|
2
|
| ||||||||||||||||||||||||
Föreslagna åtgärder:
För att underlätta framväxten av syntetiska drivmedel som framställs ur skog och ur skogsavfall och ur jordbruksavfall, så bör det finnas mer stöd till såväl forskning som till att bygga småskalig provproduktion som kan skalas upp; S.k. Pilotanläggningar.
Sammanfattning:
Syntetiska biodrivmedel har potential på flera sätt; De fungerar i existerande fordon ute i samhället. De är ofta renare och mindre giftiga än råoljebaserade drivmedel, och de ger därför renare avgaser. Om användningen av råolja (fossil energiråvara) ska minska snabbt, så behövs drivmedel framställas, som fungerar praktiskt i de fordon som redan finns ute i samhället, inklusive biodrivmedel till flyget.
Motiv och bakgrund:
Det är ett problem att befintliga fordon ute i samhället inte byts ut så snabbt, och alla många av dem är tunga och kör tung last. Därför fungerar det inte att de har batterier. Ett exempel är långtradare med tung last. Andra maskiner är långt från eluttag, förutom att de behöver vara starka. T.ex. skördare och skotare, timmerbil, traktorer och skördetröska, m.fl. arbetsmaskiner. Ytterligare exempel är långfärdsbussar och länsbussar. Till dessa arbetsmaskiner, långtradare och bussar behövs det praktiskt fungerande biodrivmedel. Alla dessa fordon har dieselmotorer. Således bör syntetiska dieseldrivmedel framställas ur biomassa i 1:a hand.
Ett exempel idag på ett rent, icke-giftigt biodrivmedel som är praktiskt fungerande och används i dieselmotorer är HVO. HVO är en typ av syntetisk paraffinolja, som är avsedd för dieselmotorer, och som uppfyller den tekniska standarden EN15940. I Sverige idag är HVO det biodrivmedel som säljs i störst volym, enligt Energimyndigheten. HVO-konceptet är bara ett av många möjligheter att framställa syntetiska biodrivmedel. Övriga möjligheter behövs, därför att HVO framställs ur avfallsfett, som är en mycket begränsad bioråvara. Syntetiska biodrivmedel behöver framställas ur t.ex. skog (gallringsvirke, oönskade arter), grenar och toppar (grot) och ur energiskog. De kan framställas ur avfall från massabruk som t.ex. svartlut som det finns gott om. Enligt branschorganisationen Skogsindustrierna producerar svenska massabruk över 10 miljoner ton svartlut/år. Ur jordbruksavfall som halm och skal, m.m. kan också syntetiska biodrivmedel framställas. Enbart i Sverige finns det 100 000-tals hektar mark som är avställd eller i träda. Biomassa kan odlas där, som kan ge upphov till flera hundratusen ton bio-syntetiska drivmedel årligen. Processteknik för att göra detta forskas det på, t.ex. inom forsknings-organisationen F3 på Chalmers Tekniska Högskola och på Energitekniskt Centrum (ETC) i Piteå som är en del av forsknings-institutet RISE, men utvecklingen behöver gå fortare.
Det behövs biodrivmedel till flyget, dvs det behövs utvecklas processer som producerar fotogen av sådan kvalitet att den går att blanda in i jetbränsle. Då måste den tekniska standarden för jetbränsle uppfyllas: DEF-STAN 91-91 version 7. I Sverige förbrukas ca 1 miljon kubikmeter (m3) jetbränsle per år.
I många andra länder pågår det en snabb utveckling av syntetiska biodrivmedel. HVO produceras i störst mängd i grannlandet Finland av oljebolaget Neste Oil. Sverige har också gott om skog och annan biomassa. Vi borde ligga långt framme inom det här området. Om solceller och vindkraft gör att elöverskott måste omvandlas till vätgas mha elektrolys av vatten för att elnätet inte ska överlastas, så kan vätgasen utnyttjas i tillverkningen av flytande, syntetiska biodrivmedel.
63
2
2
0
L