Föreslagna åtgärder:
Sverige måste nationellt och internationellt avvisa alla förslag om att planera för och finansiera ny eller förlängd kärnkraft.
Sveriges regering måste signera och riksdagen ratificera FN:s kärnvapenförbud, TPNW.

Sammanfattning:
Kärnkraft och kärnvapen hänger nära samman och är ömsesidigt beroende. Det militära intresset för kunskap och bränsle från kärnkraften gynnar inte en hållbar omställning. Kärnkraften är långsam, dyr och farlig. Klimatet och en hållbar planet kräver att både kärnkraft och kärnvapen avvecklas.

Motiv och bakgrund:
En omfattande lobbyverksamhet pågår i Sverige och delar av världen för kärnkraft som klimatets frälsare. Även om det är kraftindustrin, militären och vissa forskare/teknokrater som främst står bakom så har även fyra av de svenska riksdagspartierna hakat på i brist på en underbyggd klimatpolitik. Samtidigt driver dessa fyra partier på för militär upprustning och Nato-anslutning som också har lett till en avvisande hållning till FN:s kärnvapenförbud, TPNW. Allt detta måste vara ytterst förvirrande för en vanlig väljare.
Kärnkraft och kärnvapen har ett nära samband. De är siamesiska tvillingar som fysikprofessorn och Nobelpristagaren Hannes Alfvén uttalade redan 1973. Den ”fredliga” kärnkraften kan öka kärnvapenspridningen och de är beroende av varandra.
De tyngsta skälen i övrigt mot kärnkraften som klimaträddare är:
1. Det tar alldeles för lång tid att få fram ny stor eller liten kärnkraft. Minst 20 år, men bortåt 2040 måste vi redan ha fått ner koldioxidutsläppen till nära noll.
2. Den kostar alldeles för mycket. Och priserna stiger medan de sjunker för de förnybara alternativen. Ingen vill investera i ny kärnkraft utan stora subventioner, garanterat elpris eller militära bidrag.
3. Det är fortfarande risk för oerhört omfattande olyckor. Spåren efter Tjernobyl och Fukushima är inte utsuddade. Och riskerna ökar när man pressar livslängden. Riskerna ökar också som en följd av klimatförändringarna med extremväder till följd av jordens uppvärmning.
4. Avfallsfrågan är fortfarande olöst och det handlar om att säkert förvara det använda bränslet i 100 000 år. En lösning kan bli oerhört resurskrävande och dyr. En användning av det använda bränslet som bränsle i små modulära reaktorer är en dyr och farlig dröm.
5. Kärnkraften är varken koldioxidfri eller fossilfri. Det konstaterade Konsumentverket redan 2010. Allt från uranbrytning till avfallshantering medför betydande risker och utsläpp av växthusgaser.
6. Utsläppen av radioaktiva gaser är inte försumbara och två tredjedelar av den energi som produceras i ett kärnkraftverk går ut som spillvärme och bidrar direkt till jordens uppvärmning.
Detta lämnar bara en möjlig förklaring till den politiska besattheten av att hålla kärnkraftsindustrin vid liv: dess oumbärlighet för kärnvapensektorn.
Eventuella små, snabba reaktorer skulle komma att göra plutonium, viktigt för kärnvapenindustrin. Några av dessa mikroreaktorer skulle troligen användas direkt i strid. Tennessee Valley Authority i USA använder redan två av sina civila kärnreaktorer för att producera tritium, en annan viktig "ingrediens" för kärnvapen.
Att hålla befintliga reaktorer igång, och bygga nya skulle upprätthålla den livlina av personal och kunskap som krävs av kärnvapensektorn. Detta är mer än en hypotes. Se dokument från organ som The Atlantic Council och The Energy Futures Initiative. https://beyondnuclearinternational.org/2021/10/31/hidden-agenda/
De tyngsta skälen mot kärnvapen i klimatsammanhang är att även ett begränsat kärnvapenkrig skulle leda till omfattande påverkan på klimat och miljö, utbredd svält, stora flyktingskaror och en kollapsad sjukvård.
Det nu gällande ickespridningsavtalet, NPT, har visat sig helt otillräckligt. Avsikten var att hindra spridningen av kärnvapen utanför Säkerhetsrådets permanenta medlemmar och leda till succesiv nedrustning. Men spridningen har ökat och nedrustningen har ersatts av en kraftig upprustning.
FN:s kärnvapenförbud får ökad kraft ju fler länder som ansluter sig. Det har också klargjorts att TPNW inte strider mot NPT.