Motion nr:62
Rubrik: Ett nytt miljonprogram
Inskickad: 2021-11-16
Motionär:Thorsten Laxvik (Kontakta motionär)
Ort:Edsele
Organisation:Byakademin ek för
Ämneskategori: Klimat- och miljörättvisa

Föreslagna åtgärder:
Statsmakterna föreslås därför att:

-bevilja ett grundavdrag på 100 000 kr årligen för matproducenter inom regenerativa system

-bevilja medel till en stor folkbildningssatsning med folkhögskolorna i centrum kring regenerativa jordbruk och självorganisering

-ställa stora krediter till byggande av nya byar till förfogande

Sammanfattning:
För att återskapa en hållbar och fossilfri matproduktion behövs en utflyttning av människorna i städerna till landsbygden. Utan olja behöver var femte arbetsför arbeta med jordbruk och förädling. För att förverkliga detta omvända miljonprogram krävs omfattande utbildningar i regenerativt jordbrukande och leverne, ett nytt byaväsen och ett rejält grundavdrag. Matsäkerhet skapas dels av bred tillgång på mat men främst av lokala civilsamhällen med kunskap kring konservering och lagerhållning av kött och vegetabilier.

Motiv och bakgrund:
Den industriella matproduktionen står för ända upp till 40 procent av klimatgaserna enligt forskaren Artur Granstedt. Utsläppen kommer främst från jordbruk, förädling, distribution och skogsskövlingar.

Den industriella matproduktionen är mycket beroende av insatsvaror som till exempel diesel, konstkväve, utsäden, växt- och insektsgifter, information via satelliter, reservdelar med mera. Även små störningar i tillförseln kan skapa stora problem.

Moderna bönder producerar inte längre mat utan mestadels bulk åt industrin som i sin tur också är helt beroende av tillgång på energi och andra insatsvaror, ofta utifrån landet. Pandemin har visat en tydlig brist på solidaritet mellan länder vid kristillstånd. Sårbarheten för svensk industriell matproduktion är mycket stor.

Vi bör återskapa en regenerativ (livgivande), lokal och hantverksmässig matproduktion i landet. Det kan ske genom återskapande av byar med inriktning på både primärproduktion och förädling samt minimala behov av insatsvaror. Jordbruket ska bygga mullkapital, maten bör konserveras med beprövade äldre metoder, produktion och konsumtion bör ske inom lokalsamhället och skogen återfå sin status som betesmark. Fäbodjordbruk är faktisk vårt mest energieffektiva jordbruk (Kardell i Tunon, Ju förr dess bättre, CBM).

Skapandet av resilienta lokalsamhällen kräver utbildningar, dels i regenerativt lantbruk och dels i skapandet av regenerativa sociala system för förvaltning av naturtillgångarna. Folkhögskolorna är lämpliga för sådan bildningsverksamhet.

Utan den billiga oljeenergin behöver var femte arbetsför finnas i matproduktion (Lindstedt, Svart jord). Det kräver en omfattande ruralisering. Men det finns ingen befintlig infrastruktur för en återflyttning till landsbygden. Bondgårdar, Per-Albintorp och bruksorternas hyreslägenheter tillhör passerade tider. Vi behöver bygga upp nya byar för både primärproduktion och förädling av jordbruksprodukter. Men byarna ska också innehålla moderna arbetsplatser för dem som kan arbeta uppkopplat. Vi kallar de nya enheterna för bredbandsbullerbyar. Sollefteå kommuns bostadsbolag Solatum har gjort en förstudie i frågan. Byakademin har skrivit en bok i ärendet. Byarna bör tillkomma genom självorganisering, dvs samma process som fick allmänningarna att bruka utan att förbruka naturen. Förutom produktion av mat är just ökande tillit en viktig aspekt av byabyggande.

För att stimulera flytten till landsbygden och hållbar matproduktion bör ett grundavdrag utgå till dem som producerar mat i regenerativa system.



62

1

1

0

L