|
|
Föreslagna åtgärder:
Att kommuner ska ta fram stadsmiljömål som står i samklang med Klimatpolitiska ramverkets mål och Parisavtalets mål
Att stadsmiljöavtalen och klimatklivet – i de fall åtgärderna är i stadsmiljöer – ska utgå från hur ansökningarna bidrar till stadsmiljömålen när de bedöms
Sammanfattning:
Idag är det inte obligatoriskt att stadsmiljömål ska tas fram. Genom att koppla stadsmiljöavtal och klimatklivet – åtgärder i stadsmiljö - till stadsmiljömål när ansökningar bedöms, kommer det att bli ett starkt tryck på kommuner att ta fram stadsmiljömål som innehåller tillräckligt långtgående klimatmål.
För att underlätta för kommuner att ta fram stadsmiljömål som är i samklang med nationella och internationella klimatmål bör regeringen stödja kommuner som vill fungera som föregångare.
Motiv och bakgrund:
Vi har nu genom det Klimatpolitiska ramverket och Parisavtalet klimatmål både på nationell och internationell nivå. Även om målen i det Klimatpolitiska ramverket inte räcker för att motsvara Parisavtalets mål, anger de en inriktning som i praktiken alla partier utom SD står bakom – Vänstern ville gå längre och har därför inte skrivit under överenskommelsen.
Förutsättningar finns därför för regionala och kommunala organ att ta fram mål som står i samklang med de nationella och internationella klimatmålen.
För att åtgärder beslutade av regering och Riksdag ska omsättas i praktiken är det i hög grad på den kommunala nivån som åtgärderna ska genomföras. Transportsektorn är ett typexempel på detta. Bebyggelsestruktur, infrastruktur, parkeringsnormer, kollektivtrafik etc planeras och genomförs i kommuner – även med regional medverkan. Genom att koppla de bidrag som staten står för, till de mål, stadsmiljömål, som kommunerna tar fram och beslutar kommer åtgärderna att bättre bidra till måluppfyllelse än vad som gäller idag. Varken bidragen via stadsmiljöavtalen eller klimatklivet har idag någon koppling till de bidrag de ger till kommunala klimatmål, utan bedöms utifrån sin inbördes klimatnytta.
84
0
L