Motion nr:42
Rubrik: Inför undervisning om klimatkrisen i den svenska skolans läroplan
Inskickad: 2021-10-29
Motionär:Esmeralda Sjögren (Kontakta motionär)
Ort:Stockholm
Organisation:Röda Korsets Folkhögskola
Ämneskategori: Kunskap, lärande och beteendeförändring

Föreslagna åtgärder:
Jag yrkar att den svenska regeringen bör införa undervisning om klimatkrisen som ett obligatoriskt ämne i läroplanen genom att lärarna får utbildning i klimatkunskap och krishantering.

Jag yrkar att sveriges regering måste förse skolornas nuvarande kuratorer och studie-yrkesvägledare med fortbildning inom klimatpsykologi, för att kunna bemöta ungas växande klimatångest.

Sammanfattning:
Klimatkrisen kommer att påverka hela samhället och ungdomarna är en del av förändringen därför behöver undervisning i klimatkrisen inför som en central del i skolans läroplan. En nyligen utgiven Novoundersökning på förfrågan från Våra barns klimat bekräftar att åtta av tio unga mellan 12 till 18 år efterfrågar undervisning inom miljö-och klimatkunskap i skolan. Med andra ord råder det inte brist på handlingskraft hos unga men regeringen behöver förvalta ungdomarnas engagemang redan i skolan. . Regeringen har inte tid att vänta, krisen är redan här. Dagens ungdomar kan vara en del av lösningen.

Motiv och bakgrund:
Skolan spelar en nyckelroll i arbetet för att Sverige ska kunna uppnå målen i Agenda 2030 och Parisavtalet, trots detta ingår inte klimatkunskap som ett ämne i läroplanen. Vår tids ungdomar och barn är de som kommer få ta ansvar för klimatförändringarnas konsekvenser som tidigare generationer orsakat. Samhället har en skyldighet att skydda barn och ungas rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Klimatkrisen är ett direkt hot mot dessa. En nyligen utgiven Novoundersökning på förfrågan från Våra barns klimat bekräftar att åtta av tio unga mellan 12 till 18 år efterfrågar undervisning inom miljö-och klimatkunskap i skolan. I dagsläget finns det goda incitament i skolverksamhetens styrdokument för att utforma en funktionell hållbarhets – och klimatundervisning. Problematiken är att det ännu inte finns något utformat nationellt ramverk för hur klimatundervisning skall ske i praktiken. Vägledande exempel finns att tillgå. Exempelvis blev Italien år 2019 det första landet i världen med att införa undervisning om klimatkrisen som ett obligatoriskt ämne. Nya Zeeland har även hämtat inspiration från Italiens arbete med klimatfrågan. Under sina lektionsledda timmar får eleverna tillgång till olika material där dem lär sig praktisera aktivism och känslohantering av klimatångest. För att kunna utforma en funktionell läroplan som inte förminskar klimatnödläget bör ämnet " klimatkrisen" införas som ett eget ämne, med samma ställning som NO eller Svenska. Följaktligen, bör undervisningen utgå från att vara så kallat " transformative" , genom att fostra till engagemang och handling. Risken finns annars att eleverna endast förses med faktakunskap utan att konkreta färdigheter ges för att kunna tillämpa kunskapen i verkligheten. Regeringen är skyldiga att förse lärarna med god faktakunskap om klimatkrisen samtidigt som dem vägledds via en konkret läroplan.

Lärarna måste rustas med rätt verktyg för att kunna undervisa om klimatfrågan men samtidigt krävs resurser för att hantera ungas ökade klimatångest. Skolelever inlärningsförmåga hämmas när de bär på oro samt rädsla för klimatförändringarna. I den största vetenskapliga studien om klimatångest " Young People´s Voices on Climate Anxiety, Government Betrayal and Moral Injury: A Global Phenomenon" ( The Lancet Planetary Health, 2021) där 10 000 unga deltog världen över konstaterar en forskargrupp att tre fjärdedelar är rädda för framtiden och att över hälften känner att regeringen svikit dem. Genom att förse skolornas nuvarande kuratorer och studie-yrkesvägledare med fortbildning inom klimatpsykologi stärks elevhälsan. Om ungas klimatångest inte hanteras kan det påverka deras psykiska hälsa negativt. När skolan får förutsättningar för att arbeta med klimat- och miljöfrågorna uppnås även delmål 4:7 i Agenda 2030, samt artikel 12 i Parisavtalet som lyder följande:

• Agenda 2030 (delmål 4.7: Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap).

• Parisavtalet (artikel 12 och Action for Climate Empowerment-agendan)


Klimatförändringarna kommer tvinga alla samhällets institutioner att ställa om för att klara dem utmaningar som vi står inför. Skolan har en god infrastruktur redan på plats. Nu måste också läroplanen hänga med i förändringen, och användas för att ge ungdomar och hela skolväsendet rätt kunskap om klimatkrisen. Regeringen har inte tid att vänta, krisen är redan här. Dagens ungdomar kan vara en del av lösningen, och skolan är nyckeln till det.


Jag föreslår att regeringen vidtar följande åtgärder:

• Den svenska regeringen bör införa undervisning om klimatkrisen som ett obligatoriskt ämne i läroplanen genom att lärarna får utbildning i klimatkunskap och krishantering.

• Sveriges regering måste förse skolornas nuvarande kuratorer och studie-yrkesvägledare med fortbildning inom klimatpsykologi, för att kunna bemöta ungas växande klimatångest.



42

1

1

0

L