Motion nr:120
Rubrik: Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns
Ämnesområde: Stad och land
Inskickad: 2018-02-26
Motionär:Pär Larshans (par.larshans@ragnsells.com)*
Ort:Stockholm
Organisation:Ragn-Sells
 (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn.

Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.

Sammanfattning:
Klimatutmaningen är omöjlig att möta utan att samhället löser sin materialförsörjning på ett mer effektivt sätt. Detta kräver en omställning till en cirkulär ekonomi, där vi tar vara på de resurser som en gång tagits upp ur jorden.

Därför behöver Sverige införa en övergripande princip för återvinning, där fokus ligger på resurser snarare än på att ytterligare minska mängden avfall.

Ett viktigt exempel är resursen fosfor, som är avgörande för matproduktion. Sverige bör inspireras av Tyskland och lagstifta om mål för att fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket, 75% förspills idag

Motiv och bakgrund:
Sverige behöver sträva efter att de resurser vi redan har utvunnit ur jordskorpan förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Detta är avgörande för att möta klimatutmaningen och ta steg mot en cirkulär ekonomi på riktigt.

I dag krävs det 60 ton råvaror (vatten oräknat) per person för att producera det vi konsumerar i Sverige. Bara en bråkdel utgörs av återvunnet material, resten skaffas genom brytning av jungfruliga råvaror. Fortsätter vi på det viset är det omöjligt att klara Parisavtalets mål för temperaturökningar.

I takt med att de mest högvärdiga naturliga fyndigheterna tar slut tar människan allt mer avlägsna, utspädda och förorenade fyndigheter i anspråk. Den kopparmalm som bryts i världen i dag innehåller exempelvis mindre än en hundradel av den koppar som fanns i malmen i mitten av 1800 talet. Därför kräver brytningen oerhört mycket mer energi, blir allt mer klimatbelastande och leder till ständigt ökande mängder gruvavfall.

Om vi inte vill att kommande generationer ska klara sin materialförsörjning på ett sätt som skadar klimatet ytterligare behöver vi ställa om vår materialförsörjning i grunden – och vi måste börja i dag. Lösningen är att via lagstiftning och ekonomiska styrmedel skapa ett större användande av återvunna resurser.

Sedan industrialiseringens början har vi använt linjära system, där det har varit billigt att bryta jungfrulig råvara och avfallet bara har betraktats som något vi ska göra oss av med. I en linjär tankefigur är därför avfallsminimering en naturlig utgångspunkt. Men i en cirkulär ekonomi är begreppen avfall och resurs tätt sammankopplade, och avfallsminimering är inte relevant som överordnad princip.

Vi vill att Sverige inför en övergripande princip som sätter resurser i fokus, snarare än att sträva efter att ytterligare minska avfallsmängderna. Så kan vi skapa riktig återvinning och cirkulära flöden.

En sådan princip vilar på tre ben:

1. Säkerställa att jungfrulig brytning ersätts av återvunnen råvara där det går
2. Se till att återvunna flöden avgiftas
3. Undvik att skicka miljöskulder till kommande generationer

En råvara som är särskilt viktig ur ett svenskt perspektiv är fosfor. Fosfor är en livsviktig byggsten för vår livsmedelsproduktion för utan den skulle vi få halverade skördar. Men produktionen av fosforgödselmedel från jungfrulig fosformalm sker med tillverkningsprocesser som är mycket energikrävande, och fortsatt ”nybrytning” bidrar till att bromsa den omställning till en cirkulär ekonomi som är avgörande för att vi ska klara klimatutmaningen.

Det finns fler problem som gör behovet av fosforåtervinning akut. De stora källorna till fosfater utgörs av fyndigheter med höga halter av föroreningar som kadmium och uran. Mer än 80 procent av världens fyndigheter finns på omstritt område i Västsahara, vilket gör utvinningen förknippad med stora geopolitiska risker och problem. Samtidigt har det planetära gränsvärdet för fosfor överskridits. Fosfor är i dag ett av 27 ämnen som EU har listat som kritisk råvara (Critical Raw Material, CRM).

Genom att effektivt tillvarata fosforn i vårt avloppsslam kan vi skapa en cirkulär lösning men det kräver att vi utgår från de tre benen. Dvs att införa principer som sätter resursfrågan i fokus, i kombination med lagkrav på återvinning av fosfor ur avloppsslam, gör en ansvarsfull återföring möjlig.

Den fosfor som hamnar i maten kommer sedan via avloppsslammet till våra reningsverk. I Sverige återförs i dag bara 25 procent av slammet till lantbruket. Resten, alltså hela tre fjärdedelar, av resursen tas inte tillvara utan slösas bort genom att användas för täckning av deponier och gruvavfall. Trots snart två decennier av utredningar och flera förslag till regelverk har inte politiken tagit sitt ansvar och skapat de regelverk som efterfrågas.
Vi förspiller alltså en mycket viktig resurs samtidigt som vi i onödan bidrar till utsläpp av klimatgaser. Tyskland står inför samma utmaningar och är lika beroende av problematisk fosforimport som Sverige, men har tagit problemet på allvar och tagit fram en lösning. Den lag som antogs i höstas ställer tuffa krav på att tyska reningsverk ska återvinna minst 50 procent av fosforn ur det avloppsslam de hanterar. Redan 2023 ska alla berörda aktörer ha lämnat in sin plan för detta till myndigheterna. På det viset kan dagens import ersättas med återvunna resurser. Sverige bör inspireras av Tyskland och göra likadant.

https://www.bgbl.de/xaver/bgbl/start.xav?startbk=Bundesanzeiger_BGBl&jumpTo=bgbl117s3465.pdf#__bgbl__%2F%2F*%5B%40attr_id%3D%27bgbl117s3465.pdf%27%5D__1519209237314

https://sv.wikipedia.org/wiki/Avfallstrappan



Bilaga: cirkular-ekonomi-riksdagen.pdf

120

0

L