Motion nr:78 version nr: 2Välj version:
Rubrik: Ökad jämställdhet och jämlikhet i de gröna näringarna i Sverige skapar nya gröna jobb
Inskickad: 2021-11-22
Motionär:Framtidsjorden (Kontakta motionär)
Ort:Stockholm
Organisation:Framtidsjorden
Ämneskategori: Klimat- och miljörättvisa

Föreslagna åtgärder:
Inom de gröna näringarna:
- säkerställa kvinnors, ungas, personer med utländsk bakgrunds och urfolks meningsfulla deltagande och inflytande i beslut, genomförande och uppföljning i omställningen av näringarna
- införa/integrera jämställdhets och jämlikhetsindikatorer i alla policys och riktlinjer
- skapa statliga stödsystem för utbildning och finansiering så att nya grupper kan arbeta i näringar

Sammanfattning:
Jord- och skogsbruk orsakar, i Sverige och globalt, en stor del växthusgasutsläpp och förlust av biodiversitet, trots deras potential som omställningsmotor för en rättvis och hållbar värld. Destruktiva normer och system motverkar innovativ omställning och hindrar de som vill bidra till hållbar omställning av näringarna genom att försvåra för de som vill sänka sitt klimatavtryck, höja sin beredskap inför klimatrelaterade kriser genom att bli helt eller delvis självförsörjande samt bidra till ökad lokal matproduktion. Att öppna dessa mansdominerade och homogena sektorer kan skynda omställningen.

Motiv och bakgrund:
De gröna näringarna, i synnerhet jordbruk och skogsbruk, har en otrolig potential som omställningsmotor för att skapa en rättvis och hållbar värld. Trots att ett hållbart jord- och skogsbruk har möjlighet att binda kol i marken och därav potential att minska utsläppen så står idag det globala ohållbara jordbruket för en fjärdedel av koldioxidutsläppen och den markomvandling (genom bland annat kalhyggen) som sker i det ohållbara skogsbruket världen över orsakar stora förluster av biologisk mångfald (1).

Det verkligt hållbara jord- och skogsbruket har nycklarna till klimaträttvisa, matsuveränitet och skydd åt den biologiska mångfalden och är ett viktigt verktyg för jämställdhet och jämlikhet. Om system ställs om för att möjliggöra hållbart jordbruk så kommer stärkta demokratiska processer, självtillit och kulturell identitet, ekonomisk rättvisa, livskraftiga lokalsamhällen, minskade konflikter kring resursfördelning och motståndskraftiga ekosystemtjänster med nytta för hela mänskligheten att följa i spåret. Dessutom skulle genomförandet av denna motion bidra till viktiga delmål i mål 5, 8, 10, 13 och 15 i Agenda 2030.

I Sverige, likt resten av världen, ser vi tydligt att jordbruket och skogsbruket är mansdominerade sektorer. För att de gröna näringarna ska verka som omställningsmotor måste vi omdefiniera dem, speciellt med hänsyn till vad som produceras av och för vem. Rasistiska, kapitalistiska och patriarkala föreställningar står i vägen för utveckling av alternativa värden inom grön näring, samt för innovation och utveckling av metoder som kan förverkliga dem. Enligt Jordbruksverkets rapport "Skörda lika" (9) bekräftas att gröna näringen idag är manligt dominerad ur både ett numerärt som kulturellt perspektiv vilket upprätthålls av en maktordning där de produktiva och lönsamma delar av lantbruket är manligt kodade och där det är stora könsskillnader gällande ägande. I rapporten understryks att "den manliga lantbrukaren är en identitet som traditionellt sett har fått definiera och forma näringen, vilket anses bidra till en homosocial kultur som hindrar såväl kvinnor som en ny våg av [utländsk] arbetskraft från att söka sig till lantbruket." För att säkerställa att de gröna näringarna blir jämställda och jämlika måste därför Sveriges riksdag säkerställa kvinnors, ungas, personer med utländsk bakgrunds och urfolks meningsfulla deltagande och inflytande i beslut, genomförande och uppföljning i omställningen av näringarna. Och för att kunna garantera och följa upp krävs därför att även jämställdhets och jämlikhetsindikatorer införs och integreras genomgående i policys och riktlinjer för den gröna näringen, för att säkerställa meningsfulla deltagande samt en jämställd och rättvis tillgång, kontroll och fördelning av naturresurser.

Dessutom kräver den gröna omställningen nya gröna jobb, vilka kan skapas, bland annat, inom de gröna näringarna. För att uppnå matsuveränitet så behöver Sverige fler småbrukare, och ett sätt att öka antalet småbrukare är att attrahera kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund till sektorn. De gröna näringarna har nämligen mycket att vinna på ett starkt jämställdhetsarbete. Först och främst så är jämställda sektorer mer lönsamma, konkurrenskraftiga, innovativa och säkra, men maskulitetsnormen som präglar de gröna näringarna hindrar att personer som inte bekräftar normen ska kunna verka på samma villkor, ha tillgång till resurser för att investera och utveckla sitt bruk eller alls kunna närma sig näringen. Dessa mekanismer ser vi både i Sverige och i syd. Men, dessa jobb kommer inte att skapa sig själva, och kräver därför att Sveriges riksdag underlättar och tillskapar statliga stödsystem som utbildningar och finansiering så att nya grupper och personer som vanligtvis inte har en självklar plats i de gröna näringarna ges möjlighet att arbeta inom dessa, bli självförsörjande, bidra till landsbygdsutvecklingen och till den hållbara omställningen.

Källor:

(1) https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2021/05/11103511/Rapport_fran_mangfald_till_enfald_0.pdf
(2) https://www2.jordbruksverket.se/download/18.248e13d0175bd920a1b3543e/1605258076288/ovr570.pdf



78

2

2

0

L