismen har mycket välstånd och välfärd hittills skapats.
Men kapitalets frihet, storlek och dominans har gått för långt och måste
begränsas radikalt. Formerna för dessa begränsningar måste utarbetas liksom
formerna för en utvecklad demokrati i samhälle och företag.

– Drivkraften i hotet mot såväl klimatet som jobb och välfärd är den vilda
kapitalismen.
– Nyliberalismen, som är den vilda kapitalismens ideologi, har som
grundsträvan fortsatt produktionstillväxt, som förstör
miljöförutsättningarna för ett anständigt liv för jordens miljarder, nu och
för framtida generationer.
– Denna tillväxtfanatism tar ingen hänsyn till starkt avtagande tillgång på
billig fossil energi, som ju är en grundförutsättning för att tillväxten ska
fungera.
– Nyliberalismen river ner den gemensamma välfärden, skapar otrygghet
och förstör därmed förutsättningarna för ett jämlikt, gott samhälle.
– Nyliberalismen skapar inte fler jobb, tvärtom pågår för närvarande
massiv slakt på arbetsmöjligheter för många miljoner människor i
Europa och andra delar av världen.

En rörelse finns och behövs för att driva på utvecklingen mot att klimat, jobb
och välfärd knyts samman. Det är med nödvändighet en rödgrön rörelse.
Denna måste ha brett deltagande från aktivister i bostadsområden och på
arbetsplatser, från fackföreningar och andra folkrörelser, från medlemmar i
politiska partier, hand i hand och på nätet. Folket och de folkliga organisationerna
måste vinnas för en politik som sätter stopp för den vilda kapitalismens härjningar.
Endast en stor folklig förtvivlan och vrede mot ”systemet” och dess kaptener, kan
åstadkomma den nödvändiga förändringen.

Författare: Kalle Petré, Elisabeth Lundquist, Bo Helin, Gunilla Granath och Görel Hedtjärn.

Tillbaka till starten

Motion 168: Kollektivtrafik och ingen Förbifart Stockholm

Motion 168 har arbetats samman med motion 168 till motion 305

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra
till Sveriges folkvalda och andra berörda att:

… billig, effektiv, fossilfri och dominerande kollektivtrafik med bilfria städer
samt
… stopp för den klimatmässigt gigantiska felsatsningen Förbifart Stockholm

är nödvändiga konkreta åtgärder för de politiker som vill visa, att de menar
allvar med klimatfrågan.

Författare: Kalle Petré, Elisabeth Lundquist, Bo Helin, Gunilla Granath och Görel Hedtjärn.

Tillbaka till starten

Motion 169: Hållbar stadsplanering – minskade transportbehov

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, att anta en strategi för stadsplanering som leder till minskat transportbehov och ökat välmående.

En allt större del av Sveriges befolkning bor i städer. Migrationen innebär satsningar på nya bostäder, ny infrastruktur och ny service. Detta ger möjligheter till samhällsplanering för ett verkligt transportsnålt samhälle. Det är viktigt då transporterna står för drygt en tredjedel av klimatpåverkan.

Tyvärr planeras många städer även idag för att människor skall ta bilen till arbetet och sina inköp. Ett tydligt exempel är Förbifart Stockholm, men många andra städer planerar också nya trafikleder för ökad biltrafik. Utbyggnaden av externa köpcentra fortsätter.

Omkring en tredjedel av markytan i städerna upptas av vägar, parkeringsplatser och bilar uppställda i grönområden. Nybyggnationen i städerna sker ofta på gröna ytor, och med en gammeldags parkeringsnorm där det förutsätts att nästan alla ska ha egen bil i städerna även de kommande 50 åren.

Nu måste vi bryta detta mönster.

Många mellanstora svenska städer är inte större än att merparten av resorna kan ske till fots eller med cykel. För att gynna cykeltrafiken måste nya cykelleder byggas, både snabbfiler och filer för långsam cykling. Det måste ske i kombination med åtgärder för minskad biltrafik. Cykelleder och nya bostäder skall inte ske placeras på gröna ytor, istället måste biltrafiken minska sin del av markanvändningen.

Kollektivtrafiken i städerna kan utvecklas genom ökad turtäthet, sänkta priser, och utbyggnad av spårvagnsnät i alla större städer. Det ska alltid vara billigare att åka kollektivt än med egen bil. Även här gäller det att utrymmet för bilar minskar för att ge plats för kollektivtrafiken.

För att minska resebehoven behövs både arbetsplatser, service och kultur i alla bostadsområden, och levande mötesplatser som torg, parker, gallerior, bibliotek, närodlingar och sportutrymmen för spontant umgänge utan kommers och köptvång. Vi ska inte behöva ta bilen eller bussen till andra sidan staden för att få livspusslet att gå ihop.

Vi föreslår:

En kraftfull satsning på cykelstråk i städerna, genom minskat utrymme för biltrafiken.

Kraftigt ökade resurser för en fördubblad andel resande i kollektivtrafiken till 2020, genom ökad turtäthet och sänkta priser (jämfört med bilkörning). Ge kollektivtrafiken plats på bilens bekostnad.

Genomför förstudier av spårvägar i alla städer med fler än 90 000 invånare.

Ändra parkeringsnormen så att nya bostäder kan byggas utan kostnader för stora p-ytor.

Ny stadsplanering för närservice och ickekommersiella mötesplatser i alla bostadsområden

Stopp för nya vägbyggen och externa köpcentra i våra städer.

Författare: Jordens Vänner genom Lars Igeland.

Tillbaka till starten

Motion 170: Satsa på energihushållning och trivsel i miljonprogrammen

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra
berörda, att anta en strategi för energihushållning i miljonprogramsområdena
utan kraftiga hyreshöjningar.

Byggnader står för drygt en tredjedel av den totala svenska
energianvändningen, fjärrvärmen produceras bl. a med olja och kol men
också med biobränsle som skulle kunna ersätta fossila bränslen i andra
sektorer .

Samtidigt uppskattas 1,2 miljoner hyreslägenheter vara i behov av
renovering. Särskilt i de så kallade miljonprogrammen finns många bostäder
som behöver rustas och som bl. a är ineffektiva ur energisynpunkt. Genom
enkla åtgärder kan energibehovet per lägenhet halveras. Det kan vara
isolering, nya fönster, återvinning av spillvärme, installation av solenergi,
med mera.

Om vi lyckas klimatrenovera 200 000 lägenheter inom miljonprogrammen
fram till utgången av 2018, så kan det innebära omkring 18 TWh i minskad
energiförbrukning. Detta är en betydande miljö- och klimatsatsning.
I samband med renoveringar finns en stor risk att hyresvärdar passar på att
göra stora hyreshöjningar så att människor inte kan bo kvar. För att de
nödvändiga renoveringarna ska kunna genomföras på ett socialt rättvist sätt
och utan stora hyreshöjningar behövs statligt renoveringsstöd som är
förknippade med sociala villkor.

Författare: Jordens Vänner genom Lars Igeland.

Tillbaka till starten

Motion 171: Investera våra gemensamma resurser hållbart

Motion 171 har arbetats samman med motionerna 75, 180 och 183 till motion 303

För att svara upp mot klimatforskningens slutsatser bör det globala energisystemet senast år 2050 bestå
av 100 % hållbar, förnybar energi tillgänglig för alla, samtidigt som vi minskar den totala energianvändningen.
Det innebär att det svenska energisystemet senast år 2030 behöver innehålla minst 80 % förnybar energi.
Det kräver att vi gör våra investeringar på ett annat vis än idag och att regering och riksdag sätter ambitiösa
mål och skapar nödvändiga förutsättningar för hållbara investeringar – i Sverige och globalt. I första hand
måste investeringarna i förnybar energi och klimatsmart infrastruktur öka från såväl privata som offentliga
finansiella institutioner.

Världsnaturfonden WWF vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda
att:

– riksdag och regering bör ge AP-fonderna i uppdrag att ta fram en strategi senast i januari 2015
för hur AP-fonderna ska skifta sina innehav i energisektorn så att våra pensionsbesparingars
värde säkras och bidrar till 100 % förnybart globalt senast 2050.

– regeringen bör ge privata och offentliga finansiella aktörer i uppdrag att utveckla och införa
kriterier och metoder för sin förvaltning som säkerställer att finansiella innehav bidrar till en
omställning i enlighet med klimatforskningens slutsatser och bevarar den biologiska mångfalden
både lokalt och globalt.

– regeringen säkrar att kommuner genom sina investeringar bli arenor för omställning till en 100
procent förnybar och hållbar ekonomi som anpassar vårt ekologiska fotavtryck till vår enda
planets hållbara produktionsförmåga.

Författare: Magnus Emfel, Climate Innovations/Green Finance, Världsnaturfonden WWF.

Tillbaka till starten

Motion 172: Optimera användningen av alternativa bränslen

Icke fossila fordonsbränslen är mer begränsade än de fossila och behöver därför användas klokt.
Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige bör stödja
utvecklingen av samt införa de rätta styrmedlen för att:

1. Vägar med hög belastning ska elektrifieras och fordonen som trafikerar dessa så långt som
möjligt ska vara elektriska. Dessa vägar bör både vara de stora snabba vägarna och städernas
gator. (Framförallt i städerna så är då den bättre luften som elfordon ger en kraftfull bonus).

2. Personbilar (och motorcyklar) som för det mesta inte går långa sträckor, kanske bara till och från
jobbet, ska gå på el-batteridrift. I de fall en längre resa går på en elektrifierad väg bör dessa
fordon kunna koppla upp sig på vägens elledning för kontinuerlig strömmatning. För de fall en
längre resa går utanför de elektrifierade vägarna bör batteribilen vara en hybridbil men då inte
med fossilt bränsle som alternativ utan t ex biogas eller etanol.

3. Längre transporter utanför de elektrifierade vägarna kan svårligen göras med batteridrift utan
det är till dessa transporter som de icke fossila flytande och gasformiga bränslena ska användas.

Författare: Markus Steén

Tillbaka till starten

Motion 173: Genomför Klimatberedningens förslag

Motion 173: Genomför Klimatberedningens förslag!

Regeringen tillsatte år 2007 en parlamentariskt sammansatt klimatberedning,
med uppdrag att genomföra en översyn av den svenska klimatpolitiken.
Beredningen, där alla dåvarande riksdagspartier var representerade, lyckades
enas om ett klimatmål på lång sikt och en omfattande handlingsplan med cirka
50 olika förslag. Handlingsplanen var tänkt att införas omgående och vara fullt
utvecklad år 2020. Tio av förslagen kunde kvantifieras och beräknades ge
utsläppsminskningar på 4,6 miljoner ton koldioxid per år. Av de tio kvantifierbara
förslagen har bara två genomförts. Det innebär att man har missat möjligheten
att minska utsläppen med över 4 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar
cirka 7 procent av Sveriges totala utsläpp.

Klimatberedningens åtta kvantifierbara förslag som regeringen inte genomfört:
– Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %
– Investeringsbidrag till biogasanläggningar
– Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter
– Indexering av drivmedelskatten efter BNP
– Koldioxidbaserad förmånsbeskattning
– Kilometerskatt för godstransporter
– Skatt på fluorerande växthusgaser
– Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon
Vi vill att klimatriksdagen ger regeringen i uppdrag att omedelbart genomföra
dessa åtta kvantifierbara förslag, samt att regeringen ökar ambitionerna att
genomföra den föreslagna handlingsplanen.

Författare: Klimaktion Uppsala genom Mikael Malmaeus.

Tillbaka till starten

Motion 174: Inför skatteavdrag för isolering av hus

Uppvärmning av dåligt isolerade hus kräver mer energi än nödvändigt. Genom att spara
energi kan utsläppen av växthusgaser minska. Att exempelvis tilläggsisolera
vindsutrymmen och källare, liksom att täta fönster och dörrar är ofta effektiva åtgärder
för att minska energianvändningen i hus. Vi anser därför att svenska kommuner borde
underlätta för såväl företag som privatpersoner att vidta energibesparande åtgärder i
fastigheter genom att införa antingen direkta subventioner eller skatteavdrag. Genom att
införa denna typ av styrmedel blir det billigare att göra åtgärderna, och själva införandet
skulle också ha ett informationsvärde. Oavsett om människor låter bli att isolera av
ekonomiska skäl eller av okunskap/bristande intresse skulle alltså subventioner eller
skatteavdrag ha potential att hjälpa människor att själva sänka sin energianvändning
och klimatpåverkan.

Vi anser att klimatriksdagen ska kräva av riksdagen att den ger regeringen i uppdrag att
utreda vilken form av subvention eller skatteavdrag som skulle vara mest effektivt för att
stimulera tilläggisolering av hus samt att inom två år införa det mest lämpliga
alternativet.

Författare: Klimaktion Uppsala genom Mikael Malmaeus.

Tillbaka till starten

Motion 175: Hur framtida pensioner påverkas av nerväxt

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att
Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt. Om
vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig.

Dagens pensionssystem har som en av sina stöttepelare att det finns tillväxt. Tillväxten är ett grundproblem till både
resursutarmning och miljöproblem. Så hur ska ett framtida pensionssystem se ut där vi ska leva inom våra
energiramar, i stort sett vad som solen ger under ett år. I ett kort perspektiv kan problemen visa sig inom en snar
framtid.

Enligt Steven Kopits utredning ”Global Oil Market Forecasting” så har tidigare prognoser utgått från att BNP växer
och sedan beräknat hur mycket energi detta kommer att kräva. Sedan några år tillbaka stämmer inte detta då vi med
största sannolikhet passerat Peak Oil och BNP-tillväxten kommer att begränsas till att bara bli en möjlig
effektivitetsvinst.

Källor: Oil supply limits and the continuing financial crisis, Gail E. Tverberg. Historical Oil Shocks, James D. Hamilton.
Economic vulnerability to Peak Oil; Christian Kerschner et al

Författare: Bengt Randers och Martin Saar.

Tillbaka till starten

Motion 176: En krisplan för avveckling av Sveriges utsläpp av växthusgaser

Mänskligheten befinner sig i den svåraste krisen sen 70 000 år och vår överlevnad står på spel.
Om vi ska ha en rimlig chans att undvika en skenande klimatförändring som utlöses genom
våra utsläpp av växthusgaser, måste vi idag börja minska på våra utsläpp och snarast som möjligt
att minimera vår påverkan på klimatet.

Det är de industrialiserade länderna som främst har orsakat höjningen av växthusgaser i
atmosfären och skall vara de länder som börjar minska på utsläppen och visa för övriga världen
vilken teknik och samhälle som är klimatneutralt.

För att få en smidig och enkel övergång från ett fossilberoende samhälle till ett hållbart och
klimatneutralt bör vi göra en krisplan . En konkret handlingsplan som dels sätter upp mål hur
mycket vi skall minska våra utsläpp och dels gör en konkret planering hur vi skall uppnå de
minskningar som krävs.

Därför yrkar jag att klimatriksdagen kräver av riksdagen, att den initierar att det görs en
utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra
utsläpp av växthusgaser snarast möjligt.

Författare: Mats Sjöblom.

Tillbaka till starten

Motion 177: Sverige behöver exportera energi

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige
kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska
gå ihop.

Sverige är ett av mycket få länder som skulle kunna tänkas exportera energi i en värld som
stänger ner det fossila. Vi har 5 gånger så mycket bioenergi och 14 gånger så mycket vattenkraft
per person som världen i stort. Vi har redan ersatt nästan allt det fossila i elproduktionen
genom utbyggnaden av kärnkraften. Vattenkraften betyder dessutom att Sverige kan bygga
mycket mer vindkraft än de flesta utan att bli beroende av fossil reservkraft.
Trots all den här energiproduktionen är Sverige fortfarande ett land som importerar stora
mängder fossil energi.

Från ett rättviseperspektiv är det uppenbart att Sverige har ett ansvar att dela med sig av sin
hållbara energi, i en tid då världen kommer behöva allt som kan byggas och mer därtill. Allt det
fossila, 82 procent av världens energi, behöver i princip stängas på ett par årtionden.
– Vi kan exportera elektricitet, så att Tyskland och Danmark kan stänga kolkraft och
gasverk och istället använda Sveriges vattenkraft för att reglera sin sol och vind.
– Vi kan exportera biobränslen i form av t ex pellets.
– Vi kan också öka exporten av samhällsnyttiga, energiintensiva varor. Island spelar t
ex en viktig roll genom att producera en stor del av världens aluminium med sin geotermiska
energi. Att ha förädlingen här ger dessutom bättre möjligheter att ställa krav på
produktionsprocessen.

Sverige behöver vara ett energiexporterande land, för att det finns få andra som kan vara det.

Författare: Mikael von Knorring.

Tillbaka till starten

Motion 178: Granska klimateffekterna av skogsbruket

Motion 178 har arbetats samman med motion 121 till motion 308

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
regeringen behöver ta initiativ till en oberoende analys av klimateffekterna av svenskt
skogsbruk.

De stora skogsarealerna i Sverige ger oss ett specifikt ansvar i världens
klimatomställning. Skogen här har en mycket stor potential för att binda kol från
atmosfären, som riskerar att förspillas om vi försöker maximera uttaget av biomassa. De
senaste 10 åren har det höjts en rad kritiska röster bland forskare och andra om
klimatproblematiken i produktionen av bioenergi, som Sverige behöver ta till sig i synen
på skogsbruket. (Läs t ex John deCiccos sammanfattning av kritiken.)

Resonemanget om att den koldioxid som släpps ut i förbränningen inte ska räknas för att
den kommer att bindas igen har ifrågasatts, eftersom det t ex i skogens fall tar många
årtionden för skog att växa upp igen. Storskaliga avverkningar har dessutom kritiserats
för att leda till koldioxidutsläpp från marken. I en del fall verkar summan av utsläppen
göra produktionen av bioenergi till och med värre än kol (se t ex rapporten ”Dirtier than
Coal?”, utgiven av några miljöorganisationer i Storbritannien).

Framförallt verkar perspektivet behöva utgå från att skogsarealer precis som
jordbruksarealer är en begränsad resurs, som vi behöver fråga oss hur vi använder bäst.
Det synliggör klimatnyttan av att avverka mindre eller på andra sätt försöka binda kol för
lång tid framöver, snarare än att maximera flödet i en tänkt cykel av förbränning och
återväxt.

Sverige behöver se över klimateffekterna av sitt skogsbruk i ljuset av de nya
forskningsresultaten.

Författare: Mikael von Knorring.
Tillbaka till starten

Motion 179: Inför lag som kriminaliserar ecocide

Motion 179 har arbetats samman med motionerna 123, 136, 159 och 185 till motion 310

Jag vill att Klimatriksdagen 2014 ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige
ska förorda införandet av en lag som kriminaliserar ecocide (sv: ” livsmiljöförstörelse”).
Titel: Ecocide – en lag som kriminaliserar ödeläggelse av naturen och Sveriges roll som föregångsland
för att ecocide ska inkluderas vid 2015 års revidering av Romstadgan.

Sammanfattning av motionen:

1. En lag om Ecocide
Ecocide definieras som omfattande skada, förstörelse eller förlust av ekosystem som inom ett avgränsat
område, antingen utförts av människor eller i form av naturkatastrof, så att fredlig och livsfrämjande
samexistens för de som bebor detta område helt eller delvis förstörs. – Föreslås som tillägg till Artikel
5(1) av Romstadgan.

Det är tyvärr mycket tydligt att gällande internationell lagstiftning inte räcker till för att sätta stopp för den
systematiska ödeläggelse och utarmning av jordens ekosystem. Man kan lugnt säga att lagens långa arm
inte är särskilt lång i skyddandet av urskog, regnskog, korallrev, fiskebestånd och så vidare. Tendensen är
tydlig; befintlig lagstiftning ger i bästa fall ett skydd till vissa utvalda, på det stora hela taget, mycket små
områden t.ex. nationalparker. Beklagligt nog är det ofta så att lagen istället legitimerar ”förorenarens”
miljöförstörande aktiviteter genom att ge sken av att de vagt formulerade riktlinjerna faktiskt skulle vara
tillräckliga. På så sätt kan det enskilda företaget hela tiden hävda att det finns en lag och att den lagen
följs. Att gällande internationell lagstiftning på miljöområdet är otillräcklig kan inte ha gått någon förbi.
Vad vi kan se är att gällande lag alltför ofta istället institutionaliserar ödeläggelsen och endast gör att
miljöförstörelsen sker ”lite långsammare” än vad som annars vore fallet. Vi är övertygade om att så är
fallet och vi kan inte låta detta ske. Vi är fast övertygade om att en lag om ecocide är absolut nödvändig
om vi ska kunna skydda naturen och oss själva.

I april 2010 lade Polly Higgins fram ett förslag till FN om att ecocide skulle bli det femte brottet mot
freden, jämte brott som folkmord och krigsförbrytelser. Polly Higgins yrkade på att ecocide skulle
kriminaliseras och att företag i första hand skulle tvingas att sätta värnandet av miljön och människors
välbefinnande i första rummet, framför rätten att bedriva vinstdrivande ekonomisk verksamhet.

Avsikten med att kriminalisera ecocide är att förebygga och förhindra att vinstdrivande aktörer tillåts
orsaka ecocide, såväl platsspecifik som mer diffus, med antropogen klimatåverkan som paradexempel.
Genom att hålla företagsledare, regeringschefer och företrädare för såväl banker som statliga institutioner
personligt ansvariga för de konsekvenser som följer av deras beslut kan den onda cirkeln brytas. Detta är
själva nyckeln. Ingen vill avtjäna fängelsestraff. Genom att t.ex. hålla en VD för ett företag personligen
ansvarig (istället för att ansvaret omfattar företaget som juridisk person) kan vi bryta den negativa spiralen
av miljöförstörelse. En VD som ombeds att verkställa beslut som skulle innebära ödeläggelse av naturen
ställs inför ett val. Gå bolagstyrelsen till mötes och riskera att hamna i fängelse eller att ”ordervägra” med hänvisning till ecocide-lagen. På så sätt kan vi stötta beslutsfattare att fatta kloka, långsiktiga och
miljövänliga beslut som är alla till gagn.

2. Ecocide-lagstiftningen och de stora klimatpåverkarna (s.k. ”Carbon Majors”)
En ecocide-lagstiftning förebygger och förhindrar de stora klimatpåverkarna (jfr. eng: carbon majors – se
https://www.carbonmajors.org) från att fortsätta att ägna sig åt ansvarslös och direkt farlig industriell
verksamhet som idag utgör ett allvarligt hot mot människor, natur och framtida generationer.

3. Sveriges historiska roll som pionjär
Sverige var ett föregångsland i den tidiga miljörörelsen. Vid öppningsanförandet på den första
FN-konferensen om hållbar utveckling som ägde rum i Stockholm 1972 karakteriserade dåvarande
statsminister Olof Palme användandet av agent orange i USA:s krigsföring i Vietnam som ”ett brott som
ibland kallas för ecocide” (”agent orange” användes för avlövning av regnskogens täta lövverk). Samtidigt
demonstrerade 7,000 svenskar för att ecocide skulle förbjudas i lag och gav sitt fullhjärtade stöd för att det
skulle erkännas av det internationella samfundet som ett brott i såväl fredstid som i tid av krig.

År 1977 kom så lagen som förbjuder ecocide i som en del av krigföring. Detta innebär att användande av
t.ex. agent orange enligt internationell lagstiftning nu blev olaglig. Ecocide är fortfarande inte olagligt i
fredstid. Vi menar att det är bortom all rim och reson att ecocide är olagligt i krig (enl. ENMOD 1977)
men inte i fredstid.

Så här drygt 40 år senare kan Sverige välja att återigen stå upp för detta ideal genom att begära att ecocide
ska erkännas som ett brott enligt Romstadgan då den revideras under 2015 (Romstadgan är det dokument
som reglerar internationell brottslighet och ska revideras 2015).

Vad måste ske för att klimatfrågan ska lösas?

1. Naturen är mer än kronor och ören. Istället för att sätta ett pris på betydande miljöförstöring (t.ex.
utsläppsrätter) inför en lagstiftning som förbjuder sådan verksamhet som anses vara så farlig för
människor, djur och natur, nu eller senare, att den helt ska förbjudas.
2. Sverige ska ikläda sig en ledande roll i strävan att verka för att ecocide kriminaliseras och att ekosystem
världen över får ett fullgott juridiskt skydd samtidigt som Sverige föregår med gott exempel och
radikalt minskar sina utsläpp av växthusgaser.

Varför?
– återta ansvaret
– kalla det vid dess rätta namn, ecocide
– ange tonen för framtiden

Ta ansvar
Genom att reducera naturen till det ekonomiska värde den kan tänkas ha för människor blir den indirekta
slutsatsen att naturen inte har något inneboende värde. Vi förleds på så sätt att tro att den ena
”naturresursen” kan ersättas av en annan när den är förstörd. Detta tycker vi är fel. Genom att prissätta
naturen fjärmar vi oss ifrån att tro på naturens inneboende, icke mätbara värde och främjar det i vår kultur
som reducerar naturen till kronor och ören.
Därför vill vi ta tillbaka ansvaret och omtanken om vår jord, vårt vatten och våra samhällen med
övertygelsen att det inneboende värdet av naturen är större än bara naturresurser som människan ska
utvinna och utnyttja.

Kalla det vid dess rätta namn
Att förstöra vårt hem jorden är ett brott. Det kallas ecocide.

Ange tonen för framtiden
Vi bryr oss. Vi värnar naturen och vi kan inte se annat än att vi har ett ansvar att skydda vår natur. Vår
övertygelse att naturen behöver ett starkt lagligt skydd är orubbligt. Vi är inte i första hand motståndare
eller demonstranter mot de som inte respekterar naturens inneboende värde. Vi är för naturens inneboende
värde. Vi värnar och respekterar det. Vi ärver inte jorden, vi lånar den av våra barn och barnbarn.

Exempel på hur en ecocide-lagstiftning kommer att hjälpa:
– Genom att använda befintlig internationell lagstiftning möjliggör vi övergången till ett hållbart samhälle
baserat på förnyelsebar energi med bättre livskvalité som bonus.
– Genom att ta avstånd från en monokultur som försvagar ekologisk resiliens kan vi istället öppna dörren
och välkomna in en långsiktig och hållbar matförsörjning i Sverige. I ett internationellt perspektiv kan ett
sådant ställningstagande innebära att det blir lättare att enas kring vissa centrala principer, bl.a. att stärka
lokal eller regional matsuveränitet. Att kriminalisera ecocide kan också trigga en rad positiva effekter
såsom ett förbjud GMO, gifter från växtbesprutning och kortsiktig användning av energiintensivt
handelsgödsel med avsikten att främja en motståndskraftig permakultur.

Konkreta lösningsförslag:
– Sverige blir en förespråkare av en internationell ecocide-lagstiftning.
– Genomgående och fullständig genom gång av faktaunderlag och Carbon Major-rapporten – se
https://carbonmajors.org
– Sprida kunskap och mynta begreppet ecocide (se https://www.eradicatingecocide.com samt
https://www.endecocide.eu)

Författare: Niklas Bruce.
Tillbaka till starten

Motion 180: Fossilfria pensionspengar

Motion 180 har arbetats samman med motionerna 75, 171 och 183 till motion 303

Jag vill att Klimatriksdagen kräver att Sveriges folkvalda och andra berörda ska besluta
att AP-fonderna inte gör några nyinvesteringar i kol, olja och fossilgas, samt att
befintliga investeringar i fossilindustrin ska avvecklas (divesteras) inom 5 år.

Våra pensionspengar bör genast sluta investeras i kol, olja och fossilgas. De pengar som ska
ge oss alla ett gott liv när vi är gamla ska inte driva på utvecklingen i helt fel riktning och
bidra till allt värre klimatförändringar.

Läget idag:
De statliga AP-fonderna (nr 1, 2, 3, 4 och 7) är betydelsefulla buffertfonder som har hand om
sammanlagt 1 061 miljarder kronor. Av dessa är 33 miljarder kronor investerade i fossilbolag
som sitter på olja, kol och gas som måste bli kvar under marken för klimatets och allas vår
skull. Om AP-fondernas andel av dessa bolags olja, kol och gas skulle utvinnas och utnyttjas,
släpps 625 miljoner ton koldioxid ut i atmosfären, enligt en kartläggning gjort av WWF.

Förändring som krävs:
Alla AP-fondernas fossila investeringar måste avvecklas – det är dags att divestera! I den
internationella divesterings-kampanjen ”Fossil Free”s anda, yrkar jag på att AP-fonderna:
* Genast upphör med nya investeringar i fossilindustrin
* Inom 5 år avvecklar alla befintliga investeringar i fossilindustrin
* På ett transparent sätt redovisar sin omställning till fossilfria pensionspengar.

Detsamma konstateras även i det här uppropet:
https://campaigns.gofossilfree.org/p/pension

Författare: Olivia Linander.

Tillbaka till starten

Motion 181: Klimatfrågan är egentligen en fråga om folkbildning

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda vikten av att genomföra ett genomarbetat folkbildningsprojekt. Detta för att väljarkåren ska få de kunskaper och insikter som är nödvändiga för att de ska stödja en långsiktig politik, när det gäller att motarbeta den globala uppvärmningen och kunna möta de exceptionella påfrestningar som kan förväntas i framtiden.

För att denna respons till klimatomställningen kan ske i tid måste en serie för de flesta medborgare mycket obehagliga beslut fattas. Problemet är att inga demokratiska parlament och regeringar i världen vågar fatta sådana beslut, om inte en upplyst väljarkår kräver förändring. För att ställa detta krav måste folk förstå varför. Denna förståelse saknas idag. Att lösningar finns, och kan tillämpas bara alla drar sitt strå till stacken, har inte nått ut i tillräcklig utsträckning att kunna öka folks tillförsikt och entusiasm för projektet. Framförallt har inte alternativet till dagens dödsdömda livsstil presenterats tillräckligt tydligt. Ingen ger upp sin livsstil frivilligt, utan att veta att ett nästan lika behagligt alternativ finns att tillgå.
Idag är den allmänna uppfattningen att detta alternativ mer liknar livet under stenåldern. Det är därför av största vikt att snabbt utbilda hela väljarkåren i de villkor som gäller i framtiden. Dessa villkor innebär dels åtgär der som leder till en kraftig minskning av växthusgaser i atmosfären och dels – eftersom denna minskning kommer troligtvis endast kunna dämpa klimatomställningen – till den omstrukturering som är nödvändig för att undvika en kollaps av för samhället livsavgörande system – energi, mat- och vattenförsörjning mm. Att försäkra samhällets långsiktiga hållbarhet krävs en helt annan samhällsstruktur, som istället för storskalig centralisering med långa distributionskanaler kännetecknas av småskalighet med en hög grad av självförsörjande, och framförallt av en jämnare distribution av rikedom. Detta innebär ett folkbildningsprojekt av stora mått, ett landsomfattande samarbete mellan alla de engagerade i det civila samhället, med adekvata stöd från riksdag och regerings- och andra offentliga organ. Det gäller inte bara information, utan även demonstration, m a o investering i en mångfald mindre experimentella samhällen där de nya teknikerna och nya livsstilen blir uppenbar för alla.

Författare: Peter Tucker

Tillbaka till starten

Motion 182: Gör offentlig konsumtion och upphandling klimatsmart

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges och EU:s folkvalda och andra berörda att kommuner, landsting, riksdag och EU ska verka för att:
– att miljö- och klimatkriterier ska ges högsta prioritet vid offentliga inköp, investeringar och upphandlingar och,
– att Sverige och EU har en myndighet med uppdrag att bidra till att all offentlig konsumtion och offentliga investeringar blir så miljö- och klimatriktiga som möjligt.

Bakgrund
En allt större del av den offentliga konsumtionen sköts av privata entreprenörer. Sveriges offentliga upphandlingar utgör en marknad värd 560-670 miljarder kronor per år, eller nästan en femtedel av Sveriges BNP. Omfattningen gör alltså upphandlingarna, men även den övriga offentliga konsumtionen och investeringarna, till strategiska redskap för kommuner, landsting och myndigheter att tackla klimatfrågan. EU slår i sin strategi Europa 2020 fast att offentlig upphandling spelar en nyckelroll för att stödja övergången till en resurssnål ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Därför är det positivt att EU-parlamentet i januari 2014 röstade för ett nytt upphandlingsdirektiv. Nu kommer det att bli lättare att ställa miljökrav i den offentliga upphandlingen. Förutsättningar skapas för att både direktkonsumtion och upphandlingar kan bidra till att Sverige ”uppnår miljömålen och skapar incitament för tekniksprång och helt nya sätt att organisera både produktion och konsumtion”, som den statliga offentliga utredningen Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling formulerar det.

Enligt riksdagens generationsmål ska vi lämna över ett samhälle till våra barn där de stora miljöproblemen är lösta. Därför bör varje upphandling, varje inköp och varje investering analyseras ur ett miljöperspektiv: Hur kan just detta behov lösas så att det samtidigt bidrar till att skapa en hållbar och resurssnål utveckling med minimala utsläpp av växthusgaser?

En effektiv miljöstyrning
I samband med presentationen av statsbudgeten 2014 meddelade regeringen att Miljöstyrningsrådet ska läggas ner. Miljöstyrningsrådet är den organisation som har till uppdrag att uppmuntra och hjälpa myndigheter, kommuner och landsting till mer miljövänlig och social upphandling. Regeringen har beslutat flytta denna verksamhet till Konkurrensverket, vilket är en tydlig nedprioritering av frågorna som dessutom skapar starka interna intressekonflikter. Sveriges Kommuner och Landsting, Lantbrukarnas riksförbund, Naturskyddsföreningen och ordförande i regeringens Upphandlingsutredning är alla kritiska till att Konkurrensverket ska ta över Miljöstyrningsrådets viktiga uppdrag. Istället för att lägga ned rådet borde det ges tydligare och bredare mandat för att bidra till att offentlig konsumtion och offentliga investeringar blir så miljö- och klimatriktiga som möjligt.

Sveriges offentliga upphandlingar och inköp behöver en helhetssyn som tar ansvar för hur vår offentliga konsumtion påverkar samhället och vår omvärld.

Författare:
Pontus Björkman, engagerad i Latinamerikagrupperna
Sofia Hedström, engagerad i Jordens Vänner
Rikard Rehnbergh, engagerad i Klimataktion
Stina Oskarsson, engagerad i Latinamerikagrupperna
Torbjörn Vennström, engagerad i Klimataktion
Anika Agebjörn, engagerad i Naturskyddsföreningen
Christopher Eriksson, engagerad FIAN
Tillbaka till starten

Motion 183: Nytt ägardirektiv till AP-fonderna och krav på att statliga pensionsfonder investeras i förnybar energi, energieffektiviseringar och hållbar samhällsutveckling

Motion 183 har arbetats samman med motionerna 75, 171 och 180 till motion 303
Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda i riksdagen och till regeringen att de bör fatta beslut om att:
– ge AP-fonderna nya ägardirektiv som får dem att börja avveckla de fossiltunga innehaven och att investera i förnybara och hållbara energikällor.
– ge AP-fonderna i uppdrag att aktivt investera i omställningen till hållbara och klimatneutrala samhällen. Det innebär långsiktiga stabila investeringar i järnväg, kollektivtrafik, energieffektiviseringar av fastigheter och infrastruktur, utbyggnad av förnyelsebara och rena energikällor och klimatneutral teknik etc.
– tydliggöra i ägardirektivet till AP-fonderna att investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och miljö samt bidra till internationella klimatmål.
– AP-fonderna som statliga myndigheter ska omfattas av Sveriges politik för global utveckling (PGU).
– i de fall AP-fonderna saknar resurser att göra ett aktivt påtryckningsarbete på företag som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring ska man sälja av placeringarna i dessa företag.

Bakgrund
Svenska AP-fonder äger andelar i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva energibolag i världen. Det visar en rapport från WWF. En annan ny granskning visar även att endast 90 företag står bakom två tredjedelar av alla mänsklighetens utsläpp sen industrialiseringens början.

De 90 företagen omfattar allt från statliga oljeföretag, till gas och kolindustrier, de allra flesta lever på att sälja fossila bränslen, de enda avvikarna är sju cementföretag. Många av dessa bolag sitter dessutom idag på stora oljereserver, som mänskligheten inte har råd att släppa ut om vi ska klara våra klimatmål. Några har dessutom investerat stora summor i kimatförnekande kampanjer, som ett sätt att skydda sin egen agenda.
Första, andra, tredje, fjärde och sjunde AP-fonden har tillsammans andelar i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva kol-, olje- och gasföretag. Värdet av dessa fossilinvesteringar uppgår till 32 miljarder kronor. Bland AP-fondernas investeringar finns bolag som Exxon Mobil, Chevron och Total. Samtidigt är investeringarna i förnybara energikällor försumbara. Inget företag bland de 120 största placeringarna i någon av AP-fonderna 1-4 har förnybar energi som huvudsaklig verksamhet (uppgifter från Riksdagens Utredningstjänst 2011).

AP-fondernas nuvarande investeringar går inte ihop med de mål som Sverige och omvärlden säger sig vilja ha för att undvika katastrofala följder av klimatförändringarna. Det totala värdet av de statliga AP-fonderna är över 1200 miljarder kr.
Två tredjedelar av de kol-, olje- och gasreserver som marknaden redan idag anser är ekonomiskt utvinningsbara måste stanna i marken om världen ska en rimlig chans att stanna under 2 graders global uppvärmning, enligt det Internationella Energiorganet IEA. För att undvika inlåsningseffekter måste den finansiella sektorn i högre grad rikta in sina energi-investeringar mot förnybar energi. IEA visar att det är både möjligt och lönsamt, men att det idag går för långsamt.
AP-fonderna behöver omvärdera hur de arbetar med risker och hur de tas med investeringsbesluten. Den så kallade fossilbubblan utgör en risk såväl för att tillgångarna i våra pensionsfonder övervärderas som för det globala klimatet och därmed för de framtida pensionärerna.

Författare:
Pontus Björkman, engagerade i Latinamerikagrupperna
Sofia Hedström, engagerad i Jordens Vänner
Rikard Rehnbergh, engagerad i Klimataktion
Stina Oskarsson, engagerad i Latinamerikagrupperna
Anika Agebjörn, engagerad i Naturskyddsföreningen
Paulina Salminen, engagerad i FIAN
Torbjörn Vennström, engagerad i Klimataktion
Christopher Eriksson, engagerad i FIAN
Johan Lindeberg, engagerad i Kristna Fredsrörelsen
Tillbaka till starten

Motion 184: Inför krav på Klimatstrategisk plan i miljölagstiftningen

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges Riksdag, Regering och övriga berörda beslutsfattare att den idag otydliga styrningen och diffusa ansvaret för åtgärder som minskar klimatpåverkan tydliggörs. Ett led i detta är att införa skyldighet för kommunerna att upprätta en Klimatstrategisk plan som styrande dokument, verktyg och komplement i den fysiska planeringen (PBL).

Bakgrund
Det finns idag ingen bindande koppling mellan den kommunala planeringen och de nationella miljömålen. Enligt bestämmelserna i PBL ska kommunerna beakta målen i sin planläggning och vid andra beslut, men målen är inte direkt styrande vid beslut. I den fysiska planeringen ligger rollen att göra avvägningar mellan olika intressen och mål, men ska generationsmålet för minskad klimatpåverkan uppnås, måste detta få en större tyngd vid överväganden av lokaliserings av bostads- och industriområden, omfattningen av externa handelsområden m.fl. åtgärder som påverkar trafikens omfattning.

Motivering
Den globala uppvärmningen på grund av växthuseffekten är vår tids största miljöhot och är övergripande allt annat miljöhot. Växthuseffekten beror på utsläpp av koldioxid och den fysiska planeringen har en stor betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser – men felaktigt använd har den också en stor betydelse för att späda på utsläppen av koldioxid. En bättre samhällsplanering är av strategisk betydelse för att långsiktigt minska samhällets resurs- och energiförbrukning. Rätt använd kan vi lägga en bättre grund för mer långtgående utsläppsminskningar. Varken Miljöbalken eller Plan- och bygglagen (PBL) tar explicit upp klimatpåverkan som det miljöhot det verkligen är för våra livsbetingelser på jorden. Detta måste åtgärdas och prioriteras.

Bedömning
Jag föreslår att åtgärder som har betydande klimatpåverkan ska i Miljöbalken behandlas på motsvarande sätt som skyddsvärda naturområden (Natura 2000-områden, Nationalparker etc). Eventuellt skulle klimatpåverkan anges som ett miljökvalitetsmål som alla program och planer ska mätas emot, med riktning att nå det första nationella miljömålet – Begränsad klimatpåverkan.
Enligt PBL ska kommunerna upprätta och uppdatera en översiktsplan. Översiktsplaneringen är inte juridiskt bindande men dock mycket vägledande och har stor betydelse vid överväganden av lokalisering av verksamheter, såsom bostadsområden, externa handelscentra etc. Översiktsplanen bör kompletteras med fokus på klimatpåverkan. Jag föreslår att krav på att kommunerna ska komplettera sin översiktsplan och upprätta en Klimatstrategisk plan som styrande dokument, verktyg och komplement i den fysiska planeringen (PBL).

Förslag till beslut
Jag förslår att riksdag och regering tydliggör ansvar att minska klimatpåverkan via samhällsplaneringen genom att komplettera Miljöbalken och där stärka skyddet mot åtgärder som ökar klimatpåverkan samt stödja åtgärder som innebär minskning av klimatpåverkan. Jag föreslår att riksdag och regering stärker fokus på åtgärder som påverkar klimatet genom att i PBL införa skyldighet för kommunerna att komplettera sin översiktsplanering med att upprätta en Klimatstrategisk plan där kommunens långsiktiga strategi för att minska klimatpåverkan beskrivs och där åtgärder för att nå detta mål på kort och lång sikt redovisas.

Författare: Rolf Ström, Styrelseledamot i Naturskyddsföreningen Motala
Tillbaka till starten

Motion 185: Gör Ecocide till ett erkänt brott mot jordsliga rättigheter

Motion 185 har arbetats samman med motionerna 123, 136, 159 och 179 till motion 310

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till våra förtroendevalda att en implementering av lagstiftning mot Ecocide, massiv skadeverkan på miljö, är nödvändig för en hållbar utveckling och framtid.

Ecocide är ett begrepp som syftar på storskalig skadeverkan på miljö. Det gäller till exempel;
– Storskaliga landskapsförändringar som leder till rubbning eller omintetgörande av livsmiljö för flora och fauna.
– Omfattande förorening, oavsett om den sker avsiktligt eller ej.

1972 förde vår dåvarande statsminister Olof Palme upp frågan om en internationell miljölagstiftning på dagordningen under världens första internationella konferensen om mänsklig miljö, Stockholmskonferensen. Fem år senare klubbades Environmental Modification Convention igenom i FN, vilken förbjöd stater att med militär eller fientlig avsikt förändra livsmiljö där strider pågår. Ännu ett par år senare utvecklades Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen som fastslår fyra internationella brott; folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och anfallskrig. Under perioden då dessa lagar utformades, övervägde man att inkludera andra internationella brott, och ett av dem var Ecocide. I förhandlingar bakom stängda dörrar lades dock förslaget ner och nu kräver vi att Sveriges riksdag tar miljöförstöringen på allvar och arbetar aktivt för att få Ecocide inskrivet i Romstadgan.

Ecocide skulle, om förslaget får stöd och går igenom, få en plats som ett femte internationellt brott enligt Romstadgan och skulle då bli en så kallad paraplylagstiftning; en lag som gäller alla medlemsländer. Ramverket finns redan på plats, det enda som krävs är att lagen utvidgas från att bara gälla i krigstid, till att gälla hela tiden. Företagsledningar och chefer skulle ställas som ytterst ansvariga för att ingen allvarlig skada tillfogas miljön och jorden som ett resultat av ett företags verksamhet.

Vi vill betona den brådskande naturen av ärendet. Var femte år ses stadgan över och nästa år tas nya förslag upp. Advokaten Polly Higgins arbetar idag aktivt med att få upp det redan formulerade förslaget på agendan i FN. Det som nu krävs är att medborgarna går samman och bildar en opinion för lagen. Vi måste visa att det här är något vi stödjer och kräver att våra politiker uppmärksammar!

Författare: Sofie Rydelius, ordf. Förening för förändring
Tillbaka till starten

Motion 186: Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna

Jag vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges riksdag och regering att de kraftfullt arbetar för en avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren.

Bakgrund
1. Utvecklingen i kryosfären (allt fruset på jorden) är allvarlig och kryosfären värms 2-3 gånger snabbare än övriga delar av världen. Kunskap om den allvarliga situationen och den skenande utvecklingen i de snö- och istäckte områdena på jorden måste kommuniceras till förhandlare och politiker som ett imperativ till att nå utsläppsminskningar i Paris 2015 som ger oss en chans att förhindra att kryosfären smälter bort och att långt allvarligare negativa feed-back-processer, exempelvis frisättning av metan i Arktis, undviks.
2. Skyddet av kryosfären kräver insatser också på kort tidskala som kan bromsa upp den snabba avsmältning av Arktis och Himalaya liksom den nyligen upptäckta hotande utvecklingen i Antarktis. Effektiva åtgärder för att minska utsläpp av s.k. Kortlivade Klimatpåverkande Luftföroreningar måste vidtas skyndsamt i Sverige liksom i övriga delar av världen för att bromsa upp uppvärmningen i Arktis, Antarktis och Himalaya på kort sikt. Det gäller särskilt Black carbon (sot ) och metan.

Motivering
Utveckling i Kryosfären
Klimatförändringarna i de snö- och istäckta delarna på jorden (kryosfären) har accelererat under de senaste decennierna. Dessa delar uppvärms nu med mellan 2 och 3 gånger den globala temperaturökningen. Det har bl.a. tagit sig utryck i den rekordlåga utbredningen av sommarhavsis i Arktis 2007 och 2012 och de stora massförlusterna från Grönlandsisen 2012. Men även rapporter från utvecklingen i Antarktis pekar på att utvecklingen håller på att skena iväg även för denna jättelika ismassa. Nya mekanismer för en snabb avsmältning av Västantarktis har identifierats. De senaste rönen tyder på att den globala temperaturen måste stabiliseras på en nivå klart under 2 graders ökning för at hamna på den säkra sidan när det gäller Antarktis fortsatta utveckling. En fortsatt avsmältning av Grönlandsisen och Västantarktis kan leda till betydligt större höjning av havsytans nivå än vad IPCC AR 5 rapporterat. Paleoklimatologisk forskning har visat att processer kan löpa mycket snabbt i Antarktis och att havsytan har höjts med upp till 22 meter för koncentrationer av koldioxid i atmosfären på mellan 400 och 850 ppm vid tidigare tillfällen. Förutom en höjning av havsytans nivå som drabbar hela världen och som sätter stora arealer under vatten så medför en avsmältning glaciärerna i Himalaya och andra bergskedjor som Anderna betydande vattenförsörjningsproblem och drabbar stora befolkningstäta områden i Sydasien. Ny indisk forskning visar att de stora glaciärerna i Himalaya kommer att försvinna vid en utveckling som fortsätter som nu. Endast det av IPCC modellerade gynnsammaste alternativet (RCP2.6) medför att avsmältningen kan avstanna och glaciärerna tillväxa igen, dock ej till tidigare omfattning.

Det finns mycket starka skäl att göra de senaste årens iakttagelser om utvecklingen i kryosfären kända i vidare kretsar och att den informationen kan bidra till att starkare motivera allvaret i att uppnå mål som ligger under det redan etablerade 2 gradersmålet. Denna nya kunskap bör framföras av forskarna på ett sätt så att förhandlare och politiker kan ta till sig informationen under den kommande förhandlingsprocessen.

Kortlivade Klimatpåverkande Luftföroreningar
Men situationens allvar och de uteblivna framgångarna i UNFCCC-förhandlingarna har drivit fram nya strategier för att på kort sikt bromsa upp utvecklingen i avvaktan på att länderna tar sitt förnuft till fånga och genomför de minskningar av utsläppenen av växthusgaser som är nödvändiga på längre sikt. I två rapporter från UNEP och en rapport från ICCI-Världsbanken visas att man genom att minska utsläppen av sk. Kortlivade Klimatpåverkande Luftföroreningar (SLCP – Short-Lived Climate Pollutants) globalt kan undvika en halv grads temperaturökning till 2050 eller i Arktis 2/3 av de förväntade temperaturökningen. De föroreningar som är aktuella är svart sot (Black Carbon, BC) och metan som bägge är kortlivade. Det gör att minskar man utsläppen så minskas koncentrationerna i atmosfären snabbt och klimatpåverkan minskar. Bägge dessa ämnen medför allvarliga luftföroreningsproblem som också minskar om man minskar utsläppen. Det gäller främst ozon och partiklar (PM2.5).

De största utsläppskällorna till BC är utsläpp från spisar för matlagning, främst i u-länderna, dieselfordon, förbränning av skörderester och vedeldning för uppvärmning. De nordiska länderna största källa är utsläpp från vedeldning efter det att dieselfordonen åtgärdats genom införandet av EURO VI. Genom att de nordiska länderna ligger så nära Arktis så får dessa utsläpp en stor effekt i Arktis genom att både värma luften och falla ner på snön och minska albedot. Sverige och övriga nordiska länder bör därför kraftigt minska sina utsläpp av sot från vedeldning.

Författare: Svante Bodin
Tillbaka till starten

Motion 187: Beskatta energi istället för arbete

Motion 187: Beskatta energi istället för arbete
Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att dess vilja och mening är att det snarast möjligt ska göras en översyn och påbörjas en förändring av Sveriges skattesystem, med målet att senast år 2020 få en huvuddel av statens skatteintäkter från energi istället för mänskligt arbete.

Klimatförändringen är bortom allt rimligt tvivel den ojämförligt största utmaning som mänskligheten någonsin stått inför. Det är en utmaning som vi själva har skapat oss, och det är en utmaning som vi själva måste hantera. Den hanteringen måste ta många former, i det stora och i det lilla. Men storleken på utmaningen gör det tveksamt att vi kan klara av att möta den utan större systemförändringar – trots allt så är det systemet vi lever i som har skapat problemet. Samtidigt måste förstås våra samhällen klara av de vanliga, dagliga utmaningarna som alltid finns där, som till exempel skola, vård, omsorg, integration – och inte minst den höga arbetslöshet som har bitit sig fast runtom i världen. Och just i det sista ligger nyckeln till dom andra dagliga utmaningarna, för den gamla sanningen om att arbete skapar välstånd gäller än idag.

Det finns också ett sätt som har möjlighet att komma åt bägge problemen samtidigt – genom att göra en kraftig skatteväxling, från skatt på arbete till skatt på energi. Från början så var tanken inte bara vacker, utan även riktig. Vi skulle låta maskiner ta hand om alla dom mest slitsamma jobben, hjälpa oss att bygga ett bättre samhälle och samtidigt bespara oss brutna ryggar och leder. Och det lyckades med råge, tekniken har idag lyckats nå dit knappt ens drömmar nådde för hundra år sedan. Men den har samtidigt fört med sig problem som knappast var tanken från början, genom att inte bara hjälpa utan även ersätta mänsklig arbetskraft inom idag i princip alla arbetsområden. Och tittar man framåt ser utvecklingen ut att fortsätta i snabb takt – förra året kom till exempel en forskarrapport från Oxford University där författarna nådde slutsatsen att bara de närmsta 20 åren riskerar allt mer avancerade maskiner att ha ersatt människor på 47% av alla jobb i USA. Visst, teknikutvecklingen skapar även nya jobb – men inte nog många för att uppväga alla förlorade arbetstillfällen.Och samtidigt drivs alla dessa maskiner och programvaror av kraftigt subventionerad energi (och den allra största delen av dessa subventioner går förstås till fossil energi och kärnkraft, inte förnyelsebar energi som det ofta låter som i media). Samma energi som (utvinningen och användandet av) utgör grunden till klimatförändringen. Därför måste vi skatteväxla, och göra det kraftigt. Det finns gott om exempel på områden och länder som har infört någon form av extra koldioxidskatt, och trots allt prat som alltid återkommer om hur det skadar jobb och tillväxt så har jag aldrig sett att någon sådan koppling har kunnat göras – det har snarast pekat åt andra hållet, men dom effekterna har varit för små för att kunna säkert härledas till skatteförändringen.

Effekterna på utsläppen har varit större och tydligare, men även dom för små för vad vi behöver åstadkomma. Men så har också åtgärderna varit för små och för svaga för att möta den enorma utmaning som vi står inför. Nej, istället för att fortsätta med ett skattesystem som direkt uppmuntrar till att maskiner ska ta människors arbeten på bekostnad av våra levnadsvillkor, så behöver vi ha ett system som skapar jämlika villkor för människan (eller varför inte ta i och säga att vi faktiskt vill ha det motsatta förhållandet, ett system som till och med uppmuntrar att människor ska få arbeta och leva på en beboelig planet?). Ett system som också skulle kunna återföra skatterna till att bli ett kraftfullt politiskt verktyg, där det till exempel skulle gå att styra produktionen av energi från de farligare mot de bättre varianterna genom att beskatta energin olika hårt beroende på produktionssätt.

Klimatförändringens effekter accelerar, i ständigt oförutsedd takt. I IPCC’s senaste rapport pratar dom om att delar av jorden kommer bli obeboelig av människor om vi fortsätter som nu, redan till år 2100. Då är det lätt skrämmande att veta att dom än så länge i 25 år i sina prognoser har underskattat kraften och takten i klimatförändringen – och det finns tyvärr inget som pekar på att dom inte gör detsamma än idag. Vi har inte råd att vänta längre.

Författare: Thomas Wingren
Tillbaka till starten

Motion 188: Ett försvar för människa och natur

Motion 188: Ett försvar för människa och natur
Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att dess vilja och
mening är att det så fort som redan tagna beslut och avtal tillåter ska inledas en omdaning av det
svenska försvaret som leder till att ingenjörstruppernas kostnader står för den övervägande
delen av den svenska försvarsbudgeten. Detta skall även gälla kostnader för forskning och
utveckling samt materiel.

Alla krafter behövs för att hantera klimatförändringen och dess effekter. En stor kraft i samhället
som ofta förbises av miljövänner är försvaret. Det är inte så märkligt, då dom i sin verksamhet
sällan är direkt knutna till omtalade miljöfrågor. Men försvaret har en del som ligger naturligt
nära arbetet med anpassningen till klimatförändringen, och det är ingenjörstrupperna. Dom är
kanske mest kända för sina goda insatser inom min- och ammunitionsröjning, men står även
redan idag redo att hjälpa samhället vid till exempel extrema oväder – något som vi ser mer och
mer av.

Så framtiden kräver en högre beredskap och ett mer aktivt förhållningssätt för att nå ett
klimatanpassat samhälle. Och vi skulle inte vara först med ett sådant mer aktivt förhållningssätt –
idag jobbar till exempel ingenjörstrupperna i USA med att stormsäkra kustområden.
I Sverige finns det många olika möjliga insatser att göra, till exempel skulle en större ingenjörskår
med mer resurser kunna skynda på arbetet med att rena förorenade marker, ett arbete som går
med alltför långsam takt med alltför liten finansiering.

Även i internationella konfliktsituationer skulle sådan expertis vara extremt värdefull, då förstörd
natur och infrastruktur genom historien har visat sig vara ett av dom värsta hindren för att
återuppbygga samhällen på ett lyckosamt sätt efter konflikter eller annan ödeläggelse – och idag
så är olika föroreningar en stor och försvårande del i den förstörelse som sker.

Författare: Thomas Wingren
Tillbaka till starten

Motion 189: Ransonering av fossila drivmedel

Ransonering av fossila drivmedel
Jag vill att Klimatriksdagen ska uppmana de folkvalda i Sveriges riksdag att
införa en svensk ransonering av fossila drivmedel.

I höstas kom utredningen om fossilfri fordonstrafik (Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84).
Utredningen visar tydligt på konflikten mellan Trafikverkets kapacitetsutredning där
trafiken fortsätter att öka, och klimatmålen där man önskar sig en fossilbränslefri
trafik redan år 2030 och trafiken därför behöver minska. I många rapporter och utredningar
påpekas att det inte räcker med tekniska förbättringar på fordonen för att radikalt
minska utsläppen från trafiken. Det behövs också ett transportsnålt samhälle. Det betyder
att trafiken behöver minska för att målen ska nås.

Dagens åtgärder i Sverige räcker inte och det är i dag inte politiskt möjligt att höja
skatten på bensin och diesel så mycket som skulle behövas för att trafiken ska minska
markant. Det finns undersökningar som talar om att det krävs ett bensinpris på 40 kr
per liter för att nå de höga målen. Om samhället låter priset styra så får det orimliga
följder ur fördelningssynpunkt. Kraftigt höjda skatter på drivmedel gör det svårt för
t ex boende i glesbygd som i dag saknar alternativ till bilen.

I stället behövs en ransonering av fossila drivmedel. En sådan kan lättare få acceptans
och leder inte till att priset på drivmedel rusar iväg. I ett ransoneringssystem kan
statsmakten också fördela ransonerna så att till exempel inte glesbygden eller andra
grupper i samhället missgynnas.

Med en ransonering kan samhället bestämma en ordnad nedskärning av
användningen av fossila drivmedel. Människor och företag kommer att kunna
planera för ett fossilbränslefritt samhälle.

Författare: Tomas Björnsson
Tillbaka till starten

Motion 190: Kortare arbetstid ger bättre klimat och rikare liv

Jag vill att Klimatriksdagen ska uppmana de folkvalda på alla nivåer att arbeta för att minska normen för
vad som ska anses vara heltid – detta som ett led i att både minska vår påverkan på klimatet och ge oss
ett rikare liv.

När John Maynard Keynes 1930 skrev en artikel om hur världen skulle kunna se ut om hundra år så fick
han rätt i det mesta utom på en punkt. Keynes skrev att hans barnbarn inte skulle behöva arbeta mer än
tre till fyra timmar varje dag. Mer skulle inte behövas för att man skulle ha en god materiell standard. Den
stora frågan vi måste ställa oss i dag är varför vi människor inte tar ut standardökningen som mer fri tid i
stället för att försöka konsumera oss till en ohållbar värld.

Christer Sanne skriver om detta i boken ”Keynes barnbarn” samt i rapporten ”Hur vi kan leva hållbart
2030″. I stället för en löneökning på 2,5 % vore det ekonomiskt sett samma sak att minska arbetstiden med en timme per vecka.

Arbetstidsförkortningar har diskuterats ett antal år. Ett tungt argument för det är att med kortare arbetstid
kan fler människor dela på de arbeten som finns. Det finns ett ännu starkare argument för arbetstidsförkortning: Med kortare arbetstid minskar i längden köpkraften och därmed en del av den starka konsumtion som driver på miljöförstöringen och utsläppen av växthusgaser.

Författare: Tomas Björnsson
Tillbaka till starten

Motion 191: Beredskapsplan

Jag vill att Klimatriksdagen ska uppmana Sveriges folkvalda på alla nivåer att arbeta för
att nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner
för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som
klimatförändringarna kan ställa till med.

Redan om 15-20 år kommer jordens medeltemperatur sannolikt att överstiga 1,3
grader räknat från förindustriell nivå. Det betyder bland annat att jordens atmosfär
kan innehålla tre procent mer vattenånga.

Hur påverkar det oss i Sverige? Dels kan det förstås bli mer nederbörd och kanske
också häftigare oväder när de kommer. Men det är nog inte dessa direkta effekter av
klimatförändringarna som kommer att ha störst påverkan på vårt land.

Vad händer i södra Europa vid en till synes måttlig uppvärmning? Framåt 2030 kommer
värmeböljor av den typ som drabbade Frankrike och mellersta Europa 2003 eller
Ryssland 2010 att vara vanliga. Hur slår det mot jordbruket i södra Europa och hur
påverkar det oss?

Världens livsmedelsproduktion har blivit alltmer global. I IPCCs sammanställning av
forskningen kring detta ämne tror en majoritet av rapporterna att produktionen av de
stora grödorna vete, ris och majs kommer att minska från 2030 och framåt. Samtidigt
ökar behoven från en fortfarande växande världsbefolkning med kanske 14% per
årtionde. Denna ekvation går inte ihop.

Att sia om framtiden innebär att man måste handskas å ena sidan med ett antal
osäkerheter. Å andra sidan kan de negativa effekterna av klimatförändringarna bli
väldigt stora. En stor osäkerhet förenat med stora negativa konsekvenser innebär ett
mycket högt risktagande.

De beredskapsplaner som kommunerna gör i dag är i första hand inriktade på
hotbilder som stora regnmängder och tillfälliga avbrott i energiförsörjningen. Däremot
saknas det scenarier där världen drabbas av matbrist eller oljebrist med följd att
grundläggande försörjning slås ut. Det måste bli en diskussion om hur samhället kan
förbereda sig för mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa
till med. Genom att kräva beredskapsplaner kan politikerna visa att de tar de framtida
utmaningarna på allvar.

Författare: Tomas Björnsson
Tillbaka till starten

Motion 191: Beredskapsplan

Författare: Tomas Björnsson
Tillbaka till starten

Motion 192: Satsa mer på cykelvägar utanför tätort

Jag vill att Klimatriksdagen ska uppmana de folkvalda i Sveriges riksdag att se till att
anslagen till Trafikverket för att bygga cykelvägar längs det statliga vägnätet åtminstone
ska fördubblas och ligga på en nivå av minst 1,5 mdr kr per år.

Det är inte så lätt att få fler människor att cykla om det saknas bra cykelvägar eller
lämpliga vägar som upplevs som säkra med hänsyn till trafikmängd och hastigheter. Det handlar
dessutom inte bara om att få människor att cykla till arbete eller skola. Det är en mindre
del av alla de resor vi gör. De dagliga resorna går också till fritidsaktiviteter och för
att göra inköp. Alla målpunkter behöver vara lättillgängliga per cykel.

På sommaren använder många människor cykel, kanske inte ännu för en semestercykling,
men väl till att göra inköp och för att ta sig till en strand eller ut i naturen.
Det skulle onekligen vara fantastiskt om normen för vad som är en god semester
ändras och det anses vara normalt att använda cykeln hela sommaren och fint att cykla
en längre tur på semestern med en eller ett par övernattningar. Då krävs dock att det
finns cykelbanor och lågtrafikerade vägar och en god vägvisning överallt.

Trafikverket ansvarar för det statliga vägnätet, det vill säga i huvudsak vägar utanför
tätorterna. Just vägarna in och ur en tätort är de mest kritiska för en cyklist oavsett om
det gäller att cykla till affären, att pendla till jobbet eller att cykla på en långtur.

Cykelvägarna längs det statliga vägnätet är bara delvis utbyggda och då av kommuner
som har insett värdet av cyklingen. Det saknas fortfarande bra cykelvägar längs väldigt
många landsvägar med för mycket trafik för att upplevas som säkra. Det skulle också ge
cyklingen högre status om man redan i Skåne kunde se cykelskyltar som pekar mot avlägsna
orter som till exempel Stockholm. Det är möjligt att med rimliga medel skapa ett bra
cykelstråk på hela denna sträcka.

Flera utredningar har pekat på att anslagen till Trafikverket för att bygga cykelvägar behöver åtminstone fördubblas och ligga på 1,5 till 2 miljarder kr per år.

Författare: Tomas Björnsson
Tillbaka till starten

Motion 193: Medel för att nå klimatmål

Jag vill att Klimatriksdagen ska uppmana alla Sveriges folkvalda att ha fokus på att
samhället ska främja, styra och driva övergången till ett hållbart samhälle. Fokus ska
i första hand ligga på en ekoeffektivitet på lång sikt, inte en kostnadseffektivitet på
kort sikt.

Det är väldigt lätt att föreslå en generell koldioxidskatt som enligt marknadsteorin leder
till minskade utsläpp. Svårigheterna med en sådan skatt är bara att det är så otroligt svårt
att nå enighet om den i internationella förhandlingar. Ingen nation vill förlora
konkurrenskraft och om man är beroende av kolkraft så säger man nej till att skära ned
på sina utsläpp.

Staten kan påverka via lagar och begränsningar. Det är viktigt att inte denna styrning
fastnar i att bara sträva efter kostnadseffektivitet på kort sikt. I det fallet kommer staten
(politiken) att blanda sig i vad marknaden gör endast om det finns ett tydligt
marknadsmisslyckande. Det gör det enligt detta synsätt till exempel när det fattas ett
pris på externaliserade miljökostnader. Då och endast då menar man att staten ska gå in
för att korrigera och förbättra marknaden så att den blir mer effektiv – kostnadseffektivitet!
Det är ett bedrägligt tankesätt. Om man sätter ett konkret pris på vad det kostar att
förstöra ett stycke natur, så kommer det snart någon som är villig att betala. Om då
naturtillgången är oersättlig så kommer den ändå att förstöras och det är inte vad vi har
tänkt oss.

De som argumenterar i första hand för kostnadseffektivitet kommer att fokusera på
koldioxidskatter, utsläppsrätter och andra generella styrmedel. Erfarenheten visar dock
att det är svårt att få igenom tillräckligt höga skatter på utsläppen. Ett exempel är
diskussionen om skatten på bensin och diesel.

Det finns också en annan väg att gå som i dag omhuldas mer av statsvetare: Samhället (politiken)
har en viktig roll i att främja, styra och driva övergången till hållbara energi-
och transportsystem och en långsiktig omställning av samhället. Det kan man kalla
ekoeffektivitet i stället för kostnads- effektivitet.

Då blir fokus i stället att främja teknikutveckling, att göra kloka och långsiktiga
infrastruktur- investeringar, att arbeta med samhällsplanering i vid mening och att
vara drivande i konsumtions- och beteendeförändringar. Det innebär att sätta stopp
för strukturella felbeslut såsom att bygga nya externa köpcentra eller bygga ut
existerande, eller att bygga nya vägar. Det innebär också att se till att byggnormerna
främjar en hållbar framtid.

Författare: Tomas Björnsson
Tillbaka till starten

Motion 194: Ändra normer och värderingar

Jag vill att Klimatriksdagen ska uppmana alla Sveriges folkvalda att arbeta för att
normer och värderingar i samhället ändras i riktning mot hållbarhet och obefintliga
utsläpp av växthusgaser.

När man börjar sätta sig in i till exempel klimatfrågan så är det lätt att fascineras av all
naturvetenskap. Man blir förskräckt över vad som håller på att hända med vår jord. I
nästa skede blir man upplyft av att det finns så många fantastiska lösningar som ser ut
att lösa problemen. Sedan undrar man om världen inte vill bli räddad. Varför vill
människor, politiker och beslutsfattare inte ha de fina lösningarna?

I detta skede inser man att det kanske är statsvetare och sociologer som sitter inne
med de verkliga lösningarna. Vad är det för budskap som går hem och i vilket läge?

”Människor tar bara till sig budskap som stämmer med deras grundläggande
värderingar.” Detta citat från rapporten ”Common Cause – the case for working with our
cultural values” säger mycket om vad det handlar om. Människor styrs i stor
utsträckning av en social motivation. Det betyder att människor inte ändrar sitt
handlande bara för att det är ekonomiskt fördelaktigt eller för att man får information
om klimat- och miljöproblem. Det krävs också att människors mer grundläggande
sociala motivation fungerar som bas.

Det blir lättare att få låga utsläpp från maten om normen för vad som är en fullvärdig
måltid ändras och när många restauranger serverar god mat med miljö- och
klimatvänliga råvaror. Det kommer att vara lättare att få låga utsläpp från transporterna
om normen för vad som är en god semester ändras och det anses vara fint att cykla på
semestern eller att ta tåget ut i Europa.

Det är en myt att tro att människor drivs av bekvämlighet eller habegär. Snarare
utvecklas normerna i samspel med ny teknik, opinionsbildning och kampanjer från
frivilligorganisationer.

I en forskningsrapport (LETS, Vägval 2050, kap 12) målas en bild av ”Homo Carbonicus”.
Det är ”en medborgare som tar klimataspekten i beaktande i alla delar av vardagsliv och
samhälls-engagemang”. Denna typ av medborgare börjar växa fram, framför allt inom miljörörelsen.

Statsvetarna pratar i denna rapport om att våra politiker måste våga gå före och driva
omställningen till ett hållbart samhälle. ”Homo Carbonicus” behöver stöd av lagar och
förordningar. När samhället hjälper till kommer normer och värderingar att ändras så
småningom.

Miljörörelsen behöver ta till sig vad forskningen inom dessa områden säger oss.
Det behövs förändrade normer för att människor ska acceptera den styrning
mot ett kolsnålt och hållbart samhälle som vi önskar oss.

Författare: Tomas Björnsson
Tillbaka till starten

Motion 195: Stoppa nyförsäljningen av fossildrivna bilar

Vi vill att klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda att de med minsta möjliga dröjsmål bör
införa det förslag fyra statsråd i Centerpartiet publicerade i DN 2008 – att Sverige ska förbjuda
nyförsäljning av fossildrivna bilar från 2015 och totalförbjuda fossildrivna bilar 2025.

Varför?

När det gäller att oljeförbrukningen sker mot alltmer minskande oljereserver saknas både mål
och praktisk politik. Kanske logiskt, eftersom klimatet borde framtvinga en ännu snabbare
omställning än vad en framtida brist på fossilbränslen kräver – det mesta av de fossila
reserverna måste ju lämnas kvar i Jorden.

Beträffande klimatet (högtids-)talas det och ställs upp mål, om än otillräckliga, till någonstans
bortom näst-nästa val, men den praktiska politiken NU saknas. Ett undantag var de fyra
dåvarande centerpartistiska statsrådens förslag i DN 2008-11-15 att förbjuda nyförsäljning av
fossildrivna bilar 2015 och totalförbjuda dem 2025.
Resultat hittills: öronbedövande tystnad.

5.5 år och 1.5 valrörelse senare har statsrådens tappade handske ännu inte tagits upp. Det är
alltså mycket hög tid att göra det. Motståndet från makthavare med intressen i den nuvarande
fossildrivna tekniken kommer att vara starkt – bland annat kommer troligen ’handelshinder’ att
anföras som argument, pga den minskning av bilförsäljningen som blir följden av förbuden.
Men det minskar inte nödvändigheten av att snarast på allvar börja arbetet med att angripa
transporternas del av fossilmissbruksproblemet (jämför den tandlösa FFF/2030-utredningen
och EUs otillräckliga utsläppsnormer).

Förbränningsmotorer som inte fungerar med fossila bränslen (och inte lätt kan ställas om till
att göra det) finns redan för tunga fordon, men kommer att kräva några år att anpassa för alla
kategorier bilar. Förbud mot fossildrivna bilar skulle också stödja den nödvändiga
elektrifieringen av transporterna.

Länk till de fyra centerstatsrådens artikel i DN: ”Förbjud bensinbilar och oljeledning i hus 2020”

Författare: Tomas Lohammar
Tillbaka till starten

Motion 195: Stoppa nyförsäljningen av fossildrivna bilar

Länk till de fyra centerstatsrådens artikel i DN: ”Förbjud bensinbilar och oljeledning i hus 2020”

Författare: Tomas Lohammar
Tillbaka till starten

Motion 196: Omställning till sådan förnybar energi som inte tar maten från fattiga

Jag vill att klimatriksdagen ställer sig bakom följande attsatser

Krav kring elproduktion m.m.:
1. att huvudkravet på produktion, distribution och konsumtion av el, ska vara att
utnyttja så energisnål teknik som möjligt utan att i övrigt förstöra miljön.
2. att den el som behövs ska framställas med sådan förnybar teknik, t.ex. sol, vind,
redan utbyggd vattenkraft, som har minimal miljöbelastning.
3. att ändliga energikällor, kärnkraft och fossila bränslen avvecklas så snart som
möjligt.
4. att staten genom ägardirektiv och eventuellt även genom byte av generaldirektör
tvingar det statliga bolaget Vattenfall att sluta med fossila bränslen och kärnkraft.
5. att all processindustri åläggs att ta tillvara överskottsenergi till el med
mottryckskraft och/eller i fjärrvärme eller på annat sätt utnyttja överskottsvärme, under
förutsättning, att det kan ske energieffektivt med hänsyn till produkternas livscykelanalys
och miljövänligt i övrigt.

Krav kring biobränslen:
6. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja åkrar, som behövs för att alla även de fattiga ska kunna äta sig mätta, snarast avvecklas.
7. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja regnskog eller tar ut så mycket
organiskt material ur skogar, att skogarnas ekosystem hotas, snarast avvecklas.

All energianvändning liksom alla transporter har en viss miljöpåverkan, även de
förnybara energikällorna och transporter som drivs av förnybara energikällor. Den mest
miljö- och klimatvänliga kilowattimmen är den som inte behöver förbrukas eller den
transport som inte behöver utföras. Det gäller alltså att minska transportbehovet och att
minska energiförbrukningen.

Ett statligt företag driver naturligtvis den politik regeringen önskar. Annars skulle
regeringen ge nya ägardirektiv till företaget och om inte det hjälper, byta ur
generaldirektören. Det är en skandal, att det statliga företaget Vattenfall släpper ut mer
växthusgaser än hela Sverige och köper in sig i eller köper upp energiföretag, som
använder fossila bränslen. Vattenfall borde gå i spetsen för en energiomställning.

Författare: Stig Broqvist
Tillbaka till starten

Motion 197: En död Östersjön är en kolkälla istället för en kolsänka

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka.

Förutom att låta olika biomassa konsumera näringsämnena bör man självklart även jobba hårt för att begränsa tillförseln av näringsämnen och andra miljögifter för Östersjön.

Döda bottnar breder snabbt ut sig i Östersjön. Dessa döda bottnar är en kolkälla när de i stället skulle kunna vara en kolsänka om de var friska. En stor anledning till att de döda bottnarna breder ut sig är att Östersjön är övergödd. Teknik finns för att odla t.ex. alger och musslor för att ta till vara på näringsämnena och därigenom sänka övergödningsgraden. Algerna och musslorna kan dessutom användas till många nyttigheter som t.ex. mat till människor och djur eller till olika bränslen eller gödsel på land. Med andra ord är en kolsänka istället för kolkälla bara en av många positiva effekter av denna
sorts odling och skörd i Östersjön. Förutom de redan nämnda förväntas andra positiva effekter så som mindre mängd giftalger, friskare och större bestånd av matfisk samt allmänt friskare ekosystem och renare vatten.

Författare: Markus Steén
Tillbaka till starten

Motion 198: Obligatorisk pumpvisning av CO2-utsläpp

Jag/vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att bestämma att alla pumpar för fossila bränslen i Sverige från t ex 2016 obligatoriskt ska visa hur många kg CO2 som förbränning av den tankade mängden bränsle tillför atmosfären.

Varför?
Möjligen kan denna upplysning (~2.3 kg CO2/liter) bidra till någon återhållsamhet hos några gammal-vana-bilister.

Författare: Tomas Lohammar, Klimataktion Uppsala

Tillbaka till starten

Motion 199: Byt ROT och RUT mot RET-avdrag för ekologiska tjänster

Vi vill att klimatriksdagen, som ett led i att förhindra en klimatkatastrof, ska arbeta hårt för att övertyga våra folkvalda om att omvandla ROT- och ROT-avdrag till RET-avdrag, dvs till Resurser för Ekologiska Tjänster (RET).

Det behövs en satsning på jobbskapande innovationer, som rustar Sverige för framtiden och som samtidigt minskar utsläppen av koldioxid . Pengarna finns i de medel som går till ROT och RUT. Samma medel skulle göra mer nytta för klimatet, Sveriges industri och naturbruket genom att gå till resurser för ekologiska tjänster, RET. Genom att satsa på både ekologiskt byggande och omställning av energi, jordbruk och skogsbruk till mer hållbara metoder ökar marknaden för de produkter och tjänster som behövs för att minska koldioxidutsläppen och annan nödvändig omställning.

Fokuserade miljösatsningar på produkter och tjänster som behövs i många länder och har långsiktiga syften är till nytta för många. Ägare av bostäder, företag som kan sälja det som behövs, vi som lever nu och framtida generationer har behov av lyft i ekonomiska branscher och att minska sårbarheten. I en tid med klimathot, ökade oljepriser och växande klyftor mellan olika landsändar och grupper i samhället behövs en politik som främjar en omställning med en jämlik fördelning av nyttan.

Resurser för ekologiska tjänster reformerar hela Sverige.
Sverige behöver förnyelse och inte den reformtrötthet som makthavarna nu uppvisar. Den politik som förs gynnar ensidigt dem som äger sin bostad i områden där priserna ökar, har råd med hushållstjänster och går på krogen. Storstäderna har gynnats på landsbygdens bekostnad och hela befolkningen får subventionera de rikas konsumtion. Samma medel som går till ROT och RUT kan genom att satsas på en RET-reform leda till ett lyft för alla i hela Sverige.

Hälften av dagens subventioner för byggande, tjänster i hemmet och restaurangbesök kan med en RET- reform gå till klimatomställning av våra bostäder. Detta på ett sätt som gynnar alla genom att både de som bor i hyresrätter och de som äger sina villor eller bostadsrätter kan dra nytta av medlen och att de går till långsiktigt viktig klimatanpassning av både om- och nybyggnationer.

Den andra hälften kan gå till att ställa om jordbruket till att ge miljötjänster och för att införa hållbara metoder inom skogsbruket som kontinuitetsskogsbruk. EU satsar 23 procent av jordbruksstödet på miljötjänster. Den procentsatsen kan öka i framtiden. Det är medel som kommer från svenskars och andras skattepengar men som bara kan utnyttjas fullt ut om det finns politisk vilja i Sverige att ta vara på denna möjlighet.

Författare: Jordens Vänner
Tillbaka till starten

Motion 200: Ställ om för jobb, välfärd och miljön

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att de aktivt arbetar för en politik i Sverige och EU för en rättvis omställning av samhället. En omställning som ger alla rätt till välfärd i hela landet och stoppar miljöförstöring och klimatpåverkan och samtidigt främjar samma utveckling inom hela EU. För det behövs en omläggning av skattesystemet och satsningar på offentliga investeringar som gör en klimatomställning av samhället grundad på social rättvisa möjlig.

En sådan omställning kräver en hållbar industripolitik och satsning på naturbruket. Det
kräver trygghet i arbetet som löntagare och småföretagare i kraft av kollektivavtal och
rättvisa villkor för småföretagares socialförsäkringar. En trygghet med lika sociala
rättigheter i ett välfärdssystem för barn, studenter, arbetslösa, flyktingar, sjuka och
pensionärer som underlättar för den rättvisa omställningen av samhället.

För detta behövs en konstruktiv inställning till att lösa de stora sociala och ekologiska
problemen. Det behövs ett långsiktigt program som satsar gemensamma tillgångar på
investeringar och fördelning av samhällets resurser, bägge på ett sätt som är socialt
rättvist och skyddar vår miljö.

Förmögenheter har skapats med hjälp av kortsiktiga vinster i en spekulationsekonomi
vars risker betalas av skattebetalare när bank efter bank ska räddas och av kommande
generationer genom växande skuldberg och global miljökris. Inkomstklyftorna ökar i
Sverige och Europa medan de som står utan arbete blir alltfler och utsätts för
förnedrande behandling och oacceptabla villkor. Ett skattesystem behöver upprättas
som tar bort makten från spekulanterna på natur och välfärd och skapar och överför
resurser till rättvis omställning. Ett skattesystem som fördelar resurser rättvist i
samhället och växlar skatter på arbete mot skatter på belastning av miljön.
Genom investeringar i hållbar utveckling av industri, gruvnäring, skogsbruk, fiske och
jordbruk skapas en bas för fler jobb en dynamisk ekonomi inför framtiden. Genom en
omställning och utveckling av välfärden rättvist fördelad över hela landet skapas bra
omsorg, vård och skola med fler jobb och social rättvisa. Med större krav på
ansvarstagande för att ha tid för varandra skapas en grund för kortare arbetstid och mer
kvalité i sociala livet.

De omfattande investeringar skapas genom att räkna dessa som långsiktiga
investeringar skilda från utgifter för löpande verksamhete i offentliga budgetar.
Långsiktiga investeringar som i dessa tider av lågkonjunktur bör gå utöver de budgettal
som satts utan hänsyn till skillnaden mellan investeringar och löpande utgifter. Inte
minst behöver samhällets stora tillgångar i pensionsfonderna investeras för att ge en
trygg ekonomi i framtiden.

Förmögenhetsskatt och fastighetskatt bör återinföras för att främja tilltron till
skattesystemets samhällsbyggande förmåga och möjligheterna till skatteuttag i
kommunerna där verksamheten bedrivs och inte där huvudkontoren för företagen
ligger. Grundavdragen bör häjas till 100 000 kronor i linje med tankesmedjan Katalys
förslag för att främja ett enklare skattesystem.

Författare: Tord Björk
Tillbaka till starten

Motion 201: Stimulera byggandet av kollektivhus – ett klimatsmart sätt att bo

Vi föreslår att klimatriksdagen rekommenderar kommunens förtroendevalda, kommunala
bostadsbolag och de politiska partierna att bygga kollektivhus eller åtminstone utreda intresset för bogemenskap på orten. Kommunala bostadsförmedlingar bör registrera intresse för kollektivhus.

Kollektivhus är en boendeform som innebär att var och en har sin egen lägenhet samt att det finns lokaler där de boende kan laga mat och äta tillsammans, odla sin hobby eller bara umgås. Den gemensamma matlagningen sparar el jämfört med om varje familj ska laga middag åt sig själv. Råvarorna köps ofta in i stora förpackningar, vilket också sparar energi. I ett normalstort kollektivhus sparar man in 1000 butiksbesök om året

Eftersom de boende delar många utrymmen, som t.ex. matsal och övernattningsrum, kan den egna bostaden ha en mindre yta och man kan ändå ha en hög boendestandard. Det innebär att det totalt krävs en mindre boendeyta per person än i vanliga hus, och därmed en lägre uppvärmningskostnad. I städer bidrar det också till att det kan bo fler personer på en mindre markyta, vilket underlättar en tät stad där det är enkelt att gå, cykla eller färdas med kollektivtrafik.

I kollektivhuset ges möjlighet att dela på prylar, som verktyg, symaskin och skrivare och även ordna cykel- eller bilpool, så att inte alla behöver köpa sina egna saker och fordon.
Genom gemenskapen är det också enkelt att tillsammans lära sig hur man minskar sin klimatpåverkan.

Författare: Kollektivhus Nu
Tillbaka till starten

Motion 202: Odla upp och beskoga världens öknar och torra områden

Jag vill att klimatriksdagen till Riksdagen framför förslaget att avsätta medel för internationellt arbete för att förebygga klimatskador. Att en avsevärd del av dessa medel skall användas till uppodling och beskogning av öknar och torra områden. Att medlen med dessa syften får användas inom områden där de för tillfället beräknas göra stor nytta.

Tre problem att lösa samtidigt:
1 Ta hand om koldioxid, som redan tillförts atmosfären.
2 Ta hand om en del av det vatten, som annars skulle höja havsnivån
3 Skapa ökat livsutrymme för människor på stora ytor, som idag är sparsamt bebodda.

Initial metod: Skapa en opinion och politisk vilja att på bred front börja ett internationellt samarbete för att odla och beskoga världens torra områden och öknar.

Förutsättningar:
Det finns idag massor av kända tekniker, som möjliggör att odla upp världens öknar och torra områden. Jag kommer att presentera en del sådan teknik på klimatriksdagens påverkansplats.

Enligt rapporten april 2014 från den tredje arbetsgruppen International Panel on Climate Change (IPCC 3) för lindring av klimatförändringarnas följder är odling och beskogning en metod för att ta hand om koldioxid, som redan har släppts ut i atmosfären. När öknarna odlas upp kommer en avsevärd mängd koldioxid bindas dels i träd och växter och dels i en växande förna (matjordsskikt).

Enligt IPCC 3 kommer odling och beskogning att binda vatten i träd, växter och förna. Om
vattnet för odling inte tas ur grundvatten kommer en del vatten dessutom att tillföras djupare liggande skikt. När öknarna och torra områden odlas upp kommer avsevärda mängder vatten att lagras.

Öknar och torra områden är mycket sparsamt befolkade. När dessa områden odlas upp och
befolkas kommer det att ges utrymmen för en stor befolkning. Detta är särskilt viktigt när stora delar av världens befolkning tvingas att flytta till följd av klimatförändringar.

Sveriges Riksdag och regering avsätter redan nu medel ur biståndsbudgeten för klimatbistånd. Denna ordning har för- och nackdelar, som debatteras politiskt. Enligt min mening vore det bättre att ha två anslag, som kan debatteras för sig. Den internationella solidariteten med redan drabbade är viktig. Ett proaktivt miljöarbete innebär en solidaritet med kommande generationer och ännu inte drabbade människor. Mitt förslag är att avsätta särskilda medel för arbete för att förebygga klimatskador. Då kan biståndsbudgeten användas till redan drabbade.

Författare: Bo G Eriksson
Tillbaka till starten

Motion 203: Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter

Jag vill att klimatriksdagen till riksdag, regering, centrala myndigheter, landsting och kommuner framför förslaget att producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta.

Bakgrund:
För att minska koldioxidutsläppen vore det bra att ersätta fossila bränslen med vätgas som energibärare. Detta inte minst för fordonstrafiken. Där råder ett moment 22: Inga vätgastappar – då är det ingen idé att köpa en bränslecellsbil. Inga bränslecellsbilar – då är det ingen idé att bygga vätgastappar.

Vätgasen kan produceras med el genom elektrolys av vatten. Elen kan komma från fossilfria källor. Då kan syrgas produceras som biprodukt. Syrgasen kan tillvaratas och användas på ställen där syrgas redan idag används eller behövs. Två exempel:

—Vid våra stora sjukhus används syrgas, som levereras dit i flytande form med tankbilar. Om man bygger en anläggning vid sjukhusen för elektrolys av vatten med en vätgastapp för bilar och använder syrgasen i den befintliga syrgasanläggningen, så har man uppnått två mål och minskat behovet av tankbilstransporter. Då skulle vi få ett nät av vätgastappar över landet. Om inte all vätgas går att sälja direkt kan sjukhusen själva ta vara på vätgasen och bygga bränsleceller för att delvis ersätta sina dieselmotordrivna generatorer för reservkraft.

—Vid försök har man visat att havs- och sjöbottnar som är döda på grund av syrebrist kan restaureras genom tillförsel av syre. Syrebristen beror till stor del på övergödning. I Östersjön har man skissat på ett projekt för en begränsad yta till en kostnad av två miljarder kronor. Om man bygger en elektrolys/vätgastapp/syre produktion vid vägar, som gränsar till sjöar med döda bottnar, så kan man leda ner syrgasen till botten och bidra till restaurering av övergödda vatten. Man skulle också minska behovet av tankbilstransporter för andra drivmedel för fordon. På så sätt skulle man kunna få ett nätverk av vätgastappar även i glesbygd.

Det finns en uppsjö av verksamheter i Sverige som använder syrgas. Om dessa kunde bygga elektrolys/vätgas/syrgasanläggningar vore mycket vunnet för en övergång till vätgas som energibärare.

Författare: Bo G Eriksson
Tillbaka till starten

Motion 204: Använd tillgänglig vätgasproduktion i Sverige klimatsmartare

Jag vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda och andra berörda att skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt.

Bakgrund:
Redan idag producerar svensk industri stora mängder vätgas.
Exempel: Klorgas produceras i stora mängder i Sverige genom elektrolys av vatten vilket också genererar stora mängder vätgas. En sådan anläggning finns i Stenungsund. Där används vätgasen redan på ett bra sätt genom att producera ånga, som behövs i processerna. Vätgasen skulle dock kunna användas mer klimatsmart. Den kan användas dels lokalt i Stenungsund och dels transporteras till andra ställen, där det behövs fossilfri energi. Det gäller främst energianvändning, som inte är ansluten till fungerande elnät. Det kan till exempel gälla fordon som drivs av bränsleceller eller för lagring av väte för bränsleceller som ger tillgång till reservkraft när elnätet fallerar.

För närvarande finns det inga goda skäl för företag att investera i anläggningar som komprimerar vätgas för transport i tankar. De använder ju redan sin vätgas. De skulle kunna sälja vätgasen som en transporterbar energibärare. Då skulle samhället kunna utnyttja den energiförlust, som redan gjorts vid elektrolysen på ett smartare sätt än genom ytterligare energiförlust vid ångkrävande verksamheter. Ja det vore faktiskt bättre att i så fall producera den ånga som krävs genom direkt användning av nätburen elkraft. Den elkraften skulle kunna vara producerad från fossilfria källor.

Eftersom det inte finns skäl för företag att göra dessa investeringar och det finns samhälleliga viktiga klimatvinster, så borde skattemedel snarast användas för att komplettera vätgasproduktion med anläggningar för komprimering av vätgas för att transporteras.

Författare: Bo G Eriksson
Tillbaka till starten

Motion 205: Klimatåterbäringstillägg med återbetalning

Vi vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda och andra berörda att
• införa ett klimatåterbäringstillägg (flexibel avgift på fossilbränslen) som är tillräckligt högt för att fasa ut systemfel som är knutna till föroreningar, miljöskadliga ämnen och/eller ämnen som långsiktigt behöver återföras i ett naturligt kretslopp.
• klimatåterbäringstillägget justeras (regelbundet) tills en marknadsanpassad avgift uppnås, som, genom att återspegla de verkliga kostnaderna att rätta till systemfelen, får marknadsaktörerna att agera, investera och ta positioner.
• en tillräckligt stor andel av intäkterna från klimatåterbäringstillägget återförs till medborgarna via individuella återbäringskonton för att trygga köpkraften, efterfrågan, sysselsättningen och möjligheten till goda miljöval.
• generell acceptans och konkurrensneutralitet säkerställs genom att klimatåterbäringstillägget även omfattar importvarornas bidrag till de miljöstörande utsläppen.

Vi föreslår att införa ett klimatåterbäringstillägg som är så högt att det motsvarar marknadens genomsnittliga alternativ-kostnad att eliminera problemen. Klimatåterbäringstillägget (som är en delmängd av det mer generella miljöåterbäringstillägget) är, i denna tillämpning, en flexibel avgift på fossilbränslen, i förhållande till bränslets kolinnehåll. Den enklaste och effektivaste lösningen är att avgiften läggs på vid import eller utvinning, med andra ord – uppströms i ekonomin. Om huvuddelen av intäkterna från klimatåterbäringstillägget återförs till medborgarna via individuella återbäringskonton, så skapas på detta sätt en effektiv marknadsekonomisk styrmekanism som gör det möjligt att säkerställa köpkraften, efterfrågan och sysselsättningen samt att gynna miljöanpassade alternativ.

I över 25 år har frågor om en hållbar miljö och samhällsutveckling tagits upp med krav på konkreta åtgärder, i form av förbud, regler, gränsvärden, skatter, redovisning, miljömärkning, m m. Många försök till åtgärder har gjorts men tyvärr är resultatet fortfarande långt ifrån acceptabelt. Det handlingsprogram som antogs på Agenda -21 mötet i Rio 1992 blev, med facit i hand, ett dokument fullt av goda föresatser men med magert resultat. Tiden håller på att rinna ut och vi kan inte vänta tills det krävs så drastiska åtgärder att samhällsekonomin skadas och som blir mycket kostsammare än om vi tar hand om och löser problemen redan nu.

De miljö- och klimatmål som är fastställda på vägen till ett fossilfritt samhälle år 2050 medför en förändring och miljöanpassning av en sådan omfattning att det krävs nya, effektivare ekonomiska styrmedel i ekonomin för uppnåendet av dessa mål. Införandet av en objektiv och budgetneutral ekonomisk styrmekanism, i form av ett klimatåterbäringstillägg med återföring, kan användas som ett demokratiskt och samhällsekonomiskt effektivt sätt att lösa problemen.

Klimatåterbäringstillägget är en marknadsanpassad avgift som motsvarar de verkliga kostnaderna för att rätta till systemfelen och som därför är tillräckligt hög att påverka marknadsaktörerna att agera och ta positioner. Detta innebär att vissa företag försäkrar sig mot en stigande avgift medan andra beslutar om att investera i ny miljövänlig teknik (Clean Tech) och samtidigt försäkrar sig mot risken att en sjunkande avgift gör investeringen olönsam och till en ekonomisk belastning.

Om intäkterna från klimatåterbäringstillägget återförs till medborgarna, t ex i form av individuella återbäringskonton, så får majoriteten en ökad köpkraft och därmed skapas en större valfrihet där de goda alternativen, relativt sett, blir billigare och mer attraktiva. En robust och hög efterfråga är viktig och behövs för att kunna behålla en tillräckligt hög investeringstakt och sysselsättning i ekonomin och för att stimulera den framväxande CleanTech-marknaden. Förutom nya arbetstillfällen inom den nya marknaden följer även ett nytt miljöanpassat köp- och säljmönster och en framtidstro baserad på effektiva och praktiskt genomförbara lösningar på nuvarande och framtida miljöutmaningar.

Författare: Stiftelsen Hållbart Samhälle
Tillbaka till starten

Motion 207: Industrihampa

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att de ekonomiskt och på andra sätt ska stödja en kraftfull satsning på odling och förädling av industrihampa

Hampa är CO2-positivt, det binder alltså mer koldioxid än som släpps ut. Detta gör hampan till en kolsänka med bromsande effekt på det allvarliga klimathotet, som orsakas av CO2 och andra växthusgaser. Den är enkel att odla ekologiskt.

Hampa kan ersätta t.ex:
Bomull; hampa har i tusentals år använts som slittålig textil och till rep, är ekologisk och kräver mindre vatten än bomull, Hampa är fyra gånger starkare än bomull, och reflekterar 95% av UV-ljuset, behöver ej bekämpningsmedel, och gör jorden friskare efter odling.

Träd; av hampa görs ett bättre papper än av träd, och det på bara 90 dagars växtperiod

Olja; hampafrö kan bli bra biobränsle och råvara för plasttillverkning

Plast; i form av hampa-komposit. Idag finns allt från frisbees och didgeridoos till
elgitarrer och bilar av hampa-komposit

Plåt; man gör bilkarrosser och andra plåtdelar av hampa-komposit, det gjorde redan Henry Ford

Mat; hampafrö innehåller bra fettsyror och protein, har inga allergener och utgör ett glutenfritt mjöl.

Byggnadsmaterial; hampa finns idag som miljövänlig och allergifri isolering, betong,
komposit, m.m

Listan kan göras väldigt lång eftersom hampan har 35000 användingsområden!
Tillsammans skapar vi den framtid vi vill se!

Författare: Johan Åkerman
Tillbaka till starten

Motion 208: Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda,
– att Sveriges klimatpolitik kan anpassas för att göra vår del i att begränsa den globala
medeltemperaturen till 1,5 grader
– att Sverige inom EU driver på för att även EU:s klimatpolitik anpassas till detta mål.

Vid FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn och därefter i Cancún 2010 kom de deltagande länderna
överens om att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen till två grader, jämfört med förindustriell tid. Men frågan är om det räcker att begränsa ökningen till två grader?

Redan 2011 varnade många forskare för att tvågradersmålet var otillräckligt. I FN:s klimatpanel , IPCC rapport (working group 2 ) som kom i mars 2014 bekräftades att “två graders temperaturökning har signifikant negativa effekter på matproduktion, tillgång till vatten och extrema väderhändelser.”

En ökning med 2 grader i global medeltemperatur innebär att temperaturen i delar av Afrika och i Arktis kan höjas med nästan två gånger så mycket, det vill säga med 3,5 grader eller mer. Konsekvenser för Afrika söder om Sahara förutspås vara ödesdigra, det kan t ex bli omöjligt att bedriva jordbruk och ökad vattenbrist.

En höjning med 2 grader riskerar dessutom att sätta igång återkopplingsmekanismer som t ex
tinande av permafrosten och en isfri Arktis. Tvågradersmålet är därför otillräckligt;

Ett temperaturmål på 1,5 grader skulle ge världen mycket större chans att undvika katastrofala klimatförändringar.

Författare: Jordens Vänner

Tillbaka till starten

Motion 209: Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.

Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför bör alla människor ha rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurser som finns eller till ett motsvarande ekonomiskt värde. Vi menar därför att skatt ska betalas när man exploaterar och använder våra gemensamma naturresurser, till exempel mark, mineraltillgångar, olja, gas, luftkorridorer, utsläppsrätter, jakt-och fiskekvoter. Ett sådant system skulle leda till mer varsamhet med våra naturresurser och främja återvinning och återbruk. Produkter med längre hållbarhet skulle då tillverkas vilket minskar utsläpp med negativ inverkan på klimatet.

Exempel på steg mot en sådan naturresursskatt finns på flera ställen i världen. I Hong Kong tas till exempel 40 procent av alla skatteintäkter ut i form av en liknande skatt. Det är ett system som skapar stabilitet och motverkar fastighetsbubblor. En sådan förändring av skattesystemet behöver naturligtvis ske successivt, samtidigt som konsekvenserna noga ska utvärderas.

Författare:
Sara Hamidi Widén Styrelseordförande i Partiet Enhet
Annika Wesche Språkrör i Partiet Enhet
Malin Lindvall Medlem i Partiet Enhet
Erik Svensson Medlem i Partiet Enhet
Siv Karlsson Medlem i Partiet Enhet

Tillbaka till starten

Motion 210: Motverka TTIP-avtalet

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
TTIP-avtalet på inget sätt får försvåra för minskade klimatutsläpp eller hållbar utveckling,
alternativt att TTIP-avtalet stoppas.

Ett frihandelsavtal som hotar både klimat och demokrati!
EU och USA förhandlar och avser att skriva under det sk Transatlantic Trade and
Investment Partnership, TTIP, vars syfte under förespegling om ett frihandelsavtal är att låta
tribunaler av företagsledare ta beslut om att nationell eller federal (EU- eller USA)
lagstiftning inte ska gälla. Företag som känner att lagstiftning gör att de inte tjänar maximalt
med pengar ska kunna överklaga lagar till tribunalen, som om den finner det lämpligt helt
enkelt kör över lagen. Frihandel kan i sak vara bra, men om man inte tar hänsyn till klimatet
bör frihandelsavtal inte antas. Det TTIP-avtal, som det nu förhandlas om, riskerar att göra
det mycket svårt att t.ex. ställa miljökrav i upphandling av tjänster och produkter. För att
säkerställa en fortsatt hållbar utveckling behöver avtalet möjliggöra för upphandlare att
ställa miljökrav utan att riskera att bli stämda.

Lagar som kommer köras över är bland annat arbetsmiljölagar, konsumentskydd,
miljölagar, miljöskydd, exploateringsrätter etc. Förbud mot GMO, gifter, exploatering fossila
resurser och naturtillgångar, skövling av naturvärden etc blir helt enkelt olagliga. Det
kommer inte gå att stoppa förgiftning av grundvattnet i Skåne via fracking. Om tribunalen av
tre företagsledare finner att ett företags vinst påverkas av lagstiftningen kör man helt enkelt
över den. Stoppas en gruva så blir Sverige skyldigt att betala företaget ifråga all den vinst
företaget går miste om. Till exempel kommer det bli svårt eller omöjligt att stoppa utvinning
av tex skiffergas och oljesand i Sverige och i EU. Kanske kommer det att bli omöjligt för
Sverige att behålla en högre koldioxidskatt än omvärlden.

Det riskerar att leda till kraftigt ökade utsläpp av många anledningar. Dels om offentlig
sektor inte kan ställa höga klimatkrav på varor och tjänster de handlar upp. Dels om länder
inte kan säga nej till exploatering av fossila bränslen. Dessutom kommer det fullständigt att
urholka den demokratiska processen.

Jag tycker att det är viktigt att klimatriksdagen behandlar hotet mot klimatet som detta avtal
innebär genom att framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att TTIP-avtalet på
inget sätt får försvåra för hållbar utveckling, alternativt att TTIP-avtalet stoppas.

Författare: Linus Pettersson
Tillbaka till starten

Motion 211: Kartlägg statens funktioner efter peak oil

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att se över
myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil
samhälle kommer att se ut.

All form av konsumtion, både privat och offentlig, påverkar vår miljö och utarmar våra resurser. Konsumtion
består inte bara av varor och tjänster utan inkluderar också alla samhällsfunktioner. Vårt komplexa samhälle
har växt fram under de senaste 150 åren, tack vara obegränsad tillgång på bland annat billig fossil energi.
Detta har gett oss bestående CO2 utsläpp som påverkar oss minst 100 år innan de klingar av. Ska vi minska
vår belastning på miljön och undvika att fylla på dessa historiska CO2-utsläpp så måste all konsumtion
minska drastiskt. Tankefelet som många gör är att utgå från dagens situation och då enbart byta ut vår
fossila energianvändning mot förnyelsebar energi och fortsätta som vanligt. Den utvecklingen är inte möjlig,
då tillgängliga mängden energi i framtiden kommer att avta.

När ekonomisk tillväxten byts i nerväxt och tillgänglig mängd energi minskar så kommer vi inte att ha råd
med en stor, komplex samhällssektor. Vi behöver reducera komplexiteten frivilligt under ordnade former,
annars kommer konsekvenserna bli stora för samhället och medborgarna.

Källor:
”Collapse Informatics: Augmenting the Sustainability & ICT4D Discourse in HCI”, Bill Tomlinson.
”World made by hand”, James H Kunstler.
”Sustainable Energy — without the hot air”, David JC MacKay.

Författare: Bengt Randers & Martin Saar, ASPO Sverige
Tillbaka till starten

Motion 212: iBNP i stället för BNP

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att vi bör tillföra ny kategori för nationalräkenskaperna: iBNP (internaliserad BNP), helst att användas i stället för BNP.

All verksamhet har någon slags syfte. Men oftast orsakar verksamheten även andra effekter än just de som man primärt avser att åstadkomma. Det kallas normalt för bieffekter eller sidoeffekter. I ekonomiska sammanhang syftar all verksamhet till någon slags ekonomisk vinning. Dessa
värden bestäms av processer på marknaderna där de finns med. De effekter som verksamheten har för övrigt kallar man för externa eftersom de inte räknas in som motiv för verksamheten. Sådana externaliteter kan ändå ha ekonomiska värden för de som drabbas. Normalt förekommer dock externaliteter utanför marknaderna och därför finns inga marknadsprocesser som bestämmer deras ekonomiska värden. Miljöekonomi syftar till att
artificiellt tillföra sådana marknadsprocesser med hjälp av ekonomiska innovationer. I princip handlar de om att skapa instrument för att ta reda på vad folk tycker, dvs om demokrati tillämpad direkt på marknaderna. Då resultatet blir att externaliteter räknas med i marknadsprocesserna så är de inte längre externa, man säger att de har internaliserats. Ett idealt nytt mått på den aggregerade nyttoproduktionen i landet vore att, i teorin åtminstone, korrigera värdet av varje verksamhet till det dess värde motsvarar efter
internalisering av de externaliteter som verksamheten producerar, och sedan summera allt till en nationell aggregerad storhet: internaliserad BNP eller som jag vill föreslå: iBNP.

Utgående från att varje vara eller tjänst, eller t.o.m handling som är utanför marknader, har någon slags samhällsvärde så bör den totala produktionen i samhället ses som det aggregerade värdet av dessa samhälleliga nyttor respektive onyttor. Det är det egentliga mått som bör
optimeras i ekonomin, och det kan beräknas utifrån undersökningar om den egentliga folkviljan[1]. Det måttet (iBNP) bör i princip ersätta BNP, eller åtminstone komplettera (se Appendix nedan).

Författare: Gunnar Nilsson
Tillbaka till starten

Motion 213: Elektrifiera Sveriges stora vägar

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige skyndsamt
ska bygga ut de största vägarna med den utrustning som krävs för elektrifierade transporter.

Ur miljö- och klimatsynpunkt är resor och godstransport på järnväg idag det bättre valet framför samma
transporter på väg. Men den stora miljövinsten är inte att vägen är av stål i stället för av asfalt. Nej den
stora miljövinsten är att energin för framdriften är elektricitet istället för olja. Om Sveriges stora vägar
elektrifieras kan gods transporteras och människor resa nästa lika miljöriktigt på dessa som om de skulle
välja tåget. Bränslekostnaden är dessutom betydligt lägre än om man använder fossila bränslen och
utbyggnaden beräknas kunna göras till en mycket lägre kostnad än kostnaden för att bygga ut
järnvägsnätet.

Författare: Markus Steén

Referensmaterial:
www.elvag.se
www.elways.se
”Elektriska Vägar kan driva framtidens bilar” -KTH
www.efour.eu

Tillbaka till starten

Motion 215: Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att Trafikverket stoppar
alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara
en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande
genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna
trafiklösningar.

Enligt de senaste prognoserna enligt Export Land Modellen (ELM) så kommer det inte att finnas några flytande fossila
bränslen att importera runt år 2030. Och bristen kommer att märkas allt tydligare om 5-10 år. Då fordon för alternativa
energikällor inte kommer att finnas som motsvara dagens mängd så kommer inte Trafikverkets nuvarande prognoser
att slå in. Energimyndigheten har t ex prognosticerat 1 % elbilar 2030. Infrastruktursatsningar från Trafikverket ska i
fortsättningen grunda sig från prognoser från Energimyndigheten enligt Motion 1. Det betyder att investeringar som t
ex Förbifart Stockholm faller på sin egen orimlighet.
En hastighetsbegränsning på 70 km/h kommer att innebära stora besparingar för samhället, med minskad belastning
på sjukvården, mindre tryck på utbyggnad av väg- bro och förbifarter förutom en enorm minskning av utsläpp av
växthusgaser från all fordonstrafik,

Källor: Estimating the End of Global Petroleum Exports Part 1 till 6 från Crash Watcher
Författare: Bengt Randers och Martin Saar.

Tillbaka till starten

Motion 216: Erkänn att vi släpper ut dubbelt så mkt CO2 som den officiella utsläppssiffran

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda inklusive regeringen och andra berörda myndigheter att Sverige måste erkänna det faktum att vi släpper ut dubbelt så mkt CO2 som den officiella utsläppssiffran. Bl a genom att vi exporterat tillverkande industri sen 1980-talet till andra länder där utsläppen sker och att vi sen importerar producerande varor med inbäddad energi och utsläpp.

Detta förhållande har framförts av Naturvårdsverket flera gånger nu senast, för några veckor sedan, och visats i
många mätningar bl a genom projektet Konsumera Smartare inom Stockholms stads miljöförvaltning redan år 2006.
Ska vi kunna tackla våra totala utsläpp behöver vi erkänna att vi inte frikopplat, m a o att Sverige inte har lyckats
minska våra utsläpp samtidigt som vi har haft ekonomisk tillväxt! Utan tvärt om, vi drar fördel av att andra länder
debiteras för våra utsläpp för tillverkning av varor som vi importerar och använder.

Författare:Martin Saar

Tillbaka till starten

Motion 219: Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.

All energianvändning liksom alla transporter har en viss miljöpåverkan även de förnybara
energikällorna och transporter som drivs av förnybara energikällor. Den mest miljö- och
klimatvänliga kilowattimmen är den som inte behöver förbrukas eller den transport som inte
behöver utföras. Det gäller alltså att minska transportbehovet och att minska
energiförbrukningen.

Om Sverige skulle gå in för genomgripande förändringar och befolkningen då skulle få en
betydligt bättre situation, mindre gifter, renare luft, renare vatten, mindre stress och mer
gemenskap, minskad eller avskaffad arbetslöshet och kortare arbetstid, mindre materiellt
överflöd, men allt det materiella vi verkligen behöver, skulle det sända chockvågor världen runt.
Om ett fullt utvecklat industriland frivilligt ställer om samhället och om folk är nöjda och mår
bra, skulle sannolikt många s.k. u-länder se detta som ett föredöme och något att sträva efter.
Med smart teknik, ekonomiskt stöd härför och ett annat tänkesätt skulle de kunna hoppa över de
misstag av gigantisk miljöförstöring, som alla industriländer gått igenom.

Den sista attsatsen, om industrin, kräver en kommentar. Sådana tekniska saker som behövs för
klimatomställning kan t.ex. vara tåg, spårvagnar, trådbussar, biogasbussar, cyklar, solceller,
vindkraftverk, energisnåla vitvaror, värmepumpar, mottrycksgeneratorer m.m. Många tror, att
bilindustrin bara kan producera bilar, men det visas tydligt i den utmärkta boken ”Slutkört” av
Lars Henriksson att det inte stämmer. År 1941 förbjöds tillverkning av privatbilar i USA i princip
över en natt. Då var det för att tillverka krigsmaterial. Nu behövs det för en rättvis
klimatomställning och för att överleva på jorden.

Angående förslaget om att kraftigt höja bensinpriset: Om kollektivtrafiktaxa och bensinpris höjs
lika mycket bidrar det inte alls till någon klimatomställning. Istället krävs en avsevärt större
ökning av bensinpriset, troligen med flera hundra procent för att även de rika, som ju kör mest
bil, ska minska sin bilkörning påtagligt. Men det skulle drabba rika och fattiga väldigt olika. Det
borde drabba fattiga och rika lika. En lösning vore inkomstberoende rabattkort för
bensinköp, så den fattiga betalar mindre bensinskatt. För att hindra hamstring och
svartförsäljning, skulle den mängd, som man får köpa till rabatterat pris begränsas beroende på
behovet, t.ex. beroende på närhet till kollektivtrafik, till förskola, till affär m.m. Förbättras
kollektivtrafiken påtagligt, så minskar behovet, som omprövas t.ex. en gång per år. Med denna
metod klarar sig glesbygden på ett rättvist sätt.

Därför yrkar jag att klimatriksdagen ställer sig bakom följande attsatser:

1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en
närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror
närproduceras.
2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg
till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar
bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och
genom bättre information.

Exempel på åtgärder för att begränsa bilismen i kombination med andra åtgärder:
A. Byggandet av nya stora vägar, t.ex. Förbifart Stockholm och andra motorvägar, upphör
omgående.
B. Långtradartrafik förbjuds, där man har fungerande järnvägstrafik eller miljövänlig sjöfart
som alternativ för godset.
C. Skatter på bensin och diesel behöver höjas med flera hundra procent men kombineras med
åtgärder, som gör att det drabbar fattiga och rika lika mycket, t.ex. genom inkomstberoende och
behovsberoende rabattkort.
D. Trafikövervakning och straff för hastighetsöverträdelser och andra trafikbrott skärps
kraftigt, eftersom hänsynslösheten i trafiken både hotar människors liv och bidrar till ökad bilism
och därmed ökat klimathot.
E. Farthinder byggs vid alla skolor, förskolor och vårdcentraler.
F. Inrikesflyget förutom till övre Norrland och till Gotland avvecklas.
G. Så kraftiga skatter läggs på flygbränsle och/eller landningsavgifter att flyget i övrigt
minskar mycket kraftigt.
Exempel på åtgärder för att förbättra miljövänlig trafik i kombination med andra
åtgärder:
H. Underhållet av järnvägen omgående återtas i offentlig regi och att tillräckligt många
yrkeskunniga reparatörer blir fast anställda, så vi snarast återfår en fungerande järnvägstrafik.
I. Privatiseringslekstugan i järnvägstrafiken upphör och snarast återgår i offentlig regi med
samlat ansvar både för tågtrafik, järnvägsstationer m.m.
J. Det ska vara möjligt att köpa kollektivtrafikbiljetter både via mobiltelefon, internet,
telefonbeställning, automater och manuellt över disk i varje kommun, där det finns järnvägstrafik
och att det även ska gälla utlandsbiljetter.
K. Det ska återigen bli möjligt att pollettera cyklar och resgods på tåg, att det ska finnas mer
plats för bagage på tåg och att det åter ska vara möjligt att skicka expressgods.
L. Det ska i kollektivtrafik, där det är resursmässigt rimligt, vara hög turtäthet, korta
bytestider och lägre taxor, så kollektivtrafik normalt blir billigare än bil även om flera samåker i
bilen, men att det offentliga ska uppmuntra och underlätta samåkning i områden där
resandeunderlaget är så litet att bussar inte är resursmässigt rimliga.
M. Lokal kollektivtrafik ska vara avgiftsfri.
N. Cykelbanor byggs ut, så cyklar kan komma fram snabbt och säkert både i stad och på
landsbygd.
Exempel på åtgärder för att förbättra informationen i kombination med andra åtgärder: O. Det ska i minst en järnvägsstation eller busstation i varje kommun finnas en utförlig karta över centralorten och en karta över hela kommunen, där man lätt kan hitta alla gator och vägar, offentliga byggnader, parker och naturområden m.m. och hur och när man med kollektivtrafik
kommer dit och tillbaka.
P. Det ska vid varje hållplats och pendeltågsstation finnas en karta över närområdet.
Drift av bilar som ändå behövs
Q. Det ordnas för den biltrafik, som ändå behövs, så den kan drivas mycket energisnålt och
med något förnybart drivmedel, vare sig det blir miljövänlig el, biogas av avfall eller skogsråvara,
eller annat, som verkligen blir miljövänligt.

Krav kring husuppvärmning:
R. Byggnormer ändras så att nybyggda bostäder och andra hus måste byggas, så att de blir
avsevärt mycket energisnålare och miljövänligare än dagens hus.
S. Befintliga bostäder renoveras så det inte blir lyxrenovering utan att de blir energisnåla och
miljövänliga.

Krav på industrin:
T. Bilindustrin ska åläggas att gå över till att massproducera sådana tekniska saker som
behövs för en klimatomställning.

Författare: Stig Broqvist.

Tillbaka till starten

Motion 220: Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att nästa regering
ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta
klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före.

Bakgrund
Sedan september 2013 har FN:s klimatpanel IPCC publicerat tre delrapporter i sin femte stora
sammanställning av det vetenskapliga läget i klimatfrågan (förkortat AR5). Alltefter deras innehåll
blir känt står det klart att det inte går att komma förbi klimatfrågan om man vill kämpa för ett
fungerande välfärdssamhälle i framtiden. Det handlar om inget mindre än möjligheterna att
upprätthålla fungerande civilisationer för våra barn och barnbarn.

Note: We do not store your email address(es) but your IP address will be logged to prevent abuse of
this feature. Please read our Legal Terms & Policies
Den första offentliggjordes i Stockholm i september 2013 och slog fast med stor säkerhet att
människan har påverkat klimatet, och att fortsatta utsläpp innebär stora förändringar i klimatet, en
kraftig ökning av den globala medeltemperaturen, högre havsnivåer, och stora förändringar i
nederbördsmönster.

Den andra delrapporten kom i mars 2014 och handlade om klimatförändringarnas konsekvenser för
mänskligheten. Den är den mest omfattande genomgången av effekterna av klimatförändringarna,
nu och i framtiden.

Redan vid sekelskiftet kommer hundratals miljoner människor att behöva flytta – undan havsvågor
stormar, torka och livsmedelsbrist. Detta innebär större risker för våldsamma konflikter, och även
triljoner dollar i kostnader som slår sönder världsekonomin.

Rapporten bedömer att skördarna riskerar att minska med 2 procent per decennium fram till
sekelskiftet på grund av klimatförändringarna. Och det i en värld där behovet av mat förväntas öka
med 14 procent per decennium på grund av folkökningen. Undernäringen bland barn kommer att
öka med 20 procent.

Det kommer alltså inte att finnas utrymme för att odla biobränslen, ens i närheten av den omfattning
som skulle krävas för att ersätta de fossila bränslen. Transportmöjligheterna kommer att begränsas
stort, liksom det som vi vant oss vid ifråga om världshandel.
Färskvattenbristen kommer att bli omfattande. Detta tillsammans med torka och skyfall, bränder,
salvatteninträngning och snabba förändringar i ekosystemen kommer att slå hårt mot den biologiska
mångfalden vilket också slår mot matförsörjningen.

Värmeböljor, bränder och spridning av sjukdomar kommer att öka ohälsan mångfaldigt, och
sjukvårdens system kommer inte längre att räcka till.

Den tredje delrapporten kom i april 2014 med analys av vad som kan behöva göras politiskt för att
ha en rimlig chans att undvika de farligaste klimatförändringarna. Enligt denna har världen 15 år på
sig att få ekonomin, energisystemen, transporterna, matförsörjningen och industrin att fungera på ett
sådant sätt att vi kan få ner utsläppen tillräckligt mycket. Det är framför allt fyra saker som krävs
för att klara målet:
· Avskaffa subventionerna för fossila bränslen.
· Införa utsläppsrätter eller skatt på koldioxid.
· Ge stöd och bra villkor för förnybar energi.
· Förhandla fram internationella avtal så att alla länder inför samma åtgärder.

Femton år för världen i stort betyder att rika länder som Sverige har ännu kortare tid på sig att sätta
en ny kurs. Detta därför att fattiga utvecklingsländer rimligen behöver få mer tid på sig för att lösa
grundläggande utvecklingsbehov. För att få en chans att få till hållbara avtal så måste rika länder
som Sverige gå före och visa att vi tar vårt ansvar för att få ner vår egen klimatpåverkan så snabbt
som möjligt.

Därför föreslår vi ett djärvt uttalande om att Sveriges nästa regering, oavsett vilken det blir, ska
sätta som ambition att halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod.

Sveriges klimatpåverkan är stor, vi orsakar utsläpp motsvarande 12 ton koldioxid per person och år.
Det är minst 6 gånger mer än vad som är långsiktigt hållbart. Sverige tär alltså på framtida
generationers möjligheter att överleva.

Förslag till uttalande från Klimatriksdagen 2014
Sveriges första folkliga klimatriksdag uppmanar Sveriges nästa regering att anta en historisk
klimatutmaning. Statsmakterna, företagen, folkrörelserna, de enskilda medborgarna samlas i en
nationell mobilisering för att halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod. Det
innebär att vi gemensamt ska se till att utsläpp motsvarande 55 miljoner ton Koldioxid[1] fasas ut så
snart det över huvudtaget är möjligt.

Vi inser att det är en näst intill ouppnåelig ambition. Men den motsvarar vad som enligt den senaste
forskningen krävs av rika länder som Sverige för att världen ska ha en rimlig chans att undvika de
farligaste klimatförändringarna. Vi måste försöka.
En klimatomställning av detta slag motsvarar den mobilisering som nationer upplevde inför och
under andra världskriget då hela samhällsapparaten ställdes in på att hantera en krigssituation utan
motstycke i historien.

Varje sektor av samhället inbegrips. Vi sammanfattar detta i ett elvapunktsprogram som ger en
grund för den politik som krävs för en halvering av utsläppen. Den mobiliserar också resurser till
gröna jobb, innovation och nya levnadsformer. Vi ser därför nya möjligheter till ett gott liv och en
fungerande välfärd också i en fossilfri och hållbar ekonomi.

Elva punkter för en halvering av utsläppen under nästa mandatperiod:

1. Inför koldioxidskatter i alla sektorer. Höj koldioxidskatterna gradvis och
förutbestämt under en tioårsperiod. Använd energiskatterna för att minska energianvändningen
inom alla områden.
2. Energieffektivisera våra bostäder och lokaler med hjälp av statliga
subventioner och särskilda klimatobligationer. Skärp byggnormerna nu och bygg mer i trä
istället för cement.
3. Mångdubbla satsningarna på förnybara energisystem. Stötta utvecklingen
genom skattereformer, utbyggd nettodebitering och högre nivåer i elcertifikaten.
4. Ställ om transportsektorn. Satsa på tåg, kollektivtrafik, bränslesnåla fordon,
cykel och gångtrafik – för minskade vägtransporter, fossilfri trafik och ett transportsnålt
samhälle. Stoppa de stora motorvägsprojekten och för över resurserna till kollektivtrafik och
cykeltrafik. Inför ett tydligt beställaransvar för köpare av transporttjänster med krav på att mest
klimatsmarta transportlösning ska användas. Starta ett snabbprogram för buss-produktion i
avvaktan på att spårlösningar kommit till stånd.
5. Minska matens klimatpåverkan; genom köttskatt, stöd till vegetarisk,
ekologisk matproduktion, minskat matsvinn och ökad lokal matförsörjning.
6. Ställ om fjärrvärmen till fossilfri energi. Bort med plastavfall i
sopförbränningen. Satsa på biobränslen och energieffektivisering. Förbjud eldningsolja senast
2018 och inför konverteringsstöd.
7. Energieffektivisera industrin och inför krav på utnyttjande av spillvärme
till uppvärmning och energiproduktion.
8. Stoppa subventionerna till fossila bränslen, och för över resurser till
satsning på biobränslen och förnybar energi.
9. Främja hållbara konsumtionsmönster, främja återanvändning, reparationer
och hantverk, genom t ex momsbefrielse och ett utökat grundavdrag istället för reseavdrag,
ränteavdrag, RUT och ROT.
10. Inför obligatoriska klimatkrav i offentlig upphandling.
11. Starta ett allmänt folkbildningsprogram som involverar arbetsplatser. föreningar,
studieförbund och enskilda i en nationell rörelse för att varje invånare i Sverige ska halvera sin
egen klimatpåverkan under de närmaste fem åren. Folkbildningens syfte är också att skapa
engagemang och förståelse för den omställning som de tio åtgärdsområdena innebär.
Klimatriksdagen uppmanar statsmakterna att från dag ett, efter höstens val, sätta igång en historisk
mobilisering för en fossilfri ekonomi. Vi kan inte riskera att förutsättningarna att leva ett gott liv på
vår jord ruckas i grunden. Vi måste förändra vårt sätt att leva, konsumera och producera innan det är försent för våra barn, barnbarn och framtida generation.

Författare: Torbjörn Vennström och Pontus Björkman

[1] Enligt Naturvårdsverket så uppgick Sveriges klimatpåverkande utsläpp till 115 miljoner ton
CO2-ekv 2010 räknat utifrån ett konsumtionsperspektiv. Utsläppen har, räknat på detta sätt, ökat
med 15 procent sedan 1990
Tillbaka till starten

Motion 221: Inför marknadsintegrerad demokrati

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra krav om att tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv.
Mitt förslag innebär i princip att samma person kan både agera som egennytto-maximerande konsument och samtidigt avge en röst om hur prisförhållandena borde vara för att det individuella konsumtionsbeteendet skulle leda till bästa samhällsnytta. På sikt bör detta förväntas leda till egennytta och samhällsnytta närmar sig varandra, vilket väl bör betyda uthålligt samhälle.

För denna decentraliserade direkt-demokrati, som jag vill kalla marknadsintegrerad demokrati, använder man helt enkelt momsen som dynamiskt kvantitativt styrinstrument för ekonomin. Man kan göra det i princip utan att förändra den totala mängden uppburen skatt. Det kan bli verksamt då momsen blivit så hög som 25 %; se exemplet på omstående sida. Denna form av demokrati avser att innebära väsentligt större dynamik och känslighet, motsvarande den gränslösa dynamik som faktiskt automatiskt existerar i marknadsekonomier, lokalt såväl som globalt.
Många människor besväras av att ständigt på grund av prisförhållandena inte ha möjlighet bete sig bättre än att göra individuella val som visserligen maximerar egennyttan, åtminstone för stunden, men som i större perspektiv kanske rent av är skadliga. Uppgivet brukar man ursäkta med att säga att ’ekonomin styr’. Upplevelsen av (t.ex) sådana motstridiga intentioner kallas för ’kognitiv dissonans’.

Marknadsmisslyckanden uppstår då egennyttan styr ekonomin men leder till annat än optimal samhällsnytta. Demokratiskt beslutsfattande bör väl vara den kraft som mest har potential att korrigera marknadsmisslyckanden.

Den icke-destu-mindre upplevda frånvaron av effektiva instrument för att styra ekonomin i ’hälsosam’ riktning leder till att generaliserat missbruk av jordens resurser lätt uppfattas som den enda giltiga logiken, trots uppenbarligen ohämmad exploatering kombinerad med total blindhet för konsekvenser. Allt annat får lätt karaktären av flummigt önsketänkande.

Som avses framgå av exemplet (se fig) så kan det finnas lösning på detta dilemma, nämligen en typ av ekonomisk demokrati som verkar decentraliserat direkt på marknaderna. Man skulle kunna kalla det ’marknadsintegrerad demokrati’.

Det kan dock även finnas starka icke-klimatrelaterade argument till differentiering av momsen. För dessa fall bör försiktighet prioriteras. Vi vill ej på något sätt förhastat stimulera till ökad klimatskadlig verksamhet. Bl.a därför bör forskning användas för att visa vilka effekter som förslaget verkligen kan förväntas ha, och om de går att påverka kvalitetsmässigt.

Kanske leder det till radikala miljöförbättringar (externaliteter internaliseras generellt), mer deltagande attityder och engagemang, demokratin blir gränsöverskridande, mer positiv syn på människans möjligheter, reklamen blir mer meningsfull, mer trovärdigt samhällskontrakt med självklar efterlevnad, etc. Dock hela tiden med risk för att det ’slår fel’, vilket ju ligger i demokratins natur och därför kräver vederbörlig ömsesidig respekt.

Författare: Gunnar Nilsson, Klimataktion Uppsala

Tillbaka till starten

SAMMANSLAGNA MOTIONER

Tillbaka till starten

Motion 301: Ett nytt penningssystem måste ersätta dagens skuldbaserade

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 9, 84 och 116:

Motion 301: Ett nytt penningssystem måste ersätta dagens skuldbaserade.

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt.

Därför måste makten att skapa pengar lyda under demokratisk kontroll och frikopplat från resursanvändningen.

Om medborgarna i Sverige, efter en nationell informationskampanj får svara på de tre samhällsavgörande frågorna nedan om hur pengar skapas och fördelas i samhället kan vi skapa ett hållbart samhällen som vi idag bara kan drömma om.

För att finna hållbara lösningar behöver vi då utreda de samhällsavgörande tabubelagda frågorna som har med nuvarande ekonomiska systemet att göra, och som måste förändras.

1. Vem eller vilka skall kontrollera hur pengar skapas?

2. Vem eller vilka skall äga de pengar som skapas?

3. Enligt vilka regler skall pengar som skapas föras ut i samhället?

Källor: Dangerous exponentials a radical take on the future; Tim Morgan. perfect storm energy, finance and the end of growth; Tim Morgan. De-growth is not enough; Ted Trainer. Modernising Money: Why Our Monetary System is Broken, and How We Fix It; Kapitalismen avslöjad. Den gigantiska bankbluffen – ett enastående politiskt och ekonomiskt bedrägeri av Per Lundgren.

Författare: Marin Saar, Eva Gustavsson, Bengt Randers och Per Nilsson.

Tillbaka till starten

Motion 302: Stoppa subventioner till fossil energi. Stöd i stället förnybar

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motion 32 och 108:

Vi vill att Klimatriksdagen yrkar att Sveriges riksdag beslutar:

Att stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart.
Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart.

Bakgrund:

Trots en stadigt ökad medeltemperatur på jorden och hotet om allt värre klimatförändringar subventioneras fossila bränslen över hela jorden och Sverige är inget undantag. Detta hindrar en snabb omställning energiförsörjning utan utsläpp av koldioxid.

Förra året uppgav Internationella valutafonden att de globala subventionerna av fossila bränslen i världen uppgick till 1,9 biljoner dollar – vilket motsvarar 2,5 procent av världens BNP. Detta medan subventionerna av förnybar energi uppgick till 88 miljarder dollar globalt sett.

Enligt Naturvårdsverkets rapport ”Potentiellt miljöskadliga subventioner” så subventionerar Sverige klimatskadlig verksamhet med ca 56 miljarder. Vissa subventioner är dock svåra att mäta i pengar, så i realitet är subventionerna större. I medräkningen finns inte heller indirekta statliga subventioner i form av infrastruktur mm med.

Exempel på subventioner till fossil energi är:

Industrin är befriad från energiskatt på fossila bränslen. Utsläppsrätter inom EU:s koldioxidhandelssystem skänks bort vilket gör detta system i princip verkningslöst.

Flyg, sjöfart, tåg, inrikes och utrikes befriade från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Reseavdrag.

Skattebefrielse för konstgödsel och tullskydd och bidrag till jordbruket utan hänsyn till klimatpåverkan. Med mera. Med mera.

När det gäller elanvändningen är den officiella bilden är att eftersom Sveriges elproduktion består av ca hälften kärnkraft, hälften vattenkraft och en liten del vindkraft och annat förnybart så är vår el koldioxidfri redan nu. Men detta är inte sant. Dels produceras fortfarande fossilel i Sverige, till exempel vid kommunala Rya Kraftvärmeverk i Göteborg. Dels är elförbrukningen, liksom klimatutsläppen, internationell och marknaden styr. Mycket billig el från kolkraftverk importeras till Sverige samtidigt som el från svensk vattenkraft och vindkraft exporteras när detta är lönsammast.

I stället för stöd till fossil energi behövs ett effektivt och genomtänkt stödsystem till förnybar energi.

Vi tror att en snabb utfasning av subventionerna skulle direkt minska koldioxidutsläppen avsevärt och samtidigt öka acceptansen för klimatbeskattning genom att göra systemet mer rättvist. Det skulle också frigöra resurser för att istället stödja utbyggnaden av förnybar energi.

Författare: Klimataktion Uppsala och Naturskyddsföreningens klimatgrupp Göteborg

Tillbaka till starten

Motion 303: Förändra reglerna för AP-fonderna

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motion 75, 171, 180 och 183:

Våra gemensamma pensionspengar måste bidra till klimatomställningen istället för att fördröja den. De svenska AP-fondernas ägardirektiv måste revideras så att statliga pensionsfonder upphör att investera i företag med storskaliga utsläpp av koldioxid, såsom kol-, olje- och fossilgasbolag.
Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att de ska fatta beslut om följande:

• Ägardirektivet ska tydliggöra att investeringar ska ske i enlighet med internationella klimatmål.
• AP-fonderna ska inte göra några nyinvesteringar i kol, olja eller fossilgas.
• AP-fonderna ska avveckla befintliga investeringar i fossilindustrin inom 5 år.
• AP-fonderna ska investera i omställningen till hållbara och klimatneutrala samhällen, vilket bland annat innebär utbyggnad av förnybar energi och energieffektiviseringar.
• I de fall AP-fonderna saknar resurser att göra ett aktivt påtryckningsarbete på företag som bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöbrott ska man sälja av placeringarna i dessa företag.

Bakgrund

Första, andra, tredje, fjärde och sjunde AP-fonden har tillsammans andelar i 133 av världens 200 mest koldioxidintensiva kol-, olje- och gasföretag. Värdet av dessa fossilinvesteringar uppgår till 32 miljarder kronor. Bland AP-fondernas investeringar finns bolag som Exxon Mobil, Chevron och Total.

Om AP-fondernas andel av dessa bolags olja, kol och gas skulle utvinnas och utnyttjas, släpps 625 miljoner ton koldioxid ut atmosfären, enligt en kartläggning gjord av WWF.

Vi måste lämna minst 80 procent av världens funna fossila tillgångar under marken om vi ska ha en chans att klara våra klimatmål. Bolag som Shell, Exxon Mobil, BP och Chevron har dock tydligt visat att de inte kommer att ställa om till att producera förnybar energi. Aktivt påtryckningsarbete är därför inte längre vägen med dessa bolag.

Kraften i stora investerares ställningstaganden visade sig vara en avgörande faktor i fällandet av apartheid-regimen i Sydafrika för 20 år sedan och har definitivt potentialen att snabba på omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det är dags att investera vårt gemensamma pensionskapital i verksamhet som bidrar till en hållbar samhällsutveckling, inte tvärtom. AP-fondernas 1 200 miljarder kronor ska både bidra till en långsiktigt trygg avkastning för framtida pensionärer och en hållbar värld att leva i.

AP-fonderna har enligt rådande lagstiftning baras ett övergripande mål och det är att ”skapa en hög avkastning till låg risk”, något som de som är unga idag och framtida generationer kommer ha svårt att förstå när de möter de katastrofer våra utsläpp har orsakat.

Författare:

Olivia Linander, engagerad i Fossil Free Sverige
Pontus Björkman, engagerad i Latinamerikagrupperna
Sofia Hedström, engagerad i Jordens Vänner
Rikard Rehnbergh, engagerad i Klimataktion
Stina Oskarsson, engagerad i Latinamerikagrupperna
Anika Agebjörn, engagerad i Naturskyddsföreningen
Paulina Salminen, engagerad i FIAN
Torbjörn Vennström, engagerad i Klimataktion
Christopher Eriksson, engagerad i FIAN
Josefin Winberg, engagerad i Fossil Free Lunds Universitet
Caroline Westblom, Fossil Free Lunds Universitet
Andreas Jonsson, Fossil Free Högskolan i Jönköping
Fanny Sannerud, Fossil Free Uppsala Universitet
Kim Uddh, Fossil free Högskolan i Jönköping
Jenny Svensson, Fossil Free KTH
Christian Gertzén, engagerad i Naturskyddsföreningen

Tillbaka till starten

Motion 304: Nya ägardirektiv till Vattenfall

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 54, 67 och 100:

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning.

Bakgrund
Vattenfall är till 100 % ägt av svenska staten och det är den svenska regeringen som, genom bland annat ägardirektiv, styr företagets satsningar. Nuvarande och föregående regeringar har låtit Vattenfall bli det ohållbara och klimatförstörande företag som det är idag.

Problem
Vattenfall hade under 2013 utsläpp på 88,4 miljoner ton koldioxid vilket ska jämföras med utsläppen från hela Sverige som under 2011 låg på 49 miljoner ton koldioxid. Samtidigt som Vattenfall alltså redan nu har nästan dubbelt så stora utsläpp som Sverige så planeras fem nya brunkolsgruvor i östra Tyskland. De nya gruvorna innehåller totalt 1,2 miljarder ton brunkol vilket motsvarar lika mycket koldioxid.Svenska politiker kan aldrig påstås ta ett klimatansvar så länge de inte gör något åt Vattenfalls enorma utsläpp.

Lösningar

Den svenska regeringen bör så snart som möjligt ge Vattenfall nya ägardirektiv som innebär att

– Vattenfall omedelbart ska starta en offensiv och ambitiös omställning med slutmålet 100% förnybar energi.
– Vattenfall inte under några omständigheter får sälja några kolkraftverk eller brunkolsfält.
– Vattenfall inte får investera i något annat än förnyelsebart.
– Vattenfall i dialog med berörda intressenter (bl a Tysklands och Danmarks regeringar) ska identifiera vägar fram mot skyndsam avveckling av alla fossila bränslen.

Författare: Emma Petersson, Christian Gertzén, Lars Almström, Doris Norrgård Almström.

Tillbaka till starten

Motion 305: Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 166 och 168:

Motion 305: Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm.

Vi yrkar att Klimatriksdag 2014 framför till Sveriges riksdag att den ska verka för att regeringen stoppar förberedelserna för den klimatmässigt gigantiska felsatsningen Förbifart Stockholm.
att istället verka för billig, effektiv, fossilfri och kollektivtrafik med bilfria städer.

Regeringen har sagt ja till byggandet av en ny stor motorväg i Stockholmsregionen, Förbifart
Stockholm. Detta har konfirmerats i regeringens senaste infrastrukturproposition. Trafikverket är i sluttampen av sin fleråriga planering och hoppas sätta igång bygget under 2014. De gigantiska bygg- och lånekostnaderna, av riksdagens utredningstjänst uppskattade till 60 miljarder kronor, kommer att negativt påverka utrymmet för alternativa och klimatvänliga trafiklösningar och regionens behov av utbyggd kollektivtrafik. Förbifart Stockholm angår även hela Sverige, då den tar resurser från sådana satsningar också i andra delar av landet.

Förbifart Stockholm, liksom alla nya motorvägar, leder till mera biltrafik och till högre utsläpp av växthusgaser. Den planerades i en tid då kunskapen om klimatfrågan hos allmänhet, samhällsplanerare och beslutfattare var betydligt lägre än idag. Den svenska och internationella forskningen har bidragit till att öka allas vår kunskap och medvetenhet, men politiken har inte hängt med. En medveten allmänhet med upplysta medborgare kräver av våra politiker att de ska kunna tänka om och tänka nytt när det gäller planeringen av Sveriges infrastruktur. Trafiksektorn står för 40% av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Om Förbifart Stockholm byggs skulle det medföra att uppfyllandet av regionens och Sveriges
klimatmål omöjliggörs. Planeringen, den samhällsekonomiska bedömningen och finansieringen förutsätter en trafikökning med 69 % i regionen till 2035 och en ökning av trafiken in och ut från innerstaden med 33 % jämfört med dagsläget enligt Trafikverkets prognos. Men för att nå Sveriges klimatmål krävs enligt Trafikverkets miljöexpertis en minskning av biltrafiken med 20 % i landet, och 25 % i storstäderna, till år 2030. Det är alltså omöjligt att nå de svenska klimatmålen om Förbifart Stockholm byggs och trafikeras.

Författare: Karin Wahlgren, Dan Westin, Elisabeth Edsjö, Jan Strömdahl, Torbjörn Vennström, Björn Gustafsson, Claes Trygger, Kalle Petré, Elisabeth Lundquist, Bo Helin, Gunilla Granath och Görel Hedtjärn.

Tillbaka till starten

Motion 306: Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 74, 122 och 151:

Idag kan man flyga t o r Spanien för 1000 kr. Motsvarande resa med tåg ligger på ca 5-6000 kr. Det krävs en stor portion idealism och en god ekonomi för att en familj på fyra personer ska välja tåget istället för flyget på den semesterresan… Och detta är inget annat än resultatet av en oansvarig politik. Flyget måste bära sina kostnader på samma sätt som övriga
transportmedel, men i praktiken är flyget kraftigt subventionerat (ja, flygbiljetten är idag
befriad från moms)[Flygmomsen ligger på 6%, admins tillägg]. Det är tyvärr en avancerad övning att få till stånd internationella skattesatser för flyget men det hindrar oss inte att införa rimliga skattesatser på svenskt
inrikesflyg.

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att: allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, d v s direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Inrikesflyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. Flygbränsle för inrikesflyg åläggs stegvis samma skatt som fordonsbränsle, med påbörjad beskattning redan kommande mandatperiod. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs också. Avreseskatten ska ligga på en tillräckligt hög nivå, så att resandet med utrikesflyg reduceras kraftigt, och mer klimatvänliga färdsätt stärks i sin konkurrenskraft gentemot flyget. Intäkterna från moms, bränsleskatt och avreseskatt öronmärks till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur.

Författare: Christian Gertzén, Anika Agebjörn, Emil Molander.

Tillbaka till starten

Motion 307: Klimatmärkning av livsmedel

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 38 och 92:

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att en klimatmärkning av livsmedel bör lagstadgas. Detta bör ges högsta prioritet och ske så snart som möjligt.

Framställning och transport av livsmedel förorsakar en betydande del av utsläppen av klimatpåverkande gaser. I Sverige kommer ungefär en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser från mat. Stora skillnader föreligger dock mellan olika livsmedel, även inom samma ”kategori” (exempelvis potatis och ris). Som konsument är det inte möjligt att kunna ta informerade beslut om vilket val som är bäst. Inom restaurangbranschen kan man ibland se lovvärda initiativ till klimatmärkning, något som borde spridas väsentligt.

Konsumenter bör få hjälp att välja ”klimatsmarta” livsmedel genom att sammanfattande information finns på förpackningen, på motsvarande sätt som närings- och energiinnehåll anges. Förslagsvis anges mängden koldioxidekvivalenter per viktenhet av livsmedlet. Förslagsvis uppdras åt lämplig myndighet att sammanställa grundläggande beräkningsdata och bygga upp en databas av sådana (jämför med den databas som livsmedelsverket har för näringsinnehåll av olika livsmedel). Data ska vara baserade på vetenskapliga beräkningar. En applikation för beräkning tas fram. I applikationen kan sedan varje producent gå in och klicka i vilka schablonvärden som gäller för just dennes produktion och få fram ett”klimatpåverkansvärde” för respektive produkt.

Författare: Naturskyddsföreningen Linköping tillsammans med Nils E Eriksson

Tillbaka till starten

Motion 308: Skydda kollagret i de svenska skogarna

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 121 och 178:

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att kolsänkor och kollagret i svenska skogar främjas och skyddas för att motverka klimatförändringarna. Minst 20 procent av den svenska produktiva skogsmarken måste få ett långsiktigt skydd, och det övriga skogsbruket behöver präglas mycket mer av kalhyggesfria och miljöanpassade metoder. Sverige behöver utreda klimatkonsekvenserna av skogsbruket och låta slutsatserna sätta skarpa gränser för framtidens uttag av biomassa.

Bakgrund
Skogen har en viktig roll i klimatarbetet. Regeringen och skogsindustrin förespråkar ökad skogsproduktion och en biobaserad samhällsekonomi för att motverka klimatförändringarna. Men hur välgrundade är deras tankar på att använda mer av skogen till biobränslen, lagra kol i pappersmassa, smörknivar och husbyggen samtidigt som man bedriver ett icke ekologiskt hållbart skogsbruk? De senaste 10 åren har dessutom en rad kritiska röster höjts bland forskare och andra om klimatproblematiken angående produktion av bioenergi (läs t ex John deCiccos sammanfattning av kritiken: https://theenergycollective.com/john-m-decicco/79320/biofuels-and-climate-simple-troubling-view). Summan av bioenergi-utsläppen verkar i vissa fall vara värre än kol (se t ex rapporten ”Dirtier than Coal?”, utgiven av RSPB, Friends of the Earth och Greenpeace i Storbritannien: https://www.rspb.org.uk/Images/biomass_report_tcm9-326672.pdf).

I Skogsvårdslagens portalparagraf jämställs miljömål och produktionsmål men i praktiken innebär det att knappt 4 % av den svenska produktiva skogen idag är skyddad som naturreservat och nationalparker medan över 90 % brukas eller har brukats i enlighet med den svenska skogsbruksmodellen – kalavverkning, markberedning, plantering av gran eller tall, röjning, gallring, gödsling och slutavverkning igen.

Skogen har en annan, mycket värdefullare, roll att fylla om vi ska nå miljömål gällande klimat, biologisk mångfald och funktionella ekosystem.

Kolet i dessa skogar lagras dels i träden som lever i många hundra år och bryts sedan sakta ned till död ved som blir näring till nästa trädgeneration. Men framför allt lagras de stora mängderna kol i marken genom processer som de mykorrhizabildande svamparna i skogen skapar i den symbios de lever i med träden i skogen. Ju äldre en skog är desto mer kol finns lagrat i den. Det betyder att våra skyddade naturreservat är enorma kollager som ser till att hålla koldioxidhalten nere i atmosfären.

NRK (14-01-2014), Ut i naturen: ”Skogen verden glemte”

Åtgärder
Skogen är en viktig länk för motverka klimatförändringarna. Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas och skyddas. Incitament för ett skydd av kollager måste utredas och tillämpas. Forskning om skogsbrukets klimateffekter måste beaktas. För att nå en jämställdhet enligt skogsvårdslagens portalparagraf, göra allra största nytta för klimatarbetet samt möjliggöra att nationella miljömål och internationella miljöavtal ros i hamn ska skogsbruket i Sverige ställa om på följande sätt:

* Minst 20 procent av den produktiva skogsmarken skyddas långsiktigt.
Enligt ledande naturvårdsforskning måste 20 procent skyddas för att vi överhuvudtaget ska ha någon rimlig chans att långsiktigt kunna bevara de djur och växter som lever i våra skogar. Alla kvarvarande gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas långsiktigt. Det är dessa skogar som har störst andel kol lagrat i marken.

* Det övriga skogsbruket behöver präglas mycket mer av kalhyggesfria och miljöanpassade skogsbruksmetoder.
Kalavverkning, som brukar följas av markberedning, exponerar skogsmarken där det lagrade kolet frigörs som koldioxid till atmosfären. Dessa skogsbruksmetoder måste anpassas och ställas om till ett alternativt skogsbruk i form av kalhyggesfria och miljövänligare skogsbruksmetoder. Då har skogsmarken fortfarande ett trädkrontak. Därmed kan kolet fortsätta att lagras i skogsmarken istället för att hamna i atmosfären. Denna typ av skogsbruk är också mer skonsam mot skogens ekosystem jämfört med kalhyggesskogsbruk. Hänsyn tas till mark, vatten, biologisk mångfald och klimat. Skogens mångfald av djur och växter har större möjligheter att leva kvar, till exempel klarar sig hänglavar bättre, mykorrhizabildande svampar överlever och ett flertal av de fåglar som bor i skogen kan leva kvar.

* Sverige behöver utreda klimatkonsekvenserna av skogsbruket och låta slutsatserna sätta skarpa gränser för framtidens uttag av biomassa. Osäkerheterna kring utsläppen i samband med skogsbruket är fortfarande stora. Sverige måste vara berett att låta klimatomställningen prägla skogsbruket. Skogens resurser ska användas uthålligt, både ekonomiskt och ekologiskt. Samtidigt bör en större andel av träråvarorna förvaltas som långsiktiga kollager såsom byggnadsvirke istället för kortlivade saker som papper och biobränsle.

Författare: Sebastian Kirppu, Amanda Tas, Mikael von Knorring.

Tillbaka till starten

Motion 309: Minska emballage och användningen av plastkassar i matvarubutikerna

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 59 och 147:

Motion 309: Minska emballage och användningen av plastkassar i matvarubutikerna

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att de genom skattelättnader och riktat statligt stöd ska stödja att emballage och användning av plastpåsar i matvarubutikerna kraftigt minskas.

För att minska emballaget i mataffärer så föreslår jag att mataffärer ska uppmuntras att göra en strukturförändring enligt följande:

*Dryck hälls up i tappbara kärl.
Glasflaskor skickas hem till hushåll för att tappa upp dryck i.
Samma eller liknande system bör fungera för en mängd livsmedel – linser, flingor, gryn m.m.

*Istället för plastpåsarna i frukt- och grönsaksdisken, som väl mest finns till av hygienskäl, finns en våg som går att tarera, där kunden kan väga upp i medhavd tygkasse.

Detta införs för all frukt- och grönt för vilket det är praktiskt.

*Liknande system införs för alla varor som inte måste förpackas lufttätt av
hygieniska skäl, som animalier.

Glasflaskor och tygkassar finns att tillgå i affären för en viss lägre summa.
Tillräckligt låg att det inte är en stor kostnad, men tillräckligt hög att folk behåller sina kassar och flaskor.
Plastkassen måste kosta betydligt mer än idag – så länge den är lättillgänglig för 1 kr/st kommer den knappast att fasas ut. Ett minimipris bör finnas. Efter en övergångsperiod bör den försvinna som alternativ.
Glasflaskorna är pantbara för att undvika nedskräpning.

Motivation: Miljövinsten i att få bort onödiga förpackningar är framförallt en minskning av behov av kartong och plast. Plast, som huvudsakligen tillverkas av klimatpåverkande råolja, kan i bästa fall återvinnas, men hamnar i praktiken ofta i förbränning på grund av sorteringsproblem. Dessa sorteringsproblem kommer ju i sig ofta av den rika floran av emballage, vilken gör en korrekt återvinning krånglig.

I Sverige använder vi ca 720 miljoner plastkassar per år – ca 2 miljoner påsar varje dag.

De senaste rapporterna om en okritisk hantering av plastkassar har visat – förutom att de bidrar till att försämra klimatet – på en enorm belastning av miljön. Detta i form av ren nedskräpning och en påverkan i alla hav. Det marina livet har blivit hårt ansatt av plaster. Stora plastpåsar kväver fåglar, fiskar och däggdjur. Mindre plastbitar finns i magarnas innehåll hos dessa djur och i sådana mängder att djuren svälter ihjäl. Mikroskopiska bitar återfinns på alla nivåer i näringskedjan. Den fulla kemiska effekten med påverkan av bl,a. ftalater och bisfenol A har man bara börjat ana.

Kartong som kommer av en hållbart förvaltad skog är kanske inte dålig för klimatet, men produktionen kräver energi, och det är allmänt önskvärt att minska vårt behov av pappersvaror för att kunna bevara skogarna globalt, då träd är mycket bra på att binda koldioxid.

Författare: David Jacobsson och Inger Rosenberg.

Tillbaka till starten

Motion 310: Kriminalisera ekocid vid Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag

Ersätter motionerna 123, 136, 159, 179, 185

Vi vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda att de aktivt ska arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

Ekocid avser storskalig skadeverkan på miljö. Det gäller till exempel;
– Storskaliga landskapsförändringar som leder till rubbning eller omintetgörande av livsmiljö för flora och fauna.
– Omfattande förorening, oavsett om den sker avsiktligt eller ej.

Exempel på ekocid:
– Regnskogsskövling
-Fracking och brunkolsutvinning
– Antropogen klimatpåverkan

Problem
Över hela jorden utarmas ekosystem – isar smälter, hav fylls av plast, skogar ersätts av plantager. Stora ekonomiska värden investeras i projekt som medför irreparabla skador på livsmiljöer. I Sverige pågår prospektering bl a för utvinning av skiffergas som förorenar mark och vatten. Idag är ekocid är ett brott i krigstid medan motsvarande handlingar inte är brottsliga för t.ex. företag som bedriver näringsverksamhet. Förstörelsen fortsätter och vi förmår inte stoppa den med nuvarande lagstiftning. Vi måste därför ändra på spelreglerna.

Det är inte längre tillräckligt att företag och andra aktörer kommer undan med att köpa sig fria från ansvar. I dag beräknas de eventuella skadeståndsanspråk ett företag kan få på sig för att ha orsakatmiljöförstörelse endast som en försumbar utgift i det stora hela. Tyvärr är det också så att ansvariga företag undviker ansvar genom att försätta sig i konkurs när det är dags att städa upp. Kvar blir de som lever i den förstörda miljön som saknar möjlighet att söka sig någon annan stans.

Varför måste vi kriminalisera ekocid?
Vi måste införa lagstiftning som förbjuder sådan verksamhet som anses vara så farlig för människor, djur och natur, nu eller i framtiden att vi inte kan låta kommande generationer dras med de potentiella skadeverkningarna.

Ta ansvar
Genom att reducera naturen till det ekonomiska värde den kan tänkas ha för människor blir den indirekta slutsatsen att naturen inte har något inneboende värde. Vi förleds på så sätt att tro att den ena ”naturresursen” kan ersättas av en annan när den är förstörd. Detta tycker vi är fel. Genom att prissätta naturen fjärmar vi oss ifrån att tro på naturensinneboende, icke mätbara värde och främjar det i vår kultur som reducerar naturen till kronor och ören. Naturen är mer än kronor och ören. Vi vill därför återta ansvaret för vår framtid genom att kalla omfattande miljöförstörelse vid dess rätta namn: ekocid.

Ange tonen för framtiden
Vi bryr oss. Vi värnar naturen och vi kan inte se annat än att vi har ett ansvar att skydda vår natur. Vår övertygelse är orubblig: jordens ekosystem behöver ett starkt skydd i internationell lag. Vi är inte i första hand motståndare eller demonstranter mot de aktörer som inte respekterar naturens inneboende värde. Vi är med hela våra hjärtan förespråkare FÖR naturens inneboende värde. Vi värnar och respekterar det. Vi ärver inte jorden, vi lånar den av våra barn och barnbarn.

Skapa positiva incitament
Syftet med lagförslaget är inte att straffa företagsledare, utan att skapa incitament för storföretag att ta sitt ansvar. På så vis vill vi främja ett långsiktigt hållbart företagande som stärker ekosystemens hälsa istället att förstöra den. En lag om ekocide skulle innebära ett märkbart skifte i företags riskanalyser rörande kontroversiella projekt och därigenom stödja kloka och långsiktiga beslut. I en värld där ekocid är kriminaliserat och inte ses med blida ögon kommer företagens vinstintressen inte stå oemotsagda. Avsikten med att kriminalisera ecocide är att förebygga och förhindra att vinstdrivande aktörer tillåts orsaka ecocide.

Hur skulle en ekocidlag göra skillnad?
Genom att hålla företagsledare, regeringschefer och företrädare för såväl banker som statliga institutioner personligt ansvariga för de konsekvenser som följer av deras beslut kan den onda cirkeln brytas. Detta är själva nyckeln. Ingen vill avtjäna fängelsestraff. Genom att t.ex. hålla en VD för ett företag personligen ansvarig (istället för att ansvaret omfattar företaget som juridisk person) kan vi bryta den negativa spiralen av miljöförstörelse. En VD som ombeds att verkställa beslut som skulle innebära ödeläggelse av naturen ställs inför ett val: antingen går hen bolagstyrelsen till mötes och riskerar att hamna i fängelse eller att ”ordervägra” med hänvisning till ecocide-lagen. På så sätt kan vi stötta beslutsfattare att fatta kloka, långsiktiga och miljövänliga beslut som är alla till gagn.

Vad krävs?
För att ekocid ska kriminaliseras krävs en stark folklig opinion. Klimatriksdagen är en folkrörelse med stort inflytande som kan komma att bli helt avgörande. Det skulle vara en mycket viktig opinionsyttring om Klimatriksdagen lyfter fram detta förslag till de svenska
beslutsfattarna .

Opinionen för att kriminalisera ekocid växer snabbt. Under 2013 lyckades ett initiativ organiserat av EU-medborgare samla över 100.000 signaturer (www.endecocide.eu)

Sveriges historiska roll som pionjär
Sverige var ett föregångsland i den tidiga miljörörelsen. Vid öppningsanförandet på den första FN-konferensen om hållbar utveckling som ägde rum i Stockholm 1972 karakteriserade dåvarande statsminister Olof Palme användandet av agent orange i USA:s krigsföring i Vietnam som ”ett brott som ibland kallas för ekocid” (avseende det s.k. ”agent orange”). Samtidigt demonstrerade 7,000 svenskar för att ekocid skulle förbjudas i lag och gav sitt fullhjärtade stöd för att det skulle erkännas av det internationella samfundet som ett brott i såväl fredstid som i tid av krig. Fem år senare 1977 kom en la som förbjöd ekocid i som en del av krigföring men ekocid är fortfarande idag inte klassificerat som ett brott i fredstid. Vi menar att det är helt absurt att ekocid är förbjudet i krig men inte i fred.

Nästa år, 2015, revideras Romstadgan. Vi vill att Sveriges förtoendevalda föreslår att ecocide ska kriminaliseras, jämte krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. Sverige besitter makten, i egenskap av sitt medlemssskap i FN, att lägga fram ett sådant förslag. Vidare krävs att 80 länder stöder förslaget för att ecocide ska bli internationell lag. (se https://eradicatingecocide.com/)

Så här drygt 40 år efter att Olof Palme höll sitt öppningsanförande på den första FN-konferensen om hållbar utveckling kan svenskarna förnya sitt löfte att stå upp för våra ideal. Genom att begära att ekocid kriminaliseras när Romstadgan ska revideras under nästkommande år kan vi fullfölja den resa som påbörjades i Stockholm för drygt fyrtio år sedan.

Om vi lyckas blir ekocid ett brott mot freden – reglerat i Romstadgan – jämte redan nämnda krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. Mer konkret skulle detta betyda att de personer som fattar beslut som leder till ekocid hålls personligen ansvariga inför Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag, på samma sätt som redan är fallet för krigsförbrytare. Precis som krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter idag med självklarhet betraktas som inte bara som brottsliga handlingar utan som något som väcker världssamfundets avsky, måste också ekocid kriminaliseras.

Konkreta lösningsförslag:
– Sverige blir en förespråkare av en internationell ecocide-lagstiftning.
– Sprida kunskap och mynta begreppet ecocide (se https://www.eradicatingecocide.com samt https://www.endecocide.eu)
– Fullständig genomgång av faktaunderlag och Carbon Major-rapporten (se https://carbonmajors.org)

Författare: Niklas Bruce (f.d. motion 179), Sofie Rydelius (f.d. motion 185), Frej Nicolaisen Sidén (f.d. motion 159, Anders Tivell (f.d. motion 136) och Anita van Doorn (f.d. motion 123)
Tillbaka till starten

Motion 311: Ett bindande klimatpolitiskt åtagande lyft över partipolitiken

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 1, 51:

Vi vill att Klimatriksdagen yrkar att Sveriges riksdag antar ett övergripande klimatpolitiskt åtagande som pekar ut riktningen för en snabb omställning till ett hållbart samhälle och lägger grunden för långtgående, radikala men fullt genomförbara åtgärder.

Ett sådant åtagande bör ha karaktär av en långsiktig överenskommelse, i likhet med budgetreglerna och pensionsöverenskommelsen. Ett beslut som fattas av riksdagen och som utgör ett riktmärke för en långsiktig klimatpolitik på alla nivåer för att börja reducera och på sikt helt få bort växthusgasutsläppen för Sveriges del under de närmaste decennierna. Ett sådant klimatpolitiskt åtagande ska vara styrande för alla politiska majoriteter i riksdagen under många år framåt. Medlen för att uppfylla åtagandet kommer att kunna och få skifta, beroende på politiskt parti, men riktning och ramverk ska vara tydliga.

Politikernas uppgift blir att skapa förutsättningar som gör det möjligt att ta sig ur nuvarande inlåsningar som idag förhindrar att vi aktivt arbetar för klimatomställning. De måste utgår från en vision av och ha en retorik för hur vi kan lägga om kursen. Detta för att skapa en acceptans och en legitimitet för de nödvändiga förändringarna. Viktiga steg är att ha omvandling till hållbarhet och inte ekonomisk tillväxt som mål i samhället samt att göra sig fri från beroende av kol och andra fossila bränslen. Det ska sammantaget skapas en ”ny svensk modell” med goda exempel på klimatomställning som får efterföljare ute i världen.

Våra sammanslagna motioner har inspirerats av Staffan Laestadius bok ”Klimatet och välfärden. Mot en ny svensk modell”. Laestadius granskar bland annat invändningarna avseende ett enskilt lands förutsättningar att gå före i en omställning i klimatvänlig riktning och argumenterar för att hindren för en sådan omställning är överdrivna. Han lägger också fram konkreta förslag hur Sverige skulle kunna bli ett land som genomför en omfattande omställning för att kraftigt minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. Laestadius tar även upp hur ett samarbete mellan många politiska partier skulle kunna gynna genomförandet av hans förslag till omställningsprocess.

Mot denna bakgrund kräver vi att en bred riksdagsmajoritet under nästa riksdag antar ett bindande åtagande med en tydlig vision att nå målet nollutsläpp och ett konkret ramverk för att med en fast tidplan genomföra successiva och kraftiga utsläppsminskningar . På detta sätt bidrar vi till att stoppa klimatförändringarna och trygga alla barns och barnbarns framtid. Inget parti inom överenskommelsen riskerar förlora väljare och viktiga beslut kan fattas och genomföras.

Författare: Anika Agebjörn, Karin Wahlgren, Elisabet Strand, Marcela Bravo, Elisabeth Edsjö

Tillbaka till starten

Motion 312: Minska Sveriges klimatfotavtryck i och utanför landet

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 104 och 119:

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige frekvent ska redovisa samt minska Sveriges och svenskars totala bidrag av klimatgaser till atmosfären. Beräkningen ska göras utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer både i och utanför Sverige. Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent.

En generell regel för att ha en god chans att nå ett mål är att målet ska vara mätbart och så konkret som möjligt. Målet att jordens medeltemperatur inte ska stiga mer än två grader behöver brytas ner i mindre mer konkreta delmål för att vi ska lyckas. Denna motion handlar om att sätta upp ett sådant konkret mätbart delmål.

Sveriges och svenskars bidrag av växthusgaser till atmosfären från utsläpp inom Sverige är bara en del av Sveriges och svenskars totala utsläpp. En stor del av de utsläpp som svenskar åstadkommer sker utanför landet genom utsläpp då produkter och tjänster produceras där för svensk konsumtion. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar 2011 sker 65 % av utsläppen från svenskars konsumtion i utlandet. Sverige har en relativt stor skogstillväxt som utgör en kolsänka. Om kolsänkan inkluderas i Sveriges nettoberäkning på utsläpp av växthusgaser kan vi i framtiden nå ett positivt netto.

Kolsänkor är mycket positivt och dessa bör utvecklas och redovisas. Men en kolsänka får aldrig användas som en ursäkt för att inte ta itu med en källa för växthusgaser. Vi bör både kämpa för att minimera utsläppen av växthusgaser och maximera kolsänkorna och snabbt sätta upp tuffa men nåbara mål på årsbasis och på längre tidsperioder.

Detta förslag ålägger Sverige och svenskar en större börda för att minska sin klimatbelastning än vad många andra länder har. Det är rimligt att Sverige och andra rika och högteknologiska länder tar ett större ansvar. Samtidigt som vi arbetar på hemmaplan för att genomföra detta ska vi också bearbeta EU för den här politiken och sedan även i andra internationella sammanhang.
På detta sätt kan Sverige bli ETT FÖREGÅNGSLAND PÅ RIKTIGT i klimatfrågan!

Nu låtsas vi inte om hela konsumtionens påverkan i den officiella statistiken och rider på att tillverkningsindustrin till stor del har flyttat utomlands samt att vi naturligt har vattenkraft!

Författare: Markus Steén och Aina Hagberg för folk och Frö i Kalmar.

Tillbaka till starten

Motion 313: Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan – för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 65 och 120:

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att vi snarast behöver en intensivutbildning av politiker och beslutfattare inom privat och offentlig verksamhet. Riksdagsledamöterna bör bli först med gå utbildningen, som medborgarna främsta representanter.
Kunskap inom psykologi och etik ger ett viktigt stöd för att kunna ta kloka beslut som lever upp till vårt ansvar gentemot kommande generationer att säkra utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle.

Vår hjärna har inte förändrats sedan stenåldern och vi är fortfarande flockdjur samtidigt som omvärldens krav ökat dramatiskt. Även om vår kunskap idag är stor inom en mängd områden så måste vi vara ödmjuka inför naturens komplexitet och våra mentala begränsningar. Vi står nu inför en unik situation i mänsklighetens historia. Den globala uppvärmningen frammanar vårt inbyggda mentala försvarssystem och istället för handling uppstår förnekande, rationaliseringar. Dessa försvarssystem hålls uppe av att de direkta konsekvenserna är svåra att se och de drabbar någon annan – de som lever långt borta nu och de som lever någon gång i framtiden. Och apatin göds av känslan av att det inte spelar någon roll vad det lilla landet Sverige gör och än mindre vad den enskilda individen gör.

Tack vare omfattande modern psykologisk och neuropsykologisk forskning vet idag ganska mycket om basala mentala funktioner och vanliga tankefällor (D. Kahneman, nobelpriset i ekonomi 2002). Här finns värdefull kunskap, som bör ligga till grund för de beslut som ska fattas i frågor som berör det allvarligaste problemet som mänskligheten ställts inför.
Billy Larsson, filosofie doktorn i psykologi med miljöpsykologi som specialitet, har i flera artiklar framhållit nödvändigheten av att se klimatfågan ur ett psykologiskt och etiskt perspektiv (se: Psykologtidningen 2013, nr 9. –>Essä: Hur kan psykologisk kunskap bidra i klimatfrågan samt en debattartikel på SvD:s Brännpunkt: ”Klimatet är ytterst en etisk fråga”)
Genom att utveckla intensivkursen ”Klimatfrågan ur ett psykologiskt och etiskt perspektiv”, primärt för ovan nämnda grupper, skapas bättre möjligheter för att ta kloka beslut med ett etiskt grundperspektiv i frågor om klimat och hållbar utveckling.

Intensivkursen som vi föreslår bör innehålla följande delar:

Det stora perspektivet. Kort bakgrund om livets utveckling på vår planet och klimatförändringar – 3800 miljoner år ur geologiskt och biologiskt perspektiv.
Människans grundläggande mentala funktioner och hur dessa inverkar på vår förmåga att fatta bra beslut. Vilka faktorer påverkar när vi rationaliserar vårt eget handlande?
Det etiska perspektivet. Hur lever vi upp till vårt ansvar gentemot kommande generationer och hur kan vi på bästa sätt bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle?

Kursen bör utformas av en arbetsgrupp i samråd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).och Etikrådet (Sveriges Psykologförbunds organ för yrkesetiska frågor med både rådgivande och utredande funktion) Gruppen bedömer behovet av ytterligare expertis inom etik och psykologi. Den naturvetenskapliga översikten kan planeras av SMHI och Naturvårdsverket.

Kursen kan även fungera som en introduktion till en mer fördjupad högskoleutbildning (jmf motion 69).

Författare: Bo Franzén och Aina Hagberg för Folk och Frö i Kalmar.

Tillbaka till starten

Motion 314: Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 15 och 163:

Motion 314: Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs.

Vi anser att elbilen har potential att göra bilismen hållbar. Den kräver dock en hel del infrastruktur.

I Sverige står transportsektorn för nästan en fjärdedel av den totala energikonsumtionen och 93 % av den sektorn utgörs av fossil energi. Genom att helhjärtat stödja en snabb introduktion av eldrift i nya bilar kan resan mot en fossilfri fordonsflotta ta ett stort kliv i rätt riktning. Det finns redan idag elbilar som är konkurrenskraftiga, i synnerhet hybrider och elbilar som används för pendlingsresor. Det som däremot saknas är en utbyggd infrastruktur för laddning i hemmet. För alla som bor i flerfamiljshus saknas möjlighet till att ladda bilen över natten. I praktiken gör det att elbils-ägande oftast upplevs som omöjligt. Vi utestänger därmed ca 60 % av de svenska hushållen från att ’kunna’ välja elbilen som transportlösning.

Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs. Mera konkret vill vi att Klimatriksdagen föreslår våra folkvalda att ta beslut om följande punkter och genast genomföra de åtgärder det innebär:

Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).

Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.

Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.

Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.

I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.

Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar. (Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.)

25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.

Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.

Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta.

När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.

Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter

Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar

Förklaringar, överväganden och motiveringar

Vinnova sammanställde 2010 rapporten ”Ladda för nya marknader” som visade att

en miljon bilar (var fjärde bil) är inget problem för vårt elnät! Det behövs ungefär 4 terawattimmar för att förse en miljon elbilar med kraft. Mindre än 3 procent av Sveriges totala energiproduktion.

Belastning av elnätet vid laddningen blir mellan 1,9–2,6 procent vid jämn fördelning under dygnet. Om 75 procent av laddningen sker nattetid så är belastningen mindre än 1 procent.

Sverige har goda förutsättningar för att vara testmarknad och brukarland, eftersom vi har utbyggd infrastruktur av motorvärmare och stor tjänstebilsmarknad. Det krävs dock omfattande satsningar på nationell och kommunal nivå för att komma ifatt Danmark, Norge och flertalet andra större EU-länder.

I Norge finns många fördelar med att skaffa och använda elbil. De tillåts köra gräddfil och slipper alla avgifter, t.o.m laddningar är gratis. Dessutom säljs de till överkomligt pris. För 150 000 kr kan man köpa en elbil i Norge. När väl en elbil är köpt så kostar de inget att använda. Därför väljer de som har ’både och’ att helst köra elbilen.

Då det i Norge finns en fungerande policy för att stimulera till investeringar i elbilar så vore det säkert enkelt att bara kopiera delar av konceptet för svenskt vidkommande.

Fördelar med elbil

Inga utsläpp, det går att återvinna nästan hela bilen och även litiumet i batterierna.
Tyst gång, men kräver extra uppmärksamhet speciellt i förhållande till gående och cyklister.
Mindre servicebehov, ingen olja, lite bromsslitage genom motorbromsning.
Laddningsuttag finns, vanliga motorvärmaruttag, men många fler behövs.
Perfekt att ladda med solceller, också om strömmen försvinner.
Finns gratis laddning, t.ex vid Ikea-varuhus.
Stödjer utbyggnad av vindkraft – ju fler elbilar, ju mer förnyelsebart behövs.
Effektiv distribution, elenergi behöver ej transporteras, till skillnad från bensin, biogas och andra bränslen. Sverige har ett jättebra utbyggt elnät med trefas över hela landet.
Effektivare energiomvandling, elbil utnyttjar cirka 90 procent av tillförd energi, jämfört med förbränningsmotorers 15–25 procent.
Elbilar kan på sikt också drivas av bränsleceller med 0-utsläpp. Då får de längre räckvidd mellan tankningarna och tankningarna går fortare. (Kommentar av Bo G Eriksson)
Elbilar kan ha svårt att dra släpkärra eller husvagn. Men hybridbilar kan naturligtvis klara även det.
Kan leda till effektivare sysselsättning, som dessutom upplevs som mer meningsfull.

Nackdelar med elbil

Priset. Samhällsstöd är absolut nödvändigt under en övergångstid.
Laddningsmöjligheter, även här bör samhället satsa.
Räckvidd: bättre batterier kommer säkert och finns det bara laddningsstolpar så är detta redan idag ett mindre problem för de flesta resor.
Om de är nästan ljudlösa kan de vara svåra att uppmärksamma i trafiken.
Kan leda till minskad sysselsättning.

Elbilar kräver lika mkt yta som vanliga bilar i städerna. Ger samma ökade risk för den fysiska passivitetens sjukdomar. Samma ökade olycksrisk som för vanliga bilar, ja kanske högre risk pga tyst gång. Drar mer energi än kollektivtrafik, ty: Friktionen järnhjul räls är mkt lägre än gummi asfalt. Elbussar är bättre än elbilar ur ovanstående perspektiv. – Men de bilar som trots allt behövs – kanske en miljon i Sverige, kan man ju överväga eldrift för. (Kommentar av Ulf Flodin)

Tillverka liten elbil: 6 ton CO2. Elmix i Europa: 460 g CO2/kWh, plus en hel del kärnkraft. Elförbrukning elbil: 1,5 kWh/mil, [dvs 700 g CO2/mil och utsläppen för tillverkning motsvarar nästan 10000 mil körning]. Visst ska vi ha elbilar, men i betydligt mindre omfattning än dagens resurs-, energi-, och ytkrävande massbilism. (Kommentar av Johan Erlandsson)

Anm: I Australien ser man det som att solcellsdrivna elbilar kan vara en lösning på detta, som även kraftigt ökar räckvidden.

Elbilen kan göra bilismen hållbar därigenom att den:

Har mycket effektiv energiförbrukning.
Är del av lösning på klimatproblemet.
Ger bättre luft i städerna.
Eliminerar vårt oljeberoende.
Minskar trafikbuller
Stimulerar teknisk utveckling i hållbar riktning
Kan fulländas med bränsleceller

Författare: Affe Gustafsson, Christian Gertzén, Gunnar Nilsson.

Tillbaka till starten

Motion 315: Genomför Staffan Laestadius omställningsprogram.

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 113 och 135:

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda:

1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken ”Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell”

3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat

Politikernas uppgift blir att skapa förutsättningar som gör det möjligt att ta sig ur nuvarande inlåsningar som idag förhindrar att vi aktivt arbetar för klimatomställning. De måste utgå från en vision av och ha en retorik för hur vi kan lägga om kursen. Detta för att skapa en acceptans och en legitimitet för de nödvändiga förändringarna. Viktiga steg är att ha omvandling till hållbarhet och inte ekonomisk tillväxt som mål i samhållet samt att göra sig fri från beroende av kol och andra fossila bränslen samt mycket annat.
Det ska sammantaget skapas en ”ny svensk modell” med goda exempel på klimatomställning som får efterföljare ute i världen.

Författare: Billy Larsson och Nils-Erik Helmer.

Tillbaka till starten

Motion 320: Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 46, 70 & 96:

Det har de senaste 10 åren pågått en revolution inom solcellsteknologin som inneburit att solceller blivit effektivare men framförallt betydligt billigare. Och den utvecklingen ser ut att fortsätta vilket gör att vi i Sverige har möjlighet att producera en betydande mängd el från solen idag. Men här är Sverige ett u-land, nästan sämst i EU vilket inte beror på något annat än dålig politik. I Tyskland installerades under 2012 sju gånger mer solel per dag än vi gjorde i Sverige på hela året! Och solinstrålningen i Sverige är nästan lika hög. Men om man som villa- eller radhusägare idag installerar solceller så får man inte lika mycket betalt för den el man levererar ut på nätet som den man köper av elbolaget. Och eftersom solelen genereras som mest när man som privatperson behöver den som minst så innebär dagens system att den klimatmedvetne radhusägaren i praktiken levererar billig el till elintensiv industri och ökar vinsterna för elbolagen. Detta är lika orimligt som enkelt att åtgärda. Numera är de som producerar egen el med solceller eller små vindkraftverk på sina fastigheter och flertalet av nätbolagen som får ta hand om eventuella överskott som matas ut på elnätet, överens om att verklig nettomätning bör införas. Nettomätning innebär att elmätaren går baklänges när el matas ut på elnätet från en solcellsanläggning eller ett vindkraftverk, om storleken är högst 45 kW, och den totala produktionen per år inte är större än den egna förbrukningen.

Även unga, gamla och utrikesfödda som till större del bor i andra bostäder bör få en uppmuntran att vara med och investera för framtiden. För att möjliggöra detta krävs en översyn av förslaget så att bl.a. andelsägande accepteras och att investeringar i mikroproduktion av el på annans fastighet räknas med statsstödet. När alla får vara med och investerar i solceller som utnyttjar den energi solen strålar mot oss nästan varje dag, desto mindre beroende gör vi oss av fossil energi!

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem.

Författare: Affe Gustafsson, Christian Gertsen, Johanna Lakso och Tore Wizelius

Tillbaka till starten