|
|
Föreslagna åtgärder:
Regeringen bör förutsättningslöst låta utreda:
a. Hur affärsbankernas penningutgivning vid beviljande av lån kan överföras till Riksbanken.
b. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.
c. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer en hållbar ekonomisk samhällsutveckling.
Sammanfattning:
Pengarna som skapas kan användas för t.ex.
- Utbyggnad och förbättringar av järnvägsnätet
- Omfattande utbyggnad av laddinfrastrukturen för elbilar
- Lantbruksstöd för en utökad övergång till hållbar och giftfri matproduktion
- Stöd till hållbart och klimatsmart byggande
- Anpassning av transportinfrastrukturen till ett förändrat klimat
- Gynna forskning, utveckling och användning av biokol
- Stöd till forskning, tester och utvecklingsinsatser inom områden för negativa utsläpp av växthusgaser
- Stöd till kommuner för att underlätta införandet av miljöfria zoner i stadsmiljö
Motiv och bakgrund:
Under 1800-talets första decennier gav privata banker ut sedlar i en rad länder, vilket skapade ett tilltagande kaos på penningmarknaden. Vid århundradets mitt infördes i land efter land lagstiftning som gav centralbanken monopol på att trycka sedlar. Idag har alltjämt Sveriges Riksbank, och motsvarande institutioner i andra länder och valutaområden, monopol på utgivningen av mynt och sedlar, men då dessa bara omfattar några få procent av den totala penningmängden i en modern ekonomi, så har i praktiken privata banker och kreditinstitut återtagit makten över penningutgivningen. När affärsbankerna beviljar sina kunder lån så ?skapas? i praktiken nya pengar, som väsentligen figurerar som elektroniska pengar i form av siffror i bankernas datorer.
Den som har makt över kreditflödena i ett samhälle bestämmer i hög grad vilka idéer som får möjlighet att förverkligas och vilka typer av företag som får chans att växa och har på så vis ett avgörande inflytande över hela samhällsutvecklingen. Det är inte förenligt med de bärande principerna i en demokrati att denna enorma makt ligger i händerna på ett litet antal aktörer i finanssektorn.
Klimat- och miljöfrågorna har fått en allt större betydelse för en önskad samhällsutveckling. Därför bör en stor del av de nya pengar som skapas styras till områden som stödjer en positiv och önskvärd utveckling inom klimat- och miljöområdena.
71
2
2
0
L