|
2
|
| |||||||||||||||||||||
Föreslagna åtgärder:
Svenska staten uppmanas att snarast möjligt börja subventionera utbyggnaden av tankstationer för energibäraren vätgas (hydrogen), i första hand till bränslecellsutrustade elfordon. Detta är en nödvändig åtgärd i förverkligandet av en fossilfri fordonsflotta. Dessa elfordon bör erbjudas samma ekonomiska fördelar som fordon med batterikoncept.
Sammanfattning:
Sverige har i dag 33 elbilar försörjda av ett vätgas-bränslecell-elsystem. Saknas en infrastruktur av tankställen för vätgas hämmas produktion och försäljning av dessa rena fordon vars enda utsläpp är värme och vattenånga.Tankningstiden 3-5 minuter kan ge en körsträcka på 60-80 mil med elmotorer. Sammanlänkningen av Skandinavien med Sydeuropa pågår i den långt framskridna EU-satsningen "European Union Hydrogen Highway", med drygt 60 redan färdigställda tankstationer.
Motiv och bakgrund:
Under den årliga konferensen i Davos 2017, där många av världens mäktiga beslutsfattare träffades, skapades "Hydrogen Council" med ambition att förbereda världen för ett vätgasbaserat samhälle som ersättare för den fossila eran med elektrifiering av världens mark- och vattenburna fordonsflottor som mål. Nyckeln till systemet är den s.k. bränslecellen. I den förenas väte och syre och ger genom en elektrokemisk reaktion elektricitet. Batteriförsörjda elfordon kan stå för en stor del av omställningen, men inbyggda begränsningar i detta system kräver bränslecellsteknik som komplement. Den ger kort tankningstid och lång räckvidd, viktigt för exempelvis långtradare, även i arktiskt klimat. Detta möjliggör också för tåg att trafikera sträckor utan de problemtyngda luftledningarna. I nummer 8 -2018 - sidan 4 av tidningen Miljömagasinet, lovordar Ingvar von Malmborg ett sådant vätgasförsörjt elmotordrivet tåg. Vattenånga blir den enda avgasen. I Norge testas nu fartyget Hurtigrutten med denna teknik. Många sådana projekt är under utveckling på världsarenan.
Då vätgas kan produceras med energi från sol, vind och vatten möjliggör den elektrifiering av utvecklingsländer och kan leda till ökat oberoende av import av fossila bränslen. Detta skulle påskynda utvecklingen mot demokratisering och en renare värld. Öar som Gotland skulle kunna bli självförsörjande på el med denna teknik tillsammans med utbyggd vindkraft. Svensk industri har kompetens att leverera kompletta lösningar, i containerformat, med solceller, vätgasproduktion, lagring, gasleverans till fordon och elgenerering genom bränsleceller. Denna revolutionerande teknik öppnar oändliga möjligheter, men bygger på grundförutsättningen att vätgasen görs tillgänglig för allmänheten. I vårt land koordineras utvecklingen av organisationen Vätgas Sverige. Att hantering av alla energibärare, från bensin till vätgas, innebär risker har vi alla accepterat. Detsamma gäller för elektricitet. Vårt enorma behov av energi har tvingat oss att hantera dessa.
I dagsläget framställs vätgasen i stor skala framför allt genom reformering av naturgas alternativt genom elektrolys av vatten med elektricitet, som kan vara billig om den utnyttjas under perioder av låg efterfrågan. Tekniken kan som bonus ge en utjämnande effekt på elnäten och som följd göra en massiv utbyggnad av t.ex vindkraftparker möjlig.
Det europeiska vätgaspriset ligger i dagsläget på 80-100 kr per kg. Ett kg innehåller 39,4 kWh så priset blir lägst 2 kr per kWh medan bensin och dieselolja kostar ca 1,50 kr. En bränslecellsutrustad bil förbrukar ungefär hälften av energin per km jämfört med traditionella bilar. Den totala kostnaden för tillverkning av batterier, från utvinning av råvara, tunga transporter samt omhändertagande/återvinning av dessa, kommer att avgöra den framtida kostnaden för driften av batteri-elbilar. Dagens km-pris för dessa är orimligt lågt jämfört med de bränslecellsdrivna fordonen och bör jämnas ut, eftersom de blir två lika viktiga parhästar i förverkligandet av det elektrifierade transportsystemet.
De stater som kommit längst i utvecklingen av ett elektrifierat vätgassamhälle är Japan, Sydkorea, Kalifornien, Kina, Tyskland, Storbritannien, Danmark och Norge. Indien är på god väg. Sverige har snart fem tankställen med sikte på ytterligare åtta till 2020. EU är redo att bidra med halva kostnaden under förutsättning att Sverige lägger fram en detaljplan, synkroniserad med övriga nordiska länder för anslutning till "European Union Hydrogen Highway". Sverige gav nyligen EU kalla handen i frågan, för att gå sin egen väg och riskerar därför vitesföreläggande av EU, eftersom planen då riskerar att gå i stöpet. För att bli rikstäckande i vår strävan mot ett fossiloberoende Sverige bör ytterligare något 100-tal stationer installeras. Med införd standardisering och svensk serieproduktion kan tekniken bli en lukrativ exportvara. Omställningen skulle kunna ge ett betydande antal arbetstillfällen, varför vi snabbast möjligt bör satsa kraftfullt på denna världsomspännande teknik. Den osäkra framtiden ger ingen plats för ensidigt nationella prioriteringar.
Referenser
http://www.hydrogencarsnow.com/index.php/european-union-hydrogen-highway/
http://www.scandinavianhydrogen.org/nhc/
http://www.vatgas.se/faktabank/bransleceller/
Organisationen "Vätgas Sverige", verksamhetsledare Björn Aronsson
43
8
8
0
L