Motion nr:(149)
Rubrik: Rättvis klimatomställning – Regional utjämning
Inskickad: 2021-11-21
Motionär:Lars Igeland, Ellie Cijvat (Kontakta motionär)
Ort:Gysinge
Organisation:Stad och Land Nätverket (SOL)
Ämneskategori: Klimat- och miljörättvisa

Föreslagna åtgärder:
Utred differentierad bensinskatt som värnar landsbygden.
Höjda minimikrav för energieffektivitet, cykling, kollektivtrafik, lokal service, energi och mat, och nya budgetmedel för detta.
Återför minst 10 % av vinsterna för el- och energiproduktion från naturresurser till berörda kommuner och regioner.
Kraftigt öka anslagen för järnvägssatsningar i hela landet.

Sammanfattning:
Rätt genomförd kan klimatomställningen ge många nya jobb och försörjning i hela Sverige. Men det förutsätter rättvisa, att en större del av vinsterna från till exempel vind- och vattenkraft tillfaller människorna i regionerna där de skapas och att service byggs ut för att minska på behoven av transporter. Vi föreslår differentierad bensinskatt och höjda anslag för underhåll och upprustning av hela järnvägsnätet men också minimikrav och stöd för effektiva energilösningar, cykelsatsningar samt lokal service, mat- och energiproduktion.

Motiv och bakgrund:
Den nödvändiga klimatomställningen riskerar att försenas genom ett växande missnöje bland människor på landsbygden. Ett missnöje som exploateras av högerkrafter och klimatförnekare. Exempel i nutiden är kraftiga protester mot ökade bensinpriser och motstånd mot vindkraft. Hatet mot miljörörelsen är utbrett på landsbygden och växer. Flera partier rider på denna våg, och skyller klyftorna på klimatomställningen.
Mycket i samhället är byggt på konsumtion av fossila bränslen och den nödvändiga omställningen kommer att innebära förändringar för alla. Men det finns också en berättigad oro för klimatomställningen bland människor med låga inkomster på landsbygden. När servicen lagts ner tvingas en del åka tio mil eller mer för att köpa mat, besöka arbetsförmedling, vårdcentral och så vidare. Dessa människors oro utnyttjas i propagandan för att hindra klimatomställningen.
Att klimatkrisen är den hittills största utmaning vi stått inför ökar betydelsen av att ta den geografiska dimensionen på största allvar. Det koloniala och urbana synsättet där land- och glesbygd beskrivs som kringområden för städerna där resurser ”hämtas” för klimatomställningen utan rimlig kompensation är inskränkt och bäddar för fortsatt missnöje.
I själva verket behöver klimatomställningen inte vara ett hot mot landsbygden, utan är en möjlighet. Vi behöver mer lokalt producerad mat, mer förnybar energi och en turism utan långa utrikes flygresor. Rätt genomförd kan klimatomställningen ge många nya jobb och försörjning i hela Sverige. Men det förutsätter att en större del av vinsterna från till exempel vind- och vattenkraft tillfaller människorna i regionerna där de skapas och att service byggs ut för att minska på behoven av transporter.

Trafikverket har framfört att marknadslösningar skulle leda till ett bensinpris på 50 kronor per liter. Vi anser att klimat- och energipolitiken måste ta ett bredare grepp och innehålla även andra styrmedel och kompensation för att vissa åtgärder slår väldigt orättvist. Det är främst bilisterna i större städer och de tunga transporterna på landsväg som inte betalar sina samhällsekonomiska kostnader. Kraftfulla åtgärder mot dessa får inte öka de geografiska klyftorna och slå mot människor i glesbygd.

Här är några vägar framåt:

Differentierad bensin- och dieselskatt är ett krav som drivs av Inlandsupproret, det innebär att skatten ska vara högre i storstäderna och lägre på landsbygden. Viktigt i sammanhanget är att undantaget ska gälla lands- och glesbygd utanför tätorter. Även många mellanstora städer har korta cykelavstånd och kan skapa bra kollektivtrafik.
Höjda priser på fossila bränslen måste förenas med klimatpositiva åtgärder som bättre och billigare kollektivtrafik, minimikrav och stöd för effektiva energilösningar, cykelsatsningar och satsningar på lokal mat och energiproduktion.
Återföring av en större del av vinsten på uttag av naturresurser till regioner och kommuner, liknande det system som finns i Norge, där lokalsamhällena får en betydande del av vinsterna från till exempel vindkraften och vattenkraften. Ett sätt är att gynna lokalt ägd kooperativ energiproduktion.
Kraftigt höjda anslag för underhåll och upprustning av hela järnvägsnätet för att göra järnvägen till ett realistiskt alternativ till bil och flyg i hela landet.



149

1

1

0

L