|
|
| |||||||||||||||||||||
Föreslagna åtgärder:
Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige
Sammanfattning:
Transportsektorn måste rivstarta en genomgripande omställning för att bli oberoende av fossil energi. Den vanligaste biodieseln i Sverige idag, HVO, har sitt ursprung i importerad råvara till nästan 90 % och biobränslen från svensk cellulosa är bara en tillfällig lösning. Att frigöra sig från fossilfri energi för transportsektorn handlar om el-energi.
Elbilsmarknaden expanderar, därför finns nu förutsättningarna att påbörja utbytet av bilparken. Det som då måste ske är en kraftig expansion av laddstrukturen, att samhället tydliggör att laddmöjligheterna kommer att finnas där man behöver dem.
Motiv och bakgrund:
Den nu aktuella svenska utmaningen är att göra transportsektorn oberoende av fossil energi. En del av dagens transportbehov kan och måste med kraftfulla styrmedel flyttas från biltrafiken till kollektivtrafiken. Men bilarna kommer att finnas kvar, bland annat i glesbygd, och inte minst för godstransporter på korta eller medellånga sträckor.
Biobränslen löser inte transportsektorns energibehov. Den vanligaste biodieseln i Sverige idag, HVO, har sitt ursprung i importerad råvara till 86 % enligt Energimyndighetens statistik (Råvarans ursprungsland för HVO som använts i Sverige 2015, Energiläget i siffror 2017). Det är ur ett internationellt rättviseperspektiv inte rimligt att Sverige framöver ska kunna fortsätta att vara en netto-importör av biobränslen - eller av råvaror för inhemsk tillverkning av biobränslen.
Andra generationens biobränslen från svensk skogsråvara är också ett sidospår, all förbränning av biobränslen ger upphov till högre (biogena) koldioxidutsläpp än koldioxidutsläpp från petroleumbaserade bränslen. För att överhuvudtaget motivera användning av biobränslen måste man räkna in den så kallade substitutionseffekten (IVL Synsätt på biomassa och koldioxidneutralitet, IVL seminarium vägval el-konkurrens om den hållbara skogen 9 nov 2015) som innebär att det är bättre att bränna biobränslen jämfört med fossilbränslen för att inte ytterligare öka mängden kol i jordatmosfären. Om biobränslen jämförs med el finns ingen sådan substitutionseffekt. Att frigöra sig från fossilfri energi för transportsektorn handlar därför om att ersätta petroleumbaserade bränslen med fossilfri el-energi.
2017 har varit ett rekordår för bilförsäljningen i Sverige, tyvärr köper svenskarna fel bilar.
Flera ledande tillverkare av elbilar som Nissan (2018 Nissan Leaf) och Tesla (300) har nyligen presenterat modeller som gör elbilar tillgängliga för fler köpare. De flesta andra ledande biltillverkare har också redovisat att elbilar inom kort kommer att finnas tillgängliga i alla marknadssegment. När inköpspriset blir mer överkomligt för flera så blir bränslekostnaderna mer intressanta för bilköparna. El-motorn är 4 - 5 gånger energieffektivare än explosionsmotorn. Skillnaderna i bränslekostnaderna blir med svenska el- och bensin-/dieselpriser ännu större.
Mercedes har uppgett att man kommer att sälja distributionsbilar med eldrift redan från 2019 (Clean Technica, February 7th, 2018). Scania har nyligen gått in och investerat 100 miljoner i Northvolts batterifabrik (Ny teknik 2018-01-25). Det betyder att även den medeltunga och kanske även den tunga trafiken också kommer att kunna elektrifieras. Där är dessutom omsättningen på bilarna snabbare eftersom de utnyttjas mer, och elektrifieringen kan därför snabbare få ett genomslag och ge minskade utsläpp.
Nu finns därför förutsättningarna att påbörja utbytet av bilparken. Det som måste ske är en kraftig expansion av laddstrukturen. Nu krävs att samhället genom Energimyndigheten, elproducenterna och nätägarna tydliggör att eldrift är framtiden och att laddmöjligheterna kommer att finnas där man behöver dem.
Villaägare, till exempel glesbygdsborna som fortfarande kommer att vara beroende av bil, kan ladda hemma. Vid årsskiftet infördes ett statligt ladda-hemma-stöd för det. Boende i flerfamiljshus behöver administrativ hjälp och subventioner för att etablera tillräcklig kapacitet inom fastigheten. I Stockholm finns möjligheter för bostadsrättsföreningar att söka sådana pengar.
Det totala energibehovet för att klara en övergång till el i transportsektorn är 10 - 15 TWh beroende på hur stor del av transportarbetet som ingår utöver personbilarna. Det behovet kan motsvaras av en utbyggnad av vindkraften (se motion 48). Samtidigt måste de regionala och lokala elnäten åtgärdas för att klara många samtidiga laddningar. Därtill behövs en flexibilitet på användarsidan (Measures to increase demand flexibility in the Swedish electricity system, Energimarknadsinspektionen 2017), kanske ska näten byggas som tvåvägssystem där bilarnas batterier på sikt kan fungera som en lagringsmöjlighet (Ny teknik 2018-01-29). Energimyndigheten bör nu tillsammans med elproducenterna och nätägarna lägga fast hur sådana lokala system ska se ut.
Det som därutöver behöver hanteras är hur och var externa laddplatser med snabbladdningsfunktion ska etableras. Där kan Energimyndigheten också ge nätägarna huvudansvaret för planering och genomförande på det sätt som påbörjats i Kalifornien av de största energibolagen Pacific Gas and Electric, California Edison och San Diego Gas and Electric (Union of Concerned Scientist, 2017-12-29).
49
2
2
0
L