Föreslagna åtgärder:
Klimatutsläppen ökar och klimatmålet är i fara. Det är därför bråttom att gå från ord till handling!

1. Ett klimatråd av forskare och experter inrättas som yttrar sig innan politikerna beslutar om åtgärder

2. Skog, hav och våtmarker skyddas; koldioxid- och metanutsläpp stoppas

3. Inga nya kalhyggen tillåts, de läcker koldioxid!

4. Stöd ges för en övergång till s.k. hyggesfritt skogsbruk

Sammanfattning:
Läget är akut, eftersom vi bara har 10–30 år på oss att minska klimatutsläppen! Skogen fungerar inte som kolsänka idag, då det enligt forskningen tar 50–100 år innan skogen har absorberat koldioxiden från skogsindustrin. Dessutom läcker kalhyggena koldioxid.

Riksdagen måste därför besluta att inrätta ett oberoende klimatråd samt att stoppa klimatutsläppen från kalhyggen, utdikad mark och jordbruk. Beslut om att stödja s.k. kontinuitetbaserade skogsbruk behövs också, både för klimatet och för att öka den ekologiska mångfalden samt minska risken för insektsangrepp, stormskador och bränder.

Motiv och bakgrund:
1. Klimatförändringarna accelererar nu allt snabbare och fler och fler av jordens ekologiska system rubbas. Enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC är läget akut. Förutsatt att hav, våtmarker och skogar fortsätter att absorbera hälften av klimatutsläppen, visar deras beräkningar, att världen endast har ett kvarvarande utsläppsutrymme på ca 400 miljarder ton koldioxid, vilket motsvarar ca nio års utsläpp på samma nivå som idag *1.• För att klara klimatmålen är det viktigt att riksdagen låter inrätta ett klimatråd med oberoende forskare och experter. Dessa ska sedan yttra sig, innan riksdagen beslutar om lämpliga klimatåtgärder.
  
2. Forskningen visar nu att det finns tecken på att havet, skogen och våtmarkernas förmåga att suga upp koldioxid, håller på att försvagas och att de i stället börjar avge koldioxid och metan. Vilket i så fall ökar risken för oåterkalleliga effekter. Eftersom läget är akut, kan vi inte enbart fokusera på tekniska lösningar, utan vi måste även skydda våra naturliga kolsänkor *1. Annars riskerar vi enligt klimatexperten Johan Rockström, att förvärra läget ytterligare! *2.
Klimatutsläppen från utdikad mark och jordbruket står för ca 20 resp. 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Dessa klimatutsläpp når genom olika vattendrag även havet. • Riksdag och regering bör därför besluta att berörda myndigheter får ansvar för att utsläppen av koldioxid och metan från utdikad mark och jordbruket upphör. Utdikad mark läggs igen, alternativt återskapas våtmarken. Jordbrukets utsläpp reduceras bl.a. genom satsningar på. ekologisk odling och eldrivna arbetsfordon.
  
3. Forskningen visar att kalhyggena avger koldioxid under 10–12 år, efter avverkningen och att det tar ca 30–40 år innan övriga träd har sugit upp samma mängd koldioxid *3. Parisavtalets mål om halverade klimatutsläpp till år 2035 och netto noll till 2045, är därför i fara. • Det är därför viktigt att riksdag och regering beslutar att skydda äldre naturskog och stoppa kalhyggesavverkningen av övrig skog. Även beslut om att stödja skogsägarna genom ett slags "Klimatklivsbidrag” eller skatteavdrag behövs, för en övergång till s.k. kontinuitetsbaserat skogsbruk.
  
4. Kompromissa inte bort skogen - som kan bli vår största kolsänka, utan skydda den! Enligt Kjell Prytz docent i fysik * 4, dröjer det ca 50–100 år för skogen att ”suga upp” koldioxidutsläppen från skogsindustrin. Problemet är att klimatkrisens tidsram bara är 10–30 år. Träden i ett s.k. kontinuerligt skogsbruk, blir äldre och kan därför absorbera mer koldioxid innan avverkning, än träden i ett kalhyggesbruk. Fördelarna med ett kalhyggesfritt skogsbruk är många. Sådana ligger också i linje med EU´s nya klimatlag, som säger att förrådet av skog och den ekologiska mångfalden ska öka. En blandskog, minskar risken för skador vid stormar och bränder samt gynnar granbarkborrens fiender, hackspetten och myrbaggen. Även tillgången på bär ökar, liksom möjlighet till avkoppling och rekreation. Eftersom risken för insektsskador minskar, kan virkeskvalitén och exportintäkterna öka, liksom möjligheterna att återanvända byggnadsmaterialen.
Tomas Hahn, forskare i ekologisk ekonomi *5, anser inte att dagens skogsbruk är hållbart i längden, men att en övergång till kalhyggesfritt skogsbruk både kan ge lönsamhet och maximera klimateffekten. Enligt Anders Tivell *6, som bedriver ett sådant skogsbruk, sköter skogen mestadels sig själv. I Tyskland har man tjugofem års erfarenhet av den hyggesfria "Lübeckmodellen". Enligt Knut Sturm *7, en av företrädarna för den modellen, är den mer lönsam än andra. Skälet är att man endast avverkar träd som är så stora att de ger bra pris hos sågverken. Även om det blir mindre kvar till massaframställning, virke och biobränslen om förrådet av skog ökar, anser professor Erik Furusjö * 8, det möjligt att producera tillräckligt med skogsbränsle för flygets och båttrafikens behov, om bilarna elektrifieras. Byggnadernas uppvärmningsbehov, kan enligt Svante Axelsson *9, samordnare för regeringens projekt ”Fossilfritt Sverige”, tillgodoses genom spillvärme från industrin och serverhallar. En stor del av Sveriges skogsråvara exporteras idag som pappersråvara. Vid övergång till hyggesfritt skogsbruk har det papper som framställs, fördelen att vara klimatvänligt producerat. • Eftersom det idag endast finns 1% kalhyggesfria skogsbruk i Sverige, behöver riksdagen stödja en övergång till sådana skogsbruk. Regeringen bör även ge Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra studier av kalhyggesfria skogsbruk Referenslista: *1 och *2. Artikel i DN 2021-10-30 med rubriken " Mer vatten måste skyddas för att klara miljömålen" av Johan Rockström, Potsdam Institute for Climate Impact Research m.fl. *3,*5, *6,*7,*8 och *9 enligt SVT:s program Vetenskapens värld, "Slaget om skogen", 4 * Kjell Prytz docent i fysik, replik i DN- debatt 2021-12-31; ” Att bränna trädprodukter är ingen klimatlösning"