Motioner till Klimatriksdag 2022 (151 totalt)

NrRubrikMotionärOrt
1 Ledarskapsakademi för klimatkrisens ledar Anna Grönberg Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatkrisen ställer särskilda krav på ledarskapet. Det krävs kunniga, etiskt grundade och modiga ledare som kan kommunicera klimatkrisen väl med medborgarna.
Erfarenheter från CEMUS vid Uppsala universitet kan användas som modell för specialiserade utbildningar i klimatkrisens ledarskap.

Åtgärder: Att göra klimatledarskap till ett framtidsyrke genom att tillskapa specialiserade utbildningar för klimatledarskap.
Att dessa utbildningar görs tillgängliga vid varje universitet och kostnadsfria.
Att läroplanerna innehåller teori och praktik om icke-auktoritärt ledarskap och beslutsfattande samt kommunikationsfärdigheter.

2 Stödlinje för eko-ångest Anna Grönberg Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Föreningen Mind har sedan många år stödlinjer för olika behov i samhället. De har en föräldrachat, en stödlinje för suicidprevention och en äldrelinje. De har således både kunskap och infrastruktur för stöd via telefonsamtal och chat. Min ide är att de skulle få resurser för att bemanna en stödfunktion som specialiserar sig på framtidsoro runt klimatet och eko-sorg.
Eftersom det är existentiellt adekvata reaktioner så finns bästa stödet att få från volontärer med eget klimatengagemang som förbereds för denna stödjande uppgift.

Socialdepartementet, regeringen
Folkhälsomyndigheten

Åtgärder: Att staten initierar och ger pengar för särskilda stödfunktioner för klimatoro/eko-ångest. Föreningen Mind är en möjlig aktör.
3 24-timmars ordinarie arbetsvecka Magnus Boström Strängnäs
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Förslaget att ändra ordinarie arbetstid till 24 timmar i veckan är primärt en klimat- och miljöreform. Syftet är att minska den samlade produktionen/konsumtionen, dvs att främja nedväxt av ekonomin, dock utan att riskera samhällsviktig offentlig verksamhet. Utöver att minska ekonomins klimat- och miljöbelastning kan reformen, pga frigörelsen av tid, ha flera positiva effekter på den mänskliga och sociala dimensionen av hållbarhet som indirekt gagnar klimatomställningen. Förslaget är också att låginkomsttagares realinkomst inte ska sänkas.

Åtgärder: • Lagstiftad ordinarie arbetstid ändras från 40 timmar i veckan till 24 timmar i veckan (5§ arbetstidslagen)
• I proportion till denna förändring av normalarbetstid justeras även paragraf 7 och 8 om övertid.
• Detta med åtgärder som garanterar bibehållen realinkomst för låginkomsttagare
• Detta med åtgärder som garanterar bibehållet utbud av samhällsviktig offentlig verksamhet.
5 Inrätta en motsvarighet till Climate Outreach org Anna Grönberg Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: https://climateoutreach.org/about-us/story-values/

Climate outreach arbetar med att engagera allmänheten för klimatkrisen genom att skapa två-vägs kommunikation som gör klimatfrågan relevant för en bred allmänhet och icke polariserande. Arbetet är vetenskapligt grundat i naturvetenskap, psykologi och samhällsvetenskap. De kommunicerar utifrån den mest aktuella kunskapen om klimatkommunikation.

Åtgärder: Sverige behöver ett institut för kommunikation om klimatkrisen som är grundad i både naturvetenskap, samhällsvetenskap och psykologi. En modell är Climate Outreach Org i England. Motionären vill att stadsmakterna tar ett aktivt initiativ till att inrätta ett institut inom eller utanför ett universitet.
6 Kollektivtrafik för alla! Veronika Ekstrand Hässleholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Finns en del försök runt om i Europa med gratis kollektivtrafik och i Sverige har det provats i alla fall på sommarhalvåret och för ungdomar. Men man bör snarare utgå från att det ska vara billigare att åka kollektivt än att ta bilen och det borde ju inte vara avgränsat till en viss period på året utan gälla året runt.

Åtgärder: Det ska vara billigare att ta kollektivtrafik än att åka bil.
7 Varudeklarerade klimatåtgärdspaket Viktoria Vingmarker VÄSTERÅS
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att underlätta för medborgare att bedöma och jämföra de olika politiska partiernas klimatåtgärdspaket behövs ett likvärdigt sätt att kommunicera de olika förslagens reella potential att påverka klimatförändringen. För att undvika s.k. greenwashing eller risk för investering i otillräckliga åtgärder föreslås att varje klimatåtgärd följs av en vetenskapligt grundad uträkning av hur den väntas påverka klimatet (t.ex. koldioxidekvivalenter eller ekologiskt fotavtryck) samt konsekvensbeskrivning avseende åtgärdens miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan, dvs dess hållbarhet i sin helhet.

Åtgärder: -Gemensam struktur på hur politiska partier presenterar sina klimatåtgärdspaket
-Tydliga krav på innehållet i de politiska partiernas klimatåtgärdspaket
-Föreslagna klimatåtgärders reella potential ska bedömas på vetenskapliga grunder, ej utifrån "ideologisk passform"
-De vetenskapligt grundade beräkningarna görs av (nyetablerad) sakkunnig och oberoende enhet knuten till Klimatpolitiska rådet
8 Klimatet som obligatoriskt skolämne Gunilla Berglund, Anna Grönberg Skarpnäck
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Efter 2:dra världskriget har konsumtionssamhället svämmat över de planetära gränserna och för denna livsstil bär de vuxna nu levande generationerna ansvaret. De som är barn och ungdomar idag är de som kommer att drabbas värst av konsekvenserna. Samhället är skyldigt att rusta dem för detta. De behöver både kunskap om klimatnödläget, förmåga att ställa om, krisberedskap, hopp om framtiden, ett rättvist förhållningssätt och stark gemenskap. Skolan erbjuder en god infrastruktur föratt nå denna målgrupp. Ett obligatoriskt skolämne "klimatet" bör införas som en röd tråd genom hela skolsystemet.

Åtgärder: Jag föreslår:

* att ett särskilt obligatoriskt skolämne Klimatet inrättas genom hela skolsystemet med en sammanhållen läroplan

* att nödvändiga resurser som kompetenta lärare och läromedel avsätts för att på ett åldersadekvat sätt anpassa undervisningen.
9 Tid och kunskap för fredlig civil omställning - Vård av Planet Christine Bertlin Älvsjö
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Hela samhället behöver snabbt transformeras till ett som släpper ut ett minimum av koldioxid. För en snabb och fredlig transformation behöver civilsamhället stöd. Inför en ny myndighet - Omställningscentrum - som handhar uppdraget att ge den i civilsamhället som vill ställa om möjlighet att ta ut såkallade VAP-dagar, upp till 52 dagar per år. Uppdra åt Naturvårdsverket att utbilda alla åldrar om planeten som begränsad resurs. Uppdra åt Folkhälsomyndigheten att ansvara för att utforma känslomässigt stöd i förhållande till klimatförändringarna.

Åtgärder: Ge den i civilsamhället som vill ställa om möjlighet att ta ut såkallade VAP-dagar, upp till 52 dagar per år
Inför en ny myndighet - Omställningscentrum - som handhar uppdraget.
Uppdra åt Naturvårdsverket att utbilda alla åldrar om planeten som begränsad resurs
Uppdra åt Folkhälsomyndigheten att ansvara för att utforma känslomässigt stöd i förhållande till klimatförändringarna.
10 Rättvis omställning kräver rättvis beskattning av bostadsvärdet Lennart Kruse Hallstahammar
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Dagens kommunala "fastighetsavgift" ersätts med statlig kapitalskatt (30%) på en schablonintäktbaserad på taxeringsvärdet.
Schablonintäkten (som i princip ska motsvara värdet av kapitalkostnadsdelen i det egna boendet) beräknas på samma sätt som för investeringssparkonto: Statslåneräntan den 30 november föregående år plus en (1) procentenhet, men aldrig lägre än 1,25 procent.
Genom att schablonintäkten räknas som kapitalinkomst påverkas även avdrag för bostadslåneräntor (begränsat avdragsgilla vid nettounderskott över 100000kr.)

Åtgärder: * Dagens kommunala fastighetsavgift på småhus ersätts med kapitalbeskattning av en schablonintäkt baserad på hela taxeringsvärdet
* Schablonintäkten beräknas på liknande sätt som för investeringssparkonto
* Överväg skattekredit för schablonskatten på markvärdet, löses vid försäljning
11 Ekologiska fotavtryck som förklaringsmodell och verktyg för rättvis global omställning. Jan Strömdahl Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ekologiska fotavtryck (EF) är en erkänd men sällan utnyttjad modell för att förklara och formulera krav i klimatarbetet. EF har fördelen att de omfattar både koldioxidutsläpp och annan konsumtion. De mäter inte bara utsläpp och konsumtion i landet utan även den stora andel som sker i andra länder. Hållbarheten definieras av jordens biokapacitet. Alla länder och individer bör försöka uppnå hållbarhet. Kuba och Indien ligger nära. Vi svenskar konsumerar som om vi hade 3,8 jordklot och det är nästan omöjligt att nå under två jordklot.

Åtgärder: Inför Ekologiska Fotavtryck på nationell och individuell nivå i allt klimatarbete.
Utred vilket år Sverige ska ha nått det planetära målet, ett jordklot.
Precisera också Sveriges delmål för koldioxidutsläpp och skogsprodukter.
Utred och överväg en folkomröstning om hur stora skillnader som kan accepteras vad gäller individuella fotavtryck i Sverige.
12 Utmana bilnormen! Ge butiker ansvar för hemtransport av varor Karin Petersson Enskede gård
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Privatbilismen står för en stora utsläpp. Omställning till elbilar pågår men behöver påskyndas. Att producera elbilar är dock också belastande, varför mängden bilar samtidigt behöver bli mindre.

Ett sätt att minska behovet av egen bil är att ålägga återförsäljare ett ansvar för hemtransport av varor. Konsumenten kan då ta sig till butiken tex med cykel och ändå få hem varorna.

För att driva på en beteendeförändring samt skapa acceptans minskas samtidigt antalet parkeringsplatser drastiskt och de frigjorda ytorna används på ett klimatpositivt och uppskattat sätt, tex som grönområden.


Åtgärder: Ålägg återförsäljare av varor ett ansvar för transport hem till kunden.

Minska antalet parkeringsplatser drastiskt i stadskärnor och kring köpcentrum.

Använd de frigjorda ytorna på ett klimatpositivt och uppskattat sätt som tex grönområden, cykelparkeringar eller lekplatser.
13 Medborgarlön och normaliserat deltidsarbete Emmy Strömsten Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Genom en begränsa medborgarlön till låginkomstagare, ger det incitament att arbeta färre timmar och reducerar risken för inflation av motionen. Att fler väljer att ingå i deltidsarbete öppnar dörrar för fler personer att träda in i arbetsmarknaden och minskar risken för medborgare att utveckla utmattningssyndrom (som är ytterst utbrett folkhälsoproblem).
En kortare arbetsvecka skulle möjliggöra nya värden för individen, kvalitetstid att ägna till att välja smartare klimatval, möjligheter till kreativitet, återhämtning och att skapa en meningsfull tillvaro utan konsumtion.

Åtgärder: Mitt förslag är en medborgarlön identiskt med bidrag, villkorligt under en lön lägre än 25 000 i månaden för ett beviljat extra stöd.

Motioner gällande klimatomställning ska finansieras av en införd kapitalskatt.
14 Klimatpositiv Magnus Willner Göteborg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Etablera rörelse, IT-system och organisation för en visuell markering "Den här gatan är klimatpositiv".
Tänk mäklarskylt likt fiber-skyltar som kan användas utanför hem, på gatan, eller i trappuppgången. Det blir något för deltagarna att vara stolta över och en ständig påminnelse för andra att göra likadant.
Systemet bör bygga på självskattning och enkelhet.


Åtgärder: - Etablera i rätt instans ett projekt, IT-system och organisation för "Klimatpositiv".
- Driv projekt med tidiga kommuner, bolag och användare. Filma och dokumentera.
15 Klimatpolitiska ramverkets klimatmål kopplat till koldioxidbudget för Sverige ska lagfästas. Roger Bydler, Marika Jenstav, Charlotte Bydler, Elisabeth Bydler, Peter Fritzson, Cecilia Emanuelsson, Lars-Erik Lögdberg Nacka
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatpolitiska ramverkets klimatmål är idag inte kopplat till den koldioxidbudget som gäller för Sverige utifrån åtagandena i Parisöverenskommelsen. De är dessutom inte bindande och om de handlingsplaner som regeringen tar fram inte är i överensstämmelse med klimatmålen får det inte några konkreta konsekvenser. Klimatmålen, utgående från koldioxidbudgeten för Sverige, bör därför lagfästas. Uppföljningen att lagen uppfylls bör ske av Klimatpolitiska rådet och om klimatmålen inte beräknas kunna nås, så skickas den klimatpolitiska handlingsplanen tillbaka för omarbetning tills den kan godkännas.

Åtgärder: Vi föreslår regering och Riksdag

att klimatpolitiska ramverkets klimatmål, kopplat till den koldioxidbudget som enligt Parisöverenskommelsen gäller för Sverige, lagfästs.

att Klimatpolitiska rådet får i uppdrag att följa upp att regeringens klimatpolitiska handlingsplaner uppfyller klimatmålen och att regeringen åläggs att utveckla handlingsplanen om dess innehåll inte uppfyller klimatmålen.

16 Norm mot utsläpp av fossil koldioxid behöver upprättas Gösta Alfvén, Anne von Heideman Uppsala
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Parisavtalet 2015 har fastställt att världen före 2050 helt ska sluta med utsläpp av fossila gaser. Men ännu finns det inte en allmän norm i samhället som stödjer detta.
Vi bör skyndsamt verka för att politiker, industrin, media och medborgare bör var för sig och gemensamt upprätta en klimatnorm: att inte släppa ut fossil koldioxid.
För att upprätta klimatnormen behövs en folkbildningskampanj med utbildning och information till allmänheten och media samt anstiftande av påföljder mot klimatskadliga verksamheter och aktiviteter.


Åtgärder: . Låt oss tillsammans verka för normen att det är normalt att inte släppa ut fossil koldioxid och onormalt att göra det.
. Låt statliga myndigheter med stöd av klimatforskare och ideella organisationer få till uppgift att genom utbildning och information riktad till allmänheten verka för en förändrad syn och språkbruk på våra skadliga utsläpp av fossil koldioxid.

17 Avgift och Utdelning för en rättvis omställning Eva Bergenstråhle, Matts Hjertqvist, Henrik Petrén, Patrik Kroner Sollentuna
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Politiker måste fatta skarpare beslut för att rädda klimatet. Det är mycket bråttom, om vi ska nå Parisavtalets mål. Den amerikanska idén om Avgift och Utdelning (A&U) är ett redskap i kampen för klimatet. Som ekonomiskt styrmedel är det kraftfullt och tilltalande genom sin fördelande effekt. Det styr mot sparsamhet och omställning.
Avgiften ska inte bara gälla bensin och diesel utan också biodrivmedel, eftersom dessa också är koldioxidalstrande. Omställningen blir svårare för människor med långa avstånd till arbete, handel, vård. Därför är det rättvist med extra andel till gles- och landsbygd

Åtgärder: Att riksdagen beslutar
1) om avgift på alla CO2-alstrande drivmedel i vägtrafiken
2) att successivt höja avgiften tills dessa drivmedel fasats ut
3) att skilja influtna avgifter från övriga skatter och inkomster
4) att dela ut dessa medel till befolkningen regelbundet
5) att medlen delas ut i lika delar till alla vuxna, halva andelar till barn och förhöjda andelar till boende i gles-och landsbygd
18 En rättvis klimatomställning kräver en ny bostadspolitik Torbjörn Vennström, Jan Strömdahl Norrtälje och Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Trygga hem fr alla är en nödvändig beståndsdel i en rättvis klimatomställning. I dag står bygg- och fastighetssektorn för 20 % av de territoriella utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har vi hemlöshet, segregering och otrygghet i boendet. Bostadsbrist, spekulation och ohållbar skuldsättning driver upp priserna. Staten behöver ta ett större ansvar genom ett program för klimatomställning av bostäderna, skatter som motverkar överkonsumtion av bostadsyta och energislöseri, klimatenoveringar utan hyreshöjningar, riktade åtg för att återbefolka landsbygden och samordna service och transporter.

Åtgärder: Stöd till icke-vinstdrivna aktörer som bygger och rustar klimatneutralt. Stärk boende-inflytandet.
Krav på solceller/bergvärme i nybyggen.
Integrera odling, återbruk & delningsek. i all planering.
Styrmedel mot spekulation samt överkonsumtion av boyta och energi.
Ge kommuner rätt att överta ödehus och överlåta till fastboende.
Samordna service, transport, digitalisering på landsbygden.
19 Satsa en miljard på folkbildning så att Sverige klarar klimatomställningen Tove Ahlström Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: I Parisavtalet konstateras att allmänhetens medvetenhet och tillgång till information om klimatomställningen är en förutsättning för att vi ska kunna nå målet om att hålla den globala upphettningen under två grader. Regeringen har undertecknat detta viktiga globala styrdokument och Naturvårdsverket påpekar i en utredning att mer behöver göras för att skapa delaktighet hos medborgarna. En stor del i lösningen är den svenska folkbildningsrörelsen, en väletablerad samhällsinfrastruktur som borde få en stärkt roll och riktade medel så att vi kan lyckas med klimatomställningen.

Åtgärder: Att regeringen, förslagsvis under Utbildningsdepartementet, öronmärker en miljard svenska kronor för folkbildning om klimatomställningen.
20 Andelsägd solvärme för att minska förbränningen av bränslen i fjärrvärmenäten Joakim Byström Härnösand
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Hälften av alla hem i Sverige värms med fjärrvärme och den huvudsakliga energikällan är biobränsle. I Sverige finns 600 fjärrvärmenät, de flesta på mindre orter, där en central värmepanna pumpar ut hetvatten i underjordiska rör till bostäder, skolor och kommersiella lokaler.
Genom att göra det gynnsamt för enskilda att investera i solvärme för sin fjärrvärmeleverans kan förbränningen av bränslen minskas och priset på värme säkras från framtida energiprishöjningar.
Delägande i värmenäten kan ändra bilden av fjärrvärme som en monopolverksamhet till något som vi äger och utvecklar tillsammans.

Åtgärder: Investeringsstöd eller skatterabatt för andelsägd solvärme i fjärrvärmenäten
21 Anslag i budget 2022/23 med 500 miljarder kr med syftet att nå en kraftfull minskning av växthusgaser globalt. Mårten Procopé Ljuskärrsvägen 79, 133 31 Saltsjöbaden
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Jag föreslår att en global satsning genomförs på vätgasproduktion och ett "vätgassamhälle". Sveriges riksdag skall satsa 500 miljarder kr. För fordon med fossilbränslen som bensin eller diesel, måste man direkt utveckla billiga anpassningar, som möjliggör att de befintliga motorerna kan köras på billig vätgas i kombination med syrgas. Då elimineras alla utsläpp av dels växthusgaser (koldioxid) och samtidigt även hälsovådliga eller försurande gaser (främst kväveföreningar).
Vätgas kan även nyttjas för uppvärmning och lagring av el. Vi hinner inte att gå andra vägar nu. Hushållen har inte råd.

Åtgärder: Nödläge utropat av FN. Tipping-points år 2030. Globalt ansvar att ställa om.
Använd högst 100 miljarder kr till insatser inom Sverige.
400 miljarder för globala satsningar.
Omgående anslag för grundforskning med geotermisk energi (1 miljard kr).
Stöd till fordonsanpassning för vätgas.
Säkra investeringar mot solstormar.
22 Förmedla kunskap inom handvävning genom välutbildade lärare Deltagarna på vävutbildningen genom vävlärare Eva Martinsson FRISTAD
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Handvävare är ett yrke för framtiden.
Vävning med dess material och redskap har minimal påverkan på natur och klimat.
Vävning har en lång tradition i Sverige och har alltid varit en del av en cirkulär ekonomi.
Vävning kan utövas på flera nivåer; professionellt, inom rehabilitering och som hobby.
Vävning kan utövas av människor i alla åldrar.
Vävning är en skapande process som ger välbefinnande.
Vävlärare är ett yrke med specialistkompetens.
Det finns idag ingen utbildning till vävlärare.


Åtgärder: Starta utbildning till lärare i handvävning.
Ge fler möjlighet att försörja sig på hantverk och konsthantverk genom förändrad skattepolitik.
Gynna inhemska naturmaterial framför importerade syntetmaterial.
23 Hantverk – en väg till ett hållbart samhälle Deltagare på vävutbildningen genom lärare Eva Martinsson FRISTAD
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Det slängs mycket textil bland våra sopor som skulle kunna tas tillvara på annat sätt tex bli trasmattor, konstverk mm.
Vi behöver bli ännu bättre på att ta tillvara ullen från fåren för att spinna garn som kan bli till kläder av bra kvalité som håller länge.
Att arbeta med hantverk ger många positiva effekter, inte minst sociala och hälsomässiga. Många invandrare har kunnande inom hantverk och skulle på så sätt lättare integreras i samhället samt bidra med sina kunskaper.


Åtgärder: Lägre moms på hantverk
Gynnsammare skatteregler för hantverkare
Fler utbildningar inom hantverk
Skapa fler mötesplatser för integration via hantverk
24 Nolltaxa eller låg taxa i kollektivtrafiken är en rättvisefråga Gertrud Brorsson Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Att kunna ta sig fram borde vara en rättighet. Med helt avgiftsfria eller låga, symboliska avgifter blir det möjligt för alla att åka kollektivt. I en situation där orättvisorna ökar blir de höga kostnaderna för kollektivtrafiken särskilt tunga för vissa. Det finns de som tvingas att planka för att ta sig till jobbet eller uträtta andra nödvändiga aktiviteter.
Politikens uppgift är då att ge möjligheter för människor att leva på ett miljövänligare sätt utan att man hotar klimatet. Det som är bra för miljön ska vara billigt, och det som är dåligt dyrt. Låga, symboliska avgifter eller nolltaxa v

Åtgärder: I syfte att, som en del i den gemensamt finansierade generella välfärden, skapa en rättvis kollektivtrafik som bidrar till utsläppsminskningar, föreslår Föreningen Kollektivtrafikant Stockholm
? att nolltaxa, alt låga, symboliska, och enhetliga avgifter i kollektivtrafiken införs i hela landet
? att riksdag och regering utarbetar en plan för genomförande och finansiering av nolltaxa eller låga av
25 Förbud mot fossilreklam och sponsring. Anna Jonsson, Gustav Martner & Daniel Zetterström Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Även reklamlandskapet måste förändras för att vi ska nå klimatmålen tillsammans, då reklam är ett effektivt verktyg för att förändra våra beteenden, forma våra konsumtionsmönster samt etablera och upprätthålla normer i samhället. Idag har fossil reklam fritt spelrum och motverkar därför den snabba omställning som behövs.

Luftföroreningar som orsakas av fossil förbränning dödar fler människor än rökning globalt. Klimatkrisen drabbar även miljontals människor. Ett fossilreklamförbud är således logiskt av klimat-, miljö- och hälsoskäl.

Åtgärder: Ett förbud mot reklam och sponsring på nationell nivå för alla former av varor och tjänster från företag som framställer, producerar eller distribuerar bränslen baserat helt eller delvis på fossil råvara.

Det innefattar flyg, bilar och andra motoriserade fordon och fordonsbaserade tjänster som är helt eller delvis baserade på förbränning av fossila bränslen, med undantag för kollektivtrafik.
26 Levande landsbygd genom utvecklad och samordnad kollektivtrafik med buss Gertrud Brorsson m fl Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Kollektivtrafiken är ojämnt fördelad mellan stad och land. För människor utanför tätorter finns få konkreta alternativ till bilen. Många har inte råd, eller kör inte bil. Finns det en busslinje går den kanske bara en – två gånger om dagen om ens så ofta, eller har fel sträckning. Vi föreslår en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken på landsbygden genom nya bussförbindelser, kombinerat med utveckling av kringtjänster och lokal infrastruktur. Det gynnar klimatet och socioekonomisk utjämning. En nationell plan, riktade statsbidrag till regionerna samt stöd till deras samordning krävs.

Åtgärder: Riksdagen bör besluta om
• En nationell plan för utbyggnad av kollektivtrafiken på landsbygd och glesbygd
• Prioritering av bussförbindelser för snabb utsläppsminskning och ökat resande
• Samordning av regionernas planering, med statligt stöd
27 Begagnat är trendigt. Bryt köp och släng samhällskulturen. Albin Helander Lund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Insatser från staten, regering och kommuner som ger bidrag till företag som siktar på en hållbar utveckling och höjer skatter för ohållbara industrier och produkter. För att uppnå en hållbar utveckling bör vi sträva efter en cirkulär ekonomisk utveckling. Genom insatser från staten med reklam och belöning kan kunskapen om att göra rätt öka.

Åtgärder: *Företag ska få rabatt eller bidrag för hållbar produktion.
*Ökad skatt på plastprodukter och användningen av fossila bränslen.
*Reglering av kvantiteten och sortens reklam vi utsätts för.
*Reklam som gynnar secondhandbutiker.
28 Skatt på nötkött! Lukas, Johansson Lund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: År 2018 släppte varje svensk ut 8,06 ton koldioxid och enligt Parisavtalet ska den globala uppvärmningen stanna på två grader och strävas till 1,5 grader. Enligt tre olika mål måste vi sänka utsläppen till ett ton koldioxid per person per år. Att införa skatt på nötkött hade hjälpt människor att göra mer miljövänliga val i vardagen.


Åtgärder: Att öka sannolikheten för ett miljövänligt beteende genom bestraffning via skatt. Privatpersoner måste göra en klimatpositiv livsomställning och därför bör det införas skatt på nötkött för att uppnå det. Motionen innefattar alla de olika hållbarhetsdimensionerna dvs den, ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionen.
29 Få fler att åka kollektivtrafik Jason Jonasson Lund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Bilarna som kör idag förstör både miljön och människans hälsa. Vi måste motivera folk till att vilja ta kollektivtrafiken för att få mindre bilar på vägarna. Åker fler buss eller tåg blir luftföroreningen mindre då speciellt de flesta bussarna kör på förnybart bränsle som är bättre än bensin och diesel. Minskningen av bilar förbättrar också människans hälsa. Minskningen av luftföroreningar kan minska risken för hjärt och kärlsjukdomar samt cancer. Bullret kommer också minska vilket kommer minska risken för sjukdomar som till exempel hjärtsjukdomar eller andra saker som stress och sömnbrist.


Åtgärder: Öka antalet buss och tåg hållplatser för att motivera folk att åka med kollektivtrafiken samt göra det lättare för folk att välja bussen eller tåget.
30 Äta mer vegetariskt Elin Persdotter Furulund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Sammanfattningsvis så sammanfattar man texten till att utsläppen från köttindustrin tär på naturens resurser inte bara det att slakta djuren utan även allting som kommer till det såsom att ge dom mat och transportera djuren är stora hinder vi måste lösa för att minska våra utsläpp. Även olika lösningar på detta såsom att minska priset på alternativ mat och höja den på köttet, likaså att man slutar marknadsföra kött på det sättet vi gör nu i media och inte lägga en sorts skam på att vara vegan/vegetarian.


Åtgärder: De ekologiska och veganska/vegetariska alternativen måste minska i pris samt att priserna på kött ökar.
En annan åtgärd är medias hantering att marknadsföra den vegetariska maten men även minska på marknadsföring av kött.
Att äta vegetariskt eller vara vegetarian måste fortsätta vara något trendigt snarare än ett subkulturellt attribut som är mode idag.
31 Trenden med att nytt är trendigt påverkar vårt klimat negativt och vi behöver en normändring Ulises Engblom Clavijo Genarp
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Dagens produktion och konsumtion av kläder har en enorm inverkan på våran miljö där vi slänger användbara kläder och köper nytt. Problematiken ligger i att det ät trendigt med nytt och min poäng med denna motion är att inte bara uppmärksamma problemet men också försöka motivera privatpersoner och företag att ändra normen och konsumera samt producera mer ekologiskt. Vi har bara en planet men ändå använder vi globalt idag resurser från 1.7 jordklot och har begränsad tid att lösa klimat problemen.


Åtgärder:
Ställa högre krav på klädbutiker i form av att de måste ta emot och sälja gamla kläder för att minska produktionen och konsumtionen.

Influensers och stora klädföretag bör göra reklam för second hand produkter i hopp om att skapa en ny trend för befolkningen.
32 Onödig konsumtion av stilla flaskvatten i Sverige Florian Rodrick Solberg, Elliot Moore, Åke Elfving och Felicity Chen Stockholm, Bromma
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag är 100% av Sveriges kranvatten helt rent, men fortfarande köper en stor del av befolkningen vatten i plastflaskor, enbart för enkelhetens skull. Denna lathet från befolkningen orsakar en onödig konsumtion av vattenflaskor.

I Sverige konsumerar befolkningen 25 liter vatten från vattenflaskor per person per år. Detta är för mycket med tanke på att Sverige har 100% rent kranvatten som är väldigt billigt och lättillgängligt. Konsumtion av vattenflaskor slösar på miljöbelastande plast som dessutom måste transporteras med koldioxidutsläppande fordon.

Åtgärder: I Sverige ska stilla, buteljerat vatten förbjudas att säljas i livsmedelsbutiker och endast serveras i resturang.
33 Hårdare utsläpps- och arbetsavtal Alvar Karling, Grace Liljevret, Mattias Jin, Emilia Axelsson Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi måste införa hårdare regler när det kommer till svenska företags samarbeten med nationella och internationella industrier. Åtgärden ska vara att införa strängare avtal industrierna måste skriva på som innehåller nolltolerans mot diskriminering på arbetsplatserna och nolltolerans mot klimatfarliga utsläpp. Om dessa avtal inte följs ska företagen omedelbart sluta importeringen från dessa industrier.


Åtgärder: Att riksdagspolitiker ska:
Ställa hårdare krav på svenska företag att följa mänskliga rättigheter inom hela leveranskedjan.
Ställa hårdare krav på internationella företag att följa mänskliga rättigheter inom hela leveranskedjan.
Ställa hårdare krav på samtliga industrier att sikta på ett nollutsläpp.
Jobba hårdare för de förlag som redan finns samt är öppna för kompletteringar.
34 Hindra köttimport från länder som inte uppnår miljökraven och stötta närproducerat kött som uppfyller kraven. Simona Guler, Donna Wu, Elsa Sjölund, Adam Jonströmer, Miriam Wiklund, Isabella Ramos Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Idag är många medvetna om den negativa påverkan kött har på människan och naturen. Köttproduktionen orsakar stora mängder utsläpp av växthusgaser, hotar den biologiska mångfalden och utgör en långsiktig hälsofara. Dessutom utgör transport av kött och djurfoder ett stort problem, därmed behöver Sverige minska sin köttimport. För att inte orsaka en förhastad förändring som kan ge upphov till demonstrationer, bör staten även stödja närproducerad kött som uppnår kraven. Stickprov kan införas för att granska köttets miljöpåverkan. På så sätt kommer en hållbar köttindustri främjas.


Åtgärder: - Ge bidrag till svenska bönder som uppnår kraven för köttproduktion som inkluderar minimal användning av antibiotika och begränsat utsläpp av växthusgaser.
- Begränsa import från utländska företag som inte uppnår de svenska kraven
- Införa slumpmässiga stickprov på köttet för att granska om de uppnår kraven.
35 Motion - Mer bistånd till kvinnors rätt till utbildning i fattigare länder. Anna Sjöberg Ahlenius, Sarah Alisch, Elsa Wibling. Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi vill att kvinnor ska få rätt till utbildning i alla länder, då detta gynnar samhället och demokratin. Det ger oss fler människor med fler smarta tankar och idéer som kan hjälpa oss i den pågående klimatkrisen.

Åtgärder: Optimera och rannsaka budgeten.

Ge ökade möjligheter för kvinnor att fullfölja sin utbildning.?

Stöd fler företag som jobbar för kvinnors rätt till utbildning.
37 Gör det lönsamt att starta gröna företag Christine Häll, Rasmus Deffler, Pål af Klintberg Frambäck, Sebastian Myhre Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning:
En av de största orsakerna till klimatförstörelse och global uppvärmning är olika företags driv för att producera och sälja produkter. Enligt SVT står SSAB och 14 andra företag för 25% av alla utsläpp i Sverige. Vi tror på förändring. Det är alldeles för lönsamt att driva ett företag som inte håller sig till gröna standards. Det kommer med stora konsekvenser. Hur kan man ändra på det här? En möjlighet är att ändra på hur innovationer, regler och skatter hanteras, och därmed förändra industrin. Denna motion reflekterar flera av FN:s globala mål, framförallt det 9:e om hållbar innovation.

Åtgärder:
- Företag som ingår i EU ETS ska inte längre slippa svensk koldioxidskatt.

- Koldioxidskatten för företag vars verksamhet bidrar till växthusutsläppen som på ett realistiskt och effektivt sätt arbetar för att uppnå målet om noll nettoutsläpp 2045 ska sänkas.

- Koldioxidskatten för företag som inte uppskattas arbeta mot att uppnå detta mål ska höjas.
38 Klimatpresskonferens varje vecka Astrid Wahlberg, Lina Nyström, Sofie Texier, Denise Paltser, Moa Widmark Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Den klimatkrispresskonferens vi föreslår ska bidra till SDG 4 och 13. Syftet är att utbilda Sverige i klimatfrågan så att det folkliga stödet, för den omställning som krävs, ska bli tillräckligt starkt för att politiker och företag ska tvingas ställa om. Det andra syftet är att få individer att ta mer ansvar. Presskonferensen ska sändas på allmänt tillgängliga medier, och agendan ska bestå av fyra punkter: lokala/globala klimatnyheter, visualisering av utveckling mot målen, rekommendationer till allmänheten och debatt. Deltagande på presskonferensen ska vara allt från forskare till aktivister.

Åtgärder: Vi vill se bättre informering om klimatkrisen, genom en presskonferens veckovis likt de presskonferenser som hölls angående coronakrisen.

Konferensen sänds på olika medier som är tillgängliga för allmänheten.

Vad sker på presskonferensen?
Lokala/globala klimatnyheter
Statistik
Klimatsmarta rekommendationer
Debatt

Vilka deltar?
Forskare
Aktivister
Journalister
Politiker
Entreprenörer
39 Reformera sophanteringen i Sverige Anton, Beata, Ida, Isabella, Karin, Lukas Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi begär att sophanteringen i Sverige ska bli mer jämlik och att gemensamma regler och lagar ska gälla för samtliga kommuner. Vi har har ett antal förslag för hur detta ska genomföras:

-Inför komposteringskrav i hela Sverige!
-Installera fler återvinningsstationer!
-Avskaffa allmänsopor!
-Kräv vite av kommuner som inte följer de ovanstående kraven!


Åtgärder: -Att införa komposteringskrav i hela Sverige.
-Att installera fler återvinningsstationer.
-Att avskaffa allmänsopor.
-Att kräva vite av kommuner som inte följer de ovanstående kraven.
40 Strikta lagar om koldioxidutsläpp inom produktion och konsumtion Jeera Yuangngoen, Sigrid Bengtsson, Hannah Dutt, Ellinor Bengtson Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att vi ska kunna nå det tolfte globala målet (Hållbar Konsumtion och Produktion) måste vi sätta som regel att företag inte får köpa in varor där koldioxidutsläppet är större än en rimlig mängd i förhållande till företaget och varorna de säljer. Vi vill se striktare koldioxidutsläppslagar på arbetsplatser, t ex att företag inte får ha mer än en rimlig mängd koldioxidutsläpp (i procent). Utsläppen ska vara så låga att det inte påverkar klimatförändringarna (upp till experter att avgöra vad som är rimligt). Nollvision gällande utsläppen av fossila bränslen inom en snar framtid är ett krav.

Åtgärder: Strikta koldioxidutsläppslagar för företag som producerar och köper in produkter.
41 Klimatsmart kost och undervisning i skolan Rut, Theodore, Ture, Albin Stockholm, Nacka, Solna
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Denna motion behandlar förslag med syfte att nå en mer klimatsmart kost i samhället. Den omställningen börjar i skolan. Därför har vi lagt fram fyra förslag som berör hemkunskapsundervisningen, skolmaten och tallriksmodellen.

Åtgärder: -Matlagningen i hemkunskapsundervisningen ska vara vegetarisk.
-Göra om tallriksmodellen så att fokus ligger på vegetariskt protein.
-Skolor ska servera en hållbar kost.
-Köttbaserad kost ska gå som specialkost och vegetarisk ska ses som normalkost.
42 Inför undervisning om klimatkrisen i den svenska skolans läroplan Esmeralda Sjögren Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatkrisen kommer att påverka hela samhället och ungdomarna är en del av förändringen därför behöver undervisning i klimatkrisen inför som en central del i skolans läroplan. En nyligen utgiven Novoundersökning på förfrågan från Våra barns klimat bekräftar att åtta av tio unga mellan 12 till 18 år efterfrågar undervisning inom miljö-och klimatkunskap i skolan. Med andra ord råder det inte brist på handlingskraft hos unga men regeringen behöver förvalta ungdomarnas engagemang redan i skolan. . Regeringen har inte tid att vänta, krisen är redan här. Dagens ungdomar kan vara en del av lösningen.

Åtgärder: Jag yrkar att den svenska regeringen bör införa undervisning om klimatkrisen som ett obligatoriskt ämne i läroplanen genom att lärarna får utbildning i klimatkunskap och krishantering.

Jag yrkar att sveriges regering måste förse skolornas nuvarande kuratorer och studie-yrkesvägledare med fortbildning inom klimatpsykologi, för att kunna bemöta ungas växande klimatångest.
43 Svenskt klimatsmart : enklare att välja för konsumenten Hanna Sjöberg Örebro
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Pris på många av marknadens fossila produkter är subventionerat.
Förslag här är att istället låta det betalas av konsumenten i alla led.
Genom att rensa Svenska fossila subventioner frigörs mycket pengar.
Dessa pengar kan istället användas för att subventionera mer klimatvänliga alternativ som i dagsläget är dyra att köpa, orsaken är tex att det är småproducenter, ekologiska råvaror och säsongsbetonad produktion.
Med hjälp av tydliga mallar som räknar ut faktiska klimatkostnader, kan småskaliga närproducerade ekologiska varor samtidigt bli billigare att köpa för konsumenten.
Win-win.

Åtgärder: - vi bör konsekvent låta allt som är till salu i Sverige kosta sin egentliga klimatkostnad
- vi städar upp bland Sveriges subventioner på fossila produktion
- vi flyttar pengarna från samtliga fossilsubventioner till att:
- subventionera de mer klimatvänliga alternativ på marknaden
44 Nollvision om biltrafik i tätort Magnus Boström Strängnäs
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: En nollvision om biltrafik i städer ska vägleda en infrastrukturomvandling i tätort. Företräde för infrastruktur för cykel och promenad ska införas. Antalet parkeringsplatser i landets ska minskas kraftigt. Kommuner åläggs ansvar att upprätta handlingsplaner och vidtaga åtgärder i enlighet med visionen. Inför stimulanspaket för att bygga om städer för att motverka bilism och främja cykling och promenad, detta i linje med visionen om "15-minute city". Kollektivtrafik ska främjas. Undantag kan medges för utryckningsfordon, taxi, färdtjänst och särskilda fordon avseende för rörelsehindrade.

Åtgärder: Inför nollvision om biltrafik i Sveriges tätorter, fr.a. innerstäder

Kommuner åläggs ansvar att upprätta handlingsplan och vidtaga åtgärder för att successivt avveckla biltrafik i landets tätorter

Kommuner åläggs ansvar att, i enlighet med visionen "15 minute city", främja infrastruktur för invånare att tillgodose behov utan att behöva bil

Stimulanspaket för infrastrukturomvandling enligt
45 Moratorium - överkonsumtion Mikael Malmaeus, Anna Lundgren, Tomas Lohammar Uppsala
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Med en begränsad koldioxidbudget är det inte rimligt att i detta nödläge förbruka vår koldioxidbudget på överkonsumtion. Vi föreslår därför att Sverige genom lagstiftning begränsar privat konsumtion genom att införa ett moratorium - ett tillfälligt stopp.

På vilket sätt och hur länge det ska gälla bör snabbutredas då en sådan konsumtionsbegränsning måste ske rättvist och på inga villkor får gå ut över människors grundläggande behov. Vilka behov som faktiskt är grundläggande behöver definieras och hänsyn måste tas till förutsättningar i olika delar av landet, exempelvis gällande transporter.


Åtgärder: * Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion
* Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan
* Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion
* Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd
46 Energisparmeddelande från Svenska kraftnät via SMHI och MSB Mats Johansson Dalstorp
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Man talar om att Sverige har en effektbrist i elnätet. Detta rör sig om perioder med lite sol och ingen vind samtidigt som det är kallt. Ett billigt sätt att minska problemet skulle vara att Svenska Kraftnät, som redan räknar på energiförbrukningen och styr produktion av el därefter, får leverera notiser via SMHI och MSB i deras respektive app. T.ex. "spara el ikväll mellan 7 och 9" Då kan man skjuta upp elbilsladdningen eller bastubadet. Vi är många som vill göra rätt men vi kanske behöver lite vägledning ibland!

Åtgärder: Fixa en elsparfunktion i redan fungerande applikation SMHI och MSB

Kapa effekttopparna i det ansträngda elnätet ladda bilen rätt tid på dygnet.
47 Influencers i kampen bort från vårt slit och slängsamhälle Bonita Terra Ruckert Costa lund
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Motionen omfattar Sveriges influencers som influerar befolkningen till att konsumera mer. Reklam, samarbeten och kampanjer på deras sociala medier som når ut till olika målgrupper av befolkningen. Influencers använder sin plattform för att visa upp exempelvis varor, tjänster samt produkter för att sedan konsumenterna skall köpa. Köpprocessen för konsumenten och hur det kan påverkas av influencers plattform. Relationen mellan influencers och deras media tillsammans med konsumenterna. Indirekta och direkta påverkan på konsumtionen för Sveriges befolkning.


Åtgärder: Influencers ska inte få uppmuntra Sveriges befolkning till att shoppa. Inga influencers skall utföra samarbeten med företag som reklam ute i median för uppmuntra shopping. Staten kan använda sig av ett styrmedel genom att beskatta den vinst som influencers tjänar via deras reklam och samarbeten som leder till ökad konsumtion. Samarbeten med företag, shopping liksom klimatpåverkan.
48 Använd statens skogar till det allmännas bästa och implementera landskapskonventionen Lena Wallin, Amanda Tas, Margareta Ihse, Roger Bydler, Anders Axner, Sebastian Kirppu, Linnea Helmersson Luleå
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi står inför stora utmaningar med klimathot och utarmning av biologisk mångfald. Båda måste betraktas tillsammans, då klimatmodeller bygger på fungerande ekosystem som kolsänkor. För att nå miljömål behövs delaktighet, kunskapsöverföring, hållbar planering och förvaltning över hela landskap i enlighet med landskapskonventionen. Målen nås effektivare genom att all statlig skogsmark undantas från avverkning. All statlig skogsmark bör i första hand användas till att gynna det allmännas bästa för kollektiv nytta, d.v.s. som kollager, för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och sociala värden.

Åtgärder: - Att statens skogar i första hand skyddas för det allmännas bästa, dvs kollager, biologisk mångfald, rekreation, urfolks rättigheter.
- Plantager på statlig mark används som utbytesmark för skyddsvärd skog så att Sverige kan närma sig målet om 30 % skyddad landareal.
- Att implementera landskapskonventionen där NV & Riksantikvarieämbetet ges huvudansvaret gemensamt med Jordbruksv., Skogsst. & Bov
49 Underlätta för samfälligheter att skapa laddplatser Lars-Erik Lögdberg Nynäshamn
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: I radhusområden finns ofta en gemensam parkering. När det nu blir aktuellt att skapa möjligheter att ladda elbilar försvåras arbetet pga regler och lagstiftning. De flesta radhusföreningar (samfällighetsföreningar) måste ansöka om en ny förrättning hos Lantmäteriet vilket tar tid, kostar pengar och belastar föreningens styrelse med arbete som känns onödigt eftersom en utveckling mot laddmöjligheter är ofrånkomlig. Så förslaget är att underlätta för hårt arbetande styrelser genom att ge en generell dispens eller ändra i lagen om samfälligheter.

Åtgärder: Många samfällighetsföreningar som planerar att skapa laddmöjligheter för elbilar drabbas av kostnader och krångel. Förslag: Ge generell dispens eller ändra lagen om samfälligheter så att en ny förrättning hos Lantmäteriet undvikes.
50 vegovegetarisk lunch för alla Hanna Sjöberg Örebro
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Sammanfattning:
vår folkhälsa-
våra klimatavtryck-
den biologiska mångfalden-
svensk ekologisk vegetarisk mat-
dessa viktiga och livsavgörande aspekter kan stödjas av ett så enkelt val som att äta god näringsrik vegansk kost varje dag.
med Att servera vegokost på sjukhus är logiskt.

Åtgärder: Motion om införandet av vegetariskt på regional nivå:
- Låt näringsrik vegetarisk mat vara daglig (lunch) kost
- Låt landets alla sjukhus bli vegetariska
51 Dekoloniserande perspektiv på klimatfrågan Filip Hallbäck Växjö
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Förslaget handlar om att Regering och Riksdag stärker dekoloniserande perspektiv i anslutning till klimatfrågan, utifrån det kunskapsläge som finns idag.

Åtgärder: 1. Att Klimatriksdagen beslutar att ge Regering och Riksdag i uppdrag att tillsätta en kommission som arbetar en handlingsplan kring hur dekolonialitet kan praktiseras inom ramen för miljö- och klimatfrågorna.
2. Att handlingsplanen i fråga uppdateras med jämna mellanrum.
52 Ge stöd för odling och uppfödning av djur i stadsbygd, inte bara till jordbrukare Andreas Eklund Södertälje
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ge stöd för odling och uppfödning av djur i stadsbygd, inte bara till jordbrukare. I stadsmiljö finns det tomtmark och annan mark, hustak, m.m. där odling av grönsaker, kryddor, m.m. kunde göras. Djur som t.ex. kaniner eller höns skulle kunna födas upp i burar i stadsmiljö och ge kött och ägg. Det blir mindre mattransporter och mindre import av mat till Sverige, Matavfall, m.m. kan komposteras och användas i stadsodlingarna istället för handelsgödsel. Även husdjurens avföring skulle kunna komposteras, eventuellt efter att först ha processats med t.ex. väteperoxid innan kompostering.

Åtgärder: Ge stöd för odling och uppfödning av djur i stadsbygd, inte bara till jordbrukare. I stadsmiljö finns det mark, hustak, m.m. där odling av grönsaker, kryddor, m.m. kunde göras. Djur som t.ex. kaniner eller höns skulle kunna födas upp. Det blir mindre mattransporter och mindre import av mat till Sverige, Matavfall, m.m. kan komposteras och användas i stadsodlingarna istället för handelsgödsel.
53 Obligatoriskt att arbeta hemifrån minst tre dagar i veckan, om man arbetar på kontor mha internet och telefon Andreas Eklund Södertälje
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Så som det var före pandemin och så som det ofta är nu också, så ska man åka in till kontoret varje dag. Man kan om man är envis få "dispens" och arbeta hemifrån ibland. Det borde vara precis tvärtom. Det borde stå i Lagen att den som arbetar på kontor och som främst behöver tillgång till dator och internet samt telefon, ska arbeta hemifrån minst tre dagar i veckan. Det är bra för klimatet, miljön, ger billigare underhåll av vägar, bättre framkomlighet för de som behöver köra på vägar, m.m.

Åtgärder: Det borde stå i Lagen att den som arbetar på kontor och som främst behöver tillgång till dator och internet samt telefon, ska arbeta hemifrån minst tre dagar i veckan.
54 Skatt på kött Karin Geijer Sollentuna
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi behöver minska vår konsumtion av animaliska produkter. Med en skatt på kött skulle fler välja växtbaserade alternativ.

Åtgärder: Vi behöver minska vår konsumtion av animaliska produkter. Med en skatt på kött skulle fler välja växtbaserade alternativ.
55 Hållbar utveckling; Förverkliga intentionerna i läroplanerna Gitte Jutvik Guterstam Trosa
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Sammanfattning
Utbildningssektorn är en viktig aktör när klimatmålen ska nås. I grundskolans läroplan betonas vikten av hållbar utveckling i flertal ämnen. Undervisningen ska ha ett miljöperspektiv och belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Styrdokumenten framhåller alltså utbildning för hållbar utveckling, däremot brister förverkligandet av dessa intentioner. Motionen yrkar på åtgärder i form av regeringsuppdrag till berörda myndigheter.


Åtgärder: Klimatriksdagen uppmanar kommande regering att
- Ge Skolverket uppdrag och finansiering för att initiera ett utvecklingsarbete för utbildning i hållbar utveckling
- Sprid Skolinspektionens kvalitetsgranskning av lärandet för hållbar utveckling.
- Uppdra a?t Universitetskanslera?mbetet att förändra lärarutbildningen så att utbildning för hållbar utveckling integreras på
lärarutbildningar
56 stärk biologisk mångfald - låt djur leva Hanna Sjöberg Örebro
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: - Låt betesdjur på svenska betesmarker få leva sin fulla livslängd.
- på det viset stödja den biologiska mångfalden och främja öppet landskap med större artrikedom och fler levande djur.
- Anställ personer som sköter om djuren på de sätt som behövs, de kan få lön från staten.
Djurindustrin är ett omänskligt område som rubbat naturens lagar i många avseenden.
På det här sättet skulle biologiska system återfå sin balans.

Åtgärder: - låt de betesdjur som ger öppna landskap få leva sin hela fulla livslängd.
- anställ personer med lön från staten till dagliga arbetet med att sköta djuren. - Djuren kan ägas av staten/
- eller hyras i hela sin livslängd från djurbönder.
- Biologisk mångfald stärks.
- Respekt för djurens liv stärks.
57 Skapa ett klimatklivet för skogen " SKOGSKLIVET " för mindre utsläpp och bättre miljö Kerstin Brynolf,Lena Douglas Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatomställning diskuteras i riksdagen och ute i samhället.Tekniska lösningar uppmärksammas medan skogsbrukets och våtmarkernas utsläpp inte uppmärksammas tillräckligt.
Skogsavverkning ger upphov till stora koldioxidutsläpp ( ca 40 milj ton CO2) men uppgifter om detta försvinner i statistiken.Det mesta av det avverkade virket omvandlas till produkter som ger ytterligare koldioxidutsläpp inom 2 år ( ca 80 milj ton)
Våtmarkernas utsläpp är lika stora som de från personbilstrafiken.(ca 10 milj ton) Minskad avverkning av skog och återställda våtmarker ger mindre koldioxidutsläpp i närtid.

Åtgärder: 1.Skogsklivet skall kunna ge ersättning för att inte avverka skog.
2.Även små skogsägare skall kunna söka stöd,samordning via kommuner och länsstyrelser.
3.Skogsklivet skall kunna ge bidrag för att övergå till plockhuggning.
4.Öronmärkta pengar för skydd av fjällnära skog.
5.Öronmärkta pengar för återställande av våtmarker.
6.Länsstyrelse/kommuner övervakar för att hindra fusk.
58 Omställning på riktigt Eva Martinsson Ljung
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Det behövs en ekonomisk lösning där alla som vill har möjlighet att arbeta deltid.
Förändra vårt samhälle i grunden så fler får ökad livskvalitet.


Åtgärder: Medborgarlön som en möjlighet för alla
59 En ny myndighet med en vetenskapsbaserad helhetssyn för att styra omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Gunnar Brundin, Anne von Heideman, Maini Sorri Hongslo, Celina Tjerneld Hongslo, Mats Olsson och Tova Wennemo Uppsala
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Upprätta en ny myndighet med experter i ekonomi och klimatvetenskap och med uppgiften att med vetenskaplig utgångspunkt leda och samordna arbetet med att hejda utsläppen och begränsa klimatförändringen.
Myndighetens uppdrag:
Fortbildning av övriga myndigheter och folkvalda i ett vetenskapsbaserat tankesätt för att ställa om till ett klimatneutralt samhälle.
Upprätta koldioxidbudget på alla nivåer (staten, regioner, kommuner).
Analysera utsläpp från samhällets alla olika funktioner. Prioritering, ransonering och ekonomiska styrmedel. Restriktioner som inte är skadliga för samhällets funktion.


Åtgärder: Vi yrkar
- Att riksdag och regering upprättar en ny expertmyndighet med huvuduppgiften att med vetenskaplig utgångspunkt leda och samordna arbetet med att hejda koldioxidutsläppen och begränsa klimatförändringen.
60 Flytta över subventionerna från flyget till tåget Eva Gustavsson, Annika Elmqvist Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: I nuläget subventioneras flyget medan tåget har krav på sig att tjäna in pengar till statskassan. Både psykologiskt och rent ekonomiskt måste detta förhållande bli det omvända för att flytta över resande från flyg till tåg.


Åtgärder: - Avskaffa avkastningskravet på SJ
- Börja subventionera tågen för att priserna ska kunna konkurrera med kostnaden för bilresor
- Avskaffa alla direkta och indirekta subventioner till flyg och flygplatser
- Inför avkastningskrav till staten för flyget
61 Kundvänlig betalning av tågbiljetter Eva Gustavsson, Annika Elmqvist Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Om vi vill minska klimatutsläppen från trafiken behöver vi föra över resor från bil till tåg. Det behöver då dels bli billigare att ta tåget (se andra motioner) och dels enklare att göra det, helst lika enkelt som att ta bilen.

Det är även viktigt att inte systemet ändras alltför ofta, sällanresenärer ska inte behöva börja om från början i ett nytt system vid var och varannan resa. Flera olika sätt att köpa biljetter bör erbjudas.

Det behövs alltså ett kundorienterat system istället för det nuvarande företagsekonomiskt orienterade.

Åtgärder: - Behåll samma system under lång tid
- Gör det enkelt att köpa biljett – återinför biljettförsäljning och bemanning på stationerna
- Inför möjlighet att köpa biljett på tåget till måttlig merkostnad
- Gör biljetterna opersonliga igen
- Låt färdbiljetten vara giltig i t.ex. två månader
- Låt SJ-tåg/fjärrtåg ingå i det kommande nationella biljettsystemet för kollektivtrafik
62 Ett nytt miljonprogram Thorsten Laxvik Edsele
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att återskapa en hållbar och fossilfri matproduktion behövs en utflyttning av människorna i städerna till landsbygden. Utan olja behöver var femte arbetsför arbeta med jordbruk och förädling. För att förverkliga detta omvända miljonprogram krävs omfattande utbildningar i regenerativt jordbrukande och leverne, ett nytt byaväsen och ett rejält grundavdrag. Matsäkerhet skapas dels av bred tillgång på mat men främst av lokala civilsamhällen med kunskap kring konservering och lagerhållning av kött och vegetabilier.

Åtgärder: Statsmakterna föreslås därför att:

-bevilja ett grundavdrag på 100 000 kr årligen för matproducenter inom regenerativa system

-bevilja medel till en stor folkbildningssatsning med folkhögskolorna i centrum kring regenerativa jordbruk och självorganisering

-ställa stora krediter till byggande av nya byar till förfogande
63 Minska löneskillnaderna och suget efter konsumtion Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett jämlikt samhälle gör generellt människor lyckligare enligt lyckoforskare. Det är ojämlikhet som till stor del driver konsumtionen, genom viljan att ha lika hög materiell standard som grannar och vänner. För att minska konsumtionssuget behöver vi alltså öka jämlikheten i samhället och det som staten kan åtgärda blir löneskillnaderna. Det kan ske genom incitament, lagstiftning och/eller folkbildning.

Åtgärder: - Lagstifta om att övergå till absoluta belopp som påslag i löneförhandlingar, helt eller delvis.
- Gynna företag med måttliga löneskillnader.
- Bedriv folkbildningsarbete för att höja medvetenheten om följderna av ojämlikhet för klimat, miljö och hälsa.
64 Motverka extrem privat rikedom Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Extrem rikedom medför extremt stora klimatutsläpp. Därför behöver koncentration av förmögenhet motverkas.


Åtgärder: - Utred hur vi kan undvika extremt höga inkomster och extrem förmögenhetskoncentration till ett fåtal personer.
65 Återinför en affärstidslag Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Från 1939 till 1972 hade Sverige en affärstidslag som föreskrev att butiker skulle vara stängda på lördagseftermiddagar och söndagar samt på kvällar efter ett visst klockslag.

Att återinföra en affärstidslag skulle minska matsvinnet, minska överkonsumtionen, och förhoppningsvis även minska stressen och ohälsan i samhället.

Åtgärder: - Inför en affärstidslag som reglerar vilka öppettider affärer av olika slag inklusive webbutiker får ha.
66 Överkonsumtion av godis och läsk ger klimatutsläpp och dålig hälsa Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Godis och läsk skapar ett sug hos oss att konsumera mer än vi mår bra av. Den stora tillgängligheten ökar konsumtionen ännu mer. All överkonsumtion är till skada för klimatet och ifråga om sockerrika produkter får det även en indirekt påverkan på klimatet i flera led. Bet- och sockerrörsodling är markkrävande och sockerframställningen förorsakar stora klimatutsläpp.

Försäljningen av alkohol och cigaretter är strikt reglerad eftersom de har stora skadliga effekter på folkhälsan. Godis och läsk borde regleras på ett liknande sätt för att minska tillgängligheten i samhället.


Åtgärder: - Reglera försäljningen av godis och läsk
- Tillåt inte försäljning nära skolor
- Tillåt inte försäljning i butiker som inte säljer livsmedel
67 Kundvänlig prisstruktur för SJ-tåg Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För den som har en bil är det mycket enkelt att starta den och köra iväg. Kostnaden är oftast mycket förutsägbar, det är kända fasta kostnader och drivmedelskostnaden beror av sträckan. För tågresor med SJ är det ett lotteri att hitta mycket billiga biljetter – eller råka ut för fantasipriser. För att konkurrera med bilen behöver priserna vara generellt lägre, rabatterade för grupper och mer förutsägbara.

Åtgärder: - Slopa lotteripriserna och inför fasta taxor för lågtrafik och högtrafik i två eller tre olika nivåer
- Dessa taxor ska ligga på en konkurrenskraftig nivå jämfört med bilkostnaden
- Låt barn åka med gratis eller mycket billigt
- Inför grupprabatter för att efterlikna prisstrukturen för bilen – ju fler desto billigare per person
- Enkelt återköp av samtliga typer av biljetter
68 Klimat- och patientvänliga vårdmetoder Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Sjukvården skulle kunna bli mer effektiv och samtidigt mer resurs- och klimatutsläppssnål genom fler effektiva alternativa behandlings- och vårdmetoder och därigenom samtidigt öka befolkningens välbefinnande.


Åtgärder: - Inför mer resurssnåla och effektiva alternativa vårdmetoder, t.ex. kostbehandling, yoga och träning
- Satsa på friskvård genom god kost, fysisk rörelse och minskad stress
69 Klimatanpassa städerna genom ökade grönytor med träd Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Det behövs ett aktivt arbete för att bevara en stor andel grönytor i stadsmiljön och skapa nya, bland annat som skydd mot följderna av klimatförändringarna. Både i den offentliga miljön och på privata tomter breder hårdgjorda ytor ut sig på bekostnad av grönskan.

Grönytor binder koldioxid, absorberar regnvatten, ger oss syre, är grunden till ett rikt insektsliv, ger oss mat och mycket mera. Träd är de viktigaste gröna inslagen i stadsmiljön. De utgör hemvist för många arter av fåglar och insekter, de ger skugga under heta sommardagar och de reglerar vattenbalansen både vid torka och skyfall.


Åtgärder: - Fridlys stora träd i tätbebyggt område
- Främja bevarande av befintliga grönområden och skapa nya
- Främja plantering av fler träd i tätbebyggt område
- Anpassa fastighetsavgifterna efter andelen hårdgjord yta och efter antalet träd på fastigheten
70 Söndag 3.0: Skapa klimatpositiva mötesplatser Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Samhället bör erbjuda klimatpositiva mötesplatser där människor kan träffas, hitta social gemenskap och få stöd i att skapa sig en mindre klimatbelastande tillvaro. Det bör ha inslag av både fritidsgård, cykelkök, inspirations- och kulturverksamhet. Syftet är att erbjuda alternativ till shopping framför allt på helgerna, att minska ensamheten och ge inspiration och kunskaper för individuell klimatomställning: Söndag 3.0.


Åtgärder: - Ge kommunerna i uppdrag att skapa klimatpositiva mötesplatser för alla människor
- Ge bidrag till kostnaderna för detta
- Mötesplatserna ska innehålla social samvaro, reparationsmöjligheter, inspiration och kulturaktiviteter
71 Konsumentdriven minskning av energianvändningen för internet Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Internet står för en avsevärd del av världens energianvändning och ökar med 26 procent varje år samtidigt som världens elproduktion bara ökar med två procent. Konsumenter av internettjänster bör genom miljömärkning få kunskap om vilka leverantörer som har energieffektiva serverhallar för att kunna driva på teknikomställningen. Konsumenterna bör även få hjälp med att frivilligt kunna begränsa sin internetanvändning och kunskap om vilken energianvändning och klimatutsläpp olika tjänster medför.



Åtgärder: - Inför miljömärkning av digitala tjänster
- Genomför en informationskampanj om hur mycket energi och klimatutsläpp olika internettjänster medför
- Kräv av internetleverantörer att de erbjuder alternativa abonnemang där internettillgången stängs av vissa tider
- Skapa incitament att rensa ut gamla inaktuella data från servrar
- Skapa standarden att filmer på webbplatser måste startas aktivt
72 Kärnkraft och kärnvapen hotar omställningen till en hållbar planet. Jan Strömdahl Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Kärnkraft och kärnvapen hänger nära samman och är ömsesidigt beroende. Det militära intresset för kunskap och bränsle från kärnkraften gynnar inte en hållbar omställning. Kärnkraften är långsam, dyr och farlig. Klimatet och en hållbar planet kräver att både kärnkraft och kärnvapen avvecklas.

Åtgärder: Sverige måste nationellt och internationellt avvisa alla förslag om att planera för och finansiera ny eller förlängd kärnkraft.
Sveriges regering måste signera och riksdagen ratificera FN:s kärnvapenförbud, TPNW.
73 De militära intressena måste underordnas klimatet och de militära utsläppen redovisas och begränsas. Jan Strömdahl Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Den militära verksamheten i Sverige och i världen är både till hinder för en utbyggnad av förnybar energi och en av världens största utsläppare av växthusgaser. Militära intressen måste underordnas det civila samhället och utsläppen ska både redovisas och sänkas i samma takt som i det civila samhället ner till 1 ton per person och år vilket motsvarar 1,5-gradersmålet. Att det leder till kraftig nedrustning är bara en bonus.

Åtgärder: Utbyggnaden av angelägen förnybar energi (vindkraft) på land och till havs får inte hindras av militära intressen.
Sverige ska verka för att utsläppen från all militär verksamhet redovisas i det land som ansvarar för verksamheten och att kraven på minskningar följer kraven på det civila samhällets minskningar för respektive land.
74 En koldioxidbudget i varje kommun Titti Matsson, Elin Annetorp, Karin Wahlgren, Yngve Sundblad, Roger Bydler, Åsa Palm Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Kommunerna har en nyckelroll i omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Riksdagen bör därför besluta om att alla Sveriges kommuner ska införa en lokal koldioxidbudget som är vetenskapligt baserad och utgår från Parisavtalet. Koldioxidbudgeten ska ha samma tyngd som en ekonomisk budget och begränsa vilken typ av verksamhet kommunen kan satsa på. Kommunen ska även informera medborgarna om budgeten och det gemensamma ansvaret för att den hålls, samt vara tydliga med att koldioxidbudgeten påverkar kommunens handlingsutrymme. Länsstyrelserna stödjer kommunerna i arbetet.

Åtgärder: Alla kommuner ska införa en lokal koldioxidbudget.
Koldioxidbudgeten ska brytas ner per verksamhetsområde och följas upp årligen.
Kommunerna ska informera sina medborgare om budgeten och det gemensamma ansvaret för att den hålls, samt vara tydliga med att budgeten begränsar kommunens handlingsutrymme.
Länsstyrelserna ger ekonomiskt och administrativt stöd till kommunerna.
75 Mer lokala livsmedel på lokala marknader. Framtidsjorden Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Att övergå till en lokalproducerad kost är en av de största åtgärderna som en privatperson kan göra för att minska sitt koldioxidutsläpp. Men livsmedelssystemet är utformat på ett sätt som gör det svårt för både konsumenter och producenter att skapa omställning av jordbruket. Därför vill vi se åtgärder som förbättrar förutsättningarna till försäljning av lokala livsmedelsprodukter på lokala marknader. Dessa insatser skulle även stärka svensk beredskap för klimatkrisen, gynna den biologiska mångfalden, stärka svensk matsuveränitet, ge en mer levande landsbygd och öka vår livskvalité.

Åtgärder: - Att stärka distributionssystem och infrastruktur för lokala produkter till lokal marknad

- Att fördela offentliga medel efter nytta och långsiktighet (ej volym) och sluta subventionera miljöskadlig verksamhet

- Att stärka kontakt mellan producent och konsument, tex genom att underlätta företagsmodeller utan mellanhänder

- Att verka för innebörden i UNDROP (1) och ILO 169 (2)
76 Ett stärkt föreningsliv och civilsamhälle möjliggör omställning Framtidsjorden Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Föreningslivet är ryggraden i svensk demokrati och har många gånger haft ledartröjan i stora samhälleliga omställningar och beteendeförändringar. Människor är som mest villiga att verka för en förändring om människor i dess närhet, som de också litar på, visar vägen. Vi behöver alltså ett engagerande och inkluderande föreningsliv som visar på möjligheterna med omställning.

Åtgärder: Att anpassa bidragssystemet för att möjliggöra för fler olika typer av projekt, initiativ och sammanslutningar att kunna tilldelas ekonomiskt stöd.
Att upprätta fler former av stöd till föreningslivets omställning.
Att höja det svenskt utvecklingssamarbete som kanaliseras genom svenskt civsam till civsam i syd.
Att generellt stärka formerna för civilsamhällets deltagande i offentlig förvaltning.
77 Ökad jämställdhet för klimatets skull Framtidsjorden Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Omställningen handlar i grund och botten om att bryta med de destruktiva normerna om dominans som skapar exploatering av andra människor, djur och natur och att istället skapa nya värderingar för hur vi tillsammans ska skapa meningsfulla, värdiga liv med hög livskvalité och möjlighet till självförverkligande inom de planetära gränserna.

Åtgärder: Att möjliggöra större representation och deltagande i beslutsprocesser aktuella för omställning, krisberedskap och klimatanpassning.
Att klimat­politiken tar hänsyn till hur kön, klass, etnicitet, ålder mm ger olika sårbarhet och möjlighet till beredskap för klimatkriser.
Att bidra till utvecklingen av trygga och modiga rum för män att kunna samtala om normer och känslor kring klimatansvar.
78 Ökad jämställdhet och jämlikhet i de gröna näringarna i Sverige skapar nya gröna jobb Framtidsjorden Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Jord- och skogsbruk orsakar, i Sverige och globalt, en stor del växthusgasutsläpp och förlust av biodiversitet, trots deras potential som omställningsmotor för en rättvis och hållbar värld. Destruktiva normer och system motverkar innovativ omställning och hindrar de som vill bidra till hållbar omställning av näringarna genom att försvåra för de som vill sänka sitt klimatavtryck, höja sin beredskap inför klimatrelaterade kriser genom att bli helt eller delvis självförsörjande samt bidra till ökad lokal matproduktion. Att öppna dessa mansdominerade och homogena sektorer kan skynda omställningen.

Åtgärder: Inom de gröna näringarna:
- säkerställa kvinnors, ungas, personer med utländsk bakgrunds och urfolks meningsfulla deltagande och inflytande i beslut, genomförande och uppföljning i omställningen av näringarna
- införa/integrera jämställdhets och jämlikhetsindikatorer i alla policys och riktlinjer
- skapa statliga stödsystem för utbildning och finansiering så att nya grupper kan arbeta i näringar
79 Ökat jordbruksbistånd till civilsamhället Framtidsjorden Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: När en större del av utvecklingsbiståndet går till hållbart jordbruk enligt agroekologiska principer leder det till ytterligare positiva effekter i form av minskande fattigdom, motverkande av samt anpassning till klimatförändringar, och bevarande av biologisk mångfald. Bistånd som kanaliseras via det svenska civilsamhället till civilsamhälle i Syd bidrar till en stärkt lokal förankring genom de genomförande grupper inom lokalsamhället som verkat för hållbar omställning. Samtidigt måste kontraproduktiva åtgärder, både inom bistånd och andra sektorer, bekämpas.

Åtgärder: att verka för en generell höjning av biståndet från svenskt civilsamhälle till civilsamhälle i syd
att öka biståndsdelen som går till hållbart jordbruk för matproduktion enligt agroekologiska metoder
att säkerställa korrekt och riktig klassificering av jordbruksbistånd
att minska stöd som går till storskaliga satsningar och internationella organ som inte agerar utifrån långsiktigt hållbara princip
80 Privat ransonering av CO2-utsläpp Gunilla Gustafsson, Göran Gustafsson Sundbyberg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Om vi ska begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grad måste vi kraftigt begränsa våra CO2-utsläpp. Ett sätt att styra detta är att ransonera utsläppen. Detta görs idag med hjälp av utsläppsrätter för industrin men vi skulle kunna införa ett liknande system för privatpersoner – personliga utsläppskvoter. Denna motion föreslår att tillsätta en utredning om hur detta system skulle se ut, införas och administreras.

Åtgärder: Regering eller riksdag tillsätter en utredning om hur Sverige kan utforma och införa ett system för privat ransonering av CO2-utsläpp.
81 Minskad genomsnittlig boyta för minskade klimatutsläpp och minskad markanvändning Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Boendet är en av de största klimatutsläppsposterna på det personliga klimatkontot. Vi behöver gynna downshifting, kompakt boende och enkel bosättning genom olika incitament, ekonomiska, attitydmässiga och i form av förmåner. Se även motion 18.


Åtgärder: - Ge incitament att bo på mindre yta, kompakt boende
- Gynna personer som bara har ett boende, enkel bosättning
- Främja downshifting som ideal
- Ge bidrag för att bygga om fritidshus till permanentboende
82 Använd prognoser för att forma framtiden Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: En prognos är ett instrument som i nuläget används för att planera så att prognosen kan uppfyllas. Istället borde prognoser användas som ett verktyg för att identifiera nuvarande trender, men med syftet att vi människor ska kunna forma den utveckling vi vill se i framtiden, bl.a. för att att uppfylla klimat- och miljömålen.

Åtgärder: - Riksdag och regering bör ge myndigheter i uppdrag att använda prognoser som ett verktyg för att främja önskad utveckling.
83 Reglera eller förbjud uthyrningen av elsparkcyklar Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Elsparkcyklarna har invaderat våra städer, de ligger slängda och står slarvigt parkerade på olämpliga ställen.
De drar mer energi än de sparar in på minskade bilresor och är en slit- och slängvara som håller i genomsnitt ett par månader.
De förorsakar svåra olyckor både för den som använder dem och den som inte använder dem.


Åtgärder: - Reglera uthyrningen av elsparkcyklar för att minska energianvändning, materialförbrukning och olycksrisker
84 Förbättra odlingsmöjligheterna i stadsmiljö med biokol Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Stadsodlingar bygger i allmänhet på odling i pallkragar med stora mängder inköpt jord, sannolikt i de flesta fall baserad på semifossil torv.
För att stadsodlingar och gemensamhetsodlingar ska bli framgångsrika krävs att odlingarna ger en viss avkastning även om odlingskunskaperna inte är de bästa. Biokol kan vara ett sätt att skapa mer produktiva odlingar på ett klimatvänligt sätt. Det är en känd, säker och lågteknologisk metod att binda kol för tusentals år. Det höjer även produktiviteten i odlingsmark att tillföra biokol. Den största effekten uppnås på torra och magra jordar.


Åtgärder: - Möjliggör mer klimatvänliga och resurssnåla stadsodlingar
- Gör biokol tillgängligt för i första hand gemensamhetsodlingar/stadsodlingar och i andra hand för privatpersoner
- Främja produktion av biokol vid storskalig förbränning av biomassa
85 Inför beredskapslager av frö till jordbruk och amatörodlare. Stärk Sveriges matsuveränitet. Jasmine Waara Örbyhus
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Den nuvarande livsmedelsstrategin sker på bekostnad av lokal matproduktion. Vi behöver ändra vår strategi; långsiktig svensk matsuveränitet bör vara av högsta prioritet. En grundförutsättning för att lyckas är att säkra beredskapslager för insatsvaror till jordbruket. En sådan mycket viktig insatsvara som ofta glöms bort är frö för matproduktion. Hemträdgårdar och kolonilotter är en bortglömd resurs som vi gör klokt att inkludera i en nationell beredskapsplan för matproduktion, insatslagret bör därför täcka behovet av frö för matproduktion för såväl kommersiella aktörer som för amatörodlare.

Åtgärder: Riksdagen bör besluta om:

-Prioritering av svensk matsuveränitet genom att säkra beredskapslager för grundläggande insatsvaror till jordbruket.
-En nationell plan för ökad svensk matsuveränitet genom beredskapslager av frö för matproduktion (för både kommersiella aktörer och amatörodlare).
-Inkludera hemträdgårdar och kolonilotter (amatörodlare) i en nationell beredskapsplan för matproduktion.
86 Avveckla klimatskadliga subventioner för minskad klimatpåverkan och ökad fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga Tove Wahlund, Bo Franzén, Ester Gubi, Shervin Shahnavaz Solna
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Det är oacceptabelt att staten subventionerar verksamhet som redan idag skadar oss och våra barns hälsa, både fysiskt och mentalt. Skadorna är både direkta och indirekta, t ex genom infektioner, allergier, lungsjukdomar, vatten- och matbrist, stress, depression, och försämrad tillgång till utbildning och säkerhet. Upp till 20% av alla dödsfall globalt kan kopplas till fossila bränslen och barn är särskilt utsatta. Internationellt ökar nu stödet för avveckling av subventioner och det finns vetenskapligt stöd för att en konkret och ambitiös strategisk plan i sig kan öka tilliten hos unga.

Åtgärder: (1) Ta fram en övertygande, ambitiös och rättvis plan för avveckling av klimatskadliga subventioner.
(2) Kommunicera effektivt till framförallt barn och unga att detta arbete startar nu och hur planen ser ut nationellt.
(3) Implementera planen för avveckling senast från och med 2023.
87 Förbjud tobaksvaror Hanna Sjöberg Örebro
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Tobaken i all dess industriella form är en drog med stor skadlighet. Genom att helt förbjuda kommersiella tobaksvaror visar Sverige att vi förstår dess enorma skador: skador av kemikalier och markskövling av planeten, de fysiska tobaksrelaterade sjukdomar som årligen kostar Sverige 30 miljarder kronor att ta hand om, ett omänskligt liv för de barn och vuxna som arbetar organiserat hos stora tobaksbolagen,, den rena luften vi eftersträvar : utan utsläpp av giftiga ämnen eller rök.

Åtgärder: Förbjud kommersiella tobaksvaror i Sverige.
Tobak är en omodern och hälsovådlig drog med enorma kostnader: 30 miljarder för Sverige att vårda dess många offer.
Det associeras till tyngre droger, kriminalitet och utanförskap.
Det är helt onödigt att röka och snusa.
Tobaksbolaget använder barnarbete.
Snus och cigaretter bidrar till största nedskräpningen i avlopp och på gator.
88 Lägre pris på ekologiska livsmedel. Christer Gullberg, Varis Bokladers Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ekologiska livsmedel är bättre för klimatet och för människans hälsa. Genom att ta bort momsen vill vi att fler skall ha råd att köpa ekologiska livsmedel. För närvarande minskar andelen ekologiska livsmedel i både konsument och i offentliga sektorn på grund av dyrare produkter. Idag är ekologiska livsmedel dyrare för konsumenterna med ca 25 - 30% och ca 12% inom offentliga sektorn än konventionella produkter.Det främsta skälet till de högre priserna är att produktionskostnaderna i jordbruket är högre.


Åtgärder: - Ta bort momsen på ekologiska livsmedel. För att få fler att ha råd att köpa ekologiska produkter.
- Skapa en instans som har som uppgift att sammanställa vilka livsmedelsprodukter som är bra för klimat, hälsa, djurvälfärd och biologisk mångfald. Detta kan göras på samma sätt som man har gjort i WWFs köttguide
- Detta kommer att stimulera fler odlare att våga satsa på ekologisk produktion.
89 Bevara åkermarken för säkrare matproduktion i förändrat klimat och för inlagring av kol Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Brukningsvärd åkermark som ger oss större delen av vår mat och som behövs för att producera bioråvaror försvinner i snabb takt för alltid. För att säkra matförsörjningen i framtiden måste all brukningsvärd åkermark bevaras. Eftersom de flesta invånare i vårt land saknar kopplingar till landsbygd och odling i dagens samhälle, saknas den förståelse som krävs för att bevara åkermarken och stifta nödvändiga lagar.

Markens bördighet kan gynnas av ökad kolinlagring, d.v.s. ökning av mullhalten. Ge anslag till forskning och kunskapsspridning om vilka brukningsmetoder som ger bäst effekt på detta.



Åtgärder: - Ökad folkbildning om vikten av att ha en lokal livsmedelsförsörjning
- Införliva bevarandet av brukningsvärd åkermark i samhällets miljömål
- Ge åkermarken ett starkt lagstadgat skydd
- Ge anslag till forskning och kunskapsspridning om hur jordens bördighet bäst kan bevaras och kolinlagringen ökas
90 MEDBORGARRÅD Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Medborgarråd är en utveckling av demokratin, en "Demokrati 2.0". I huvudsak är det en utvidgning av remissinstitutionen för att låta ett slumpartat urval av befolkningen ge sitt utslag. Den är speciellt lämplig för att behandla frågor som den representativa parlamentarismen inte klarar, som djupa etiska frågor och frågor på mycket lång sikt.

Förutom i de riktigt svåra frågorna är det lämpligt att använda Medborgarråd för att förankra lokala beslut som påverkar många människor.

Åtgärder:
Vi behöver omgående
• bygga en nationell organisation för att arrangera Medborgarråd,
• lagstifta om Medborgarrådens formella position,
• utbilda specifika yrkesgrupper (se separat motion),
• skapa en bred informationskampanj för en ökad förståelse om Medborgarråd.
91 GÖR CIRKULÄR ATTITYD TILL NORM! Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Stat och kommuner ska gå före i en attitydförändring till återbruk av begagnade byggnader, maskiner, möbler, och fordon i sin egen verksamhet. Företag och privatpersoner som gör detsamma ska premieras. Media och kultursektorn ska engageras i samarbeten kring cirkulär attityd.


Åtgärder: • Det allmänna, stat och kommuner, måste gå före i att göra återbruk till norm.
• Media och kultursektorn ska engageras i arbetet med attitydförändringar.
• Reklambranschen måste, frivilligt eller med regleringar, upphöra att stimulera till klimatskadlig konsumtion.
92 KLIMATFÖRNEKELSE ÄR ETT BROTT Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning:
Klimatförändringarna dödar människor, redan idag miljontals varje år och inom en nära framtid tiotals eller hundratals miljoner, om vi inte omedelbart stoppar klimatkatastrofen genom att dra ner våra utsläpp till noll.

Förnekelse om detta faktum gör att åtgärder försenas, med påföljd att ännu fler människor lider och dör.

Därför måste det vara brottsligt att förneka klimatförändringarna.

Åtgärder:
• Klimatförnekelse och klimatfördröjning ska klassas som brott mot svensk lag, analogt med den föreslagna lagen om förintelseförnekelse och med samma straffskala.
• Utredning om detta ska göras tillsammans med redan beställd utredning om förintelseförnekelse.
• Sverige ska driva en utvidgning av europeisk förnekelselag till att omfatta även klimat.
93 Bygg upp svensk tillverkning av utrustning för förnybar energiproduktion! Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning:
De närmaste decennierna kommer att se en kraftig efterfrågan på utrustning för att omvandla solenergi och annan förnybar energi till värme och elektricitet. För att tillgodose det behovet behöver tillverkning av sådan utrustning finnas på många ställen; idealiskt ska varje land vara självförsörjande. Sverige har alla förutsättningar att gå före.

Sverige bör även arbeta för att EU tillåter medlemsländer att skydda sådan industri.

Åtgärder: Vi behöver
• utvidga Klimatklivet till att omfatta nyetablering av tillverkningsindustri för utrustning för förnybar energi
• arbeta inom EU för att tillåta alla medlemsländer att skydda inhemsk sådan industri
94 Släpp in beteendevetarna i omställningsarbetet! Henrik Hagegård Arvika
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Utan känsla ingen handling.
Vi vet mycket väl hur vi styrs av det som vi är väl förtrogna med känslomässigt.
För att säkra samhällets långsiktigt hållbara utveckling : prioritera högre och involvera beteendevetenskap i omställningsarbetet! Detta som komplement till satsning på teknik.
I idrottsvärlden är beteendevetaren viktig och mentala träningen avgörande. Där skapas vinnarkänslan. Den känslan, den måste skapas också för det omställda samhället.
Gör omställningsarbetet även till en humanistisk disciplin och låt inte tilltron till teknik stå allenarådande!
Känsla är en människoegenskap.

Åtgärder:
Det vi är känslomässigt förtrogna med har vi lätt för att ta itu med.
Ge plats för beteendevetaren i hållbarhetssträvan!
Idrottsvärldens metodik för mental träning avgör -- kanhända så också i samhällsomställning.
Ta reda på vad som kan tänkas grundlägga känsla för det omställda.
Tillsätt en arbetsgrupp med bred kompetens enligt ovan och gör en förstudie!
95 UTBILDA EN FÖRSTA KULL SAMTALSLEDARE! Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att undvika samhällsoro och ökad populism måste klimatomställningen förankras i dialog med väljarna. En viktig komponent är det informerade djupa "deliberativa" samtalet. Där detta ska ske i större format krävs en struktur och regler kring samtalet, och personer som upprätthåller dessa. Ett nytt yrke uppstår, en "demokratisk samtalsledare".

Här föreslås att Regeringen tillsätter en snabbutredning för att ta fram vilka utbildningskrav som ställs på samtalsledare, och inrättar en utbildning för en första kull av dessa.

Åtgärder: Vi behöver
• en snabb utredning om vilka utbildningskrav som ställs på en demokratisk samtalsledare
• ett uppdrag till en högskola att inrätta en kurs för att utbilda sådana
• en budget för projektanställning av dessa samtalsledare
96 SPÅRA UPP OCH ÅTERTA VINSTER PÅ KLIMAT- OCH MILJÖFÖRSTÖRELSE! Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Historiska och nutida vinster som skapats genom medveten skada på människor, natur och klimat bör spåras och återbördas till samhället, för att i görligaste mån reparera de skador de är grundade på.


Åtgärder: Vi behöver
• inventera historiska och nutida skador på människor, klimat, och miljö som medvetet orsakats för ekonomisk vinning
• spåra upp var dessa ekonomiska resurser finns nu, exempelvis som eget kapital i företag eller som privat förmögenhet
• se till att dessa resurser används för att i görligaste mån reparera de skador och följdskador detta orsakat
97 LÅT MEDBORGARRÅD LEDA KLIMATÅTGÄRDERNA ! Ola Gabrielson, Janine O'Keeffe Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Sveriges regering, liksom flertalet andra länders regeringar, har haft trettio år på sig att göra något åt klimathotet, men inte ens lyckats böja utsläppskurvorna nedåt. De ?framsteg? som gjorts handlar främst om att med kreativ bokföring gömma utsläppen. Vår representativa parlamentarism är hjälplös mot de ekonomiska intressen som styr oss mot katastrof.

Demokratin måste förstärkas och effektiviseras. Bästa sättet att göra det är att engagera medborgarna i besluten via Medborgarråd. Regeringen måste snarast inrätta en organisation som kan planera, arrangera, och utföra Medborgarråd.

Åtgärder: ? Inrätta Medborgarråd för att leda Regeringens beslut om introduktion av klimatåtgärder, fördelning av ansvar, och fördelning av kostnader för dessa!
98 Vi behöver professorer i reparation ! (Från KR18) Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att komma ifrån vårt enkelriktade uttag av naturresurser och åstadkomma en cirkulär ekonomi måste vi bli bättre på dels att återanvända materialet och framför allt på att använda befintliga produkter så länge det går. De måste alltså kunna repareras.

En viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att nya produkter också ska tillverkas så att de lättare kan underhållas, repareras, och uppgraderas.

Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation.
99 Ekonomiutbildning (Från KR18) Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: En mycket stor anledning till klimatkrisen är att dagens ekonomer bortser från sidoeffekter då de tar ekonomiska beslut.

Detta beror på att ekonomutbildningen under lång tid baserats på en ytterst förenklad bild av världen, den s.k. Chicagoskolan. Försök att bredda bilden har mötts av ointresse, förakt, eller t.o.m. fientlighet.

Detta måste förändras om vi ska ha kvar en planet som det går att leva på. Nya ekonomer måste förstå den verkliga världen och dessutom att det finns olika ekonomiska teorier för att beskriva den.

Speciellt måste nya ekonomer förstå miljö- och klimatekonomi.

Åtgärder: Jag föreslår
- att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin;
- att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik;
- att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne,
- att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi.
100 Hur många ton kostar vårt försvar? (Från KR18) Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi står inför en enorm omställning, där framför allt den rika världen måste dra ner på sina utsläpp och därmed konsumtion till en bråkdel. Länder tvingar varandra att redovisa hur det ska gå till.

Märkligt nog verkar militära utsläpp inte räknas. Dessutom talar man i Sverige och andra länder om behovet av ökade anslag till försvaret.

En cynisk tolkning av detta kan vara att många regeringar räknar med att försvara sin levnadsstandard och sina utsläpp med militär, istället för att behöva avstå.

Sverige bör statuera exempel och tydligt redovisa försvarets klimatpåverkan.

Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras,
- Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.
101 Klimatanpassa barnbidraget! (Från KR18) Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Överbefolkning är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen. Speciellt mängden människor i den rika världen orsakar långt över sin andel av utsläpp per capita. Den familjepolitik som Sverige införde efter andra världskriget och som sedan kopierats av flera andra länder leder (vilket var avsikten) till allt fler medborgare. Konsekvensen blir högre belastning på naturresurser och klimat.

Om Sverige ska trovärdigt propagera för lägre klimatbelastning måste vi sluta stimulera befolkningstillväxt. Ett första steg vore att anpassa barnbidragen till klimatet.

Åtgärder: Jag föreslår att

- flerbarnstillägget tas bort,
- barnbidrag betalas för ett eller max två barn,
- barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder.
102 Förändra examinationskraven i högre utbildning! (Från KR18) Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att åstadkomma en säkrare ledning av samhälle och näringsliv under en svår period framöver behöver vi folk i beslutande positioner som har grundläggande kunskaper i de ämnen som påverkar besluten, både humaniora och naturvetenskap. Dessa ämnen bör alltså vara obligatoriska i all högre utbildning.

Examina ska vidare testa dessa ämnen på ett integrerat sätt, så att tillämpningen av dem inom specialiseringen blir tydlig.

Åtgärder: Jag föreslår att

- all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen,
- dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem.
103 Ersättning för samhällsnyttig verksamhet (Från KR18) Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett första steg mot allmän Baslön kan vara att kompensera frivilliga som hjälper till att göra Sverige bättre. Ersättningen bör begränsas för att inte skapa en ny form av lönearbete av detta.

Gradvis kan detta system sedan öppnas till att inkludera andra kategorier.

Åtgärder: Vi föreslår att, som ett enklare första steg mot allmän Baslön, samhället börjar ersätta människor för frivilligt och ideellt arbete och annan samhällsnyttig verksamhet.

Speciellt bör människor som aktivt engagerar sig för att rädda världen undan en klimatkatastrof premieras.
104 Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (Från KR18) Ola Gabrielson Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Genom att i lag begränsa antalet arbetsplatser per kvadratkilometer kan vi motverka den ohälsosamma geografiska centralisering av makt och resurser som pågår i Sverige och därigenom åstadkomma ett mänskligare och mindre klimatbelastande samhälle. För att underlätta denna omställning utan att öka resandet är det viktigt att förbättra möjligheterna till virtuell närvaro genom att öka kapaciteten för elektronisk kommunikation.

Åtgärder: Jag vill att

- Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer;
- elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.
105 Konkret mätmetod för uppföljning av klimatåtgärder (Från KR18) Ola Gabrielson, Janine O'Keeffe Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Fler och fler kommuner och andra organisationer vill bidra till klimatomställning, men undrar vad som är bäst att göra. För att följa upp sitt eget arbete och att jämföra med andras resultat behövs ett mätinstrument. Här föreslås ett sådant, baserat på FNs Hållbara Utvecklingsmål SDG 2015.

Åtgärder: Vi föreslår att

- Regeringen utarbetar en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754.
106 Underlätta minskande av ekologiskt fotavtryck Johanna Karlsson Säffle
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Som det ser ut i dag importerar Sverige mer än vad vi exporterar. Att importera livsmedel och produkter som vi själva kan tillgodose vår marknad bör begränsas då transporter står för en extremt stor del av den klimatkris vi står inför globalt.
Att importerat kött kostar mindre än vårt svenska kött måste förändras, klimatmässigt bör det importerade vara betydligt dyrare än det svenska. Dessutom behöver våra agronomer en ökad försäljning och vårt samhälle behöver dem för att bevara en levande landsbygd och en ökad biologisk mångfald.


Åtgärder: Öka konsumentens kostnad för importerat kött.
Minska konsumenternas kostnader för ekologiskt hållbara livsmedel.
Främja konsumtionen av svenskproducerade produkter och svenska livsmedel.
107 Skogsbruket ska öka biologisk mångfald och kolinlagring Thorsten Laxvik, Håkan Lutz Edsele och Ludgo
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Skogsbruket måste förändras i grunden. Det kräver en annan form av förvaltning. Bolagsskogarna bör återföras till folklig förvaltning i moderna allmänningar som har betydande andra värden än ekonomisk vinst i fokus, till exempel byggande av civilsamhällen med tillitsproduktion.

För att genomföra detta krävs att bolagsskogarna först nationaliseras och därefter förfolkligas. Naturen ska brukas utan att förbrukas.


Åtgärder: Statsmakterna föreslås besluta:

-att utreda hur en nationalisering av bolagsskogarna ska gå till

-att utreda hur ett förfolkligande av skogarna ska ske

-att förbjuda förbrukning av naturvärden som biologisk mångfald och inlagrat kol i
skogsbruket
108 Förbättra livsmedelsstrategin - öka fokuset på matsuveränitet! Mimmi Rosell, Lisa Ekelund, Sanya Falkenstrand Tranås
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Livsmedelsstrategins fokus ligger på ökad tillväxt, konkurrenskraft, global handel och teknisk innovation. Ett fokus som fram till idag gett kortvarig produktionsökning till priset av bland annat jorddegradering och ett beroende av insatsvaror. Lokala kretslopp och platsanpassade arbetssätt har åsidosatts till förmån för tekniska lösningar. Matsuveränitet, rätten till mat som är hälsosam för både människa och miljö, flyttar fokuset från tillväxt, produktionsökning och handel till där det hör hemma; En livsmedelsförsörjning där hälsa och hållbarhet för såväl människa som miljö står i centrum.

Åtgärder: - Byta ut begreppet ‘hållbart' till ‘regenerativt' i Livsmedelsstrategin
- Säkerställa en inhemsk fröproduktion och odlares rätt till säkra frö
- Införa beredskapslager på fröer för matproduktion för både kommersiella- och amatörodlare
- Anpassa de statliga stöden till att gynna flera - en resilient livsmedelsförsörjning kräver mångfald inom såväl arbetssätt som storlek på produktionsenheter.
109 Intensivkurs med fokus på ett etiskt och strategiskt ledarskap för en socialt hållbar omställning Bo Franzén, Aina Hagberg Nacka och Ålem
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Forskare visar på att tre decennier av klimatförhandlingar givit mycket svagt resultat.
K-H Robèrt påtalar nödvändigheten av att tänka nytt och att skapa en socialt hållbar omställning. Det kräver förmåga att tänka om för att nå en fördjupad insikt i klimatfrågans komplexitet samt ett etiskt och strategiskt ledarskap hos politiker och andra makthavare.
Det ekomodernistiska tänkesättet ifrågasätts och partiernas klimatpolitik underkänns av forskare. Samordnaren för Agenda 2030 ser tillkortakommanden i politikens praxis för att nå Agendans mål.


Åtgärder: Vi vill att klimatriksdagen framför till regeringen att den ska ge en arbetsgrupp under ledning av Karl-Henrik Robèrt i uppdrag att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare i offentlig och privat verksamhet med syftet att ge insikt i klimatomställningens komplexitet och grunder för ett etiskt och strategiskt ledarskap i HUR en socialt hållbar omställning kan genomföras.
110 Klimatmål räcker inte - det behövs SMART:a mål, åtgärder, ansvariga, resurser och uppföljning för nå konkreta resultat René Mortensen Karlstad
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: En viktig orsak till att världen och Sverige inte nått uppsatta klimatmål är att det finns stora hål i kedjan från mål till uppföljning. Ofta är inte målen SMART:a Specifika, Mätbara, utpekat Ansvar, Relevanta, Tidsatta), det SAKNAS ÅTGÄRDER som bedöms leda till de mål eller delmål som åtgärden syftar till att nå, det finns INTE UTPEKAT ANSVARIGA för att genomföra åtgärderna och det finns ofta INTE RESURSER AVSATTA för att nå målen/genomföra åtgärderna.

Kompletterar den utmärkta motionen (nr 15) "Klimatpolitiska ramverkets klimatmål kopplat till koldioxidbudget för Sverige ska lagfästas."

Åtgärder: Riksdagen beslutar att det klimatpolitiska ramverkets regler kompletteras enligt:
- klimatmål ska vara SMART:a, (Specifika, Mätbara, ha ett utpekat Ansvar, Relevanta, Tidsatta)
- regeringen ska besluta om ÅTGÄRDER som bedöms leda till de mål eller delmål som åtgärden syftar till att nå
- ANSVARIGA för att genomföra åtgärderna ska utses
- vid behov ska RESURSER avsättas för att genomföra åtgärdern
111 Rätt till kortare arbetstid Jan Lindblad Järfälla
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Många kan tänka sig att arbeta mindre för motsvarande minskning i lön. Ge arbetstagare laglig rätt att sänka sin arbetstid med upp till 10% varje år med motsvarande sänkning av lönen. Inga särskilda skäl ska krävas. En arbetstagare ska på samma sätt kunna omvandla en löneökning med oförändrad arbetstid till oförändrad lön med arbetstidsförkortning.


Åtgärder: Att ändra arbetsmarknadslagstiftning så
+ att arbetstagare årligen har rätt till sänkt arbetstid och lön med upp till 10% om så önskas
+ att arbetstagare kan växla löneökning mot arbetstidsförkorning om så önskas
+ att begrepp som "heltid" fasas ut
112 Befolkningsökningen i Sverige som klimatfaktor Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Två stora anledningar till klimatförändringarna är matproduktion och boende. Båda kräver en viss markyta per capita, och föranleder bl.a. avskogning och hårdgjorda markytor. Det driver i sin tur på klimatförändringarna. Ju fler människor vi blir på jorden desto mer mark tas i anspråk till detta. Och befolkningsmängden ökar.

Det vore mer effektivt för klimatet att bromsa befolkningsökningen i rika länder med stort klimatavtryck per capita. Därför bör Sverige byta fokus från att uppmuntra många barn per familj till att ge incitament att skaffa ett måttligt antal barn, och gärna senare i livet.

Åtgärder: - Öka stödet till familjeplanering, preventivmedel och utbildning om detta
- Byt ut flerbarnstillägget mot ett förstabarnstillägg
- Ge förmåner till kvinnor som skjuter upp barnafödandet till ca 30 års ålder
- Utred noga hur åtgärder kan ske utan att enskilda barn drabbas negativt
113 Klimatpreppa byggnader på ett energieffektivt sätt Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: När värmeböljorna kommer allt tätare och blir allt varmare ställer alltfler människor krav på luftkonditionering, både privat och i offentliga byggnader. Detta eldar på klimatförändringarna ytterligare i en ond cirkel.

Vi behöver få tillgång till energieffektiva metoder att hålla en lägre temperatur inomhus än utomhus under värmeböljorna. Framför allt småbarn, sjuka och äldre är känsliga för höga temperaturer. Med passiva metoder som fuktabsorberande tegelfasad och -tak, markiser och orientering efter väderstreck kan behovet av tillsatsenergi för luftkonditionering minskas eller elimineras.


Åtgärder: - Låt Boverket sammanställa riktlinjer för anpassning av både nybyggnation och befintliga byggnader för energieffektiv sänkning av inomhustemperaturen i värmeböljor
- Riktlinjerna ska i första hand avse passiva metoder för temperaturhantering
- Tillför resurser för att sprida kunskapen, ge incitament av olika slag och ev. även lagstifta
114 Stärk naturens rättigheter och miljöförsvarares rättigheter Lovisa Prage, Emelie Ericsson, Carmen Blanco Valer, Mariam Carlsson Kanyama Stockholm/Uppsala/Malmö
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Det är hög tid att Sverige också bidrar till att erkänna naturens rättigheter och stärka miljöförsvarares rättigheter. Människans relation till naturen kräver en omställning. Av en sådan omställning följer även ett juridiskt paradigmskifte där naturen inte längre ses som en resurs för människan att bruka nästan oinskränkt. Det sker redan en global rättsutveckling där ett sådant förändrat förhållningssätt har gett avtryck, bland annat i rättsutvecklingen för naturens rättigheter och genom Escazù avtalet. Sverige bör följa denna utveckling.

Åtgärder: Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter och för att stärka miljöförsvarares rättigheter.

Att Sverige bör även tillsätta en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan integreras i svensk lagstiftning.
115 Regeringen tillsätter ett medborgarråd för klimatåtgärder Roger Bydler, Cecilia Emanuelsson, Marika Jenstav, Charlotte Bydler Nacka
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatkrisen förvärras för varje dag som går. De åtgärder som regering och Riksdag hittills har beslutat räcker inte för att Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet ska uppfyllas. De räcker inte ens för att uppfylla klimatmålen i det klimatpolitiska ramverket. Betydligt skarpare och mer verkningsfulla åtgärder krävs. Medborgarråd är ett sätt att bidra både till delaktighet och till åtgärder som leder till minskade utsläpp. Om medborgarna dessutom involveras i klimatarbetet underlättar det för politikerna att vinna acceptans för de åtgärder som måste vidtas i den omställning vi står inför.

Åtgärder: Vi föreslår regeringen

att ett medborgarråd med omkring 150 medlemmar tillsätts före sommaren 2022

att Miljödepartementet är ansvarigt inom regeringen för att utse medlemmar i medborgarrådet, administrera arbetet och bereda de förslag, som kommer från medborgarrådet, till färdiga beslut

att Klimatpolitiska rådet får i uppdrag att utse och administrera de experter som ska ge faktaunderlag och s
116 Beskattning och återanvändning/återvinning av betong Eva Gustavsson Linköping
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Betong är ett mycket energikrävande material. Framställningen förstör även grundvattnet på Gotland. Återanvändning och återvinning behöver främjas.

Det behövs en särskild betongskatt och även krav på återanvändning och effektiv återvinning, gärna även av andra byggmaterial.

Tegel har liknande användningsområden men mycket bättre miljöegenskaper. Det är i dock nuläget billigare att lägga betongpannor på tak än tegel, och betongen har i allmänhet kortare livslängd.


Åtgärder: - Inför en särskild skatt på betong
- Inför krav på återanvändning och effektiv återvinning
- Sprid information om alternativen
117 Radikalt mindre sopor Elisabeth Lundqvist, Karl Petré Enskededalen
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: I Sverige slängs varje år ca 500 kg/person. De beräknas fördubblas till 2050. Förbränning ger CO2-utsläpp. Mycket plast hamnar i haven. Sopexport blir offantliga sopberg i fattiga länder med stor hälsorisker. Avfallssystemet måste vara effektivt, enkelt och hållbart. Sopmängerna måste minskas radikalt.

Åtgärder: • Minska sopmängden drastiskt och elda inte.
• Avfallssystement måste vara effektivt, hållbart, enkelt att använda samt begripligt för och understött av medborgarna.
• Kampanjer måste uppmuntra medborgarna att återvinna.
• Återvinningsbara men färre och mindre förpackningar.
• Egen behållare för hämt-mat, eljest dyr förpackning.
• Kommuner måste ta hand om matavfall från hushåll och institutioner
118 Civil beredskap för klimatkatastrofer Elisabeth Lundqvist, Karl Petré, Katta Nordlund-Falk, gunilla Granath, Gunilla Berglund, Eva Lotta Bexell, Sonja Hermele Enskededalen
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Vi medborgare behöver kunskap om hur vi ska hantera kommande katastrofer orsakade av klimatförändringarna. Vissa, som översvämningar och omfattande bränder har vi redan fått känna av. Andra kommer att följa. Det behövs därför en obligatorisk utbildning för hela folket. I åratal hade vi Allmän värnplikt för att kunna försvara oss vid händelse av krig. Klimatkrisen handlar om planetens existens och kräver ett civilt försvar: konkreta och breda kunskaper för att vi ska kunna skydda djur, natur och mänskligt liv. Även det militära försvaret bör rustas för denna beredskap.

Åtgärder: För att hantera allvarliga händelser orsakade av klimatförändringar och andra kriser krävs utbildning för hela folket. Vi behöver kunna
• ge första hjälpen
• förebygga och släcka bränder
• förebygga översvämningar och bygga fördämningar
• rena vatten
• odla mat vid importavstängning
• vara behjälpliga vid kommande pandemier
• ge hjälp till flyktingar i Sverige och globalt
• stödja försvar mot kl
119 Folkbildning och deltagande för Klimatet Karl Petré, Elisabeth Lundqvist, Pia Björstrand Enskededalen
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Saklig info behövs till alla medborgare för att de ska kunna ta ställning för tillräcklig omställning. Det gäller kunskaper om skador idag och i framtiden. Det gäller också bristerna i den politiska-ekonomiska utvecklingen, som framkallat vårt klimatnödläge. Politken hittar inte tillräckliga vägar framåt. Ett brett folkligt deltagande i "klimatdemokratin" kan driva igenom en tillräcklig omställning.

Åtgärder: Statsmakterna behöver:
- ta fram en folkbildningsstrategi för klimat.
- hjälpa medborgarna hitta redskap t ex medborgarförslag folkrörelser.
- ge stöd till studieförbund och civila organisationer för klimatinfo.
- ålägga media att informera omfattande om klimat och klimatrörelsen.
- kräva att arbetsgivare stimulerar personalinfo för klimat.
- anta strategier mot klimatskadlig desinformation.
120 Arbetstidsförkortning till 6 timmar per dag Inger Björk, Stellan Hamrin Johanneshov
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Arbetstidsförkortning med 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön är en allt viktigare fråga för att möjliggöra klimatomställningen. Vi behöver minska den privata konsumtionen till förmån för gemensamma välfärdstjänster och vi behöver mer tid för människor att kunna delta i omställningsarbetet. Arbetstidsförkortningen kan finansieras ex. genom att årligen avsätta runt 50 % av löneförhöjningen till successivt minskad arbetstid.

Åtgärder: att riksdagen lagstiftar om en sänkt arbetstid till 6 timmar per dag med reducerad löneförhöjning.
121 Ersättningssystem och möjligheter till utbildning arbetslösa pga en radikal klimatpolitik Inger Björk, Stellan Hamrin Johanneshov
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett antal industrier och andra verksamheter kommer att tvingas lägga ner eller väsentligt förändra sin verksamhet pga en radikal klimatpolitik med förbud mot att använda fossilenergi och krav på radikala och snabba utsläppsminskningar både av fossilenergi och bioenergi. Detta kan drabba många som idag är anställda inom olika industrisektorer och servicenäringar. De som blir arbetslösa behöver garantier för nytt arbete och försörjning under en övergångsperiod i form av ett ersättningssystem och möjligheter till utbildning.

Åtgärder: Regeringen beslutar om ett ersättningssystem och möjligheter till utbildning för anställda inom verksamheter som läggs ner pga radikala och snabba klimatåtgärder. Utbildningarna bör stärka människors kapacitet att bli en del av klimatomställningen.
122 Lokala rådgivnings- och utbildningcentra för att stärka och påskynda klimatomställningen Inger Björk Johanneshov
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: En snabb och radikal klimatomställning är en stor utmaning och kommer innebära att många jobb försvinner och nya jobb kommer att behövas. Nya kunskaper behövs till följd av den tekniska utvecklingen, ökad cirkularitet i samhället och mindre energi- och resursanvändning. Likaså för att skydda ekosystem och bruka skog och mark. Och påskynda den kulturomvandling som vi står inför med förändrade normer och sätt att tänka, värdera och prioritera i våra liv.

Åtgärder: Regeringen beslutar om att bygga upp utbildningscentra för arbete och försörjning i klimatomställningen på många orter i Sverige. Dessa utbildningar utformas för att möta behov inom många olika samhällssektorer och delar i omställningen – allt ifrån tekniska yrken till arbete med naturen i skog, mark och vatten liksom inom samhällsservice och kultur.
123 Utbyggd samhällsservice och kommunikationer på landsbygden Inger Björk, Stellan Hamrin, Keiko Nagano Johanneshov
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ett antal centralorter måste fastställas i alla regioner i landet, där en tillräcklig samhälls-service – såväl offentlig som privat - kan garanteras. De bör ligga på ett för varje Region lämpligt avstånd och avgiftsfri kollektiv-trafiken från omgivande landsbygd/glesbygd måste garanteras. Tillgången på hyreslägenheter med rimlig hyra måste säkras liksom goda kommunikationer från centralorten till Regioncentrat. I glesbygd kan kollektiv-trafik ske i form av tillräckligt antal fria resor med beställningstrafik.

Åtgärder: Regeringen fastställer ett antal centralorter i alla regioner med en rimlig samhällsservice för boende i omgivande landsbygd. Kollektiva kommunikationer byggs ut mellan centralorter och till större städer. Finansiering kan ske skattevägen ev. kompletterad med riktade arbetsgivaravgifter, vilket nu sker i bl.a. Frankrike, och/eller genom låga avgifter.
124 Anpassning till förändrat klimat när det gäller sötvatten Stellan Hamrin, Inger Björk Johanneshov
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatförändringen leder till stora förändringar vad gäller vattenkvalité, nederbörd och avrinning och kan redan ha skapat allvarliga problem för människor hälsa och välbefinnande. Det krävs forskning och konkreta åtgärder för att motverka förändringar som inte kan undvikas. Det kräver också ett utökat strandskydd och restaurering av våra sjöar och vattendrag.



Åtgärder: Strandskyddet vid sjöar och permanenta vattendrag fastställs till minst 100 m inkl. hänsyn till den pågående havsnivåhöjningen.
Vattendirektivets krav på God Ekologisk Status och Potential (reglerade vatten) uppfylls senast år 2033 i alla vatten.
En kriskommission bestående av fristående forskare tillsätts för att försöka fastställa orsaken till brunifieringen och fisk- och fågeldöden.
125 Anpassning till klimatförändringar när det gäller hav och kuster Stellan Hamrin, Inger Björk Johanneshov
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Havsnivån stiger f.n. med 5 mm/år och denna hastighet ökar årligen. År 2100 är risken runt 10 % att den övre sannolika havsnivån är runt + 2,5 m, vilket påverkar alla bostäder och installationer längs våra kuster och dricksvattenförsörjningen för ca 3 miljoner människor i hela Mälarregionen. De bedömningar som gjorts av SMHI – och som alla svenska myndigheter och kommuner utgår från i sin planering – har varit felaktiga och är inte längre giltiga. Regeringen måste därför omedelbart ta tag i denna fråga

Åtgärder: • Regeringen omedelbart tillsätter en kriskommission för att genom kvantitativ riskanalys bedöma framtida havsnivåer
• Regeringen därefter beslutar om nödvändiga åtgärder och bidrar med medel i tillräcklig omfattning
• Regeringen påbörjar arbetet med att säkra Vättern som vattentäkt också för Mälarregionens 3 miljoner människor.
126 Beslutsmodeller som bättre värderar effekter på klimat, ekologisk mångfald och livsvillkor för framtida generationer Lars Hultén Lerum
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Omställningen till ett hållbart samhälle innebär stora utmaningar. Det krävs uppoffringar och ändrat beteende men samtidigt finns möjligheter till utveckling av hållbara verksamheter, material och teknologier.

Modeller som tydligt värderar alternativ och ger bra beslutsunderlag behövs för att nå hållbar utveckling.

Förslaget är att inrätta ett institut som utvecklar beslutsmodeller och expertkunskap. Institutet skall stödja organisationer och myndigheter som har den ämnesspecifika kompetensen, t.ex. Naturvårdsverket, genom att göra analyser och samarbeta kring modellering.


Åtgärder: Inrätta ett institut som utvecklar beslutsmodeller som bättre värderar effekter på klimat, ekologisk mångfald, ekosystemtjänster och livsvillkoren för framtida generationer.

Uppdraget skall omfatta både samhällsekonomiska kalkyler och andra modeller som bättre beaktar icke monetära värden. I uppdraget skall ingå att tolka och förklara modeller och resultat för att skapa transparens och kunskap.
127 Underlätta för elbilsägare, speciellt i tättbebyggda områden Anders Sjösten och Elisabeth Rosenborg Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: I storstäder och tättbebyggda områden har naturligtvis utsläpp från t.ex. biltrafiken en mer direkt påverkan på den lokala miljön än i glesbygd. Därför borde det vara viktigt att boende i lägenheter i storstäderna lätt ska kunna ladda sin bil med el och köra fossilfritt där. Laddbara bilar ska inte bara vara en möjlighet för de som bor i eget hus och kan ladda hemma. Den möjligheten måste också finnas om man bor i flerbostadshus.

Fler ekonomiska incitament bör finnas så att fler köper en elbil, tex slopad trängselskatt och reducerad fordonsskatt.


Åtgärder:
Bygg ut antalet laddplatser i gatumiljö för elbilar, framför allt i tättbebyggda områden

Skapa ekonomiska incitament för att fler ska köpa elbil, tex slopad trängselskatt, reducerad fordonsskatt och gratis parkering

Samordna infrastruktursatsningen för utbyggnaden nationellt, så kommunernas arbete med detta underlättas

128 Utsläpp av koldioxid från torvbrytning och torrlagda torvmossar Anders Sjösten och Elisabeth Rosenborg Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning:
Att åter lägga torvmossar under vatten för att förhindra utsläpp av koldioxid.

Åtgärder: Att åter lägga torvmossar under vatten för att förhindra utsläpp av koldioxid. Lämpliga mossar bör identifieras där åtgärder snabbt skulle kunna verkställas.


129 Sponsring av fossila drivmedel Anders Sjösten och Elisabeth Rosenborg Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Ta bort subventioner av fossila bränslen och istället gynna de verksamheter man vill prioritera genom subventioner på annat sätt.


Åtgärder: Ta bort subventioner av fossila bränslen och istället gynna de verksamheter man vill prioritera genom subventioner på annat sätt.
130 Inför KLIMAT-MOMS, en skatt i proportion till varors och tjänsters klimat- och miljöpåverkan Sigbritt Nordlund, Gunilla Gertzén, Anders Johansson, Lena Lacke, Karl-Erik Liljeros, Pia Tilly, Anna Tydén och Leif Forsell ll Stockholm och Kramfors
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Majoriteten av medborgarna är bekymrade för klimat och miljö. Oavsett ekonomi och position i samhället ska det vara möjligt för var och en att göra klimatsmarta val för sin livsföring, något som gagnar både individ och samhälle.

Skatten kommer att sända signaler till marknadsaktörer och tillverkare, inom och utanför landet, om att klimat- och miljöanpassa sina produkter.

Den ekonomiska kompensationen till låginkomsthushåll möjliggör även en behövlig inkomstutjämning. Fattigpensionärer som hotas av hemlöshet, barnfamiljer utan fritidsaktiviteter, cykelbud utan fritid är några på listan.

Åtgärder: Med klimat-skattesatsen angiven på det vi köper blir det lätt att göra rätt för oss alla - privatpersoner, företag och offentlig verksamhet.

Beslutsfattare får ett flexibelt instrument för styrning mot en hållbar samhällsutveckling.

Del av skatteintäkterna skall kompensera låginkomsthushåll för ökade levnadskostnader.
131 Fördjupa demokratin över hela Sverige Birger Eneroth Lidingö
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Jag vill att riksdag och regering mer aktivt ska verka för att fler människor engagerar dig i politiska partier. Och hela beslutsprocesser i politiken.

Åtgärder: Idag är alltför få människor i Sverige aktiva i beslutsprocesserna i olika delar av samhället.

Och vi bör oftare använda vårt vackraste ord i svenska språket: kontrapropositionsvoteringsförfarande.
132 Kampanj om minskad konsumtion Stig Sjöstedt Hässelby, Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Kampanj med budskapet att teknikutveckling och dess införande ledande till minskning av koldioxidutsläppen ofta är osäker och hur som helst tar tid, sannolikt alltför lång tid. Vi måste därför omedelbart börja minska vår konsumtion av de flesta saker, flyg, motorledsbyggande, bilar, bilresande, energi i alla former, husbyggande, inredning, vitvaror, nya mobiler och TV-apparater, nya kläder, kött mm. Reparation, återanvändning, second hand, cirkulär ekonomi, delägande, utlåning måste uppmuntras och underlättas, Politiker, myndigheter, arbetsgivare mfl måste underlätta denna nya livsstil.



Åtgärder: Genomföra kampanj kallad "Mindre av allt" eller "Hälften av allt" eller "Mindre av det mesta för klimatets skull".
Kampanj riktad mot politiker och allmänhet som koncentrerar sig enbart på konsumtion och inte på teknik.

133 Yttre omställning förutsätter en inre Bo Olsson KRISTIANSTAD
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning:
I klimatdebatten diskuteras behovet av tekniska lösningar och politiska beslut. Allt detta är viktigt och nödvändigt. Men i grunden handlar det om oss som människor, och hur vi behöver förändras. Många har jämfört vårt fossilberoende med ett beroende av alkohol eller andra droger. Man sitter fast och vet inte hur man ska ta sig ur. Första steget är då vanligen att erkänna sitt misslyckande och be om hjälp.


Åtgärder: Ge uppdrag till berörda myndigheter att uppmärksamma klimatkrisens existentiella dimensioner.
Ta initiativ till samverkan med trossamfund och andra rörelser som har erfarenhet av att forma människors livsinställning i en positiv riktning.
134 Klimatsmart livsmedelskonsumtion inom de planetära gränserna Lina Hammarstrand Nödinge
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Köttkonsumtionen bidrar till stora utsläpp av växthusgaser och dessa måste vi minska. Därför måste vi minska konsumtionen av kött genom skatt eller andra lämpliga styrmedel. Vi måste ställa krav på minskat inköp av kött i offentliga upphandlingar och ställa krav på att köttet som köps till skolor och andra offentliga miljöer ska vara producerat i Sverige. En åtgärd för att bevara den hotade biologiska mångfalden är att öka konsumtionen av ekologisk och närodlad mat. För att konsumenter ska kunna välja livsmedel med lägst klimatpåverkan behöver ett obligatoriskt system för CO2-avtryck skapas.

Åtgärder: • Minska köttkonsumtionen genom skatt eller andra lämpliga styrmedel
• Ställ krav på minskat inköp av kött i offentliga upphandlingar och krav på att köttet som köps ska vara producerat i Sverige
• Gynna mat producerad i Sverige
• Öka konsumtion av ekologisk och närodlad mat genom skattereduktion eller andra lämpliga styrmedel
• Inför obligatoriskt märkning av livsmedelsprodukters koldioxidavtryck
135 Öka insikten om kopplingen mellan klimatet och den biologiska mångfalden samt mångfaldens betydelse för mänskligheten Lars Hultén Lerum
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Enligt en undersökning av Novus om de viktigaste politiska frågorna intar Miljö och Klimat en fjärdeplats. Mindre än hälften, 43%, av svenskarna ansåg i Augusti 2021 att Miljö och Klimat är en av de viktigaste politiska frågorna. Svenskarna tror mer på globala initiativ.

Detta förhållande ger anledning att ifrågasätta om svenskarna har förstått vår egna miljöpåverkan och hotet från minskad biologisk mångfald i Sverige.

Vi behöver öka förståelsen för och insikten om den biologiska mångfaldens avgörande betydelse för vår försörjning av livsmedel med hög kvalitet och för vår hälsa.


Åtgärder: Genomför en bildningskampanj för att öka insikten om den biologiska mångfaldens avgörande betydelse för mänskligheten.

Målgruppen är hela den svenska befolkningen. För att nå snabb effekt bör befintliga strukturer användas.

En programdefinition tas fram av Miljödepartementet med stöd av experter och medel görs sedan tillgängliga att söka för organisationer som kan anordna utbildningsinsatser.
136 VI MÅSTE FÅ EN UTSLÄPPSFRI BYGGSEKTOR Ola Gabrielson, Janine O'Keeffe Enskede
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Klimatproblemen är komplexa, men om det är någonting som är självklart så är det att vi måste sluta släppa ut växthusgaser, punkt. Material som ger utsläpp "finns" alltså inte längre. Det betyder att vi inte längre kan bygga sådant som kräver de materialen. Detta är en självklar sanning, men tycks vara svårt att fatta för byggbranschen och för våra makthavare.

Åtgärder: • Minska användningen av cement, stål, tegel, och glas genom klimatskatter och/eller ransonering.
• Minska byggsektorn generellt genom att avstå från eller senarelägga stora statliga projekt tills byggsektorn är utsläppsfri.
• Stimulera husbyggande i trä. Begränsa bygghöjd och justera andra regler för att passa träbygge.
• Bygg om och renovera istället för att riva och bygga nytt.
137 Lägre arbetskraftskostnader för att främja cirkulär ekonomi och teknikutveckling samt minska beroendet av tunga maskiner Lars Hultén Lerum
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: De sociala avgifterna i Sverige är bland de högsta i EU, därtill kommer kostnader för sjukfrånvaro och rehabilitering.

Cirkulär ekonomi med reparation och demontering är arbetskraftsintensiv. Inom skogsbruket kan manuella metoder minska markskadorna, men arbetet är riskfyllt och tid måste läggas på säkerhet.

Design av miljövänligare teknik och prototyputveckling är mer personalintensiv än serieproduktion

Genom att minska personalrelaterade avgifter och kostnader inom vissa branscher och sektorer kan omställningen till mer miljövänliga metoder och cirkulär ekonomi främjas.


Åtgärder: Minska de sociala avgifterna och företagens ansvar för sjuklön och rehabilitering för företag som arbetar inom personalintensiva delar av den cirkulära ekonomin samt företag som ersätter miljöskadlig användning av tunga maskiner med manuellt arbete.
Kostnaderna finansieras genom att pålägga skatter/avgifter på verksamheter som tillför icke förnyelsebara råvaror och icke återvinningsbara material.
138 En ekonomi inom planetens gränser Jan Lindblad Järfälla
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Svensk offentlig ekonomi styrs i hög grad av det finanspolitiska ramverket. Detta ramverk fokuserar på finanserna, och försummar övriga delar av den offentliga, reala ekonomin. Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser, och ett exempel på knappa resurser som försummas av finansdepartementet är de resurser som beskrivs av Stockholm Resilience Center i de planetära gränserna. För att råda bot på denna samhällsfarliga brist behöver finansdepartementets uppdrag breddas, och departementet byta namn. Förutom stat och kommun berörs även universiteten, skatteverket och revisorerna.


Åtgärder: + att det finanspolitiska ramverket utökas till ett holistiskt ekonomiskt perspektiv
+ att finansdepartementet byter namn till ekonomidepartementet för att reflektera sitt bredare uppdrag
+ att universiteten uppdaterar sina kurser i nationalekonomi och redovisning
+ att skattemyndigheten uppdaterar kommunala redovisningsprinciper
+ att god redovisningssed kompletteras
139 Förbjud kärnvapen i Sverige. Ratificera FN-beslutet TPNW Birger Eneroth Lidingö
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Fred är bättre än krig. Ett kärnvapenkrig hotar hela mänsklighetens överlevnad på planeten. Katastrofer skall förebyggas - icke förorsakas.

Rädda klimatet på jorden!

Förbjud kärnvapen. NU !


Åtgärder: Sveriges riksdag bör snarast besluta att förbjuda kärnvapen i Sverige.
Ratificera FN-beslutet om förbud: TPNW. Och uppmuntra andra länder att också göra det.
Bygg ut vind- och solkraft i stället för att satsa så mycket pengar på krigsmakten. Bygg fred i världen.

140 Stoppa kärnkraften i Sverige. Nu! Birger Eneroth Lidingö
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Sverige bör ställa om energisystemet och satsa på långsiktig hållbarhet socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Förnybar energi. Många styrmedel behövs. Lagar och förordningar, skatter och subventioner, information och rådgivning.

Åtgärder: Sveriges riksdag bör besluta att stoppa kärnkraften. NU!
Sveriges riksdag bör besluta om en snabb och kraftig utbyggnad av el från vind och sol. NU!
Sveriges riksdag bör besluta om en snabb och kraftfull effektivisering av energianvändningen. NU!
141 Bygg ut fjärrvärme i Sveriges alla kommuner Birger Eneroth Lidingö
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Det blir mycket billigare och bättre med större anläggningar än att ha många mindre anläggningar för värme. Med en större värmepanna kan man producera både el och värme. Man får med värmepump samtidigt både värme, fyra gånger mer värme än med direktel, och dessutom kyla, som ju är bra i bl a livsmedelslager, arbetsplatser och bostäder på sommaren. Fler drifttimmar per år till en lägre kostnad än med en panna i varje hus.
Spillvärme från företag kommer till nytta.


Åtgärder: Satsa nu på att i alla kommuner ansluta fler gamla och nya byggnader till kommunal fjärrvärme och fjärrkyla.
142 Mera stöd till jordbruk som månar om klimat och miljö Christer Gullberg Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Nuvarande jordbruksstöd utgår ofta med ersättning per hektar. I stället bör stödformer till ekologiska kretsloppsjordbruk som tillämpar regenerativa jordbruksmetoder stödjas.
En utökning av kolsänkor i jordbruksmark och i jordbrukslandskapet bör prioriteras och stimuleras. Det kan ske genom stöd för vallodling, odling av fleråriga grödor och undvikande av åkermark i träda, eftersom obevuxen mark leder till kväveläckage.
Stöd kan också ges för plantering av alléer, kantzoner häckar med mera och inte minst för att återväta dikade våtmarker. När en markägare vidtar flera åtgärder som stödjer bå

Åtgärder: - Ge uppdrag till Jordbruksverket att ta fram stödformer till ekologiska kretsloppsjordbruk som tillämpar regenerativa jordbruksmetoder så att dom kan konkurrera med jordbruk som inte tar hänsyn till klimat och miljö.
143 Minska utsläppen från flyg- och biltransporter Lina Hammarstrand Nödinge
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att nå Sveriges klimatmål måste hela samhället ändra hur man transporterar sig. Vi måste minska antalet flygresor radikalt då flyget står för lika stora utsläpp av växthusgaser som alla personbilar i Sverige. Resandet med bil måste också minska avsevärt och förnybara bränslen främjas. Inte bara elbilar utan även biobensin och biodiesel.

Hållbart resande måste komma in i tidiga skeden i samhällsplaneringen där närheten till samhällsviktiga funktioner finns och gång- och cykelstråk prioriteras. Satsa dessutom på storsatsning på kollektivtrafik och järnväg.


Åtgärder: • Inför skatt på flyget
• Höj skatten på fossil bensin och diesel
• Informationskampanjer om var man kan tanka biobensin och biodiesel för att främja användningen av förnybara bränslen
• Bygg hållbara städer där de boende kan ta sig runt kollektivt, med cykel eller gå
• Prioritera gång- och cykelbanor
• Ta bort parkeringsplatser i storstäderna
• Satsa på utbyggnation av järnvägen
144 Halvera snarast bilismen i Sverige Stig Sjöstedt Hässelby, Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Halvera bilismen i Sverige och starta i storstadsregionerna Mål: Halverad bilkörning/mil i Sverige till 2025. Halverat antal bilar till 2030-2035. Omedelbart stopp för motorledsutbyggnad, även av pågående som Förbifart Stockholm. Budskap: Det finns ingen miljö- eller klimatvänlig bilism och inga miljö- eller klimatneutrala bilar. Sammanräknas produktion och drift av olika bilar, livscykelanalys, är budskapen varierande beroende på hur man räknar mm, men såväl gamla som nya bilar ger orimligt stor klimatpåverkan.

Åtgärder: Föreslagna åtgärder:
Halverad bilkörning/mil i Sverige till 2025.
Halverat antal bilar till 2030-2035.
Omedelbart stopp för motorledsutbyggnad i Sverige, även av pågående utbyggnad som Förbifart Stockholm.
Starta i storstadsregionerna.
145 Klimat- och folkhälso-kris med synergieffekter: Nationell handlingsplan för en hälsofrämjande klimatomställning Staffan Mårild, Peter Nygren, Annie Sjöblom, Ida Persson, Caisa Laurell Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: De senaste decenniernas utveckling inom stadsplanering, transport och mat-exponering har orsakat ett ohälsosamt kostmönster och ökat stillasittande. Ökat bilåkande, flygresor och konsumtion av animaliska produkter har orsakat enorma CO2 utsläpp, kontaminerat miljön och hotar den biologiska mångfalden.
Att satsa på omställning till grön kost och till aktiva transporter har dubbla effekter då de minskar klimatpåverkan och bättrar folkhälsan.
Det är viktigt med samordning av centrala myndigheter i detta samt ekonomiska styrmedel. Det finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för att agera.


Åtgärder: Att
-Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet, utarbetar en handlingsplan för att tillvarata den omedelbara nyttan för folkhälsan som många åtgärder för klimatomställning innebär.
-Handlingsplanen innehålla åtgärder och styrmedel som kan implementeras nationellt, regionalt, i kommuner för en hälsofrämjande klimatomställning.
-Handlingsplanen ska ha tydliga mål och ha plan för årlig utvärdering.
146 Barnen i omställningen Katta Nordenfalk, Eva Bexell, Elisabeth Lundqvist, Gunillla Granath, Margaretha Åsberg, Eva Avner, Susanne Törneman, Görel Hedtjärn Stockholm
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Redan 1999 beslutade riksdagen att barnkonsekvensanalyser skall göras vid alla statliga beslut som rör barn. ?Trots det lyser barnperspektivet med sin frånvaro i de flesta ?dokument och lagar som styr vår klimatpolitik och människan i omställning. ?Vi vill att barns röster ska höras och räknas i alla beslut som rör deras framtid och genomsyra all klimatpolitik. ?Att rösträttsåldern sänks till 16 och att regering och riksdag ska ?arbeta för att klimatet skrivs in i FN:s Barnkonvention

Åtgärder: Låt barnperspektivet genomsyra alla klimatpolitiska beslut
Sänk rösträttsåldern till 16 år
För in klimatet i barnkonventionen
147 Utan bönder ingen klimatomställning Ellie Cijvat, Birgitta Hedström, Tord Björk, Eddie Olsson Växjö
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Utan bönderna i Sverige och världen kan vi inte få en hållbar klimatomställning. Bara i samarbete med bönderna kan samhällets sårbarhet minska och en bättre framtid vara möjlig. Den del av klimatomställningen som handlar om naturbruket där bönderna har en central roll är systematiskt undervärderad.
Vi kräver offentliga investeringar för att rädda den biologiska mångfalden, program för att återbefolka landsbygden, att handelspolitiken görs om så att alla länder får möjlighet att utveckla industri och matproduktion, samt ett program för att höja självförsörjningsgraden av livsmedel.

Åtgärder: • Rädda biologiska mångfalden och klimatet genom offentliga investeringar för rättvis omställning av jordbruk, skogsbruk, industri samt servicenäringar
• Återbefolka landsbygden
• Handelspolitiken måste ge alla länder rätt att utveckla industri och matproduktion
• Höj självförsörjningsgraden av livsmedel.
148 KOMPROMISSA INTE BORT SKOGEN, VÅR STÖRSTA KOLSÄNKA OCH DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN! Helene Henriksson Hässelby
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: För att snabbt kunna minska klimatutsläppen behöver politikerna samråda med forskare och experter om rätt åtgärder.

Våra naturliga kolsänkor, dvs hav, skog och våtmarker, behöver skyddas.

Utsläppen av koldioxid och metan från utdikade områden måste upphöra genom igenläggning eller återskapande av våtmark. Jordbrukets utsläpp måste upphöra, genom ekologiskt odling och eldrivna arbetsmaskiner.

Genom en omställning till kalhyggesfritt skogsbruk, kan skogen suga upp mer koldioxid. Samtidig ökas den ekologiska mångfalden och risken för klimatrelaterade skador minskar.



Åtgärder: Klimatutsläppen fortsätter öka och klimatmålet är i fara. Därför bråttom att gå från ord till handling!
Åtgärder:
1. Ett klimatråd av forskare och experter inrättas och yttrar sig innan beslut
2. Värna skog, hav och våtmarker; stoppa koldioxid- och metanutsläpp
3. Stoppa kalhyggena, de läcker koldioxid!
4. Stöd övergång till hyggesfritt skogsbruk för ökad ekologisk mångfald och högre virkeskvalité
149 Rättvis klimatomställning – Regional utjämning Lars Igeland, Ellie Cijvat Gysinge
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Rätt genomförd kan klimatomställningen ge många nya jobb och försörjning i hela Sverige. Men det förutsätter rättvisa, att en större del av vinsterna från till exempel vind- och vattenkraft tillfaller människorna i regionerna där de skapas och att service byggs ut för att minska på behoven av transporter. Vi föreslår differentierad bensinskatt och höjda anslag för underhåll och upprustning av hela järnvägsnätet men också minimikrav och stöd för effektiva energilösningar, cykelsatsningar samt lokal service, mat- och energiproduktion.

Åtgärder: Utred differentierad bensinskatt som värnar landsbygden.
Höjda minimikrav för energieffektivitet, cykling, kollektivtrafik, lokal service, energi och mat, och nya budgetmedel för detta.
Återför minst 10 % av vinsterna för el- och energiproduktion från naturresurser till berörda kommuner och regioner.
Kraftigt öka anslagen för järnvägssatsningar i hela landet.
150 Gör klimatpolitiken internationalistisk genom att lyfta fram arbetet för Fred på Jorden och Fred med Jorden Birgitta hedström, sammankallande i Jordens Vänners fredsutskott, Tord Björk, Aktivister för fred Huddinge
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Gör klimatpolitiken internationalistisk genom att lyfta fram arbetet för Fred på Jorden och Fred med Jorden som en samlat uppgift och visa på behovet av samarbete över alla gränser där kampen för miljön, solidaritet med flyktingar och mot krig är centralt.

Åtgärder: Minska sårbarheten genom stöd till avspänning.
Stöd finska initiativet för en ny europeisk säkerhetskonferens .
Arbeta för gemensam säkerhet över nationsgränserna för fred, miljö och rättvisa.
Bevara alliansfriheten och skriv på FN:s konvention om kärnvapenförbud nu! -
Stoppa kapprustningen och satsa på rättvis klimatomställning.
Stärk lokalbefolkningens roll i civila beredskapen.
151 Ökad självförsörjningsgrad genom att främja småskalig regenerativ, lågteknologisk och innovationsdriven självhushållning Sanya Falkenstrand, Tomas Agnemo, Anna Rosenhall, Gabriella Westberg, Annika Strohl, Kerstin Vickman, Therese Wallberg, Michaela Vaughn, Bobbi Augustine Sand, Elina Johansson, Sanna Eklund, Matilda Sundqvist, Katrin Söderlund, Florina Lachmann Skarpnäck, Enskededalen, Edsele, Björkhagen, Bagarmossen, Kolmården, Norrtälje, Västerfärnebo, Skåne Tranås, Alunda, Väddö, Väddö, Degerfors, Göteborg
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Denna motion förespråkar ökad självförsörjningsgrad genom att främja en småskalig, regenerativ, lågteknologisk och innovationsdriven självhushållning. Detta leder bla till att livsmedelsstrategin bör revideras. Flera politiska incitament ges för att visa på exempel på hur en skulle kunna arbeta i denna riktning, men en arbetsgrupp bör tillsättas för att undersöka detta vidare med inbjudna småproducenter och föreningar inom självförsörjning och landsbygdsutveckling. För att förstå varför detta är viktigt behövs kunskapsspridning om den komplexitet av problem vi står i, främst om resursbristen.

Åtgärder: Vi efterfrågar politiska incitament som stärker självförsörjningsgraden genom att främja en småskalig, regenerativ, lågteknologisk och innovationsdriven självhushållning. Revidera livsmedelsstrategin.
153 Minska stressen och segregeringen av samhället så att jämlika villkor underlättar en rättvis klimatomställning. Tord Björk, Ellie Cijvat, Birgitta Hedström medlemmar i Jordens Vänners bonde och urfolksutskott Huddinge
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Jämlikare villkor på arbetsplatser och där folk bor behövs för att skapa grund för rättvis klimatomställning

Åtgärder:
- Inför förbud för vinstdrivande aktiebolag att driva skolor.
- Skapa lika arbetsvillkor och återreglera förslummade branscher.
- Stärk skyddsombudens roll och anställningstryggheten på våra arbetsplatser.
- Avskaffa New Public Management i offentliga sektorn.
- Förbättra socialförsäkringarna och den gemensamma välfärden
- Genomför urbana och landsbygdsreformer som ökar lokalbefolkningens makt
154 Bioenergi är inte klimatneutralt - avveckla skattelättnader Amanda Tas, Lena Wallin Luleå
Dölj motionsinfo | Visa hela motionen

Sammanfattning: Bioenergi är inte CO2-neutralt och ger omedelbara CO2-utsläpp vilket bidrar till växthuseffekten, precis som vid förbränning av fossila bränslen. Bioenergi ger även upphov hälsovådliga luftföroreningar. I ett öppet brev till EU parlamentet varnar närmare 800 forskare för att skogliga biobränslen kan ge större kolutsläpp än fossila bränslen. Trots det redovisas CO2-utsläppen från bioenergi inte i den officiella klimatstatistiken i Sverige utan ses som nollutsläpp. Skattelättnader till bioenergi från skog behöver avvecklas till förmån för minskad energiförbrukning & energieffektivitet.

Åtgärder: Inkludera de faktiska biogena utsläppen från förbränning av all bioenergi inkl. svartlut från pappersindustrin i Sveriges officiella statistik av växthusgasutsläpp. Inkludera indirekta utsläpp från markanvändning i Sveriges officiella statistik av växthusgasutsläpp.
Avveckla alla skattelättnader till bioenergi från skog. Inför investeringsstöd för minskad energiförbrukning & energieffektivisering.































#amne_0

80

1