Motion nr:11 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Ekologiska fotavtryck som förklaringsmodell och verktyg för rättvis global omställning.
Inskickad: 2021-10-18
Motionär:Jan Strömdahl (Kontakta motionär)
Ort:Stockholm
Ämneskategori: Klimat- och miljörättvisa

Föreslagna åtgärder:
Inför Ekologiska Fotavtryck på nationell och individuell nivå i allt klimatarbete.
Utred vilket år Sverige ska ha nått det planetära målet, ett jordklot.
Precisera också Sveriges delmål för koldioxidutsläpp och skogsprodukter.
Utred och överväg en folkomröstning om hur stora skillnader som kan accepteras vad gäller individuella fotavtryck i Sverige.

Sammanfattning:
Ekologiska fotavtryck (EF) är en erkänd men sällan utnyttjad modell för att förklara och formulera krav i klimatarbetet. EF har fördelen att de omfattar både koldioxidutsläpp och annan konsumtion. De mäter inte bara utsläpp och konsumtion i landet utan även den stora andel som sker i andra länder. Hållbarheten definieras av jordens biokapacitet. Alla länder och individer bör försöka uppnå hållbarhet. Kuba och Indien ligger nära. Vi svenskar konsumerar som om vi hade 3,8 jordklot och det är nästan omöjligt att nå under två jordklot.

Motiv och bakgrund:
Rådande klimatpolitik har stora brister i följande avseenden:
  • Parisavtalet och nationella planer är otillräckliga för att nå global hållbarhet.
  • Bara växthusgasutsläppen diskuteras och inte konsumtionen av resurser i övrigt.
  • Bara de nationella territoriella utsläppen hanteras och inte de konsumtionsbaserade.
  • De åtaganden som diskuteras för olika länder och individer är mycket ojämlika och orättvisa.
  • De mått och beting som diskuteras är svårbegripliga för människor i gemen.
Det finns en modell som kan avhjälpa dessa brister men som sällan utnyttjas annat än flyktigt. Då och då konstateras att tex Sverige konsumerar som om vi hade fyra jordklot. Och en gång om året kan det hända att overshoot day uppmärksammas. Det handlar om Ekologiska Fotavtryck (EF) som utvecklats av Global Footprint Network sedan mitten av 90-talet och som erkänts av bl.a. WWF och EU. EF är ett mått på konsumtionen av mark och vatten för mat, skogsprodukter, bebyggelse och koldioxidutsläpp. Det anges i globala hektar per capita men kan också mätas i antal jordklot per person av pedagogiska skäl. EF-systemet har ett konsumtionsperspektiv och omfattar även importerad konsumtion och flygresor.
Bild 1

Diagrammet ovan är ur Living Planet Report 2020. Redan ca 1970 överskreds jordens biokapacitet, dvs ett jordklot och nu är vi globalt uppe i 1,7 jordklot. Koldioxidutsläppen dominerar starkt och står för drygt ett jordklot. För att klara den planetära gränsen måste utsläppen minska med ca 2/3. Man kan också uttrycka det så att vi borde återgå till 1970 års konsumtionsnivå.
Om vi tittar på ett litet urval av länder kan EF förklara situationen och skillnaderna. Indien har låga avtryck för alla kategorier. Kuba också men har på senare tid överskridit ett jordklot. Kina besväras av stora utsläpp även om de är mindre än Sveriges. Sverige konsumerar nästan ett helt jordklot från skogsprodukter och två från utsläpp. USA drygt 3,5 från utsläpp och Danmark ett halvt jordklot från fiske. Tabellerna och grafen nedan är hämtad ur min bok Kubas omställning till ekologisk hållbarhet 2021.
Bild 2

Tabellen visar att alla länder först och främst måste reducera koldioxidutsläppen till nära noll och det överensstämmer med den etablerade klimatpolitiken. Men det räcker inte och i nästa tabell visas vilket utrymme som finns för ytterligare konsumtion respektive vilka ytterligare konsumtionsminskningar som krävs om alla länder lyckas begränsa koldioxidutsläppen till 1 ton eller 0,15 jordklot per capita.
Bild 3

Om vi håller oss till Sverige måste koldioxidutsläppen ned från 1,92 till 0,15. Om detta sker med 1 ton per år tar det 12 år, dvs till 2034. Det kräver kraftfulla åtgärder och kan inte åstadkommas genom att byta ut alla fossilbilar mot elbilar eller bygga ut kärnkraften. Biltrafiken måste istället minskas flerfaldigt genom ökad beläggning och inte ett enda kärnkraftverk hinner byggas ? även om man bortser från kostnader och risker. Konsumtionen av skogsprodukter (papper, hygienprodukter, inredning, biobränsle m.m.) och jordbruksmark måste minska till global eller kinesisk nivå. Det är ett hårt beting men ingen omöjlighet om man jämför med Kuba som klarar en hög socioekonomisk nivå trots en sextioårig brutal ekonomisk blockad från USA:s sida.
Bild 4

Grafen ovan visar sambandet mellan EF 2017 och HDI 2019, dvs den socioekonomiska nivån för ett lite större urval av länder. Utvecklingen sedan 2012 är markerad. Kuba och Indien ligger ganska nära den hållbara gula rutan. Länderna i Väst har väldigt högt HDI men också väldigt stort EF som speglar en orimlig överkonsumtion.
EF-modellen kan användas på alla nivåer från individen till världen i sin helhet. WWF och SEI har utvecklat en modell för att kalkylera svenskens individuella EF och koldioxidutsläpp, www.klimatkalkylatorn.se. Det som påverkar är bostaden och dess uppvärmning, maten, resvanorna samt övrig konsumtion. Men det går inte att komma ner till ett enda jordklot eftersom samhällets påverkan lägger en grund. Det bästa möjliga individuella fotavtrycket för den som bor i Sverige är ca två jordklot. Bild 5 2,2 jordklot är resultatet för en ensamstående svensk som lever ganska snålt men nyttigt genom att promenera och cykla. Samhällets förutsättningar ger störst påverkan på både fotavtryck och utsläpp. Det kan jämföras med en ensamstående svensk VD som lever lite lyxigt, äter kött, kör stor dieselbil, flyger inrikes eller till USA varje månad. Bild 6 20,9 jordklot är resultatet. Det visar spännvidden och ojämlikheten inom landet Sverige. Notera att det är olika skala på cirkeldiagrammen. Hur stora skillnader kan accepteras? VAR ÄR BILDERNA UNDRAR DU KANSKE. FORMULÄRET VILLE INTE TA EMOT DEM. MOTIONEN ÄR BEGRIPLIG I ALLA FALL, MEN OM DU ÄR NYFIKEN KAN DU SKICKA ETT MAIL TILL jfstromdahl@gmail.com.



11

2

2

0

L