Bild: Ewa Malmsten-Nordell
Varför går Sveriges klimatomställning så långsamt trots att medborgarna har en hög kunskap om klimatförändringarna? Jo, för att vi svenskar inte vet vad som krävs – varken av oss själva, av politiken eller av våra arbetsgivare. Därför ser vi just nu en valrörelse där en vetenskapligt baserad klimatdebatt lyser med sin frånvaro. När vi medborgare inte har kunskap om lösningarna, kan vi inte heller förstå eller acceptera dem.
I Parisavtalet konstateras att allmänhetens delaktighet och tillgång till information är en förutsättning för att klimatomställningen ska kunna ske i tid. Naturvårdsverket konstaterar i sin kartläggning från 2020 att mycket mer behöver göras på det området. “Sverige behöver bättre möta människors behov av information om klimatfrågor” är slutsatsen. En av myndighetens rekommendationer är att utreda hur civilsamhället kan bidra till kunskapshöjning.
Vinnande motion till Klimatriksdagen
En viktig lösning är att ge folkbildningsrörelsen – en väletablerad samhällsfunktion som finns i hela landet – en stärkt roll och riktade medel. Inför årets Klimatriksdag lade jag och Tankesmedjan Global Utmaning därför fram en motion om att regeringen bör investera en miljard kronor i folkbildning om klimatomställningen. (Det är något jag tidigare lyft i en debattartikel i Altinget tillsammans med David Samuelsson från Studieförbunden i samverkan.) Med en sådan satsning skulle studieförbund och folkhögskolor kunna nå ut till en stor del av den svenska befolkningen. En miljard skulle varje år kunna finansiera 10 000 kulturarrangemang, 5 000 studiecirklar, samt 600 korta och 300 längre folkhögskolekurser om klimatomställningen. Enligt vårt förslag skulle satsningen pågå under fyra år.
Klimatriksdagen valde att bifalla motionen. Det glädjer mig att vi är många som inser vikten av ökad kunskap hos allmänheten om klimatomställningen och medborgarnas roll i denna. Nu önskar jag att regeringen gör detsamma.
Varför folkbildning om klimatet?
Så varför är just folkbildning så viktigt – räcker det inte att fler utbildar sig till de yrken som krävs i omställningen?
Regeringen har aviserat satsningar på yrkes- och högskoleutbildning för att få fram den kompetens som efterfrågas av de gröna industrier som växer fram i Sverige. Det är bra. Men så länge vi saknar en gemensam berättelse om en fossilfri framtid vinner ofta de kortsiktiga, enkla perspektiven med minsta möjliga motstånd – i både riksdagsval och livsstilsval. Det har vi inte tid med.
Mandatperioden på fyra år är kort i förhållande till det som behöver ske, och alltför få politiker vågar i valrörelsen gräva djupare än de enkla – men otillräckliga – lösningarna. Man vill bli vald och omvald. Men omställningen till fossilfrihet är enorm och kommer förändra stora delar av vårt samhälle. Om den ska ske i den takt som krävs, måste alla vara med – politiken, näringslivet och medborgarna. Alla människor måste förstå hur de ska bidra, för ALLA har ett bidrag att komma med. Det kräver i sin tur en bred folklig förståelse och acceptans av åtgärder som gör att vi kan behålla vår välfärd. Insikten måste landa om att vår civilisation faktiskt står på spel, men att lösningarna finns och att vi alla behöver dra vårt strå till stacken.
Demokrati, rättvisa och delaktighet är avgörande
Folkbildningsrörelsen har en enorm potential och kan bidra till att engagera hundratusentals för klimatet. Hur vet jag det? Jo, för att den har utfört liknande stordåd förut. Under 1900-talet bidrog studieförbund och folkhögskolor till att lyfta vårt land från “Lort-Sverige” till ett demokratiskt välfärdssamhälle på bara några decennier. Vi bör låta dem få i uppdrag att åter nå ut till medborgarna med samhällsförändrande kunskap. Denna gång med medel öronmärkta för vetenskapligt förankrad utbildning i klimatomställningen. Demokrati, rättvisa och delaktighet är en del av folkbildningsrörelsens DNA. Därför finns det goda förutsättningar för att dessa, för omställningen så viktiga, dimensioner förankras i klassrum och studiecirklar.
En av årets sommarvärdar i Sveriges Radio var Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria. I sitt sommarprat (som varmt rekommenderas) tar han upp folkbildningens stora betydelse för den demokrati och välfärd vi idag tar för given. Han kallar bildning för “det vi vet tillsammans.” Precis så är det. Vi måste veta tillsammans för att klara omställningen till en hållbar framtid.
Det bör nästa regering satsa minst en miljard på.
Tove Ahlström
VD, Tankesmedjan Global Utmaning
PS. Vill passa på att tipsa om det kostnadsfria folkbildningspaket som vi på Global Utmaning tagit fram tillsammans med studieförbund och fackföreningar. Kika in på Klimatagendan – Sverige ställer om. DS.