Vi vill skapa ett brett underlag för medborgare kring artbestånd i kommunen. Det ska ske genom tävlingar, informationsmaterial, skyltar och appar som inspirerar och informerar medborgare/turister.

Exempelvis vill vi ha en portal via kommunen, men vi når också ut via föreningar som Naturskyddsföreningen och studieförbund.

Med det här förslaget vill vi främja artrikedom, pollinatörer och biologisk mångfald, samt gynna brukandet av inhemska nyttoväxter.

Omställningen av grönytorna möjliggörs genom information som tas fram och genom konkreta tips till villaägare och bostadsrättsföreningar.

Vi marknadsför stadens eko-lösningar genom skyltar i stadskärnan och eko-turism. Till exempel genom hur permakultur implementeras via dammar i staden. Delar av stadsparken i Sollefteå kan bli ett visningsalternativ. Titta på exempel i Europa, till exempel Freiburg i Tyskland.

För detta kan sökas projektpengar via Arvsfonden, Vinnova m.m.

Ordförklaringar
Permakultur: ett planerat odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild. 

Skogsträdgård: en flerårig samodling, som ska generera ätbar, näringsrik, god och allsidig skörd.

Damm: en stilla mindre vattensamling där groddjur, insekter, fåglar m.m. gynnas. 

Skapa en ersättningsmodell där kommuner kompenseras på ett rimligare sätt än idag för de ingrepp som görs i samband med energiutvinning genom till exempel vind och vattenkraft samt gruvdrift.

Ett första steg är att påverka lokala politiker som sedan för frågan vidare uppåt så att den tas upp i riksdagen.

Detta kan möjliggöras genom att kolla på redan existerande modeller i omvärlden.

Skapa nettonollutsläpp genom att stoppa kalhyggen och kompensera skogsägare, samt inför formellt skydd av de resterande naturskogarna i hela kommunen samt regionalt och på riksnivå.

Inför en kontinuerlig ersättning i olika grader som kopplas till skogsfastigheten och inte ägaren. Ersättningen ska vara så pass snabb och attraktiv att man hellre väljer att bevara skog och skapa ekosystemtjänster än att exploatera.

Vi tittar på äldre ersättningsmodeller som kan gå att återanvända.

Ordförklaring
Nettonollutsläpp: en strävan att minska utsläppen av växthusgaser och att de utsläpp som ändå förekommer ska kompenseras genom åtgärder som binder motsvarande mängd kol.

Vi vill restaurera våtmarker och fiskvandringsvägar för att öka biologisk mångfald. 

Vi söker bidrag via Länsstyrelsen eller Vattenmyndigheten, Svensk våtmarksfond, Skogsstyrelsen eller LONA-bidrag. Älvräddarna bidrar med kunskap. Kompensation utgår till markägare för att upplåta sina vattendrag för detta.

En plattform/nätverk inom vilken alla invånare och aktörer i Sollefteå kommun – privatpersoner, konsumenter, producenter, från större och mindre företag och verksamheter, ideella föreningar, grupper, bygemenskaper och småskaliga odlare till kommun och region – tillsammans gör detta möjligt.

Vi vill samla alla delar och initiativ i en plattform för att göra det tydligt vilka grupper, idéer och initiativ som finns för att underlätta samverkan och samarbete. Här samlas röster, engagemang, fakta och kunskap som kan skapa en tydligare och meningsfull vision hos alla invånare, samt göra det lättare att engagera sig (tillsammans med andra).

Kommunen har redan påbörjat ett arbete för att stärka kommunens krisberedskap. Krisberedskap, försörjningsbalans, matlager, alla dessa delar är som är viktiga i händelse av kris och krig är även högst relevanta då det gäller att klara av klimatkrisen.

Lokala producenter av grönsaker och kött, från större jordbruk till småskaliga aktörer och eller privatpersoner som går samman för samodling. Lokalproduktion skulle även leda till att vi äter mer i säsong och det som växer på våra breddgrader.

Samordning för att ta tillvara de resurser som redan finns i kommunen, fruktträd, bärbuskar, bären i skogen.

Gemensamma initiativ för att skapa skogsträdgårdar och för att förvandla gemensamma ytor till odlingsbar mark.

Arbeta fram sätt att förädla, bevara och lagra dessa resurser, allt från att torka och förädla, lägga in i mindre skala till större matlager inom kommunen.

Underlätta för dessa lokalt odlade och producerade livsmedel att nå konsumenterna, ett samarbete mellan kommun, producenter och butiker genom skörde- och matmarknader, genom att dessa varor fyller hyllorna i våra lokala butiker m.m.

Kommunen ser över och underlättar regler, ekonomiska faktorer, att till exempel kunna leva på även småskalig odling, infrastruktur och utbildning tillsammans med flera olika intressenter och aktörer.

Utöver detta finns även stora möjligheter att dela med sig av kunskap (kunskapsutjämning) och information främst genom att skapa ett tydligt forum för detta.

Inom detta finns även möjligheter att ta tillvara på matavfallet inom kommunen, genom större och mindre anläggningar för biogas, samt för kompostering och bokashiproduktion, vilket för tillbaka avfallet genom att förbättra våra jordar (regenerativ odling) samt skapa energi. Allt inom kommunens gränser och av de resurser som finns här.

Fröbanker och att skapa grödor för vårt klimat har en viktig plats, liksom forskning om modifiering på naturlig väg.

Behov av både politiskt och individuellt ansvar, genom att alla samarbetar och genom att vi jobbar på flera olika sätt för att nå samma mål.

I längden kan även självförsörjning inom energi utvecklas.

Undersök möjligheterna till flexibel och lokalanpassad kollektivtrafik i Sollefteå kommun. Kollektivtrafik bygger på flera samtidiga resenärer, annars är det inte klimatsmart.

Går det att få en klimatsmart och ekonomiskt hållbar kollektivtrafik som är så pass attraktiv att folk är beredda att ställa bilen?

Ställ samma krav på dig själv som du ställer på andra.

Konsumentperspektiv:

• Det måste vara lätt att göra rätt!!
• Gäller hela Sveriges befolkning och samtliga företag
• Hur ska man som konsument kunna informera sig om vad som är ”rätt”?

Vardagsperspektiv:

• Samordna resor till/från arbete
• ”Krav” från föreningar till medlemmar att man samåker till möten, träningar och tävlingar
• Det måste få vara olika från fall till fall, och gång till gång
• Bilpooler i byalag, i bostadsrättsföreningar, mm.
• Samåkningsapp, tex. skjutsgruppen.se

Omkring 50 procent av koldioxidutsläppen i kommunen kommer från trafiken. Minska utsläppen från persontrafiken, både i kommunens och invånarnas fordon.

Kommunen internt: ökad kostnad, vilken omprioritering behövs för att uppnå målet?

• 20 procent ökad kostnad för kommunens drivmedel
• Ganska låg insats som ger hög effekt (tror vi)

Kommunen utmanar invånarna och företagen i kommunen.

• Kommunen ska ha 20 procent mindre koldioxidutsläpp per kilometer än befolkningen.

Tåg är det klimatsmartaste transportslaget. Det finns befintlig järnväg i nord-sydlig, såväl som öst-västlig riktning. Vi behöver knyta ihop orterna så att det är lätt att bo i Sollefteå och jobba i till exempel Kramfors.

• Se till att sätta fordon på järnvägen.
• Insatsen är relativt låg, då infrastrukturen redan existerar. Effekten blir hög.
• Kommunen jobbar redan på det, pågående dialog mellan regionerna och kommunerna.

Vi vill öka medvetenhet om skogens ekosystemtjänster samt öka kunskapen om hållbart skogsbruk och hållbar konsumtion, i ett långsiktigt perspektiv.

Öka kunskapen om skogens betydelse i klimatomställningen och för den biologiska mångfalden, samt kunskap om konsumtion av skogens produkter.

VEM och HUR?

1. Politiker och myndighetsutövare (beslutsfattare) ska ha rätt kunskap och underlag för att fatta beslut kopplat till det större perspektivet (ekosystemtjänster) samt hur ekosystemen hänger ihop. Gränsöverskridande. Se till att lagar och riktlinjer efterlevs. HUR: Konferenser, utbildning, föreläsningar, workshops m.m.
2. Skogsägare ska få ökad kunskap genom information, utskick och utbildning om ett hållbart skogsbruk kopplat till ekosystemtjänster i ett långsiktigt perspektiv.
3. Allmänhet ska få ökad kunskap genom konferenser, information, workshops om förståelse och respekt för naturen. Ökad kunskap om allemansrätten.
4. Barn och unga ska få kunskap via skolplanen för att skapa förståelse och respekt för naturen. Ökad kunskap om allemansrätten.

Exempel på aktivitet: bjuda in sakkunniga och kunskapsbärare med olika perspektiv inom området skog.

Sollefteå kommun ska använda sitt planmonopol eller vetorätt för att skogen och andra marker inte ska skövlas genom gruvexploatering i kommunen. Påverka så att minerallagen ändras i Sverige så att utländska företags etablering och rovdrift på naturresurser stoppas.

Sollefteå kommun uppmanas att driva på och gå samman med andra kommuner för att stoppa utländska exploatörer. Använd kommunal vetorätt.

Endast statliga svenska företag är okej. Börja med att ändra minerallagen. En klimatbaserad analys behöver ett brett territoriellt perspektiv som inte begränsas av äganderätt eller gränser. Det ska vara baserat på ekosystemen för att få ett helhetsperspektiv som är gränsöverskridande.

Kunskap och innovation för att skydda skog. Det gäller kontinuitetsskogar, gammelskogar, urskog (det vill säga skyddsvärd skog).

Skydda våra skogar genom:

• Hållbara skogsbruksmetoder
• Koldioxidanalyser och effekter (LCA, livscykelanalyser)
• Kommunen ska skydda sina gammelskogar
• Innovation och vision
• Lagstiftning och omedelbar omställning av skogsbruket

Vi vill se en klimatbaserad analys av skogen för att ge underlag till en omedelbar omställning av skogsbruket och skyddandet av skog (gammelskog). Den klimatbarserade analysen kräver ett bredare territoriellt perspektiv som inte begränsas av äganderätt eller gränser. Det ska vara baserat på ekosystemen för att få ett helhetsperspektiv som är gränsöverskridande.

Använd teknik och innovation som möjliggör minimal påverkan på skogen och som inte lämnar spår i naturen.

Ge naturen rätt till att vara en juridisk person, till exempel som en flod i Nya Zeeland. Sollefteå kommun ska bli första kommunen i Sverige att utfärda en naturresurs i kommunen med juridisk person.

Sollefteå ska kartlägga sina naturresurser för att inventera vilka delar av kommunen som skulle behöva bli tilldelad rätt att få status som juridiska person i sin egen rätt och få ett eget juridiskt ombud.

Underlätta för att lämna in medborgarförslag kring dessa frågor samt hitta dialog och samverkansytor mellan medborgare/invånare, politiker, företag, föreningar och tjänstemän.

• Nå ut till medborgare med möjligheten att lämna in medborgarförslag. Underlätta inlämningen och ta dem på allvar. Alla former av medborgardialog är inte lagstiftade, se över hur processen ser ut i Sollefteå kommun och underlätta där det är möjligt.
• Hitta dialog- och samverkansformer mellan medborgare/invånarna, politiker, tjänstemän, företag, föreningar, tjänstemän, ungdomar och så vidare. I korthet: fortsätt med processen som vi startade vid klimatrådslaget.
• Exempel att ta inspiration ifrån: SKR medborgarberedning, Klimatkontrakt m.m.

Uppmuntra externa aktörer som gör studiecirklar, kurser och så vidare att organisera utbildningar och mötesplatser gällande olika teman inom miljö och klimat. Stötta föreningar i att lära om miljö och klimat i sin egen kontext, till exempel genom att föreningsstöden får en viss miljöstyrning.

• Kommunen behöver inte göra alla kunskapshöjande insatser själva. Det finns olika aktörer som redan idag har ansvaret för folkbildning, såsom studieförbunden. Det finns även organisationer som har klimatgrupper/klimatutbildningar som kärnverksamhet. Kan kommunen initiera ett samtal med dessa organisationer för att uppmuntra dem att genomföra kunskapshöjande insatser kring klimat i Sollefteå kommun? Till exempel kring teman som odling, matlagning, bygga/återbruk, laga/fixa med mera. Skulle biblioteken och Reveljen kunna spela en roll?
  
  
• Stötta föreningslivet i att utveckla kunskap kring klimatfrågor. Det finns många kontaktytor med föreningslivet, till exempel genom katalysatorpengar och bygdemedel. Skulle man kunna göra en viss miljöstyrning i de befintliga stöden, till exempel genom utlysningar där man uppmuntrar föreningar att söka projekt som har en positiv klimatpåverkan eller genom att man får högre poäng på sin stödansökan när man tar miljö och klimat i beaktning?

Inför varje beslut, i beredning och förvaltningsyttrande ska konsekvenserna av beslutet för miljö- och klimat beaktas/beskrivas.

Konsekvensbedömning kan tas upp i förvaltningsyttranden.

Kommunen ska ansvara för att tillgodose en pålitlig klimat- och miljökommunikation för invånarna.

Klimatkommunikationen handlar om två nivåer:

• Kommunens eget klimatarbete. Information om hur kommunen arbetar för klimatet ska finns tillgänglig och även ett tydligt varför man gör som man gör så att invånare får en större förståelse.
• Info till medborgare kring hur de kan agera klimatsmart: det ska vara lätt att göra rätt. Dela goda exempel, konkreta tips m.m.

Kanaler: hemsida och sociala medier.

Viktigt att ta med insikten från forskning om hur man öka kunskapen om klimatfrågor på ett sätt som ökar motivation för omställning och att koppla kommunens klimatarbete till medborgarens eget agerande.

Bra att använda sig av informationen som redan finns och som andra har tagit fram. Till exempel konsumtionskompassen.

En systematisk och fortlöpande, rolig och lustfylld kunskapshöjning om klimat- och miljöfrågorna i skolan. Organiseras från centralt håll.

Öka kunskapen bland eleverna på skolorna om klimatfrågor. Det finns med i läroplanen, men kommunen skulle kunna ta ansvar för att centralt samordna exkursioner, studiebesök, tävlingar eller temadagar för skolklasser. Om externa aktörer används i undervisningen är det viktigt att deras kunskap är saklig och vetenskapligt grundad samt att de inte har vinstintressen.

Engagera ungdomsdelegationen för att få inspel i vad som skulle kunna vara en rolig kunskapshöjning.

Utbilda politiker i kommunfullmäktiga kring specifika frågor inom miljö- och klimatområdet för att de ska ha en gemensam kunskapsbas och bättre grund för beslut.

Många frågor inom klimatområdet är komplicerade och rätt kunskap behövs för att kunna ta grundade beslut. Utbilda samtliga i kommunfullmäktige i konkreta sakfrågor som har koppling till klimat, som till exempel skogsbruk, hållbara transporter med mera. Kommunen ansvarar för att ta in externa utbildare (med saklig och vetenskapligt grundad kunskap utan vinstintresse) som kan belysa olika perspektiv kring dessa frågor.