Motion nr:108
Rubrik: Förbättra livsmedelsstrategin - öka fokuset på matsuveränitet!
Inskickad: 2021-11-21
Motionär:Mimmi Rosell, Lisa Ekelund, Sanya Falkenstrand (Kontakta motionär)
Ort:Tranås
Ämneskategori: Samhällsorganisering och systemförändring

Föreslagna åtgärder:
- Byta ut begreppet ‘hållbart' till ‘regenerativt' i Livsmedelsstrategin
- Säkerställa en inhemsk fröproduktion och odlares rätt till säkra frö
- Införa beredskapslager på fröer för matproduktion för både kommersiella- och amatörodlare
- Anpassa de statliga stöden till att gynna flera - en resilient livsmedelsförsörjning kräver mångfald inom såväl arbetssätt som storlek på produktionsenheter.

Sammanfattning:
Livsmedelsstrategins fokus ligger på ökad tillväxt, konkurrenskraft, global handel och teknisk innovation. Ett fokus som fram till idag gett kortvarig produktionsökning till priset av bland annat jorddegradering och ett beroende av insatsvaror. Lokala kretslopp och platsanpassade arbetssätt har åsidosatts till förmån för tekniska lösningar. Matsuveränitet, rätten till mat som är hälsosam för både människa och miljö, flyttar fokuset från tillväxt, produktionsökning och handel till där det hör hemma; En livsmedelsförsörjning där hälsa och hållbarhet för såväl människa som miljö står i centrum.

Motiv och bakgrund:
Sverige har genom Agenda 2030 och målet "Ingen hunger" sagt sig arbeta för ökad matsuveränitet, men vi menar att det arbete som hittills har skett är långt ifrån tillräckligt. Livsmedelsstrategin som utarbetades 2016/2017 visar genom att fortsätta på de sedan 1950-talets upptrampade spår en bristfällig förståelse för orsak och samband. Relationen till jorden som varit en central punkt genom den mänskliga historien inte minst sen jordbruket utvecklades. Jorden har visats vördnad och respekterats för dess livgivande egenskaper såväl av enskilda individer som hela kulturer. En välmående jord innebär ett välmående folk. Idag har den relationen allt mer försvagats, bland annat genom den tekniska utvecklingen och urbaniseringen som skedde i dess spår. Få ska nu producera mat till fler och jordens välmående åsidosätts i den kortsiktiga effektivitetens namn. Journalisten Gunnar Lindstedt sammanfattar problemen med de senaste 50 årens jordbruk i sin bok Svart jord (2012). Han beskriver hur produktionen av jordbruksprodukter har kunnat mångdubblats "tack vare" den lättillgängliga oljan. Baksidan av detta är att möjligheterna att fortsätta bruka jorden och ge mat till framtida generationer avsevärt begränsas. Han lyfter att jordbruket idag är oerhört energiintensivt och att utsläppen av växthusgaser från jordbruket är minst lika stort som från transportsektorn. Dessutom bidrar jordbruket till att den biologiska mångfalden drastiskt minskar, jorderosionen ökar, övergödning skapar "döda zoner" och sötvattenreservoarerna töms. Platsanpassade arbetssätt har åsidosatts till förmån för innovationstekniska och homogena lösningar som saknar förankring hos människa och miljö.

Vi vet dock att det finns andra sätt att bruka jorden på som kan lösa flera av de ovanstående problemen och samtidigt möjliggöra ett långsiktigt brukande av jorden för kommande generationer. Svaret är regenerativt lantbruk (https://www.regenerativtlantbruk.se/regenerativt-lantbruk/ ), som består av en samling metoder för att bevara och bygga upp jordhälsan på, samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas och kollinlagringen ökar. Metoderna besparar användandet av fossila bränslen då konstgödsel ersätts av djurgödsel och organiskt material och kemiska bekämpningsmedel av en rik biologisk mångfald som skapar balans. Dessutom är användandet av maskiner begränsat och arbetet sker framförallt manuellt eller med hjälp av djur. Jordbruken är därför generellt mindre i storlek, men är mer energieffektiva. I nuläget gynnas inte dessa typer av småskaliga jordbruk av de EU-stöd som jordbruksverket delar ut, utan stöden är baserade på arbetstidsåtgången hos ett jordbruk som är beroende av maskiner. Detta är en anledning till att Sverige borde utveckla ett eget stödprogram för småskaliga producenter (upp till cirka 0,5 hektar). Viktigt att nämna är dock att användandet av regenerativa metoder inte kräver en mindre skala i sig, utan att det går att bedriva storskaliga jordbruk och därigenom skapa arbetstillfällen (se till exempel Ferme des Quatre-Temps i Kanada https://www.youtube.com/watch?v=70MXIM_5K1s ).

Till skillnad från ett hållbart jordbruk som syftar till att bibehålla det som är (t.ex. jordens status idag), så syftar regenerativa metoder till förnyelse och att återskapa det som förstörts. Genom att flytta fokuset till en livsmedelsförsörjning där hälsa och hållbarhet för såväl människa som miljö står i centrum skapas möjligheter för lokal platsbunden kunskap och relationer mellan människa och jord att återskapas likväl som jordmån och ekosystem. Därför föreslår vi att begreppet "hållbart" bör bytas ut till "regenerativt" i Livsmedelsstrategin samt att kunskap och arbetssätt efterföljer begrepps ändringen.

Sveriges inhemska frö- och utsädesproduktion producerar endast en försumbar del av det totala behovet av utsäde för att klara grundläggande produktion av livsmedel. Vid eventuell kris ekar de svenska beredskapslagren tomma på frö och utsäde. Klimatförändringar, konflikter samt otrygga handelsrelationer påverkar idag den globala fröproduktionen negativt. Import av frö och utsäde medför även en dålig anpassning av grödor till olika platsers specifika förutsättningar. Sveriges gröna kulturarv hålls idag levande genom en fröproduktion som helt eller delvis baseras på ideella krafter. Det är inte tillräckligt! Vi föreslår därför att Sverige i regenerativ anda ska (åter)införa ett beredskapslager på fröer för matproduktion för både kommersiella- och amatörodlare. Med fröer avses utsäde av sortäkta spannmål, grönsaker och potatis. Med lager avser vi ett brett utbud med en mångfald av lokalanpassade sorter för att klara livsmedelsproduktion i hela Sverige. Detta lager ska vara stationerat och uppdelat på flera platser i landet, från norr till söder. Vi anser även att ett stöd för att stärka den inhemska fröproduktionen måste till, samt att fröproduktionen likväl som livsmedelsproduktionen ska grunda sig på regenerativa metoder.



108

1

1

0

L