|
|
| |||||||||||||||||||||
Föreslagna åtgärder:
Att skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken.
Sammanfattning:
Hur vi brukar skogen har en avgörande betydelse för att kunna bibehålla, eller rättare sagt stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i vår natur. Sveriges skogsbruk är idag inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Skogen påverkar också på flera sätt klimatet och de konsekvenser klimatförändringen för med sig. Beroende på brukningsmetoder och förhållanden mellan tillväxt och avverkning kan den fungera som en viktig kolsänka. Lagstiftningen bör därför samordnas så att markanvändningen och dess miljöpåverkan prövas enligt samma principer som andra verksamheter med betydande miljöpåverkan.
Motiv och bakgrund:
Hur vi brukar skogen har en avgörande betydelse för att kunna bibehålla, eller rättare sagt stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden i vår natur. För en mångfald av arter är skogen ett livsrum där ekologiska tjänster produceras som ur ett globalt perspektiv är avgörande för att upprätthålla livet på jorden. Skogen och skogsmarken syresätter luften, renar vårt vatten och fungerar som en av våra viktigaste kolsänkor, dvs minskar mängden växthusgaser i atmosfären genom att lagra koldioxid i biomassa. Den kommer att bli allt viktigare även i avseende på omställningen till ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle.
Den skogspolitik som tillämpas idag utformades för snart 25 år sedan. Drastiska förändringar har skett sedan dess, som på många sätt förändrar förutsättningarna för hur skogen ska hanteras. Inte minst har klimatförändringarna visat hur viktig skogen är för omställningen till ett hållbart samhälle. Dagens skogsbruk och skogspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till de kunskaper som finns idag och är inte heller i harmoni med de samhällsmål, t.ex. inom mångfalds- och klimatområdet, som gäller idag.
Sveriges skogsbruk är helt enkelt inte ekologiskt långsiktigt hållbart. Dagens skogsbruk fokuserar helt på kalhyggen med återplantering. Intensiteten i skogsbruket, nivån på uttagen, lämnar mycket litet åt naturen och mångfalden. Detta har bl.a. lett till att skogens åldersfördelning är väldigt skev med främst unga skogar och att skogarna domineras av få trädslag. Skogen är väldigt likartad och får därmed inte bara en minskad variation av livsmiljöer och arter, den får också sämre motståndskraft mot svamp- och insektsangrepp men också mot stark vind. Något som ökar skaderiskerna i det varmare klimat vi går mot med ökad spridning av skadeinsekter och svåra oväder med mycket hårda vindar.
Vi ser hur skogen anses kunna användas till en mängs produkter som ska ersätta sådant som idag produceras eller kräver insatser av fossila energislag. Det är allt ifrån byggnader och drivmedel till kläder och ersättning för plast. Samtidigt utgår de klimatmodellberäkningar, som görs, från att stora mängder växthusgaser behöver återvinnas från atmosfären för att det ska vara möjligt att klara de i Parisavtalet överenskomna klimatmålen. Skogen som kolsänka kommer här att ha en avgörande betydelse.
En skogspolitik måste ta utgångspunkt i det faktum att det är den samlade miljöpåverkan från olika sektorer som avgör vilket landskap som formas och vilken miljökvalitet som uppnås. Lagstiftningen behöver samordnas så att markanvändningen och dess miljöpåverkan prövas enligt samma principer som andra verksamheter med betydande miljöpåverkan. Ett samlat regelverk för naturresurs- och markutnyttjande ska därför vara en given utgångspunkt och som en konsekvens av detta, att ett utvecklat regelverk i sin helhet arbetas in i miljöbalken.
153
0
L