Motion nr:51
Rubrik: Dekoloniserande perspektiv på klimatfrågan
Inskickad: 2021-11-02
Motionär:Filip Hallbäck (Kontakta motionär)
Ort:Växjö
Ämneskategori: Medborgarengagemang och demokratins utveckling

Föreslagna åtgärder:
1. Att Klimatriksdagen beslutar att ge Regering och Riksdag i uppdrag att tillsätta en kommission som arbetar en handlingsplan kring hur dekolonialitet kan praktiseras inom ramen för miljö- och klimatfrågorna.
2. Att handlingsplanen i fråga uppdateras med jämna mellanrum.

Sammanfattning:
Förslaget handlar om att Regering och Riksdag stärker dekoloniserande perspektiv i anslutning till klimatfrågan, utifrån det kunskapsläge som finns idag.

Motiv och bakgrund:
Världen är formad av koloniala erövringar och dess arv fortsätter att reproduceras, i en samtid av kamp för klimaträttvisa, globala migrationsströmningar och militariserande landskap. Än idag lever människor, samhällen och internationella relationer med konsekvenserna av imperialismens dominans.

Sedan mitten av 1900-talet, i skuggan av Kalla Kriget, har tidigare koloniserade områdena gradvis återfått sitt självstyre, ändock fortskrider koloniala motsättningar. Väpnade konflikter i flertalet länder i Asien, Afrika och Mellanöstern, liksom den växande nationalismen och högerextremismen i Europa och Nordamerika speglar en global maktstruktur och påverkar politikens inriktning. Kapital-ackumulering, rasifiering och exploatering av naturresurser utgör dessutom täta samband. Västvärldens välstånd är i stor utsträckning ett resultat av plundringar från utomeuropeiska kontinenter.

Det koloniala arvet praktiseras, yttras och materialiseras dagligen i avvägningar och beslut. Att avmönstra detta tankegods handlar inte enbart att blicka mot topparna av "isberget" där brott mot mänskliga rättigheter sker synligt. Det handlar i hög grad om att våga "se" det som inte syns, men som får märkbara effekter, till exempel språkbruk, prioriteringar, perspektivval, formuleringar och beslutslogiken bakom diverse vägval.

Idag reduceras klimatfrågan till en diskussion om teknologiska lösningar och marknadsekonomiskt konkurrenstänkande, vilket har sina tydliga begränsningar. För att uppnå ett hållbart samhälle måste därför dekoloniserande perspektiv inkluderas. För att kunna främja ambitionen med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål, måste kritiska perspektiv av kolonialismens inverkan tillämpas. Postkolonialism är ett samlingsbegrepp som belyser hur koloniala maktutövningar och diskurser manifesteras i sociala, ekonomiska, klimatologiska, kulturella och politiska relationer/sammanhang.

Förslagsvis skulle Klimatriksdagen till en början ger Regering och Riksdag i uppdrag att tillsätta en kommission, med uppgift att utifrån det kunskapsläget som finns idag och som uppdateras med jämna mellanrum. Det handlar bland annat om att synliggöra hur offentliga resurser fördelas utifrån dekoloniserande perspektiv, och utifrån sådana analyser påverka till en mer rättvis tilldelning.

I Sverige finns gedigna kunskaper om hur kommuners ekonomier, i form av skatter, avgifter, investeringar, transfereringar och offentlig konsumtion, påverkar olika samhällsgrupper. Det finns också relevanta kunskaper inom humaniora och statsvetenskap att inhämta. När det uppstår oönskade effekter av den förda politiken som synliggörs, så ges goda förutsättningar att åtgärda en effektivare resursanvändning, som i sin tur på sikt leder till att jämlikhet förhoppningsvis stärks. Kritiska perspektiv som sätter ljuset på olika samhällsgruppers förutsättningar bidrar till nya insikter, förklaringar och frågeställningar som är av stor betydelse för hållbar utveckling.



51

1

1

0

L