|
|
| |||||||||||||||||||||
Föreslagna åtgärder:
att regeringen lanserar satsningen Vegolandet Sverige, med målen att:
- öka svensk växtproduktion för humankonsumtion, t.ex genom omställningsstöd till jordbruket och ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor
- förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring
- förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ
Sammanfattning:
Konsumtionen av animalier är ett välkänt hållbarhetsproblem. Allt fler lyfter fram en mer växtbaserad kost som en viktig del av lösningen på klimatfrågan. För att vi ska kunna gå mot en mer växtbaserad matkultur behöver dock vissa hinder adresseras. Vi identifierar tre avgörande frågor för denna omställning:
- Att vi hittar sätt att återföra näring från stad till land
- Att vi ökar produktion av växtbaserad mat
- Att vi hittar sätt att göra det svenska lantbruket ekonomiskt hållbart
Motiv och bakgrund:
En mycket stor andel av Sveriges åkermark används idag till produktion av djurfoder. Till viss del är detta nödvändigt, då exempelvis vallodling har markförbättrande effekter och återför näring till jorden. Stallgödsel är dessutom avgörande för att vi ska kunna bedriva ekologisk produktion, då konstgödsel är förbjudet inom denna produktionsform. Växtbaserad konsumtion är beroende av att det finns ett hållbart sätt att återföra näring till marken. På vissa håll i Sverige har teknik utvecklats för att exempelvis kunna sprida avloppsslam eller rötade biobaserade hushållssopor på fälten. Detta är en mycket positiv utveckling som måste uppmuntras ytterligare, samt förbättras med avseende på att minska rester av oönskade ämnen.
Att det i dagsläget produceras relativt lite växtbaserad mat i Sverige avsedd för humankonsumtion är ett problem. En växtbaserad kost förutsätter nämligen i dagsläget en hög grad av import. Även om klimateffekterna av transporterna från denna import understiger den klimateffekt som konsumtionen och produktionen av svenskt kött bidrar med, så gynnas varken klimatet, konsumenten eller svenska lantbrukare av att Sverige går mot ett ökande importberoende. På kort tid har vår självförsörjningsgrad kraftigt minskat och trenden ser inte ut att vända av sig själv. Försök har gjorts, bland annat av forskare på SLU, där gårdar fått hjälp att ställa om sin produktion till att vara mer inriktad på växtproduktion. Detta har bland annat resulterat i att gårdarna kan föda många fler människor. Att ställa om ett lantbruk från att i huvudsak bedriva köttproduktion till att i huvudsak bedriva växtproduktion är dock en stor investering för den enskilde lantbrukaren. Att staten går in och stödjer en omställning mot större växtproduktion för humankonsumtion är därför viktigt för att inte den enskilde lantbrukaren ska betala priset.
Ett problem som svenska lantbrukare ställs inför är att hen verkar på en global marknad, samt att lantbrukaren på grund av hur livsmedelssystemet är utformat får en väldigt liten andel av det matpris som konsumenten betalar. Den senaste tiden har därför alternativa modeller börjat byggas upp, exempelvis i form av Reko-ringar, andelsjordbruk och lokala matkooperativ. Att sälja direkt till konsumenten, oavsett om det gäller privatpersoner, offentlig sektor eller företag, skulle därför kunna vara en viktig delstrategi i att finna lönsamhet för småskaliga lantbruk. Att hitta system för lokala livsmedelskedjor är något som vi från samhällets håll bör uppmuntra. För ökad produktion av växtbaserad mat och minskad import behöver detta främjas.
För att minska köttkonsumtionen är det viktigt att inta en pragmatisk hållning som ser helheten. Först när vi samverkar brett, från producent genom hela kedjan till konsumenten, och hittar nya kreativa lösningar kan vi förverkliga målet om en växtbaserad matkultur. Många kommuner har mål för att öka andelen ekologisk och närproducerat men vi ser att det även finns behov av att det införs mål för ökning av andelen växtbaserat i måltiderna. Eftersom den svenska produktionen inte matchar den ökade efterfrågan på växtbaserat, behövs en nationell politik som möjliggör en sådan utveckling. För att det ska bli lönsamt för jordbruk att ställa om till växtbaserad produktion behöver signalen från marknaden vara tydlig. Vi vill därför att Sverige ska ha som mål att bli ett växtbaserat land, precis som det finns mål om att bli ett fossilfritt land. Med en sådant mål drivs omställningen på ordentligt i den takt som nu krävs för att vi ska nå ambitiösa och helt nödvändiga klimat- och miljömål. Dagligvaruhandeln och den yngre generationen driver idag på vegotrenden vilket gör att det finns en öppning för att lansera ett paket för dessa åtgärder inom konceptet Vegolandet Sverige. Det skulle öka intresset för Sverige som en klimatsmart land i framkant som tar ett helhetsgrepp för att uppnå Parisavtalet.
209
3
3
0
L