2

2	Motion nr: 45 Rubrik: Inför utsläppsransonering   Rekommenderad  Ämnesområde: Övergripande 2 Inskickad: 2018-01-27 Motionär: Henrik Petrén (j.henrik.pettersson@gmail.com)* Ort: Uppsala   (* epostadresser är skyddade mot spamrobotar)

Föreslagna åtgärder:
Inför individuella utsläppsransoner.
Inrätta ett system för att hålla ordning på transaktioner för de varor och tjänster som ingår i ransoneringssystemet och möjliggöra handel med ransoner. Systemet måste också kunna presentera hur stora utsläpp en viss transaktion innebär så att individen kan hålla sin utsläppsbudget.

Sammanfattning:
Individuell utsläppsransonering införs. Ransonen skall minska med tiden, och det ska vara möjligt att handla med ransonerna.

Motiv och bakgrund:
Utsläppen av växthusgaser måste minska drastiskt. Vad gäller koldioxid är det rimligt att hävda att mänskligheten redan använt upp sin kolbudget. Tidigare försök med utsläppsrättigheter har inte lett till en tillräcklig minskning av utsläppen.

Förslaget innebär att alla individer tilldelas en utsläppsranson. När man konsumerar någonting som ger upphov till utsläpp används en del av ransonen. För en energikrävande livsstil kommer den tilldelade ransonen inte vara tillräcklig, och man får då antingen avstå från konsumtion eller köpa en del av någon annans ranson.

Ransonen finns på ett särskilt kolkonto, som lätt kan belastas vid varje inköp. Ett särskilt betalkort kan användas, eller så kan kontot för bekvämlighets skull kopplas till något annat betalmedel. För drivmedel är det lätt att räkna ut hur mycket utsläpp varje liter ger upphov till, men för andra varor är det mindre transparent. Av denna anledning kan man tänka sig att bara inkludera persontransport och energianvändning i hemmet i ransoneringssystemet. Om individen har flera möjligheter att minska sin användning av fossil energi ökar friheten inom systemet.
Den som investerar i energieffektivisering eller förnybar energiförsörjning, minskar sitt resande och sin energianvändning i allmänhet, kommer inte att behöva använda hela sin ranson och kan sälja överskottet om den så önskar.

Den totala mängden ransoner ska minska för varje år. Detta är en nödvändighet för att klara utsläppsmålen och för att nå en nivå som är rättvis på en global skala. Idealt ska världen enas om vilken nivå som ska gälla per capita och de ransoner som gäller i olika länder till slut konvergera dit. Det finns dock ingen anledning att vänta med att införa ransoneringen till en sådan överenskommelse nåtts. Dels är det alltför bråttom att vända utsläppskurvan, dels ligger en stor del av Sveriges möjligheter att göra skillnad globalt i att vara ett gott exempel.

Även företag kan tilldelas ransoner men hur storleken på dessa ska bestämmas är en öppen fråga. Det är den del av de samlade svenska utsläppen (oavsett var de sker) som orsakas av privatpersoner som ska fördelas på individerna.

I de refererade artiklarna av Tina Fawcett finns resonemanget utvecklat.
Se http://www.academia.edu/1267334/Carbon_rationing_equity_and_energy_efficiency
och bilagan "Carbon rationing and personal energy use".