Motion nr:145
Rubrik: Klimat- och folkhälso-kris med synergieffekter: Nationell handlingsplan för en hälsofrämjande klimatomställning
Inskickad: 2021-11-21
Motionär:Staffan Mårild, Peter Nygren, Annie Sjöblom, Ida Persson, Caisa Laurell (Kontakta motionär)
Ort:Stockholm
Organisation:Läkare för Miljön
Ämneskategori: Livskvalitet och hälsa

Föreslagna åtgärder:
Att
-Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet, utarbetar en handlingsplan för att tillvarata den omedelbara nyttan för folkhälsan som många åtgärder för klimatomställning innebär.
-Handlingsplanen innehålla åtgärder och styrmedel som kan implementeras nationellt, regionalt, i kommuner för en hälsofrämjande klimatomställning.
-Handlingsplanen ska ha tydliga mål och ha plan för årlig utvärdering.

Sammanfattning:
De senaste decenniernas utveckling inom stadsplanering, transport och mat-exponering har orsakat ett ohälsosamt kostmönster och ökat stillasittande. Ökat bilåkande, flygresor och konsumtion av animaliska produkter har orsakat enorma CO2 utsläpp, kontaminerat miljön och hotar den biologiska mångfalden.
Att satsa på omställning till grön kost och till aktiva transporter har dubbla effekter då de minskar klimatpåverkan och bättrar folkhälsan.
Det är viktigt med samordning av centrala myndigheter i detta samt ekonomiska styrmedel. Det finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för att agera.

Motiv och bakgrund:
Ett stort och växande folkhälsoproblem är den tilltagande fetman och övervikten globalt, även i den Svenska befolkningen. Klimatförändringar, övervikt och fetma och malnutrition globalt är fenomen som hänger samman. De beskrivs i Lancet 2019 som parallella globala pandemier – "syndemier". En industriell produktion av föda, där alla steg i matproduktionen har starkt negativ klimatpåverkan, driver denna utveckling. Rött kött och UPF (ultraprocessed food), dvs energität, näringsfattig starkt manipulerad kost) pekas ut som hälsofarliga, ex-vis cancerframkallande, med starkt negativ klimatpåverkan av olika slag.
Stillasittande och passiva transporter är andra globala fenomen bakom syndemierna. Lancet-kommissionen bakom rapporten betonar vikten av att ställa om transporter, skapa riktlinjer för hållbar livsmedelskonsumtion , minska inflytande från kommersiella intressen, implementering FNs mål "Rätt till välbefinnande", samt omsättning av konventionen för hållbar livsmedelsproduktion.
Ett oroande fenomen är att kvinnor i fertil ålder och i samband med barnafödande visar en tilltagande förekomst av fetma övervikt globalt (Poston). Detta innebär att foster och barn påverkas så att de i sin tur lättare utvecklar fetma-övervikt, typ 2 diabetes och andra metabola sjukdomar. Den nya generationen barn är alltså mer sårbara för sin miljö och har lättare för att utveckla välfärdssjukdomar.
Den globala produktionen av mat är ohållbar och medför stora utsläpp av växthusgaser, global uppvärmning, vattenbrist, avskogning och minskad biologisk mångfald. EAT-lancet "the planetary health diet" är en referens-diet som publicerats 2019 och som utgår ifrån hälsofrämjande kost inom ramen för planetens biologiska gränser. I denna är mängden rött kött kraftigt reducerad, liksom mejeriprodukter, salt och socker medan en växtbaserad kost lyfts fram. EAT Lancet kosten är tänkt att anpassas för olika länders förutsättningar, traditioner och vanor.
Aktiv transport, dvs att gå, cykla eller åka kommunalt har visats vara gynnsamt för hälsa jämfört med passivt bilåkande. Populations-riktade studier i England-Wales (Patterson) på en population på cirka 400 000 individer visar att gång, cykling eller kommunal transport till arbetet minskade mortalitet och sjuklighet i cancer, hjärt-kärlsjukdom.
Trafikverket i Sverige har nyligen planerat införa sänkta hastighetsgränser för bilar i många delar av Sverige. Motivet de framför för att reducera hastigheterna är en gynnsam effekt på luftföroreningar och CO2 utsläpp samt minskat antal dödsfall i trafiken.
Luftföroreningar i städer är ett omfattande hälsoproblem där tusentals dödsfall per år anses orsakade av detta. Biltrafiken bidrar starkt till dessa föroreningar och detta är ytterligare ett argument för mindre bilåkning i stora städer som bör skifta till olika former av aktiv transport.
Efter publikationer om hälsonyttan av ändrad kost och transport har flera modell-studier genomförts för att utforska hur omställningar i matvanor och/ eller fysisk aktivitet påverkar befolkningens hälsa. Det finns studier som gjort modeller där NDC (national determined contributions till Paris avtalet) modellerats för olika grad av förändring av kost enligt EAT-Lancet eller av transporter. Detta har studerats i olika delar världen och visar signifikant positiva hälsoutfall vid omställningar.
Nyligen publicerades även en studie i Lancet där kosten i en population på drygt 400 000 individer modellerades för effekter av EAT-Lancet-liknande kost i varierande omfattning. Även i denna studie sågs en tydlig dubbel nytta för klimat och hälsa med växtbaserad kost.
Stadsplanering är även viktig för hälsa och klimat. Det finns studier som visar samband mellan avstånd till grönområden i städer och morbiditet och mortalitet, lägre avstånd innebär bättre hälsoläge. Grönområden minskar även luftföroreningar och utgör en viktig kolsänka.
Förslag på vad som ska ingå i handlingsplanen:
• planen utarbetas snarast, bör vara fastställd och remissbehandlad inom 6 månader
• planen ska innehålla: grundligt vetenskapligt underlag, organisationsmodell, plan för kommunikation, budget-förslag
• verktyg för uppföljning av insatserna



145

1

1

0

L