Föreslagna åtgärder:
Alla kommuner ska införa en lokal koldioxidbudget.
Koldioxidbudgeten ska brytas ner per verksamhetsområde och följas upp årligen.
Kommunerna ska informera sina medborgare om budgeten och det gemensamma ansvaret för att den hålls, samt vara tydliga med att budgeten begränsar kommunens handlingsutrymme.
Länsstyrelserna ger ekonomiskt och administrativt stöd till kommunerna.

Sammanfattning:
Kommunerna har en nyckelroll i omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Riksdagen bör därför besluta om att alla Sveriges kommuner ska införa en lokal koldioxidbudget som är vetenskapligt baserad och utgår från Parisavtalet. Koldioxidbudgeten ska ha samma tyngd som en ekonomisk budget och begränsa vilken typ av verksamhet kommunen kan satsa på. Kommunen ska även informera medborgarna om budgeten och det gemensamma ansvaret för att den hålls, samt vara tydliga med att koldioxidbudgeten påverkar kommunens handlingsutrymme. Länsstyrelserna stödjer kommunerna i arbetet.

Motiv och bakgrund:
IPCC:s senaste rapport från augusti 2021 visar att klimatkrisen har förvärrats och att det krävs snabba åtgärder för att minska utsläppen och hålla sig inom den globala koldioxidbudget som återstår för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader.

Genom att beräkna och fördela den kvarvarande globala koldioxidbudgeten utifrån Parisavtalets temperatur- och rättviseåtaganden, skulle Sverige behöva nå "riktigt noll" omkring år 2035. Det innebär utsläppsminskningar på mellan 12 och 15 procent varje år, med start 2020. Vetenskapligt baserade koldioxidbudgetar är ett konkret redskap för kommuner och regioner att visa hur de arbetar för de globala klimatmålen. Drygt 30 kommuner och tio regioner har redan antagit en klimatbudget.

Kommunerna har en viktig roll i omställningen till en klimatneutral samhälle. Förutsättningar för medborgare att ändra beteendemönster skapas till stor del på kommunnivå. Det gäller allt från samhälls- och transportplanering till serviceutbud och information och andra insatser för att minska den enskildes klimatpåverkan. Dessutom bedriver kommunen en omfattande verksamhet, vars klimatpåverkan behöver följas upp och minskas så att kommunen ger sitt bidrag till de nationella klimatmålen.

Kunskap och folkbildning är centralt för att få med sig kommuninvånarna i omställningen. Parisavtalets Artikel 12 säger att alla länder som står bakom avtalet är skyldiga att informera medborgarna och involvera dem i klimatomställningen.

Trots att det inte finns någon tvingande lagstiftning finns det nu ett relativt stort antal kommuner som har tagit fram koldioxidbudgetar som omfattar den verksamhet de har rådighet över. En utvidgning bör ske av klimatlagen så att alla landets kommuner har koldioxidbudgetar. Dessa ska vara utgångspunkt för de åtgärder kommunerna behöver vidta för att minska växthusgasutsläppen till en nivå i linje med de nationella klimatmålen. Regeringen föreslås lägga fram förslag till Riksdagen att detta ska göras genom en utvidgning av klimatlagen så att den förelägger kommunerna att ta fram koldioxidbudgetar.

Speciellt mindre kommuner kan sakna både ekonomiska och resursmässiga förutsättningar för att helt själva ta fram en koldioxidbudget. Därför föreslås att länsstyrelserna får i uppgift att bistå kommuner som behöver stöd, både ekonomiskt och med expertstöd.

Med hjälp av lokala koldioxidbudgetar kan det bli tydligt vilken typ av satsningar som kommuner kan göra i närtid. Den förståelsen saknas, eftersom många har intrycket av att det inte spelar någon roll om utsläppen minskar idag eller om tio år. I realitet hänger allt på att utsläppen minskar så snart som möjligt, eftersom det återstående utsläppsutrymmet äts upp oerhört snabbt med dagens höga utsläppsnivåer.