|
2
|
| ||||||||||||||||||||||||
Föreslagna åtgärder:
Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet.
Sammanfattning:
De flesta av dagens klimatåtgärder fokuserar på att utveckla alternativa teknologier för de verksamheter som orsakar klimatutsläpp. Detta kommer inte att leda till någon minskning av de totala klimatutsläppen eftersom människans konsumtion hela tiden ökar. För att åstadkomma en minskning av de totala utsläppen av klimatgaser är det nödvändigt att regeringen fokuserar på hur det är möjligt att begränsa och på sikt eventuellt även förbjuda själva utsläppen. Därför föreslår vi att regeringen ges i uppdrag att ta fram och utvärdera olika förslag på styrmedel för att begränsa utsläpp.
Motiv och bakgrund:
Utsläpp av klimatgaser är en miljöfarlig verksamhet (http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/0100/91-620-0127-2/). Liksom för andra miljöfarliga verksamheter bör regering och riksdag i första hand fokusera sina insatser i klimatfrågan på att utveckla olika styrmedel för att begränsa utsläpp av klimatgaser. Av någon anledning har politikerna valt att försöka minska utsläppen av klimatgaser genom att ge bidrag till tekniska innovationer som inte orsakar utsläpp med en förhoppning om att de nya lösningarna ska kunna konkurrera ut motsvarande klimatgasgenererande teknologi. Sedan början på 1990-talet har regeringen försöker främja ?rätt? teknologier genom att dela ut bidrag för att t.ex. installera värmepumpar, premiera miljöbilar och nu senast för att främja elcyklar. Tyvärr har ingen av de här satsningarna haft någon effekt på Sveriges utsläpp av klimatgaser. Ur ett konsumtionsperspektiv har svenskarnas utsläpp legat på ungefär samma nivå sedan början av 1990-talet (se Naturvårdsverket). Varför fungerar det inte?
Anledningen förfaller vara att all utveckling av ny teknologi också leder till att vi blir rikare. Vi får mer pengar att spendera och den avgörande frågan är hur vi väljer att spendera pengarna. Om jag ersätter min gamla oljepanna med en värmepump minskar utsläppen av klimatgaser för att värma upp mitt hus och jag får lägre kostnader för uppvärmning. Om jag då använder de pengar jag sparat för att semestra i Thailand leder detta totalt sett till att mina utsläpp ökar. Hade jag däremot valt att köpa närproducerad mat för pengarna hade utsläppen minskat ytterligare. Svenskarna i stort har tyvärr valt att använda sin höjda levnadsstandard till att öka sitt flygande, öka sin köttkonsumtion och köpa mer kläder. Allt detta har en negativ påverkan på klimatet.
För att vara säker på att uppnå begränsningar bör riksdag och regering direkt fokusera på att utveckla styrmedel för att kraftigt minska utsläpp och sedan låta marknaden utveckla och införa de tjänster och produkter som efterfrågas. För att marknaden ska fungera väl är det viktigt att såväl privatpersoner som företag vet vilka styrmedel som kommer att tillämpas och hur dessa kommer att utvecklas över tid. Om jag som privatperson ska köpa en ny bil idag behöver jag veta hur den kommer att beskattas under hela bilens livslängd. På samma sätt behöver ett åkeri veta vilka regler som kommer att gälla när de ska förnya sin lastbilsflotta. Utbyggnad av infrastruktur är mycket långsiktig och det bör finnas tydliga avsiktsförklaringar från riksdag och regering kring vilka styrmedel som kommer att införas vid vilka tidpunkter för att det ska vara möjligt att bedöma vilka transportlösningar som kommer att dominera framöver.
Att försöka främja ny teknologi har alltför osäkra effekter. Vi anser dock att regeringen bör främja forskning som syftar till att utveckla ny kunskap och nya teknologier. Riksdag och regering ska däremot inte ge bidrag till själva införandet.
117
2
2
0
L