|
|
| |||||||||||||||||||||
Föreslagna åtgärder:
Riksdagen
- tillsätter snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer.
- tillsätter snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen.
- vidtar åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta
havsnivå år 2100 på + 2,5 m.
Sammanfattning:
De ökande halterna av CO2 i atmosfären leder till högre temperatur, som leder till varmare hav och smältande glaciärer. Därigenom ökar havets volym och havsytan stiger. Den har hittills stigit med 20 cm och ökar årligen idag med 3,4 mm. Den övre sannolika nivån år 2100 bedöms till + 2,5 m. I Sverige motverkas detta av landhöjningen på 0-9 mm/år (max. 0,9 m/100 år) beroende på plats. Detta skapar problem längs kusten och speciellt vid städer vid större flodmynningar. Särskilt allvarligt drabbas Mälarregionen, eftersom Mälaren kommer att bli en del av det stigande havet.
Motiv och bakgrund:
FN:s klimatpanel angav 2013 utifrån de globala processer man då kunde modellera att den övre sannolika globala havsnivån (ÖSGH) år 2100 var + 1,0 m (+- 17%). Därutöver uppskattade man bidraget från Antarktis till "several decimeters" medan bidraget från Grönland utelämnades. SMHI har utifrån ett sekretessbelagt underlag fastslagit den absolut högsta havsnivån år 2100 till + 1,0 m. Detta har fram till nu legat till grund för all svensk havsplanering.
Sedan åtminstone 2012 har den vetenskapliga forskningen rörande Nord- och Sydpolens enorma glaciärer gjort stora framsteg. Dessa glaciärer kan teoretiskt höja havsnivån med runt 70 m. I januari 2017 redovisade USA:s SMHI (NOAA) att utvecklingen enbart vid Antarktis innebar en höjning av havsytan med åtminstone 1 m till år 2100. Arktiska Rådets expertorgan AMAP har på motsvarande sätt redovisat att glaciärerna på Grönland kan bidra med 0,3 m. Dessutom anses att skillnaden mellan havets medelnivå och maximala nivån kan öka med 0,3 m.
Sammantaget innebär detta en ÖSGH år 2100 på + 2,5 m. Skillnaderna mellan olika regioner är stora (USA:s NO-kust nästan dubbelt så stor). Havsnivån vid svenska kuster bedöms bli något större än medelnivån. Viktigt att notera är att havsnivåhöjningen fortsätter att accelerera efter år 2100 (årlig höjning då runt 20 mm/år) och nivån kommer år 2200 att kunna överstiga 4-5 m. SMHI meddelade år 2017 att deras tidigare bedömning var felaktig och att de skulle återkomma med en ny bedömning när nästa FN-rapport kom år 2019. Nu saknas central rådgivning.
Det stigande havet kräver motåtgärder i form av invallningar, vattenavledning och pumpningar som måste planeras långt i förväg och som kommer att kosta många 100 miljarder kronor. Områden med branta stränder och med inga eller små tillrinnande vatten klarar sig med invallningar och "lite" pumpning. Områden med flacka stränder kräver betydligt större invallningar och "lite mer" pumpning. Värst drabbas områden med större tillrinnande vatten (åar och floder) och områden med närliggande sjöar som blir delar av det stigande havet. Hit hör Mälaren, som bara ligger 0,7 m högre än havet och (ännu så länge) försörjer 2,5 miljoner människor med dricksvatten.
Områden påverkade av större mängder tillrinnande vatten kan inte invallas eftersom det tillrinnande vattnet måste tillåtas rinna ut i havet. Sker avrinningen som i Mälaren via en större sjö blir problemen särskilt besvärliga. I sådana lägen löser inte invallning det grundläggande problemet men kan bidra till att senarelägga effekter av kritiska situationer. Tillrinnande vatten måste kunna rinna ut i havet annars stiger nivån innanför ev. invallning okontrollerbart. Pumpning kan bara ske i begränsad omfattning.
Genom ökad kunskap om det stigande havet och ett erkännande av problemet (som idag förnekas särskilt i Mälarregionen) kan åtgärder vidtas som begränsar skadorna. Det kanske största problemet är de extremhögvatten som kan uppstå helt oväntat och som då förutsätter en beredskap som idag helt saknas. Ex. inträffade nyårsdagen 2017 ett extremhögvatten i Kalmarsund, som översteg den beräknade högsta maximala havsnivån med nästan 0,3 m. Om något likande inträffade i Stockholm skulle extrema översvämningar drabbar hela staden och dricksvattentäkten för 2,5 milj. människor skulle irreversibelt slås ut på några timmar. Nya Slussen är anpassad till en högsta global havsnivå på + 1,0 enligt SMHI:s tidigare direktiv
..
Riksdagen måste utifrån MSB:s rekommendationer om kvantitativa riskanalyser bedöma sannolikheten för olika havsnivåer fram till år 2100 på sätt som redan gjorts av Niels Bohr Institutet för Danmarks vidkommande och av Lunds Tekniska Högskola beträffande Skanör-Falsterbo. Därefter måste riksdagen ta ställning till de åtgärder som måste vidtas.
217
0
L