Föreslagna åtgärder:
Investeringsstöd eller skatterabatt för andelsägd solvärme i fjärrvärmenäten

Sammanfattning:
Hälften av alla hem i Sverige värms med fjärrvärme och den huvudsakliga energikällan är biobränsle. I Sverige finns 600 fjärrvärmenät, de flesta på mindre orter, där en central värmepanna pumpar ut hetvatten i underjordiska rör till bostäder, skolor och kommersiella lokaler.
Genom att göra det gynnsamt för enskilda att investera i solvärme för sin fjärrvärmeleverans kan förbränningen av bränslen minskas och priset på värme säkras från framtida energiprishöjningar.
Delägande i värmenäten kan ändra bilden av fjärrvärme som en monopolverksamhet till något som vi äger och utvecklar tillsammans.

Motiv och bakgrund:
Hälften av alla hem i Sverige värms med fjärrvärme och den huvudsakliga energikällan är biobränsle. Trä har en stor potential att minska koldioxidutsläppen genom att ersätta byggmaterial som betong och stål med stora koldioxidutsläpp. Restprodukter från skogsindustrin kan också ersätta fossila bränslen, och många olika sektorer planerar att använda biobränsle t.ex. som bränsle för flygplan och tunga transporter. EU:s skogspolicy pekar på att skogens råvaror i första hand bör användas till värdefullt byggmaterial men helst inte som bränsle för att värme våra städer. https://bioenergitidningen.se/biovarme/556-fjarrvarmenat-pa-biovarmekartan-2020
Solel och solvärme är båda viktiga tekniker för att ställa om Sveriges energisystem. Naturskyddsföreningen har i sin plan för 2040 lagt 15 TWh solel och 8 TWh solvärme. Solel är mycket värdefull då den i Sverige kompletterar el från kärnkraft, vindkraft, vattenkraft samt el från kraftvärmeverk och bidrar till den svenska elexporten. Men solvärme har också fördelar – solfångare har över 70% verkningsgrad medan solceller ligger kring 20%. På en given markyta producerar solfångare 2,5 gånger mer värme än vad solcellerna producerar el. Medan solcellerna tillverkas i Kina kan solfångare produceras lokalt i det egna landet. Det tid det tar att ”betala tillbaka” de utsläpp som skapas vid tillverkning och installation är 2-4 ggr kortare för solvärme.
Det finns en uppenbar risk för kraftigt höjda biobränslepriser som allvarligt skulle drabba alla som värmer sina bostäder med fjärrvärme. Hela systemet med fjärrvärme på mindre orter kan utmanas om biobränslen blir dyrare samtidigt som värmepannor och värmenät behöver renoveras.
Ett alternativ för de som har kapital är att koppla bort fjärrvärmen och i stället borra för bergvärme och använda el. Det skulle lämna fattigare hushåll kvar i fjärrvärmenäten att bära hela kostnaden för pannor och värmenät. Ett problem med att värma med el är att det skapar stort behov av el de kallaste vinterdagarna och tvingar hela elnäten anpassa sig till dessa kallaste dagar med höga toppeffekter för uppvärmning.
I Europa finns en trend att bygga fält av solfångare som matar in solvärme i fjärrvärmenäten, drygt 1,5 GW har byggts. I Sverige finns ett tiotal stora installationer som levererar in solvärme. https://www.solar-district-heating.eu/
Solvärme kan även lagras från sommar till vinter i groplager, så att hetvatten som produceras i solfångarna på sommaren kan värme fjärrvärmenäten även på vintern. https://ramboll.com/projects/re/south-jutland-stores-the-suns-heat-in-the-worlds-largest-pit-heat-storage?utm_source=alias&utm_campaign=sun-storage
Men i många fjärrvärmenät är värmen som produceras genom förbränning av bränslen oftast dyrast på sommaren. I mindre fjärrvärmenät eldar man ofta billig flis på vintern, men på sommaren eldar man dyr pellets. Så i första han bör solfångare installeras för att ersätta förbränning på sommaren. Det finns i Sverige ingen anledning att det skall ryka ur värmeverkens skorstenar på sommaren.
I många fjärrvärmenät skulle det vara lönsamt att bygga solvärme, men investeringarna hålls tillbaka på grund av höga krav på avkastning på kapitalet. Samtidigt överväger den enskilde att göra investeringar med låg avkastning i värmepump. Genom att låta fjärrvärmekunden vara med och finansiera investeringen i solvärmefält i utbyte mot låga, fasta kostnader för värme i framtiden kan värmeverken få tillgång till billigare kapital. Kunderna skulle bli delägare i värmeverkens produktionsanläggning av solvärme och direkt kunna se effekterna av sin investering.
Vindkraften i Sverige slog igenom delvis tack vare vindkraftkollektiv där delägarna fick elen levererad från sin investering i vindkraftverk. På samma sätt kan andelsägda solvärmeparker i samarbete med fjärrvärmeverken omdana värmemarknaden och ge miljövänlig solvärme utan förbränning.
Staten gynna soldriven fjärrvärme med ett investeringsstöd som hjälper solvärme att bli billigare än biobränslen. IRENA har beräknat att storskalig solvärme kommer falla i pris i takt med att marknaden ökar, så investeringsstöden behövs bara under en begränsad period medan solvärmemarknaden växer till sig.
Solceller har idag ett investeringsstöd på 15% samt ersättning för såld solel om 60 öre/kWh som en skatterabatt. Det har resulterat i 0,8 GW solceller i Sverige. Eftersom solvärme är så mycket effektivare och billigare skulle det räcka med 30 öre/kWh för att andelsägd solvärme skulle få stor spridning. Ett enklare alternativ vore ett investeringsstöd om 50% under de år som solvärmemarkanden utvecklas.
Den andelsägda solvärmen skulle minska produktionskostnaden i fjärrvärmenäten och bidra med kapital för investeringar i detta gemensamma energisystem. Att bygga ett gemensamt värmenät är oftast bättre än enskilda lösningar och möjliggör för både rika och fattiga att ha en säker värmeförsörjning av sina bostäder.