|
|
| ||||||||||||||||||||||||
Föreslagna åtgärder:
1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
Sammanfattning:
Det är framför allt äldre och opåverkade naturskogar som har störst andel kol lagrat i marken. Alla kvarvarande naturskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas permanent för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och för att främja kolsänkor och kollager i skogarna. Därtill behöver ett flertal skogar restaureras för att komma upp i 20 % skydd av biologiskt värdefulla skogar. Utöver den skog som skyddas måste dagens skogsbruk ställas om till ett naturnära och kalhyggesfritt skogsbruk där hänsyn tas till klimat, biologisk mångfald, mark, vatten och ekosystemtjänster.
Motiv och bakgrund:
När skog kalavverkas, frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären (1,2,3,4,5). Även skogens biofysiska processer påverkas såsom mikroklimat, struktur, albedo (skogens reflektionsförmåga av ljus) och molnbildning (6).
I september 2017 varnade över 190 forskare i ett öppet brev till EU att ökade avverkningar leder till negativ påverkan på klimat och biologisk mångfald (7).
Dagens skogsbruk ersätter naturskog med artfattiga gran- eller tallplanteringar. Enligt naturvårdsforskning riskerar många arter minska i antal om mindre än 20 % ursprunglig miljö finns tillgänglig i ett landskapsperspektiv (8, 9). Idag är ca 5 % av den svenska produktiva skogsmarken i Sverige formellt skyddad (10) medan över 90 % har påverkats av skogsbruk (11). Nya naturskogar måste därför återskapas av de med bäst förutsättningar att åldras och bli gamla skogar, d.v.s. i första hand skogar som inte planterats, röjts eller gallrats.
Studier visar att trädplantager, generellt sett, lagrar mindre kol än den tidigare naturliga skogen (12). Incitament för ett skydd av kollager måste utredas och tillämpas. Skogars klimatnytta ligger inte enbart i deras upptag av koldioxid utan även i kolförrådets varaktighet, framför allt i marken. Skogar upp t.o.m. 800 år kan fortsätta att lagra kol och fungera som aktiva kolsänkor. Genom att skydda skogar med ett stort kolförråd förhindras utsläpp av koldioxid (13, 14). Sådana skogar har också större motståndskraft och kan bättre anpassa sig till klimatförändringar i jämförelse med planterade monokulturer (5).
Statliga skogsbolag bör ha skogsskydd som ett centralt mål. Dessa bolag inkl. myndigheter måste gå i bräschen för att nå nationella miljömål. Privata skogsägare bör få rimlig ersättning.
I Lübeck ställde man om sitt skogsbruk till kalhyggesfritt 1992. Sedan dess har den biologiska mångfalden och tillväxten på virke ökat. Sådant skogsbruk är fullt möjligt utanför de 20 % skog som skyddas permanent. Naturnära kalhyggesfritt skogsbruk är dessutom ekonomiskt lönsamt. Brukar man skogen på rätt sätt slipper man kostnaden för planteringar, skogen växer upp av sig själv på naturlig väg. Man får också högre andel timmer med den här typen av skogsbruk (15, 16).
För att nå nationella och internationella miljömål krävs klimat- och ekosystemanpassade bevarande- och skogsbruksstrategier som tar gedigen och uppriktig hänsyn till biologisk mångfald, klimat och ekosystemtjänster.
Referenser: 1) Amiro et al (2010). Ecosystem carbon dioxide fluxes after disturbance in forests of North America; https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.10
2) He et al (2016). Forests on drained agricultural peatland are potentially large sources of greenhouse gases; http://www.biogeosciences.net/13/2305/2016/
3) Buchholz et al (2013). Mineral soil carbon fluxes in forests and implications for carbon balance assessments; https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/gcbb.12044
4) Dean et al (2016). Conventional intensive logging promotes loss of organic carbon from the mineral soil; http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/gcb.13387/abstract
5) Nelson et al (2007). Combating Climate Change Through Boreal Forest Conservation; http://www.greenpeace.org/canada/Global/canada/report/2008/4/combating-cc-boreal-forest-preservation.pdf
6) EASAC (2017). Multi-functionality and sustainability in the European Union?s forests; http://www.easac.eu/fileadmin/PDF_s/reports_statements/Forests/EASAC_Forests_web_complete.pdf
7) De Wever et al (2017-09-25). Scientific basis of EU climate policy on forests; https://drive.google.com/file/d/0B9HP_Rf4_eHtQUpyLVIzZE8zQWc/view
8) Hanski, I. (2016). Messages from Island: A Global Biodiversity Tour. The University of Chicago, 272 s.
9) Skydda Skogen (2010). 170 forskare kräver att gammelskogen ska skyddas;
http://www.skyddaskogen.se/dokument/pm_skydda_skogen_upprop_10_mars_2010_.pdf
10) Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen (2017). Värdefulla skogar; https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2017/vardefulla-skogar-redovisning-av-regeringsuppdrag-2-170130.pdf
11) Artdatabanken (2011). Tillståndet i skogen ? rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv: https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/6.tillstandet-i-skogen/rapport_tillstandet_skogen.pdf
12) Liao et al (2010). Ecosystem Carbon Stock Influenced by Plantation Practice; www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0010867
13) Luyssaert et al (2008). Old-growth forests as global carbon sinks; https://www.nature.com/articles/nature07276
14) Mackey et al (2013). Untangling the confusion around land carbon science and climate change mitigation policy; https://www.nature.com/articles/nclimate1804
15) Jentzen, M. et al (2014). Skogspraktikan - varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk. Visto förlag, 136 s
16) Karlsson, M. (2017). Konsten att hugga träd och ha skogen kvar; http://www.konstenatthuggatradochhaskogenkvar.se/
231
3
3
0
L